Konstbråk!Men skillnaden är a" de hade inget intresseav a" skapa en dialog, de ville bara stämplasin bild på vårt verk.Vad tycker du om samspelet mellan konstnäreroch media?– Konst och mediahar alltidbefunnit sig ien symbios medvarandra, på go"och ont. Det här ärnågot som konstnärer gärna använder sigav. Men så fort det är frågor som är kontroversiellaså blir det mycket mer kompliceratDe"a beror på a" media har mycketlä"are a" förhålla sig till andra tabun somsprängs, där det inte handlar om en frågasom delar människor. Den här frågan skärju genom landet: det finns en judisk minoriteti Sverige, och i den minoriteten finnsdet många som av tradition alltid har hållitmed Israel oavse" vad Israel gjort. I denhär gruppen så finns det också, det här ärju en kontroversiell åsikt men man måsteändå våga säga a" det finns starka rösterbåde i den judiska gruppen, och i den proisraeliska.Vissa av dessa röster är också inflytelserikainom kultursverige. Och manvill inte stöta sig med dem alltför mycket.– Sen tror jag också a" de spelar roll a"vi till skillnad från Konstfacksskandalernagick ut och tog deba"en. Jag var ju med ibörjan, men sen när alla de här dödshotenförföljde oss så blev jag ganska knäckt. Dethär är e" trauma för mig på många sä". Minman har ju vuxit upp med den här konflikten,han kommer själv från Israel Han haralltså kunskaper om det här, och det tror jagskrämmer kulturmedia, för recensenter ochkritiker har ju en kompetens när det gällera" bedöma konst, men det är inte alla somhar en djupare kunskap om Mellanösternpolitik.‐ Jag kan känna a" vi ändå är respekterade,i och med a" vi inte passar in i bildenav provokationskonst för provokationensskull. Det fanns folk i början som kanske intekände till oss så väl, och som gärna ville hadet till a" vi var sensationslystna konstnärerʺKonst och media har alltidbefunnit sig i symbios medvarandra, på go# och ontʺsom var ute e?er a" bli berömda. Men denberömmelsen kostade mer än den smakade,kan jag säga.Hamnar bildkonsten oEare än andra konstformeri blåsväder?– Min man Dror jobbar mycket med teater,han jobbar tillsammans med Teater Tribunalen.Och de har ju tagit upp Israel‐Palestina,terrorism, självmordbombare och såvidare. Och det är intressant, för när konsttar upp tunga ämnen, så finns det e" misstänkliggörandeav konstnären väldigt o?asom man inte stöter på inom li"eratur, teatereller film.– Och det kan man ju undra varför det ärså. Jag tror a" det beror på a" man inte hargjort upp med den ”fina, klassiska konsten”.Det finns fortfarande någon sorts upphöjelsesom häktar vid konsten, som a" den stårpå en piedestal. Och skall säljas. Den skall utpå en marknad.– Och sen då den här evenemangskulturen– det är vernissage, det är e" offentligtevent. Det blir en krock där, och det är juo?a så a" sådana här saker som deba"enom ”Snövit och sanningens vansinne” skernär så a" säga ”olika omständigheter kolliderar”.Det här verket hade kunnat visasi e" annat sammanhang och det hade gå"förbi den israeliske ambassadören. Men ioch med a" Israel hade med det här a" göraså fanns det en risk a" de"a kunde hända.– Vår installation innehöll inte bara båtenoch dammen, det varju faktiskt ocksåtext och musik också. I det musikstycke avBach som sspelades i bakgrunden så sjungersångerskan: ”Mi" hjärta simmar i blod förmina synders skull, kommer jag a" få skylami" ansikte för all evig tid, för jag får aldrigförlåtelse?” Det säger ju någonting om installationen:a" det inte var fråga om någonförlåtelse här. Och jag blev kränkt av a" folkifrågasa"e vår avsky för de här dåden.Kalle Lekholm26
Konstfacks nya givSista veckan i januari i år var det konstbråksdags igen. Den här gångenvar det konstlinjen på Konstfack i Stockholm som hamnade i blåsväderpå grund av två elevarbeten. Anna Odells spelade psykiskasjukdom, och senare också NUG:s graffitifilm Territorial Pissing, gjordemånga upprörda, och detta märktes också i tidningarna.Söndagen den 25:e januari i år publiceradeA?onbladet en artikel där man kunde läsaom konststudenten Anna Odell. Hon hadeinom ramen för si" examensarbete ställt sigpå en Västerbron i Stockholm och uppträ"konstigt, som om hon var på väg a" hoppa.Förbipasserande tillkallade polis, som fördehenne till S:t Görans sjukhus, där hon omhändertogsoch tvångsmedicinerades. Dagene?er berä"ade hon för sjukhuspersonalen a"hon var elev på Konstfack och a" hennes agerandevar en del examensarbetet.Redan innan historien med Odell varKonstfack utsa" för kritik. En vecka tidigaresläppte TT en nyhet om a" Konstfackkritiserats av Högskoleverket för a" ha hanteraten kvinnas ansökan på e" tvivelaktigtsä". Skolans utgångsläge var alltså inte detbästa.E?er a" A?onbladet publicerat den förstanyhetsartikeln kom reaktionerna. HanneKjöller på DN:s ledarredaktion var en av deförsta som skrev om händelsen utanför nyhetsplats.Hon var kritisk, och skrev:Faksimil ur Svenska Dagbladet.27