Konstbråk!pengar. Sen är det psykvården, ochsen är det a" luras. Slutligen är deta" konsten med jämna mellanrumråkar ut för sådanahär hatu"ryck. Menalla de här fyra grejernasamverkade ochgjorde a" det blev såuppblossat.– När ”TerritorialPissing” kom var tonlägetredan så högt och det hela blevännu värre. Det intressanta medNUG:s verk är a" det visades påKonstfacks vårutställning i tio dagarför e" år sedan. Då var TV ochradio här, tidningarna var här – ochtusentals människor såg verket. Vipå Konstfack reagerade, och ändradevåra regler, men utifrån hörde vi intee" pip. A" verket sedan väckte såmycket uppmärksamhet i år tror jaghar a" göra med a" man ville ha ytterligaree" skäl, man ville ha någota" hoppa på. Det var som a" vissamedier längtade e?er a" det skullevara en grej till där vi hade trampatfel.Kan du dra några paralleller mellandet här och andra uppmärksammadekonstskandaler?– De följer ju rä" mycket sammamönster, tycker jag nog. Det handlarju nästan alltid om a" man tramparnågon på tårna, a" någon känner sigmissförstådd eller uthängd, eller utny"jad,det är väl det som går igen.Du pratade förut om a+ det finns någonsorts läger av konsthatare, ellernågon sorts latent konsthat?– Ja, det finns absolut. En del blirväldigt upprörda, och det har jag se"på min enorma mailskörd. Men detfinns också de som är mer överseendeoch tycker a" konstnärerna ärknäppskallar. Konsten ses o?a somprovocerande, och är också o?a provocerande.Och det kanske också ärʺjag tror a# konst ärmentalhygienisktviktigt för e#samhälle, i och med sinuppgi_ a# ifrågasä#a.ʺviktigt a" den är det. Om det är provocerandekommer det också finnasmänniskor som utvecklar e" konsthat.Och det är inte någotman skall beklagasig så mycket över, utandet är mer a" konstaterafakta. Om vi barasysslade med älgar isolnedgång och gråtandebarn skulle det kanskeinte finnas, men då vore kanskeinte konsten så intressant heller.– På något sä" så tror jag a" konstär mentalhygieniskt viktigt för e"samhälle, i och med sin uppgi? a"ifrågasä"a.Har den här deba+en få+ några konsekvenserför er på Konstfack?– Ja, både hos studenter och hoslärare finns en oro över a" vi skallbli för ängsliga och för räddhågsnaoch säga nej till massa saker som viborde säga ja till, för a" vi är räddaför a" dra igång en ny hysteri. Nu serjag det som vår viktigaste uppgi? a"hantera det här på e" bra sä" så a" viåterskapar e" förtroende för a" det vigör är viktigt hos lärarna och studenterna,och också hos allmänheten. Såa" vi tar till oss det som har hänt ochgör något bra av det.Ni har ju haE en intern utredningockså.– Den var rä" kritisk, och det ärväl inte alla som skrivit under på denkritiken precis. Men den kom framtill slutsatser som innebär en förbä"‐ring. Till exempel skulle det inrä"ase" etiskt råd och det är bra. Det förbä"rarkvaliteten a" det förs en bä"rediskussion om etiska frågor, och vifår också in en större sakkunskap omjuridiska frågor.Om man ser till er verksamhet finnsdet inte en konflikt där: a+ ni på engång skall verka konstnärligt ochvara obundet, och samtidigt är enstatlig myndighet, som måste följalagar och regler?– Så är det ju. Och det är där svårighetenligger, i a" balansera de"a på e"bra sä". Som statlig myndighet kanvi inte gå ut och säga a" det är okejför oss a" bryta mot lagen. Det gårju inte. Samtidigt måste man kunnaifrågasä"a lagar och regler och göradet på e" sä" som fortfarande fungerar.Men ibland kan man kanskevara tvungen a" säga till studentera" ”Det där låter som e" jä"eintressantoch bra projekt, men det får dugöra när du gå" ut”. Och de"a är naturligtvisen fara för vår verksamhet.Konst och forskning skall vara fria,det har statsmakterna bestämt. Ochdå krockar det när det är en statligmyndighet som skall utöva konsten.– Sen har vi faktiskt hanterat denhär balansgången förut, men då hardet inte blivit något hallå om det. Dethar ju kommit upp arbeten som harvarit problematiska på olika sä", somhar le" till diskussioner. Det var ocksåen anledning till a" vi införde nyariktlinjer förra året.Anna Odells verk visas nu den 12maj. Vad tror du kommer hända?– Jag tror det kommer jä"emycketfolk, haha. Sen kommer det här blivärderat, jag tror man kommer sepå det som e" slags facit. Jag tror a"det kommer bli svårt a" bedöma detsom e" konstverk, utan det kommera" ses i relation till a" som har sagts.Och det tror jag har bidragit till mediehysterin;jag tror a" folk har varitfrustrerade över a" inte få plockasönder, visa och trycka alltihopa.A" vi har sagt a" de får vänta till den12:e maj har nog gjort a" de inte velatsläppa taget. Även om det inte är någonsom har sagt så rakt ut.Kalle Lekholm32
Från kulturredaktionen:Kulturredaktionen ska fördjupa och förklara svårakulturhändelser i ett rått klimat.– Allmänhetens tålamod med kulturella experiment äroerhört begränsat, säger Aftonbladetskulturchef Karin Magnusson.ENLIGT KARIN MAGNUSSON är kultursidornaden del i tidningen där både kunskapenoch utrymmet finns a" presentera ochutveckla svåra frågor såsom dessa konsthändelser.– Konst är inte någonting som bara uppståri den stunden som Anna Odell väljer a"ställa sig på Västerbron och spela galen. Mankan problematisera kring både historien ochkonsthögskolornas ansvar och till det har vipå kultursidorna e" helt annat utrymme omman jämför med nyhetssidorna. Nyheternasuppdrag är inte i första hand a" göra historiernakomplexa utan a" ha en nyhetsvinkelsom är något förenklad.ATT NYANSERA och utveckla deba"en ärockså a" ta ställning. Inte nödvändigtvis tillkonstens fördel, men inte heller emot, ochdet kan uppröra. A?onbladets kulturjournalistMartin Aagård skrev e" försvar till NUGe?er a" denne blivit uppmärksammad e?erfilmen Territorial Pissing. Han fick ”jävligtmycket skit för det” enligt Magnusson.– Folk tycker a" konstnärer är patrask, a"de borde kamma sig och skaffa e" jobb. Detär inte alltid man håller med konstnärerna:jag förstår a" folk är förbannade på AnnaOdell för de resurser hon tog upp. Samtidigtså lever vi i e" samhälle där vi måste ha utrymmeför konstnärliga u"ryck. Går man inoch försvarar den principen får man ocksåväldigt mycket kritik.EN KRITIK KONSTNÄREN Gunilla Sköld‐Feiler hade var a" ledningen skulle gå in ochpåverka kultursidorna. De"a tillbakavisarSvenska Dagbladets kulturchef Stefan Eklundbestämt:–Vi på kulturredaktionen har som uppgi?a" väcka opinion när de på ledarsidan skaförmedla tidningens hållning. Det är en vanligmisstanke a" ledarsidan påverkar oss påkulturdelen men det är helt enkelt omöjligt,vi har va"entäta sko".SNART ÄR DET dags för Konstfacks vårutställningoch SvD:s Stefan Eklund berä"ara" de kommer ha en bred bevakning, menKarin Magnusson är mer reserverad.– Jag tycker a" man måste tänka e?er nogapå hur man närmar sig bevakningen så detinte bara blir slentrian och rutin. För då blirkonsten också någon slags freakshow därpolitiker kan gå in och avfärda det konstnärernahåller på med som trams. Vi vill ju inteha någon pöbelstämning.Kulturskandaler kommer med jämnamellanrum. Vad som händer vid nästa vernissagekan man bara gissa.–Sen ska vi heller inte sticka under stolmed a" den här typen utav deba"er är väldigtmycket vad kulturjournalistiken leverpå. Det gnisslar till någonstans så blir manlite upphetsad och tycker det är kul. Så ärdet ju, säger Karin MagnussonKalle Wannerskog33