Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad - Landstinget Gävleborg

Yvonne Hirdman (2003), som lanserade genusbegreppet i Sverige på 1980-talet, menar attgenussystemet utgörs av en genusordning bestående av två huvuddrag. Dels finns enhierarkisk ordning mellan könen, där män är överordnade kvinnor som grupp i samhället. Honmenar också att det föreligger en dikotomi med ett särskiljande av män och kvinnor. Mannensynliggörs som norm, vilket innebär en maktposition. Hon talar också om genussystem ochgenuskontrakt, som att se genus som en kulturellt nedärvd, styrd och osynlig överenskommelse,där könen befinner sig under strukturella tvång. Dessa föreställningar delas av män ochkvinnor, och genom dessa föreställningar upprätthålls särskiljande och maktpositioner medmannen som norm (Hirdman, 2003).Vissa strömningar inom teorier kring genus och biologiskt kön utgår från begreppetheteronormativitet och diskuterar dess giltighet. Judith Butler, en förgrundsgestalt inom dens.k queerteorin, hävdar att genus inte följer på biologiskt kön, utan att social konstruktion ärnågot som påverkar även det biologiska könet. Kön förkroppsligas genom människorshandlingar. Dock kan dessa begränsas av sanktioner och kulturella regler. Därav följer attvärlden inte är strikt uppdelad i dikotoma kön, utan det finns olika identiteter, som skapasgenom handlingar (Butler, 2007). Hon ifrågasätter hela tanken på fasta könskategorier.Kanske kan detta göra det möjligt att utveckla ny typ av manlighet respektive kvinnlighetutanför de nuvarande normerna?Inom vård och hälsa framträder synen på patienter som neutrala individer, utan kön ellergenus. Det gör att man bortser från genus som en viktig del i vårdprocess, behandling ochbemötande. En genusanalys innehåller ofta en maktanalys, vilket är viktigt att belysa. Det ärockså viktigt att synliggöra hur genus skapas i strukturer och arbetsrutiner inom vård. Vårdförknippas ofta med kvinna och ibland också som en i grunden feminin egenskap.I denna studie ställs frågor kring maskulinitet (mäns hälsa) i relation till femininitet(distriktsköterskors bemötande). Sjuksköterska är ett yrke som är starkt könskodat, förknippatmed kvinnligt kön. Genusperspektivet i denna studie har därför utgått från Hirdmans tankarkring särskiljande och maktposition, och Conells tankar kring manlig hegemoni, och hur dettakan påverka mäns hälsa (Hirdman, 2003;Conell, 2002, 2008).6