läkemedelsbehandling, utredningshantering, provtagningar <strong>och</strong> andra undersökningsmetoder(Socialstyrelsen, 2004).Det är också klarlagt att mäns död orsakas av en mängd behandlingsbara sjukdomar. Sjukdom<strong>och</strong> död orsakade av hög alkoholkonsumtion, olyckor, hjärtkärlsjukdom, suicid, kan förebyggasav förändrade livsstilsbeteenden <strong>och</strong> tidiga insatser av förebyggande åtgärder. Ett stortantal män dör av skador, av vilka många är fordonsrelaterade. Ett observandum då det gällerpsykisk ohälsa är att trots att kvinnor skattar sin psykiska ohälsa som sämre än män <strong>och</strong> ocksågör fler självmordsförsök, så är fullbordat självmord en vanligare dödsorsak hos män (SCB,2007).De åtgärdbara dödsorsakerna kan uppdelas i två olika kategorier, vilka är knutna till två olikatyper av indikatorer. Dels sjukvårdsindikatorer, som innebär tidig upptäckt <strong>och</strong> behandling,som t.ex prostatacancer, samt hälsopolitiska indikatorer, som rör sig kring insatser som påbred front ur samhällsperspektiv kan påverka dödsorsak <strong>och</strong> ohälsa (Socialstyrelsen, 2004).Att föräldraledighet för män kan vara en främjande påverkansfaktor för mäns hälsa, är ettintressant fynd. En teori kring detta fenomen är att mäns riskbeteende minskar då de umgåsmed barn, deras empatiska förmåga utvecklas <strong>och</strong> detta gör dem mindre benägna att anammaen ohälsosam livsstil <strong>och</strong> också mindre benägna att utsätta sig för risker som t.ex alkohol <strong>och</strong>snabb bilkörning. Risken att dö i förtid var 25 % lägre bland de män som tog ut 30 – 60 dagarföräldraledighet än för de som inte var pappalediga. Dessa resultat gäller oavsett ålder,inkomst <strong>och</strong> utbildningsnivå (Månsdotter, 2006).Kroppsuppfattning <strong>och</strong> hälsaKropp <strong>och</strong> hälsa är starkt bundna till varandra. Vi kan uppleva tecken på sjukdom genom vårkropp, om vi har en god kontakt mellan kropp <strong>och</strong> medvetande. Vår syn på kropp, påverkarockså hur vi hanterar defekter <strong>och</strong> sjukdomstillstånd. Upplevelse av kropp kan förklara hur vihanterar ohälsa <strong>och</strong> hur vi utifrån detta är benägna att söka hjälp <strong>och</strong> att ingå i olika interventionsprogramför hälsa. Det faktum att pojkar <strong>och</strong> flickor redan från tidig ålder socialiserasin i disparata roller med förväntningar från omvärld <strong>och</strong> från individen själv, kan påverkasjukdomsmönstrens olikhet mellan kvinnor <strong>och</strong> män.Stefan Mendel-Enk beskriver (2004) hur pojkar fostras till en mansroll som innebär kontroll,maktutövande <strong>och</strong> homosocialitet. Detta sker på många arenor, <strong>och</strong> han lägger fram exempel8
från förskola, idrott <strong>och</strong> andra typiskt manliga arenor. Hans utgångspunkt har varit detidrottsvåld som förekommer inom vissa kretsar, <strong>och</strong> han drar därifrån samband till det inreförtryck som förekommer i relationer dels mellan män, <strong>och</strong> dels relationer mellan män <strong>och</strong>kvinnor. Ett starkt kontrollbehov av kropp <strong>och</strong> känslor kan vara en hindrande faktor för mänatt söka hjälp vid olika ohälsosymtom.Kopplat åter till R. Connells tes om <strong>hegemoni</strong>skmanlighet, kan makt <strong>och</strong> kontroll ses som ett sätt att negligera de defekter <strong>och</strong> signaler frånden egna kroppen, vilka skulle kunna uppfattas som kontrollförlust <strong>och</strong> svaghet (Conell, 2002,2008).Mäns uppfattning av kroppen som osårbar, ”den hårda kroppen”, beskriver T. Johansson i”Det första könet” (2000). Han talar om disciplin, makt <strong>och</strong> narcissism med fokus på denestetisering av den manliga kroppen som är vanligt förekommande inom nutida kroppsträningskulturer<strong>och</strong> även om den kropps- <strong>och</strong> utseendefixering som är vanlig idag. Om denegna kroppen ses som osårbar kan det vara svårt att söka hjälp, då ohälsosymtom upplevs somen defekt i den perfekta, hårda kroppen.Är denna kroppsfixering en hindrande faktor för mäns benägenhet att söka hjälp förohälsosymptom eller skulle frågan om en ny manlighet, en mer kroppslig sådan, där kroppensvälmående <strong>och</strong> utseende är viktiga faktorer, kunna leda till ökad kroppskännedom medförmåga att känna efter hur kroppen mår, <strong>och</strong> därigenom göra det lättare för män att sökahjälp i tid för ohälsosymtom?Den yttersta utposten i kroppsfixeringens labyrinter, den extrema bodybuildarens, visar engrotesk, schabloniserad bild av kroppen som en maskin, dominerad av självdisciplin, med ettstarkt förnekande av egna känslor <strong>och</strong> behov. Sam Fussel beskriver vägen för en ung manfram mot självförnekande <strong>och</strong> självutplåning under fanatisk träning för att bygga upp sinkropp i syfte att skapa ett skyddande skal mot omvärlden. Vägen kantas av dieter, tillskott,vanvettig träning <strong>och</strong> ett liv helt uppbyggt kring att få muskler att växa. En tillvaro därkroppen plågas, men där signalerna från lidandet negligeras. Den <strong>hegemoni</strong>ska manligheten äridealet med makt <strong>och</strong> osårbarhet som honnörsord (Fussel, 2003).Mäns rädsla att förlora kontrollen motsägs emellertid i en rad beteenden. Alkoholbruk,beroendeproblematik, spelberoende <strong>och</strong> arbetsnarkomani är ju faktorer som faktiskt leder tillkontrollförlust.9
- Page 1 and 2: Mälardalens högskolaAkademin för
- Page 3 and 4: Titel: Masculine hegemony and Femin
- Page 5 and 6: INLEDNINGI hela landsting Gävlebor
- Page 7 and 8: Det kan diskuteras om också mäns
- Page 9 and 10: I detta sammanhang faller tankarna
- Page 11: En teori om maskulinitetEn australi
- Page 15 and 16: Genusperspektiv på bemötande inom
- Page 17 and 18: utbildningar (Högskoleverket, 2007
- Page 19 and 20: SYFTESyftet med denna studie är at
- Page 21 and 22: En narrativ ansats är enligt Malte
- Page 23 and 24: intervjuerna samtalades också om v
- Page 25 and 26: I den traditionella ”mansrollen
- Page 27 and 28: är det inte mer?” ( informant 1)
- Page 29 and 30: Det praktiska förfarandet med frå
- Page 31 and 32: DISKUSSIONMetoddiskussionValet av v
- Page 33 and 34: Under flertalet av intervjuerna kom
- Page 35 and 36: distriktsköterskor som grupp. Disk
- Page 37 and 38: Kvinnor vårdar både i arbete och
- Page 39 and 40: ReferenserAddis,M,E, Mahalik,J,R. (
- Page 41 and 42: Månsdotter,A, Lindholm,L, Öhman,A
- Page 43 and 44: TillVerksamhetschefBil.1Primärvår
- Page 45 and 46: Bil.3Hudiksvall 20090216Till dig,H