Etnografiska utmaningar på nätet - Nätverket - Uppsala universitet

Fältanteckningar från BloggosfärenMeningsskapande tekniker och vardagslivets netnologiJenny Gunnarsson PayneVälkommen till Bloggosfären!“[A]ny technology represents a cultural invention,in the sense that it brings forth a world; it emergesout of particular cultural conditions and in turnhelps to create new ones” (Escobar 1994: 211).I artikeln ”Welcome to Cyberia: Notes on theAnthropology of Cyberculture” hävdade antropologenArturo Escobar att vi då, år 1994, stod inför enfundamental transformation av vårt modernasamhälle (1994: 211; jfr Budka & Kremser 2004). Dengrundläggande förändring han refererade till var densnabba utveckling han såg mot en ny kulturell ordning,en ”cyberkultur” 1 , som nu ett och ett halvt decenniumsenare – framförallt i Väst – på många sätt kan sägas harealiserats. I den svenska kontexten kan vi till exempelkonstatera att Internet i allt högre utsträckning harkommit att bli del av de flesta svenskars vardag (seFindahl 2009). Som etnolog ligger det mig nära tillhands att fundera närmare kring vad just denna virtuellavardaglighet innebär kulturellt såväl som metodologiskt.På vilka sätt påverkas människors vardag av Internetsutbredning och utvecklingar? Hur undersöker vi bästmänniskors vardagsanvändande av Internet? På vilkasätt kan vi bäst använda eller omformulera etnologiskametodologiska kompetenser för att undersökadetta fortfarande relativt nya och underutforskadeområde? I den här artikeln kommer jag att närmamig dessa frågeställningar genom min egen pågåendeforskning om feministiskt bloggande. Jag kommeratt börja med en inledande diskussion av bloggandesom meningsskapande teknologi och etnologisktundersökningsobjekt genom att kontextualiserabloggande i ett vidare senmodernt sociokulturellt ochpolitiskt sammanhang. I relation till detta förstår jagbloggande som ett tidstypiskt fenomen, inte bara medavseende på den teknologiska utveckling som gjortbloggandets praktiker möjliga, utan också med hänsyntill bloggande som en form av mikroberättande – enprototypiskt senmodern form av berättande. Sedanfortsätter jag med en metodologisk diskussion kring1I uttrycket ”cyberkultur” inkluderar Escobar både informations- ochkommunikationsteknologier och biologiska teknologier (1994: 211).onlineetnografi där jag i synnerhet undersöker reflexivtteknikanvändande (se Hine 2000: 23) som en möjligingång till deltagande observation i bloggosfären.Mikroberättandetsmeningsskapande teknologiÄven om bloggande och bloggläsning generellt sett inteär den vanligaste formen av Internetanvändning är dessapraktiker desto vanligare bland kvinnor, framförallti de lägre åldersgrupperna. I åldern 16-25 år har såmånga som var femte kvinnlig Internetanvändare skrivitblogg eller gör det, och 60 % av alla användare i denhär gruppen läser eller skriver själva bloggar. Denmest populära formen utav blogg är den personliga”livsloggen”; hela 64 % av alla svenska bloggar bestårav sådana onlinedagböcker där läsaren kan följa ochkommentera bloggförfattarens vardag (Findahl 2009:32-33).Det personliga är politiskt 2.0:Feministiska mikroberättelserI feministiska sammanhang utgör vardagsbloggandeen fortsättning på och förändring av det välkändaslagordet ”det personliga är politiskt” (Beetham ochValenti 1997: 2-3), och vissa feministiska bloggforskarehar därför jämfört kvinnors bloggande med den”medvetandehöjande träning” som var ett viktigt inslagi den radikalfeministiska rörelsen som blomstrade på1970-talets (Kennedy 2007; Wood 2008). Tillsammansmed andra cyberfeministiska praktiker har det ocksåsagts att bloggande har inherenta feministiska kvaliteteroch gränsöverskridande potentialer – inte bara tillgränsöverskridande mellan nationer och kulturer,utan också mellan offentliga och privata sfärer;institutionella och enskilda domäner; privata intressenoch kommersiella (Beetham och Valenti 2007: 2-3).Medieforskarna Niels van Dorn, Liesbet van Zoonenoch Sally Wyatt har till och med kallat bloggandet för enanmärkningsvärd intersektion mellan det ”traditionelltkvinnliga dagboksskrivandet” och ”traditionellt manligainformations- och kommunikationsteknologier (IKT)”(Doorn, Van Zoonen and Wyatt 2007: 4). AndraISSN: 1651-059347Nätverket 2010: 2010: 47–51http://natverket.etnologi.uu.se