Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

10
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION)
Definitioner i rapporten
Med kultur avses i denna rapport livsmönster, traditioner, kulturyttringar och värderingar
med mera – med andra ord är utgångspunkten ett brett kulturbegrepp. Resonemangen
koncentreras dock företrädesvis till kultur i dess skapande och konstnärliga
uttryck, som dans, musik, teater, litteratur, bild och form.
Med kultur och hälsa avses kunskap om samt beprövad erfarenhet av samband mellan
kultur och hälsa. För att nå kunskap om sambanden mellan kultur och hälsa är ett
helhetsperspektiv på forskning och kunskap en viktig förutsättning. Därför används ett
tvärvetenskapligt synsätt som inbegriper såväl humanvetenskaplig,
samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig medicinsk och humanistisk medicinsk
forskning.
Forskning kring kultur och hälsa
En lång rad studier från skilda vetenskapliga discipliner redovisas utifrån den övergripande
frågeställningen om vilken vetenskaplig evidens som finns när det gäller sambanden
mellan kultur och hälsa. Det finns forskning internationellt om hur psykiska och
fysiologiska funktioner påverkas av kulturell aktivitet, varav musiken är den konstnärliga
disciplin som det finns mest studier kring (SOU 2000:91). Mekanismerna för
påverkan av konst, musik, teater har diskuterats inom flera områden. Enligt psykoanalytisk
teori (Crafoord, 2003; Cullberg, 2000; McDougall, 2002, m fl) är symboliseringsförmågan
av central betydelse för hälsoutvecklingen hos en individ. En gynnsam
effekt av konstupplevelser är enligt denna teori att de kan väcka oväntade associationer,
som i sin tur kan fungera som nycklar till problemlösning.
Språklig och emotionell utveckling
Kunskapen om barns språkliga och emotionella utveckling inom en mängd olika
områden, exempelvis neurofysiologi, språkvetenskap, utvecklingspsykologi, pedagogik,
musikterapi etc, bidrar till en komplex och holistisk kunskapsutveckling. Av stor betydelse
för utvecklingen är bland annat den senare utvecklingspsykologiska forskningen.
Språkforskare menar att alla språkliga uttryck befruktar varandra, exempelvis avspeglas
en positiv utveckling i ett barns rörelseförmåga ofta i ett bättre bildspråk, ett annat
exempel är att musikstimulans kan medföra positiv förmåga i talspråksutvecklingen.
Förklaringen är att de delar av hjärnan som hanterar känsla, minne och association (så
kallade förspråkliga processer) stimuleras och aktiveras, oavsett vilket språkligt uttryck
som väljs (Jederlund, 2002).
Kulturupplevelser kontra skadlig inre stress
Forskaren James W Pennebaker har tillsammans med olika kollegor presenterat några av
de mest värdefulla vetenskapliga resultaten inom psykologin under de senaste decennierna.
Pennebaker har i kontrollerade kliniska studier kunnat visa att genom att uttrycka
sina känslor skyddas kroppen mot skadlig inre påverkan, vilket medför långsiktiga
positiva hälsoeffekter. Dessa resultat har haft betydelse för hur vetenskapen ser på
sambandet kropp–själ. En negativ effekt på immunförsvaret kan uppstå om individen
hemlighåller och begraver trauman och svåra känslomässiga upplevelser. Pennebaker
förklarar att om man i längden håller tillbaka traumatiska berättelser och känslor blir den
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT