Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

20
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION)
pelvis pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet, socialt stöd och liknande. Dessa kunde ge
kraft för att bekämpa de olika stressorer vi utsätts för genom att de olika GMR-resurserna
bidrog till att göra stressorerna begripliga. GMR skapar och bygger successivt upp
en stark känsla av sammanhang (Antonovsky, 1987).
Med kultur och hälsa menar vi i den här rapporten kunskap om samt beprövad erfarenhet
av samband mellan kultur och hälsa. För att vi ska nå kunskap om sambanden
mellan kultur och hälsa är ett helhetsperspektiv på forskning och kunskap en viktig
förutsättning. Vi utgår därför från ett tvärvetenskapligt synsätt och inbegriper såväl
humanvetenskaplig forskning, samhällsvetenskaplig forskning som naturvetenskaplig
medicinsk och humanistisk medicinsk forskning.
Definitioner
↓ →
Patogenetisk
hälsosyn
Salutogenetisk
hälsosyn
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Estetisk kultursyn
Professionell konstnärlig ”produkt”
som företrädesvis ger ”passiv”
kulturupplevelse som kan behandla
sjukdom.
Professionell konstnärlig ”produkt”
som företrädesvis ger passiv kulturupplevelse
för ökat välbefinnande;
känsla av sammanhang.
Etnologisk kultursyn
Kulturella, sociala och konstnärliga
”processer” som företrädesvis
ger ”aktiv” kulturupplevelse
som kan behandla
sjukdom.
Kulturella, sociala och konstnärliga
”processer” som företrädesvis
ger aktiv kulturupplevelse
och ökat välbefinnande;
känsla av sammanhang.
I fyrfältsmodellen ovan har de två olika definitionerna av kultur respektive hälsa förts
samman. Genom modellen blir det tydligt att beroende på hur begreppen kultur och
hälsa definieras inom området ”kultur och hälsa” formas delvis olika syfte, inriktning
och resultat. Med det medicinska perspektivet, patogenes, blir målet att använda kultur
för att behandla sjukdom, det vill säga ge medicinska positiva resultat. Behandlingen
sker antingen genom en passiv professionell konstupplevelse (estetisk kulturdefinition)
eller genom en egen aktivt skapande process (etnologisk kulturdefinition). Den estetiska
definitionen ger företrädesvis en passiv kulturupplevelse i form av lyssnande på musik
av professionell utövare. Den etnologiska definitionen medför främst en aspekt av egenaktivitet,
det vill säga aktiv kulturupplevelse.
Med den salutogenetiska definitionen av hälsa blir målet att öka välbefinnandet, skapa
en känsla av sammanhang (KASAM) hos individen genom kulturupplevelser. Med den
estetiska definitionen är kulturupplevelsen i första hand en passiv professionell konstupplevelse.
Med den etnologiska kulturdefinitionen är kulturupplevelsen företrädesvis
en aktivitet eller ett sammanhang som innebär en egen aktivt skapande process.
Ingen värdering görs huruvida en definitionskombination är bättre än någon annan.
Däremot kan en ökad medvetenhet om vilka definitioner man har eventuellt vara vägledande
för det syfte och resultat man vill uppnå. Vidare delar definitionerna upp