Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

44
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION)
Education i Boston och den mest uppmärksammade företrädaren för ett vidgat intelligensbegrepp.
När Gardners bok Frames of mind – the theory of multiple intelligences
publicerades (1983), var den främst avsedd som ett inlägg inom utvecklingspsykologi
och kognitiv psykologi. Men teorin fick stor uppmärksamhet inte minst som inspiration
för lärare runt om i världen och kom att bli utgångspunkten för flera större forsknings-
och skolutvecklingsprojekt. Efterhand har Gardners intresse inriktats från intelligensforskning
till bland annat förståelseinriktad undervisning och kreativitetens natur.
Multipla intelligenser
I motsats till den psykometriska traditionen baseras teorin om de multipla intelligenserna
(MI-teorin) på kriterier som hämtats från flera olika forskningstraditioner som
integrerats. Dit hör bland annat studier av hur skador i olika delar av hjärnan påverkar
tankeförmågan, argument hämtade från evolutionshistorien, samt möjligheterna att koda
de olika intelligenserna i skilda symbolsystem. Det som skiljer Gardners teori från den
traditionella, är att han ser intelligensen som föränderlig och variationsrik. Han förutsätter
inte en generell faktor bakom ett framgångsrikt agerande, utan menar i stället att
människor har specifika intelligensprofiler.
Gardner kritiserar skolan för att under lång tid ensidigt ha gynnat och värderat företrädesvis
de språklig-verbala och logisk-matematiska intelligenserna. Betoningen av även
andra intelligenser som musikalisk och kroppslig har väckt stort intresse från skolans
praktiskt-estetiska ämnen. 7 I ett forskningsprojekt som Gardner leder (project Zero) har
man forskat mycket kring hur denna typ av musiska och skapande förmågor kan stimuleras
och utvärderas. Den nu så aktuella ”portföljmetodiken” har bland annat utvecklats
här. Pedagogerna som först studerade MI-teorin skapade en rad tillvägagångssätt.
Barnets ”möjlighetsmoln”
Hjärnforskaren Matti Bergströms teori om barnets ”möjlighetsmoln” – ett utrymme där
kreativiteten uppstår – har tydliga likheter med Winnicotts begrepp lekområde, eller
mellanområdet (Winnicott, 1981). Bergström menar att om vi främst eller enbart låter
barns logiska funktioner utvecklas och inte stimulerar barns fantasi, skapar vi ”värdeinvalider”.
Bergström har tillämpat sina fysiologiska kunskaper på problem med barnen och deras
uppfostran. I boken Barnet – den sista slaven (1996), beskrivs hjärnans tre resurser;
kraften, kunskapen och värdet. Kraften utvecklas under fostertiden och visar sig i spädbarnets
okontrollerade energi. Denna kraft är också grunden till de allra högsta mänskliga
egenskaperna och kan stråla ut från en människa både i form av musikkraft och på
mental nivå som medvetande. Den andra resursen, kunskapen, kan betecknas som ren
datamässig informationskapacitet i hjärnbarken. Det sker ett möte mellan medvetandets
kraft och ordnad kunskap. För vårt beteende behöver vi en samverkan av dessa båda.
Men kunskapsresurser mognar hos barnet förhållandevis sent och leken är betydelsefull
för utvecklingen och mognaden. Bergströms forskning har visat att ett befästande av
kunskaper i nervnäten sker bättre om dessa samtidigt stimuleras från flera olika källor,
olika sinnesorgan, rörelser i de övriga organen och framför allt från hjärnstammen, där
kraften utgår från.
–
7 De intelligenser Howard diskuterar är:
1) språklig-verbal, 2) logisk-matematisk, 3) musikalisk, 4) kroppslig-kinestetisk, 5) visuell-spatial
intelligens, 6) interpersonell, 7) intrapersonell, 8) naturvetenskaplig (senare tillkommen).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT