Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

More documents

Recommendations

Info

14 UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION) Litteratursökning Syftet var att finna studier som visade på samband mellan kultur och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv, snarare än ur ett behandlingsperspektiv. Litteratursökningarna genomfördes med sökord och i databaser så att följande sektorer/ämnesområden skulle inbegripas: – Samband mellan kultur och hälsa – vetenskapliga utgångspunkter – Livsstil och hälsa – Kulturpedagogik i arbete med barn och ungdomar i skola och på fritid – Kultur i arbetslivet – Fysisk miljö och konstnärlig gestaltning – Sjukvård, psykiatri, äldrevård och omsorg. Sökningar gjordes i fyra olika (forsknings-) databaser via Karolinska Institutets bibliotek. Dessa var: Psyc Info, Web of science, Medline och AHCI (Arts & Humanity search). Ett flertal sökningar (med samma sökord) har också utförts i Kungliga bibliotekets databas Libris. Sökorden som användes i olika kombinationer var bland annat; health promotion, quality of life humanities, recreation, rehabilitation, mental health, health promotion, art therapy/or bibliotherapy/or dance therapy/or music therapy or storytelling, art, literature/or music/or philosophy, creative arts therapy. För att fånga angränsande litteratur, har även sakkunniga och experter konsulterats. 1 Resultat: Totalt har cirka 200 artiklar och böcker beställts, varav flertalet haft relevans för ämnet kultur och hälsa. Emellertid återfanns endast ett fåtal artiklar som redovisar forskningsprojekt som utgått ur ett befolkningsperspektiv och som har utvärderats. Flest artiklar berör så kallade aktiva kulturupplevelser. Flera studier är fallstudier och några andra är så kallade kontrollerade studier. Ett annat problem är avvägningen mellan allmän hälsa och psykisk hälsa. Det material som återfanns, avser i hög grad studier om kulturinsatser inom psykiatri, sjukvård, äldrevård och omsorg. På barn- och ungdomsområdet återfanns dock ett relativt stort material där kultur används i syfte att allmänt stimulera den emotionella, sociala och kognitiva utvecklingen. – 1 Töres Theorell, professor, Institutionen för psykosocialmedicin (IPM), Karolinska Institutet Lars-Olov Bygren, professor emeritus, Socialmedicin, Umeå universitet Johan Cullberg, professor i psykiatri, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting Agnes Nobel, docent i pedagogik, universitetslektor i kulturpedagogik, Högskolan i Gävle Dag Körling, överläkare i psykiatri, Jakobsberg Karolinska psykiatriska öppenvård, doktorand vid Karolinska Institutet Ingrid Hammarlund, utbildningsledare vid musikterapiutbildningen, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Per Apelmo, socionom, uttryckande konstterapeut och projektledare i Eskilstuna kommun för utvecklingsarbetet Fristadsbarn Gudrun Valqvist, Statens kulturråd Ingrid Olmander, Svenska Kommunförbundet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION) Önskemålet var att få en balans mellan socialmedicinska studier och studier inom humaniora och samhällsvetenskap/beteendevetenskap. Vid sökningarna återfanns ett stort antal socialmedicinskt inriktade studier, som i hög grad avsåg forskning om äldre. Flera av dessa valdes därför bort eftersom de i flertalet fall avsåg behandling och vård. Resultatet blev därför att rapporten i huvudsak redovisar studier inom humaniora och samhällsvetenskap. Materialet presenteras enligt ovan nämnda ämnesområden. Kunskapsteoretisk utgångspunkt En utredning, studie eller kunskapsöversikt styrs bland annat av den kunskapssyn som präglar den eller de utredare/forskare som utför uppgiften. De perspektiv man utgår från bildar ett komplext filter som styr hur information, värderingar och förutsättningar hanteras i processen (Karlsson, 1999). Så även i denna rapport, därför kan det vara på sin plats med en kort presentation av de kunskapsteoretiska utgångspunkter som styrt detta arbete. Bland samhällsvetenskapliga forskare hävdas ofta ett vetenskapsideal som innebär att vetenskapliga studier ska vara avbildande, det vill säga deskriptiva och objektiva, vilket utgår från den positivistiska vetenskapsteorin. Under senare år har dock frågan problematiserats i debatten och det har hävdats att det inte sällan finns en diskrepans mellan forskningens praxis och dess ideal. Enligt detta synsätt måste studier benämnas med uttryck som förstudier eller explorativa undersökningar och resultaten måste ofta betecknas som preliminära och hypotetiska (Engwall, 1999.) Denna rapport bygger i (likhet med Engwall) på en grundsyn som tillåter att olika metoder tillämpas inom olika discipliner, det vill säga att det finns flera former av parallellt vetande. I stället för en neutral och korrekt avbildning har vi tillgång till flera. Detta synsätt har bland annat Brunsson (1982) formulerat som att samhällsvetenskapens främsta uppgift är att bilda språk, inte att avbilda det. Synen på vetenskaplig verksamhet som språkbildning ligger nära den tolkande hermeneutiska forskningstraditionen inom humanvetenskaplig forskning. Tolkning är ett centralt element i arbetet med kvalitativa studier (Engwall, 1999). Det är främst inom samhälls- och humanvetenskapen som kvalitativa metoder har utvecklats och utgångspunkten är ett humanistiskt perspektiv. Verkligheten ses inte som något objektivt mätbart, utan tolkas eller konstrueras av individen. Detta innebär att den kvalitativa forskningen erbjuder kunskap om vilken mening människor tillskriver olika fenomen och hur förståelse av verkligheten förmedlas (Hallberg 2002, Eneroth, 1984). Hallberg hänvisar till Labontee och Robertson (1996) då Hallberg säger att det finns en övertro på den traditionella forskningens förmodade mätbarhet och objektivitet. ”Den neutrale forskaren är en myt och det avgörande problemet är att förstå på vilket sätt forskaren påverkar processen är att föra en diskussion om huruvida en sådan påverkan sker” (Hallberg, 2002). En viktig slutsats är att kvantitativ och kvalitativ forskning kompletterar varandra i det systematiska arbetet med kunskapsutveckling. Samma krav på kritisk reflektion, saklighet och noggrannhet med mera gäller för både kvantitativ och kvalitativ forskning (Hallberg, 2002). STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 15
Page 1 and 2: Uppleva - känna - skapa Om kulture
Page 3 and 4: Innehåll UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA
Page 5 and 6: UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (ARBETSVER
Page 7 and 8: Förord UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (A
Page 9 and 10: Sammanfattning Syfte UPPLEVA - KÄN
Page 13: Inledning Syfte UPPLEVA - KÄNNA -
Page 25 and 26: DEL 1 - KULTUR OCH HÄLSA I OLIKA P
Page 27 and 28: Kultur, hälsa och vetenskap Natur
Page 35 and 36: Kropp och själ Förnuft och känsl
Page 39 and 40: Barn och ungdomar Det ”mångsprå
Page 51 and 52: Community art UPPLEVA - KÄNNA - SK
Page 53 and 54: Arbetslivet UPPLEVA - KÄNNA - SKAP
Page 55 and 56: Kultur på jobbet - ett sätt att f
Page 59 and 60: DEL 2 - FORSKNING OCH FORSKNINGSRES
Page 65 and 66:
Människan är en berättelse UPPLE
Page 67 and 68:
UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (ARBETSVER
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Kultur i sårbara livssituationer U
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Litteratur- och källförteckning U
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97:
show all

Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?