Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

More documents

Recommendations

Info

18 UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION) De kulturpolitiska målen Riksdagen antog 1996 de nya nationella kulturpolitiska målen (KrU 1996/97. Prop, 1996/97:3. Kulturpolitik). Kulturpolitiken ska: – värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den – verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande – främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar – ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället – bevara och bruka kulturarvet – främja bildningssträvanden, främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Kulturpolitiken på 2000-talet Kulturpolitiken kan sägas ha två delvis olika inriktningar. Den ena inriktningen är att stödja och utveckla det professionellt inriktade kulturlivet och medborgarnas möjlighet att ta del av detta. Den andra inriktningen är att stödja och utveckla en integrering av den kulturella dimensionen i hela samhället, inom alla politiska sakområden. Den senare inriktningen har aktualiserats under 1990-talet, bland annat genom ett nordiskt initiativ inom UNESCO 1992 då en världskommission för kultur och utveckling tillsattes. Kommissionen leddes av FN:s förre generalsekreterare Javier Pérez de Cuéllar och lämnade 1996 rapporten Vår skapande mångfald (UNESCO, 1996). Idén var inspirerad av Gro Harlem Brundtlands rapport om miljö, Our Common Future, och ledde till uppdraget att studera interaktion och samband mellan kultur och utveckling. Rapporten täcker ett stort antal frågeställningar inom områden som bland annat global etik, pluralism, kreativitet, genus, barn, kulturarv och miljö. UNESCO poängterar att utveckling inte bara inbegriper tillgång till varor och tjänster utan också möjligheten att välja en värdefull livsstil och tillgången till en blomstrande kultur. Rapporten påvisar behovet av ett nytt perspektiv för kulturpolitiken, baserad på forskning som ställer nya frågor och utvecklar nya forskningsansatser. På lokal nivå framhålls också kultur och fritid som en strategisk arena för att skapa goda livsvillkor för kommunens invånare och för att främja en lokal utveckling. Här spelar även den ideella så kallade tredje sektorn en viktig roll. Ett vidare synsätt på begreppet kultur kan medföra att allt fler blir intresserade av kulturfrågorna. Kultur och kulturpolitik blir på så sätt en angelägenhet även för människor som befinner sig utanför den traditionella kultursektorn. Även inom näringslivet ses konst och kultur som redskap för att höja trivseln och främja kreativiteten i det egna företaget, men också som ett sätt för att utveckla det lokala närsamhället. Kultur- och fritidsområdet har blivit viktiga ingredienser i debatten om hur kommunen ska utvecklas (Svenska Kommunförbundet, 2001). Definitioner Genom historien har det funnits skilda definitioner av kulturbegreppet. Det estetiska eller snäva kulturbegreppet avser främst de klassiska konstarterna, exempelvis musik, konst, teater och litteratur, och har ofta kopplats samman med statens syn på kultur. Det är det konstnärliga resultatet eller produkten som utgör fokus inom detta synsätt. Det STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION) etnologiska eller antropologiska kulturbegreppet, som bygger på folklig kultur och livsföring, har under 1900-talet, trots den snäva definitionens utbredda användning, blivit alltmer framträdande. Antropologen Edward B Tylors syn på kultur är att kultur är den komplexa helhet av kunskaper, tro, konst, moral, lagar och andra förmågor som samhällets medlemmar förvärvar (Tylor, 1901). En liknande definition ger etnologen Sven B Ek som menar att kultur är den totala livssituation som människan befinner sig i (Ek, 1989). Inom detta synsätt utgör det sociala sammanhanget och olika livsprocesser en central utgångspunkt. De olika kulturbegreppen har betonats olika av folkrörelserna å ena sidan och den statliga kulturpolitiken å den andra. De nationella kulturpolitiska målen rymmer dock både främjandet av det bredare kulturbegreppet och det snävare begreppet för kultur (Nyberg, 1995). Med kultur avses i denna rapport livsmönster, traditioner, kulturyttringar och värderingar med mera. Vi utgår också från det sociala sammanhangets betydelse och den process som de olika livsyttringarna sker inom. Med andra ord är det ett brett kulturbegrepp som är utgångspunkten. Resonemangen koncentreras dock till studier där de konstnärliga uttrycken används. Det blir därför företrädesvis kultur i dess skapande och konstnärliga uttryck, som dans, musik, teater, litteratur, bild och form, som diskuteras i rapporten. Vi avser då både så kallade passiva som aktiva kulturupplevelser. Aktiva kulturupplevelser innebär moment av eget skapande medan det som benämns passivt avser upplevelser där man själv är publik och tar del av kulturupplevelsen. Med hälsa avses i den här rapporten: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp” (Janlert, 2000, utifrån WHO:s definition från 1946, s 136). Vi utgår också från olika modeller som har utvecklats utifrån denna övergripande definition, bland annat har de två dimensionerna sjukdomsperspektiv och hälsoperspektiv diskuterats. I sjukdomsperspektiv finns polerna ”sjuk och frisk” liksom polerna ”mår bra – mår inte bra”, finns i hälsodimensionen. Hälsomodellen föreslår en koppling mellan dimensionerna i form av en möjlighet att den som är frisk men inte mår bra lättare blir sjuk och den som är sjuk men mår bra lättare blir frisk. Sjukdomsdimensionen kan ses som ett medicinskt perspektiv och ”mår bra”-dimensionen som ett samhälleligt perspektiv (Nilsson, 2003). Sjukdomsperspektivet innebär ett patogenetiskt synsätt som försöker förklara varför människor blir sjuka, vad det är som gör att de hamnar i en viss sjukdomskategori. Utifrån ett salutogenetiskt synsätt som utgår från hälsans ursprung blir de relevanta frågorna i stället: varför hamnar människor vid den positiva polen i dimensionen hälsa– ohälsa eller vad får dem att röra sig mot denna pol? En av de som formulerat dessa tankar är sociologen Aron Antonovsky som föreslår att i stället för att se på begreppet hälsa–ohälsa som en dikotomi, kan vi se dimensionen hälsa–ohälsa som ett kontinuum. Det salutogenetiska synsättet har Antonovsky definierat som KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 1985). ”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att 1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, 2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och 3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang” (Antonovsky, 1987, s 41). Antonovsky kom fram till denna definition bland annat genom att studera generella motståndsresurser (GMR) som exem- STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 19
Page 1 and 2: Uppleva - känna - skapa Om kulture
Page 3 and 4: Innehåll UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA
Page 5 and 6: UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (ARBETSVER
Page 7 and 8: Förord UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (A
Page 9 and 10: Sammanfattning Syfte UPPLEVA - KÄN
Page 13 and 14: Inledning Syfte UPPLEVA - KÄNNA -
Page 17: UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (ARBETSVER
Page 25 and 26: DEL 1 - KULTUR OCH HÄLSA I OLIKA P
Page 27 and 28: Kultur, hälsa och vetenskap Natur
Page 35 and 36: Kropp och själ Förnuft och känsl
Page 39 and 40: Barn och ungdomar Det ”mångsprå
Page 51 and 52: Community art UPPLEVA - KÄNNA - SK
Page 53 and 54: Arbetslivet UPPLEVA - KÄNNA - SKAP
Page 55 and 56: Kultur på jobbet - ett sätt att f
Page 59 and 60: DEL 2 - FORSKNING OCH FORSKNINGSRES
Page 65 and 66: Människan är en berättelse UPPLE
Page 69 and 70:
UPPLEVA - KÄNNA - SKAPA (ARBETSVER
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Kultur i sårbara livssituationer U
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Litteratur- och källförteckning U
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97:
show all

Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?