Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

46
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION)
– minne; det är lättare att minnas information som man får genom en berättelse
– motivation; genom att berättelser väcker nyfikenhet och intresse
– mening; genom att levandegöra händelser som är av betydelse och värde medför de
förståelse och känsla av sammanhang och mening (Rehnman & Hostetter, 2003).
Skrivande i arbetet med barn
Skrivande fyller flera funktioner och kan benämnas expressiva, kommunikativa och
kognitiva (Strömquist, 1993). Expressivt skrivande innebär att vi med språkets hjälp kan
uttrycka våra känslor, vår personlighet och vårt inre jag (Allard & Sundblad, 1986).
Kommunikativ funktion kan skrivande ha genom att vi meddelar oss med andra eller
kommunicerar med oss själva (Strömquist, 2000). Skrivandets kognitiv funktion innebär
att kunskaper befästs, tankarna sorteras och på så vis bringas ordning i oklara begrepp. I
boken The art of teaching writing (McCormick, 1994) förklaras att det är processen
mellan själva skrivandet och bearbetningen av en text samt elevernas reflektioner kring
det som de har skrivit, som gör skrivandet till ett effektivt redskap för lärande. Även när
eleverna förmedlar sina tankar och sin kunskap till andra har skrivandet en kognitiv
funktion.
En förändring som skett inom skrivundervisningen i skolan är att den gått från en mer
produktcentrerad till en mer processorienterad undervisning. Detta innebär att hela
arbetsprocessen från tanke till färdig text blivit viktigare, tidigare var den färdiga texten
det viktigaste, målet var viktigare än vägen dit (Strömquist, 1993).
Inom ramen för ett examensarbete, pedagogutbildningarna, grundskollärarprogrammet,
genomfördes ett försök att genom övningar i expressivt skrivande öka elevers skrivglädje.
Genom enkäter och brevväxling skedde undersökningen av 47 elever i årskurs 3–
4, från två klasser i Luleå. Övningarna skulle passa ålder, kännas roliga och vara fantasiskapande.
Resultaten visade att skrivglädjen ökade, vilket i hög grad beror på de övningar
i expressivt skrivande som genomfördes med eleverna (Lestander & Lundmark,
Sjöström, 2001).
Kulturprojektet Fristadsbarn
Utvecklingsprojektet Fristadsbarn i Eskilstuna riktar sig till barn som har svårt att finna
sin roll och därmed finna sig till rätta i skolan. Fristadsbarn bedrivs inom skolans ordinarie
schema och är ett lärande bredvid de vanliga ämnena. Arbetet är en del i skolans
förändringsarbete för att tillgodose enskilda elevers behov. Arbetet inom projektet har
bedrivits i två grupper i uttryckande konstpedagogik som letts av två psykoterapeuter.
Föräldrar och lärare följer arbetet genom barnen samt i direkt kontakt med de båda
ledarna. Redskapen som används är samtal, bild, musik, rörelse, saga, poesi och drama.
Projektet har skett i samarbete mellan länsstyrelsen, socialförvaltningen och skolförvaltningen.
Arbetet har följts dels av en lokal referensgrupp med företrädare för kommunen,
länet och en vetenskaplig referensgrupp. Projektet är kopplat till Psykologiska institutionen
vid Stockholms universitet (Apelmo & Larsson, 2002).
Målet med projektet är att utveckla en konkret modell för arbete med dessa barn, som
svarar mot behovet av nya arbetsformer inom området, samt att göra modellen tillgänglig
för intresserade.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT