Litteratur- och källförteckning - Ekosofi

50
UPPLEVA – KÄNNA – SKAPA (ARBETSVERSION)
en konferens i Stockholm, ”Kunskap om framtidens arbetsplats: om arbetets fysiska och
mentala rum”. Där medverkade bland andra inredningsarkitekten Alexandra Moore som
talade om att inrätta vad hon kallar hälsorum på arbetsplatser. Hälsorummen är en
utvecklad form av de traditionella vilorummen. Roger Ulrich leder forskningscentret
Center of Health Systems and Design, College of Architecture, Texas A&M University,
College Station i USA. I sin forskning har han studerat hur naturvyer inverkat på patienternas
tillfrisknande (Werthén, 2002).
Konstnärlig utsmyckning i offentliga byggnader har en lång tradition i Sverige. Efter ett
beslut i Sveriges riksdag 1937 kom 1 procent av byggkostnaderna vid offentlig byggnation
att användas för konstnärlig utsmyckning. Stockholms läns landsting som i en
skriftserie om konst i vårdmiljöer dokumenterat detta arbete satsar i dag 2 procent av
byggkostnaderna. På ett tidigt stadium i byggprocessen läggs riktlinjerna upp för den
konstnärliga gestaltningen. Arbetet bedrivs i nära samverkan mellan arkitekt, byggansvariga,
personalrepresentanter, konstnärer och konstkunniga tjänstemän från kulturförvaltningen
(Stockholms läns landsting, 2001, 2002).
Haninge är en av flera kommuner som genom konstnärligt perspektiv vill skapa intressanta
och spännande platser för rekreation och välbefinnande och på så vis öka livskvaliteten
för invånarna. Arbetet förutsätter en bred samverkan mellan olika sektorer,
kultur- och fritid, teknik- och samhällsbyggnadsområdet med flera. I Haninge kommun
tillämpar det kommunala bostadsföretaget regeln att 1 procent av byggkostnaden ska gå
till konstnärlig gestaltning. Därutöver har kommunen sedan 1999 avsatt 1 procent av
den totala investeringsbudgeten till konst. Sammanlagt ger det en kraftfull satsning som
lyfter fram konstfrågor i vår fysiska miljö. De konstnärliga gestaltningarna sker i såväl
inom- som utomhusmiljö (Haninge kommun, 2002, s 83–84).
Utomhusmiljöns utformning
Landskapsarkitekten och forskaren Patrik Grahn leder olika forskningsprojekt med tvärvetenskaplig
inriktning om utomhusmiljöns betydelse och påverkan på hälsan. De olika
disciplinerna som ingår är landskapsarkitektur, medicin och miljöpsykologi. Forskningen
är inriktad på att öka kunskapen om sambanden mellan den fysiska miljöns
utformning, dess möjligheter till olika slags upplevelser och aktiviteter samt människors
trivsel och hälsa. Forskningen inbegriper bland annat följande områden: 1) landskapsarkitekturens
innehåll och utformning i vardagslivet – dess påverkan på hälsa, 2) stadens
struktur – dess inflytande på hur människor använder stadens grönområden, 3) rehabiliteringsträdgårdar
och trädgårdsterapi som ett sätt att behandla och rehabilitera
människor från stressrelaterade utmattningsreaktioner, 4) sätt att beskriva landskap
såsom skog, hagmark och odlad jordbruksbygd.
Behovet av återhämtning och rekreation från krav i arbete och familj är stort. Det finns i
dag forskning som har visat att naturen är en särskilt läkande kraft mot olika stresstillstånd.
Vi behöver återhämtning innan nya tankar och intryck kan tas emot. Återhämtningen
tar längre tid än den tid man behöver för att få nya intryck. En stor och viktig del
av människors rekreation är att vara ute i naturen, parker och grönområden. Grönska är
också något som renar luften från stoft och avgaser och påverkar på så vis miljön positivt
från hälsosynpunkt (Grahn, 2000, 2001).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT