Vildmarken Nr 10 2019

Vallsberget förfogar över. Och när den vitbruna laikahanen
åter släpps rör han sig först mest framför oss. Sedan skjuts
tröttheten undan och lusten att jaga tar överhand. Han
fortsätter upp mot vinden som nu har ökat en del i styrka.
– Han ger sig inte. Ett släpp utan att han har hittat en älg,
det finns inte. Han hittar alltid, det är bara så, säger Robert.
Och han känner sina hundar. År 2015 fällde han 16 älgar och
året innan det blev det 15 stycken och 2013 och 2012 blev det
12 stycken vardera år. Det har alltså blivit cirka 60 älgar för
Robert Ramstad under de senaste fem åren och alla utom
en har skjutits undan Jokke och Igor.
– En på lock men sen är det hund. Då var det Erik (yngsta
sonen) som lockade, annars hade jag inte skjutit. Det är ju
jakten med hund som jag vill hålla på med, det är den jag
tycker är i särklass roligast.
Så har det inte sett ut alltid. Han har gått som hundförare i
20 år nu och de första femton åren brukade det bli mellan
två och fem älgar per säsong.
– Att det har blivit så många nu beror nog mest på att jag har
det ganska bra ställt i hundgården, säger han.
Det dröjer en halvtimme och sedan ger sökandet efter älg
resultat. Yvonne, som har skallindikator på sin pejl, skickar
ett sms och berättar att hunden skäller cirka en kilometer
från oss.
– Ja, nu hör jag skallen, säger Robert och lyssnar.
Vinden har gjort det svårare att höra men på pejlen ser man
att hund och älg befinner sig på samma plats och vi börjar
sakta att röra oss närmare. Efter cirka åtta minuter övergår
det till gångstånd och då förlängs stegen:
– Den kommer upp efter bäcken. Har vi flyt så hinner vi
kanske genskjuta den.
Där vi färdas är det bitvis ganska blött och det tar ned farten
och Robert springer i nästan en kilometer – och till sista
handlar det om en kamp mot klockan. När vi hinner ikapp
honom står han och pustar ut efter språngmarschen.
– Hade jag hunnit hundra meter till hade jag skjutit den där.
Så typiskt, säger han och torkar svett ur pannan.
Samtidigt ökar hund och älg tempot och de går rätt mot det
pass där Yvonne och Erik sitter. Och det visar sig vara en stor
och praktfull tjur som Jokke kommer med och hon är precis
på väg att sätta bössan till axeln men precis när tjuren kliver
ut på vägen kommer en bil efter den lilla skogsbilvägen.
INSTAGRAM:VILDMARKEN / FACEBOOK:VILDMARKEN JAKT, FISKE & OUTDOOR
47