K&K. Kultur og Klasse · Nr. 110 · Årgang 2010 - Aarhus University ...

More documents

Recommendations

Info

70 K&K · Kultur&Klasse · 110 · 2010 integritet genom en rad aprioriska distinktioner. Snarare är det just själva glömskan av rum – och därmed glömskan av att vi är villkorade, hybridiska – som genererar våra identifierade kroppars sårbarhet. Och det inter som här står på spel har också en politisk betydelse. Det är, för att återknyta till Arendt, inte något som föreligger i ett eller annat territorium. Detta inter skapas genom handling. Handlandet är för Arendt inte bara en förmåga att skapa något nytt – ett svar på födelsens faktum – utan också, med Adriana Cavareros ord, “a relational event that generates space for reciprocal self-revelation.” (Cavareros 2002, 514; Arendt 1988, 242) Med andra ord rör detta inter inte bara sårbarheten hos de kroppar som huserar i dagens identifieringssystem. Själva illusionen om suverän kontroll – ur vilka olika former av säkerhetsparadigm, med förödande konsekvens, hämtar näring – utgör närmast ett bland en mångfald försök att beröva sig själv en politisk förmåga: Ett försök att glömma vår gemensamma förmåga att generera rum, att skapa rum för det oförutsedda, i handlande och tal med andra och således att skapa “nya verkligheter”. Illusionen om suverän kontroll, individuell såväl som nationell eller global, utesluter politik; politisk autonomi, likväl som ansvar. Men detta glömda har inte status av en enhet eller en begravd skatt. Det glömda är verksamt, och därmed är det inte ett förflutet som en gång har varit, utan utgörs snarare av kraften i att vara-tilsammans vilken vi, som Ricoeur skriver i en analys av Arendts maktbegrepp, är utan att se (Ricoeur 399) 34 Den historiska och teoretiska uppgift i vilken denna text tog sin början, är därför samtidigt politisk liksom den genererar en rad frågor om hur att förstå rättigheter. Låt mig avsluta med frågan om rättigheter som inter-est – inte med mänskliga rättigheter, utan med Arendts ord, med “rätten till rättigheter”. “Rätten till rättigheter” rör ett krav på deltagande i politikens mellanrum: ett krav på en plats från vilken åsikter kan skapa mening, och handlingar bli meningsfulla. “Rätten till rättigheter” är, enligt Arendt, en rätt till en plats i världen (Arendt 1979, 296-97). 35 Och kanske är det först genom ett försök att förstå rättigheter i relation till “världens metamorfos i människan” 36 – i relation till ett vem? i ständig tillblivelse – som med within the crucible of social life; only later, and with some uncertainty, do I lay claim to my body as my own, if, in fact, I ever do.” 34 Med Ricoeurs ord: Glömskan av vad som konstituerar vårt gemensamma liv tillsammans “does not send us back to some past which might once have been experienced by members of a self-consciously transparent society aware of the manner of its generation, individually and collectively. I must insist upon this point: it is a form of forgetfulness that does not bear upon the past. In this sense, a forgetfulness without nostalgia.” Det finns, som Ricoeur skriver, ett antal tänkare som cirklar kring idén om ett glömmande utan relation till ett existerande förflutet. Hit hör inte bara Arendt utan också Levinas likväl som Jean-François Lyotard – men inte minst Heidegger som i Sein und Zeit, § 7, skriver att det som är oss närmast, samtidigt är det mest fördolda. “That is why phenomenology can only be a form of hermeneutics, that is to say, an interpretation and not a direct intuition.” (Ricoeur396). 35 Jag har i en tidigare artikel försökt diskutera betydelsen av Arendts vem? för en icke-suverän föreställning om rättigheter, vilken inte förbiser olika former av exklusioner från de så kallade universella rättigheterna (Johansen 2007). 36 Som Marcia Sá Cavalcante Schuback skriver i essän “Världens metamorfos i människan” lämnar Nietzsche “den gamla metaforen ‘världen som text’ bakom sig och visar att varken människan eller världen är ett ting, DETTE MATERIALE ER OPHAVSRETSLIGT BESKYTTET OG MÅ IKKE VIDEREGIVES INDHOLD
Maria Johansen · “This is the time. And this is the record of the time” somliga rättigheter kan bli lite mindre omänskliga (eller skall jag skriva lite mindre mänskliga). Kanske är det först om vi ersätter den individualistiska frågan om vad vi skulle vara om vi alla var i en fullständig besittning av oss själva bortom tid och rum, med frågan om hur vi alla är villkorade som somliga rättigheter kan bli lite mindre (o)mänskliga. LITTERATUR Agamben, Giorgio. Homo Sacer: Sovereign Power and Bare Life. Stanford: Stanford University Press, 1998. Agamben, Giorgio. Profanations. Övers. Jeff Fort. New York: Zone Books, 2007. Amoore, Louise. “Governing by identity”. Playing the identity card. Surveillance, security and identification in global perspective. Red. Colin J. Bennett & David Lyon, London & New York: Routledge, 2008. Anderson, Laurie. “From the Air”. Big Science. Warner Bros Records, 1982. “Anmärkningar mot förslaget till Rättegångsbalk vid 1734 års riksdag”, 4. Af Häradshöfding P. Abrahamsson. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736. Efter offentligt uppdrag utgifna af Wilhelm Sjögren, VIII, Riksdagshandlingar angående lagkommissionens förslag. Uppsala, 1909. Arendt, Hannah. “Historiebegreppet: Det antika och det moderna”. Mellan det förflutna och framtiden: Åtta övningar i politiskt tänkande. Övers. Annika Ruth Persson. Göteborg: Daidalos, 2004. Arendt, Hannah. Människans villkor. Vita activa. Övers. Joachim Retzlaff. Göteborg: Röda Bokförlaget, 1988. Arendt, Hannah. The Origins of Totalitarianism. New York: Harcourt Brace, 1979 (1951). Backscheider, Paula R. “Introduction”. Selected Fiction and Drama of Eliza Haywood. Red. Backscheider, Paula R. New York, Oxford: Oxford University Press, Serien Women Writers in English 1350-1850, 1999. Barnombudsmannen. Remissvar. (SOU 2002:13), 2002-07-29, ställt till Utrikesdepartementet. Diarienummer: 4.1:0393/02. Barthes, Roland. “From Speech to Writing”. The Grain of the Voice. Interviews 1962-1980. Overs. Linda Coverdale. Hill og Wang: New York, 1985. Bentham, Jeremy. Panopticon: En ny princip för inrättningar där personer övervakas. Övers. Frans Lundgren. Nora: Nya Doxa, 2002. Blanchette, Jean-François och Joh nson, Deborah G. “Data retention and the panoptic society: The social benefits of forgetfulness”. The Information Society. 18 (2002:1). Bogard, William. The Simulation of Surveillance: Hypercontrol in Telematic Societies. Cambridge: Cambridge University Press, 1996. Bozovic, Miran. “An utterly dark spot”. The Panopticon Writings. Jeremy Bentham. London: Verso, 1995. Butler, Judith. “Giving an account of oneself”. diacritics 31 (2001:4). inget faktum utan en uppgift. Idén om världens text växer ur en strävan att hitta världens urmening eller sanning. Texten blir en värld när det inte längre är meningens sanning utan världens metamorfos i människan som eftersträvas.” (Schuback 81). DETTE MATERIALE ER OPHAVSRETSLIGT BESKYTTET OG MÅ IKKE VIDEREGIVES INDHOLD 71
Page 1:
K&K Nr. 110 · Årgang 2010 UNIVERS
Page 4 and 5:
Redaktion Mikkel Bolt (Københavns
Page 6 and 7:
147 · Isak Winkel Holm Æstetik og
Page 8 and 9:
6 K&K · Kultur&Klasse · 110 · 20
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23: 20 K&K · Kultur&Klasse · 110 · 2
Page 95 and 96: KRISTIN VEEL OVERVÅGNINGSNARRATION
Page 97 and 98: Kristin Veel · Overvågningsnarrat
Page 105: Kristin Veel · Overvågningsnarrat
Page 108 and 109: 106 K&K · Kultur&Klasse · 110 ·
Page 122 and 123:
120 K&K · Kultur&Klasse · 110 ·
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 159 and 160:
MARIE-LOUISE SVANE ANMELDELSE AF VE
Page 161:
Marie-Louise Svane · Verdenslitter
Page 164 and 165:
Page 167 and 168:
LIS MØLLER DEN KVINDELIGE DANNELSE
Page 169 and 170:
Lis Møller · Den kvindelige danne
Page 171 and 172:
BENDIK WOLD ANMELDELSE AF KILDESMIT
Page 173 and 174:
Bendik Wold · Kildesmitte. Mikkel
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
SØREN BRO POLD, ph.d., lektor i di
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
show all

K&K. Kultur og Klasse · Nr. 110 · Årgang 2010 - Aarhus University ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?