Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen - Svenskt Vatten

En kommun kan ha uteslutande egen vattenproduktion, försörja både sig själva och andra, komplettera
den egna produktionen med försörjning från en eller flera andra eller försörjas helt från andra. I de fall det
finns sammankopplingar mellan olika kommuner kan syftet vara att komplettera eller helt ersätta den
egna produktionen, alternativt att få en reservförsörjning om något skulle inträffa. Orsaken till behovet av
en sammankoppling kan t.ex. vara brist på råvatten, begränsad produktionskapacitet eller otillräckliga
barriärer. I Figur 1 illustreras fyra exempel på sammankopplingar för sex kommuner. De olika
sammankopplingarna har olika styrkor och svagheter, och det går inte att säga vad som är den bästa
lösningen eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. En generell tolkning är dock att sammankopplingar
kan öka redundansen, men sårbarheten kan bli stor om systemet bygger på att alla sammankopplingar
måste fungera och om fel kan fortplanta sig. Ett omfattande utbyte av vatten mellan olika kommuner kan
också påverka spridningen av smittämnen och spårbarheten i händelse av ett vattenburet sjukdomsutbrott.
Regionala analyser är således viktiga för att belysa både möjligheter och begränsningar.
Inga sammankopplingar Vissa sammankopplingar Central vattenproducent Omfattande
sammankopplingar
Figur 1 Illustration av fyra sammankopplingstyper mellan sex kommuner (cirklarna motsvarar
kommunerna och pilarna visar hur vattnet överföras mellan kommunerna).
Behovet av att identifiera, analysera och i stort hantera risker framhålls av många inom
dricksvattenområdet (CDW/CCME, 2004; IWA, 2004; NHMRC/NRMMC, 2004).
Världshälsoorganisationen betonar vikten av ett riskbaserat angreppssätt där hela dricksvattensystemet
beaktas, från råvatten till tappkran (WHO, 2011). Som en del av detta angreppssätt föreslås framtagandet
av så kallade vattensäkerhetsplaner (water safety plans), vilka bygger på att risker identifieras och
analyseras. Detta angreppssätt kan utvidgas till att inte bara innefatta vattenförsörjningen i en kommun
utan en hel region med flera kommuner. För att underlätta genomförandet av regionala risk- och
sårbarhetsanalyser inom dricksvattenbranschen krävs det dock lämpliga angreppssätt och verktyg. Det
finns verktyg för att analysera olika dricksvattenrisker men ett regionalt angreppssätt och en anpassning
av verktygen till det regionala perspektivet saknas. Behovet av ytterligare utveckling och vägledning
belyses av den utvärdering Riksrevisionen (2008) presenterat, i vilken det konstateras att det finns
svagheter i de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs inom svensk dricksvattenförsörjning och hur
de används för att stärka krisberedskapen.
Resultaten från en regional risk- och sårbarhetsanalys syftar till att beskriva möjligheter och
begränsningar och utgöra ett beslutsstöd för prioritering av riskreducerande åtgärder och liknande.
Analysen är således ett underlag för VA-planeringen både lokalt och regionalt.
Syfte
Det övergripande syftet med det projekt som ligger till grund för denna artikel är att visa hur regional
risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning kan genomföras. Resultaten från projektet kommer
att presenteras i en vägledning med bl.a. en omfattande fallstudiebeskrivning. Syftet med denna artikel är
att principiellt beskriva det arbetssätt som föreslås, de ingående verktygen samt illustrera vilken typ av
resultat som erhålls och hur denna information kan användas som beslutsstöd.
24 Session 1: Management