Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen - Svenskt Vatten

Världshälsoorganisationen, WHO, har tagit fram “Guidelines for Drinking Water Quality” som omfattar
arbetssätt med Water Safety Plans (WSP). Som ett minimum för att försäkra sig om att dricksvattnet är
säkert omfattar WSP en bedömning av systemet från råvatten till tappkran (farobedömning), en effektiv
operativ övervakning samt förvaltning av systemet (vid normal drift, incidenter och för åtgärder) och
WSP omfattar också dokumentations- och kommunikationsrutiner. Vid nästa översyn av EU’s
dricksvattendirektiv 2013, förväntas denna typ av riskhantering inkluderas i dricksvattendirektivet. Här
bedöms Sverige ligga i framkant tack vare dricksvattenföreskrifterna med krav på HACCP och
Vattenförvaltningsförordningen med krav på skydd av dricksvattenförekomster.
Svenskt Vattens branschriktlinjer för HACCP
HACCP är ett system för att förebygga risker som ger försämrad dricksvattenkvalité. HACCP grundar sig
på sju principer enligt följande.
Princip 1: Utför faroanalys.
Princip 2: Bestäm kritiska styrpunkter, CCP.
Princip 3: Fastställ kritiska gränser.
Princip 4: Skapa ett system för övervakning av CCP.
Princip 5: Fastställ korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakning indikerar att en viss
CCP inte är under kontroll.
Princip 6: Fastställ verifieringsmetoder för att bekräfta att HACCP-systemet fungerar effektivt.
Princip 7: Fastställ dokumentation över alla rutiner och journaler som krävs för dessa principer
och tillämpningen av dem.
Svenskt Vatten har tagit fram en handbok för egenkontroll med HACCP som är en vägledning för
upprättande av grundförutsättningar/allmänna hygienregler (rutiner), HACCP-analys och rutiner för
exempelvis kontroll i efterhand (provtagningsprogram) och kommunikation. När det gäller HACCPanalysen
utgår riskerna från hälsofaror orsakat av mikrobiell eller kemisk förorening. En risk kan
exempelvis orsakas av att en rutin/instruktion saknas eller är otydlig eller att ett beredningssteg inte ger
tillräcklig reningseffekt. För varje risk anges typ av hälsofara, orsaken till hälsofaran, befintliga
förebyggande åtgärder och om övervakning sker online.
Nästa steg är att avgöra om risken är en kritisk styrpunkt, det vill säga CCP (Critical Control Point). För
de risker som bedöms som CCP ska kritiska gränser fastställas för viktiga parametrar som mäts online. En
kritisk gräns är en larmnivå som är satt så att åtgärder kan vidtas för att förhindra hälsofaran. Om en
kritisk gräns överskridits ska korrigerande åtgärder, för återställning till ett godtagbart läge, anges för
respektive CCP. Det är därför viktigt att larmnivån (kritiska gränsen) har god marginal till oacceptabel
hälsorisk då det ger tid att åtgärda problemet. En CCP kan således kontrolleras på ett effektivt sätt genom
online-mätning, men övriga risker baserade på rutiner, underhåll, organisation, etc. kan vara svårare att
effektivt kontrollera.
CCP identifieras med hjälp av ett beslutsträd med frågor om det finns förebyggande åtgärder eller kontroll
(vattenskydd, provtagning, övervakning, egenkontroll) och om det finns processteg eller hantering som är
specifikt anpassade för att minska hälsofaran till en acceptabel nivå. De risker som identifieras och som
inte kan övervakas online är inte CCP, men behöver inkluderas i egenkontrollen genom en
rutin/instruktion eller genom en direkt åtgärd (exempelvis installation av utrustning).
I HACCP-analysen kan sammanfattningsvis riskerna värderas. Detta är inget obligatoriskt moment men
den här delen av HACCP gör att systemet blir ett verktyg för att prioritera åtgärder. Utifrån de befintliga
förutsättningarna på vattenverket och distributionsanläggningen görs en bedömning av riskens
konsekvens, sannolikhet och frekvens som vägs samman till ett risktal.
Användbara verktyg tillsammans med HACCP är metoden för god desinfektionspraxis, GDP (vägledning
från Norsk Vann) samt kvantitativ mikrobiologisk riskanalys, MRA (modellverktyg framtaget av Svenskt
Vatten Utveckling anpassat för svenska vattenverk). Dessa ger en fördjupad kunskap om de
mikrobiologiska barriärernas effekt.
32 Session 1: Management