Åttonde Nordiska Dricksvattenkonferensen - Svenskt Vatten

Benchmarkingmodell för dricksvattenförsörjning i Sverige
M. Bondelind*, A. Malm**, O. Bergstedt**, J. Lindgren***, T.J.R. Pettersson****
* Chalmers, Inst. för Bygg- och miljöteknik 412 96 Göteborg, mia.bondelind@chalmers.se
** Göteborg Vatten, Box 123, 42423 Angered
*** Svenskt Vatten, Box 47 607, 117 94 Stockholm
**** Chalmers, Inst. för Bygg- och miljöteknik 412 96 Göteborg
Abstract. The Swedish Water & Wastewater Association has initiated a benchmarking project to assess the quality
and quantity, safety and efficiency of drinking water systems in Sweden. An important part of the project is to develop
a benchmarking model which provides a useful tool for the municipalities to evaluate the status of their drinking water
systems in respect to a safe drinking water quality and quantity. The increased focus on a safe drinking water, in
terms of microbiological contaminants, originates from recent outbreaks of waterborne diseases in Östersund and
Skellefteå in Sweden. The derived benchmarking model presented in this paper evaluates the safety of the water by a
few carefully selected parameters. The model will apply to both small and large drinking water systems and will
provide a useful tool for comparison of drinking water systems within Sweden to encourage for a continued
improvement of the systems. In addition, the model provides a straightforward and transparent tool for the
municipalities to communicate the status of the drinking water systems to the public.
Introduktion
De flesta verksamheter strävar efter att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Detta gäller även för
vattentjänstbranschen (Vieira et al. 2008; Alegre et al. 2010; Balmér 2010). I Norge genomförs en årlig
tillståndsvärdering av hela va-verksamheten indelad i vatten- respektive avloppsystem (Norsk Vann 2011). Syftet är
att kunna visa tillståndet för det kommunala vattnet i Norge och ge kommunen en värdering av standarden av
vattenproduktionen. Tillståndsvärderingen kan även användas för att förmedla resultat och visa på resursbehovet till
kommunpolitiker. Datainsamlingen, som sker på vattenverksnivå, läggs sedan samman och presenteras på
kommunnivå. Standarden på kommunens tjänster mäts med fem parametrar: Hygieniskt säkert vatten, Vattenkvalitet,
Leveranssäkerhet, Alternativ försörjning och Ledningsnätets funktion. Parametrarna har tagits fram för att passa både
små och stora vattenverk och de täcker in områdena råvatten, beredning och distribution. Varje parameter består av
ett antal nyckeltal som värderas utifrån framtagna kriterier och acceptabla gränsvärden. De fem parametrarna
betygsätts slutligen enligt skalan God, Otillräcklig samt Dålig.
Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvattnet i både Östersund och Skellefteå har aktualiserat frågan om ett säkert
dricksvatten. I ett led att utveckla och utvärdera dricksvattensystemen och möjliggöra värdering av, i första hand, en
säker produktion av dricksvatten har Svenskt Vatten initierat ett benchmarkingprojekt. Målsättningen med
benchmarking är en systematisk jämförelse av verksamheten vilken leder till en utveckling och effektivisering av
denna.
Ett ramverk för en benchmarkingmodell för att beskriva tillståndet för vattenberedningen i Sveriges kommuner
utifrån ett konsumentperspektiv presenteras i denna artikel. Det övergripande målet med modellen är att driva på
utvecklingen mot ett säkrare dricksvatten samt att öka användandet av mikrobiologiska riskvärderingar. Genom väl
definierade parametrar kan modellen mäta och värdera en säker dricksvattenkvalitet.
Modellutveckling
En första version av en benchmarkingmodell utifrån ett konsumentperspektiv presenteras i denna artikel. Den
framtagna modellen ska övergripande visa om en säker dricksvattenkvalitet har uppnåtts i en kommun. Modellen
baseras på den norska tillståndsvärderingen.
Benchmarkingmodellen belyser hur långt en kommun har nått med att tillhandahålla en säker dricksvattenkvalitet
baserat på tre parametrar: Hälsomässigt säkert vatten, Vattenkvalitet och Leveranssäkerhet, Tabell 1. Dessa tre
parametrar består i sin tur av ett antal kriterier vilka värderas utifrån framtagna gränsvärden, Tabell 2. Genom
36 Session 1: Management