ATAC i system - Energimyndigheten

med en vanlig luftpump (cykel, bil) genom påfyllning ca en gång/vecka. Ingen sofistikerad
reglering krävs, utan när motorn går ger generatorn ström till batteriet.
Behövd värmeeffekt från pelletpannan är ca 5 kW vid 1000W axeleffekt. Rökgasen behöver
då vara ca 900 °C vid den varma värmeväxlaren. Efter värmeväxlaren är den ca 650 °C. Detta
innebär att brännaren behöver ge 15 - 20 kW och att det finns minst 14 kW värme som måste
tas om hand. Detta är inte ekonomiskt, men det finns ännu ingen färdig lösning för detta p.g.a.
att det är tänkt att t.ex. fabrikanterna av pelletbrännare och pannor skall lösa detta.
Den lösning som finns i dag är att stirlingmotorn placeras mellan brännaren och pannan i
rökgasströmmen. Att det går att få en bättre lösning finns dokumenterat från andra maskiner.
Dessa använder en förvärmare för förbränningsluften vilket sänker erforderlig effekt och
rökgasernas temperatur ca 150 °C efter förvärmningen.
För att komma runt ovanstående problem tills en bättre lösning står till buds kopplas
stirlingmotorns kylvattenkrets så att ett bättre tillvaratagande av kylvattnets energi kan
simuleras. Det görs så att systemgränsen läggs närmare maskinen som om det inte behövdes
så stor brännareffekt. Överskottet kommer då att dumpas. Hur stor del av den tillförda energin
från brännaren om skall tillhöra maskinen kan varieras.
På detta sätt kan ett enskilt hushålls behov av el- och värmeenergi simuleras och motorns
reaktion på förändrad last mätas. Även olika driftstrategier kan simuleras.
Testriggen kan simulera el-, värme- och varmvattenlast. Den simulerade ellasten, som är både
resistiv och induktiv, genereras genom in och urkoppling enligt typlastkurvor.
Framledningstemperaturen i värmesystemet kommer att styras efter "utetemperaturen" och
värmelasten kyls bort i en värmeväxlare som representerar husets värmesystem. Varmvattnet
bereds i en varmvattenberedare och lasten simuleras via ett tidstyrt tappschema.
Etapp 2, drift- och utvärderingsfas
Under denna fas skall olika driftfall testas och då mäts bl.a. verkningsgrader,
energitäckningsgrader, emissioner och lastföljningsegenskaper. Dessutom förväntas att
erfarenheter kring elinkoppling och drift mot elnätet erhålls.
Underlag för testerna kommer att vara lastprofiler för el från mätningar i ett småhus.
Mätningarna utförs med en upplösning på 2 sekunder. Ur dessa mätningar tas typkurvor fram
för behovet av hushållsel under olika perioder av ett driftår.
Typkurvorna kommer sedan att användas för simulering av ett småhus i testriggen för
elektrisk last. Samtidigt uppträdande värmelast simuleras i testriggen för värme och
varmvatten.
Olika driftstrategier kommer att provas för att finna en optimal strategi. För närvarande
planeras följande driftstrategier:
• F1 – ingen förvärmning. Fullt varvtal på motorn och ackumulering av värme och el vid
samtidig drift av panna och motor.
• F2 – ingen förvärmning. Motorns varvtal följer pannans drift mot värmebehovet.
• F3 – simulering av kontinuerligt reglerbar förvärmning. Fullt varvtal på motorn så länge
motorns kyleffekt underskrider värmebehovet. Därefter on/off drift mot ackumulator
enligt F1