Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall

More documents

Recommendations

Info

Svensk sammanfattning Södra Öresund är ett viktigt rastnings- och övervintringsområde för ett betydande antal vattenfåglar. Både Saltholm på den danska sidan och Falsterbo- Foteviken har utpekats som speciella fågelskyddsområden enligt EUs fågeldirektiv. Även andra delar av södra Öresund såsom Lommabukten och Lundåkrabukten är viktiga fågelområden med internationellt betydelsefulla koncentrationer av flera sjöfågelarter. Södra Öresund är också ett område där stora mängder med aktivt flyttande fåglar passerar både vår och höst (Alerstam 1978, 1990). Mot denna bakgrund var det naturligt att fåglar kom att inta en viktig del av miljökonsekvensstudierna när Lillgrunds vindkraftpark (Fig.1) planerades Nilsson 2001). I samband med parkens projektering igångsattes ett kontrollprogram för att utvärdera ev. påverkan från vindkraftparken på fågelfaunan i området. Kontrollprogrammet omfattade både rastande/övervintrande och flyttande fåglar i området. När det gällde rastande och övervintrande fåglar avsåg programmet att belysa om de olika fåglarnas utnyttjande av området, speciellt för födosök, skulle påverkas av vindkraftparken. När det gällde flyttande fåglar studerades de övergripande mönstren, speciellt mot bakgrunden att vindkraftverk i flyttningsstråk skulle kunna medföra risker för ökad mortalitet och/eller fungera som barriärer för de flyttande fåglarna. Kontrollprogrammet omfattade inventeringar av det möjliga påverkansområdet, här definierat som vattnen mellan Öresundsbron och Skanör samt ett referensområde söder om Falsterbo både före och efter uppförandet av vindkraftverken. I påverkansområdet genomfördes inventeringar både med flyg och med båt (se metoder). Båtinventeringarna var begränsade till offshore-områdena, medan flyglinjerna sträckte sig från stranden och utåt. I våra analyser har vi emellertid koncentrerat oss på de arter som förekommer i offshore-områdena. Flyttningen genom området studerades med hjälp av övervakningsradar. Under baslinjeundersökningarna genomfördes också visuella observationer över flyttfågelsträcket i området från närbelägna observationspunkter (Green & Nilsson 2006). Bakgrundsinformation över flyttfågelrörelserna i området återfinns också i rapporter från undersökningar kring Öresundsbron, strax norr om vindkraftparken (Nilsson et al. 2009, 2010). Baslinjestudierna (före uppförandet av vindkraftparken) genomfördes under 2001-2006 (rapporterade av Green & Nilsson 2006). Den andra fasen (efter uppförandet) påbörjades i december 2007 och var avsedd att genomföras under tre år, men perioden utsträcktes ytterligare ett år då vinterförhållandena under 2009/10 medförde att inventeringsprogrammet detta år inte kunde genomföras fullt ut enligt planerna. Denna rapport ger en analys av undersökningarna före och efter vindkraftparkens uppförande. För en omfattande dokumentation av fågelförhållandena före parkens uppförande hänvisas till Green & Nilsson (2006), se också Nilsson (2001) samt Nilsson et al. (2009, 2010). Undersökningsområde Undersökningsområdets läge i södra Öresund framgår av Fig.1, medan en mer detaljerad bild över vindkraftparken och dess närmaste omgivningar visas i Fig. 2. För en detaljerad information om undersökningsområdet hänvisas till Green & Nilsson (2006), medan tekniska data rörande vindkraftparken återfinns i boken Vattenfall Vindkraft (2009). 6
Metoder Inventeringarna av rastande/övervintrande sjöfåglar genomfördes både med båt och med flyg. Båda metoderna har för och nackdelar. Båtinventeringar är bättre på att täcka in vissa mindre arter, medan flyginventeringarna ger möjlighet att täcka in större områden på samma dag. De senare var också nödvändiga för att under samma dag kunna täcka in både Lillgrundsområdet och referensområdet. Båtinventeringarna genomfördes som linjetaxeringar efter en standardiserad rutt (Fig. 3) med linjer med 2 km mellanrum över Lillgrund och Bredgrund, med undantag för att två linjer hade en lucka på 4 km då djupförhållandena inte medgav passage. Normalt täckte två observatörer var sin sida av båten och rapporterade observerade fåglar i olika zoner. Båtens position noterades löpande varje minut med GPS. Observationer med lägesangivning lades in i en databas. 19 båtinventeringar genomfördes under baslinjestudierna, medan åtta inventeringar genomfördes efter parkens uppförande. Det mindre antalet båtinventeringar under den senare perioden berodde huvudsakligen på isproblem under två vintrar. Flyginventeringarna genomfördes med en tvåmotorig Cessna 337 Skymaster (Fig. 4). Inventeringarna genomfördes som linjetaxeringar (Fig. 5) med två km mellanrum mellan linjerna. Flyghöjden var ca 70 m och hastigheten 180 km/tim och två observatörer registrerade fåglar på var sin sida av flygplanet i en zon ut till 200 m från flyglinjen. Flockar som observerades utanför 200 m-gränsen registrerades som tilläggsinformation. Sedan vindkraftparken uppförts modifierades linjerna så att vi kunde flyga i de öppna gator som finns mellan vindmöllorna. Totalt genomfördes sju inventeringar före och 15 efter vindkraftverkens uppförande. Om fåglarna undviker vindkraftparken eller ej analyserades med hjälp av Jacobs selektivitets index D (härefter Jacobs index, Jacobs 1974). Detta index användes för att analysera om de fem talrikaste arterna på båt- och flyginventeringarna föredrog eller undvek området där vindkraftparken står idag, både före byggnation och efter att parken tagits i drift. Preferens eller undvikande av området utanför men intill parken, upp till 2 km avstånd från turbinerna, analyserades också (för geografisk avgränsning av de olika delområdena i analysen se Fig. 6). Jacobs index beskriver i vilken grad som fåglarna använder ett visst område i förhållande till områdets förväntade användande. För att få en mera storskalig överblick av fågelflyttningen i området, och även för att kunna studera nattsträckets förlopp, utnyttjades data från två spaningsradaranläggningar. Anläggningarna, som är belägna centralt i sydvästra Skåne ca 30 km från Öresundsbron, är avsedda att bevaka sjö- och lufttrafik runt Skånes väst- och sydkust. De borde därmed ge en acceptabel täckning även av fågelrörelser i de flesta höjdintervall (se vidare nedan). Radardata lagrades digitalt för att sedan föras över till VHS eller DVD i form av filmer. I dessa filmer framträder allt som återkastar radarns radiovågor såsom prickar, sk. radarekon, som rör sig över landskapet. I allmänhet finns en filterfunktion i systemet för att plocka bort stillastående ekon. Alla föremål av metall (exempelvis flygplan och båtar), men även föremål som innehåller vatten (exempelvis levande varelser som fåglar) skapar radarekon, dvs. deras rörelser är möjliga att följa med radartekniken. Baserat på den hastighet som ekona rör sig över landskapet kan fågelekon väljas ut och sedan kan materialet analyseras med avseende på antal fågelekon (dvs. flyttningsintensitet), flygriktningar, flyghastigheter mm. Även enskilda flygbeteenden, exempelvis vid mötet av en vindkraftpark är möjliga att studera. 7
Page 1 and 2: Birds in southern Öresund in relat
Page 3 and 4: Contents Summary 4 Svensk sammanfat
Page 5: the birds and/or the flocks, the be
Page 9 and 10: Alfågel (Fig. 14-19) Alfågeln öv
Page 11 and 12: Liksom vid andra inventeringar av r
Page 13 and 14: Introduction Southern Öresund is a
Page 15 and 16: Lillgrund is situated in the southe
Page 17 and 18: had to be made with only one observ
Page 19 and 20: Fig. 5. Map of the southern part of
Page 21 and 22: Fig. 6 . Map over the wind farm at
Page 23 and 24: transect was divided into 10 km lon
Page 25 and 26: Results Staging and wintering birds
Page 27 and 28: Table.3 Percentage of the total num
Page 29 and 30: Cormorant Phalacrocorax carbo As is
Page 31 and 32: Fig. 10. Summary distribution maps
Page 33 and 34: Overall Jacob’s index (D) for the
Page 35 and 36: Long-tailed Duck Clangula hyemalis
Page 37 and 38: ehind the large variation is that f
Page 41 and 42: Common Eider Somateria mollissima T
Page 47 and 48: Jacobs Index Jacobs Index 1 0,5 0 -
Page 49 and 50: 2500 2000 1500 1000 500 0 MIN MEAN
Page 51 and 52: Fig. 30. Details of Fig. 29 to show
Page 53 and 54: large-scale changes in abundance ar
Page 55 and 56: 600 500 400 300 200 100 0 MIN MEAN
Page 57 and 58:
Fig. 37. Summary distribution maps
Page 59 and 60:
Jacobs Index Jacobs Index 1 0,5 0 -
Page 61 and 62:
Lillgrund and the wind farm are sit
Page 63 and 64:
The spring migration season, and he
Page 65 and 66:
% of all echoes (flocks) 45 40 35 3
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
irds given the assumptions used abo
Page 73 and 74:
% of all echoes (flocks) % of all e
Page 75 and 76:
% av alla ekon (flockar) 20 15 10 5
Page 77 and 78:
species, some species being better
Page 79 and 80:
area and from a Dutch farm show tha
Page 81 and 82:
distance from the farm, although mo
Page 83 and 84:
Literature Alerstam, T. 1972. Noctu
Page 85:
Petersen, I. K. & Fox A. D. 2007. C
show all

Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?