Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall
Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall
Birds in southern Öresund in relation to the wind farm at ... - Vattenfall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Alfågel (Fig. 14-19)<br />
Alfågeln överv<strong>in</strong>trar i huvudsak i egentliga Östersjön och beståndet i södra <strong>Öresund</strong> är ganska<br />
r<strong>in</strong>ga även om arten är en regelbunden v<strong>in</strong>tergäst också här. Maximiantalet <strong>in</strong>räknade alfåglar<br />
mellan Falsterbohalvön och <strong>Öresund</strong>sbron har varit något hundr<strong>at</strong>al <strong>in</strong>divider, medan mer än<br />
1000 alfåglar regelbundet setts i farv<strong>at</strong>ten söder om Falsterbo. Före v<strong>in</strong>dkraftparkens<br />
uppförande sågs regelbundet m<strong>in</strong>dre grupper av alfåglar på Lillgrund, men efter parkens<br />
uppförande sågs få alfåglar i densamma och tä<strong>the</strong>ten på Lillgrund var lägre än före parkens<br />
uppförande. Trots det undvikande av v<strong>in</strong>dkraftparken som våra analyser antyder ska man<br />
komma ihåg <strong>at</strong>t detta har väldigt liten biologisk betydelse. Lillgrund är av mycket marg<strong>in</strong>ell<br />
betydelse för alfågeln i s<strong>to</strong>rt.<br />
Ejder (Fig. 20-26)<br />
Ejdern är regelbundet förekommande i området runt Falsterbohalvön och i södra <strong>Öresund</strong><br />
under v<strong>in</strong>terhalvåret och upp till 7000-8000 har regelbundet observer<strong>at</strong>s vid <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna.<br />
Totalt beräknas det överv<strong>in</strong>trande beståndet i området till mellan 10 000 och 15 000 med<br />
merparten söder om Falsterbo även om större flockar också f<strong>in</strong>ns norr om Falsterbo. Under<br />
våren utnyttjas Lillgrund och Bredgrund och kr<strong>in</strong>gliggande v<strong>at</strong>ten i betydande utsträckn<strong>in</strong>g av<br />
ejdrar från den s<strong>to</strong>ra kolon<strong>in</strong> på Saltholm, där 4000-5000 ejdrar häckade 2000 (Desholm et al.<br />
2002). Södra <strong>Öresund</strong> är också en viktig rastlokal under vårflyttn<strong>in</strong>gen. Vid <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i<br />
maj fanns merparten av ejdrarna i det norra delområdet.<br />
Ejdrarna undvek tydligt <strong>at</strong>t vistas i v<strong>in</strong>dparken under de närmaste åren efter <strong>at</strong>t parken tagits i<br />
drift. Samtidigt ökade tä<strong>the</strong>ten i de <strong>in</strong>tilliggande delarna. En viss tillvänjn<strong>in</strong>g antyds av de<br />
sista <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna 2011 då större flockar av ejder sågs <strong>in</strong>ne i själva parken.<br />
Småskrake (Fig. 27-33)<br />
Småskraken var den vanligaste arten vid de flesta <strong>in</strong>venter<strong>in</strong>gar i området norr om Falsterbo,<br />
dvs. runt Lillgrund, med undantag för vår- och tidiga höst<strong>in</strong>venter<strong>in</strong>garna när ejdern var den<br />
vanligaste arten. V<strong>in</strong>terbeståndet i det undersökta området har beräkn<strong>at</strong>s till ca 10 000-12 000<br />
<strong>in</strong>divider, vilket är den största koncentr<strong>at</strong>ionen av småskrake i svenska v<strong>at</strong>ten och i<br />
Östersjöområdet som helhet. Merparten av småskrakarna i det norra området observerades<br />
mellan Bredgrund och <strong>Öresund</strong>sbron.<br />
Färre småskrakar registrerades i hela undersökn<strong>in</strong>gsområdet efter parkens tillkomst jämfört<br />
med perioden före. Result<strong>at</strong>en från våra analyser ger dock <strong>in</strong>get enhetligt svar på om arten<br />
undviker v<strong>in</strong>dkraftparken eller <strong>in</strong>te. Få fåglar sågs dock <strong>in</strong>ne i parken under de första åren<br />
med denna i drift, medan antalen därefter varier<strong>at</strong> ordentligt mellan olika tillfällen. Sannolikt<br />
har sådana vari<strong>at</strong>ioner mer <strong>at</strong>t göra med vari<strong>at</strong>ioner i födans fördeln<strong>in</strong>g (småfisk) än med<br />
v<strong>in</strong>dkraftparken som sådan.<br />
Gråtrut (Fig. 34-39)<br />
Gråtruten var den dom<strong>in</strong>erande måsfågeln i undersökn<strong>in</strong>gsområdet både runt Lillgrund och<br />
Bredgrund samt söder om Falsterbo. Normalt var gråtrutarna spridda ensamma eller i små<br />
grupper och större koncentr<strong>at</strong>ioner sågs endast i anslutn<strong>in</strong>g till fiskebåtar, rastande på<br />
Måkläppen eller vid hamnarna.<br />
9