fulltext - DiVA

Bibliography 301(Das Gebiet des Bensjo in waldgeschichtlicher Betrachtung.Eine pollenanalytische Untersuchung aus demsi.idlichen Jamtland (Nordschweden).) - Norrl. Skogsv.­forb. Tidskr. 1956. Stockholm.1958 a, Vegetationsutveckling och odlingshistoria iVarnhemstrakten. En pollenanalytisk undersokning iVastergotland. (Vegetationsentwicklung und Siedlungsgeschichteim Gebiet von Varnhem. Eine pollenanalytischeUntersuchung aus Vastergotland (Si.idschweden).)- APhS 39. Uppsala.- 1958b, Skogslandskapet pa Sotenas och Stangenas i.Bohuslan under historisk tid. (Summary: The forestlandscape on Sotenas and Stangenas in Bohuslan, SWSweden, during historical times.) - Geographica 35.Uppsala.1960, En pollenanalyserad och C14-daterad bohuslanskljungtorvprofil. (Pollen analysis and radiocarbon datingof a Calluna peat profile from the coast of Bohuslan,SW Sweden.) - SBT 53(1959). Uppsala.1962, Studies of the sediments and the vegetationalhistory in the Osbysjo basin, north of Stockholm. -Oikos 13. Copenhagen.1963 a, Pollenanalytiskt bidrag till vegetations- ochodlingshistoria pa Aland. (Pollenanalytischer Beitragzur Vegetations- und Siedlungsgeschichte von Aland.)- Finskt Museum 68(1961). Helsingfors.1963 b, Pollenanalyser fran Aland. (With English summary.)- Alandsk Odling 24. Mariehamn.FRIES, TH. C. E., 1913, Botanische Untersuchungen imnordlichsten Schweden. Diss. - Vetensk. och prakt.unders. i Lappl., Flora och Fauna 2. Uppsala.- 1917, Uber die regionale Gliederung der alpinen Vegetationder fennoskandischen Hochgebirgen. - Vetensk.och prakt. unders. i Lappl., Flora och Fauna 4. Uppsala.FRISENDAHL, A., 1926, Biologiska och morfologiska iakttagelserover Eryngium maritimum L. - Acta HortiGothob. 2. Goteborg.FR6DIN, J., 1915, Nagra markliga sydberg i Lule Lappmark.Tvanne nya lokaler for Potentilla multifida. -SBT 9. Stockholm.1916, Studier over skogsgranserna i norra delen av Lulelappmark. (Mit deutscher Zusammenfassung.) - LUA,Avd. 2, 13: 2; FSH 28: 2. Lund.1921, Quelques associations de lande dans le Bohuslannord-ouest. - BN 1921. Lund.- 1954, Upplandska betes- och slattermarker i gamlatider. Deras utnyttjande genom landskapets fabodvasen.(Les rapports de la vie pastorale et de la vegetationnaturelle d'Uppland.) - Geographica 29. Uppsala.FROMM, E., 1938, Geochronologisch datierte Pollendiagrammeund Diatomeenanalysen aus Angermanland. -GFF 60. Stockholm.- 1965, Beskrivning till jordartskarta over Norrbottenslan nedanfor lappmarksgransen. - SGU, Ser. Ca, 39.Stockholm.GAUNITZ, D., 1939, Karlvaxtfloran i Sorsele socken, Lyckselelappmark. - SBT 33. Uppsala.GAVELIN, A., 1909, Om tradgransernas nedgang i de svenskafjalltrakterna. - SST 7, Fackafd. Stockholm.1910, De isdamda sjoarna i Lappland och nordligasteJamtland . In: A. GAVELIN & A. G. H6GBOM, NorraSveriges issjoar, l. - SGU, Ser. Ca, 7. Stockholm.GAVELIN, S. & KuLLING, 0., 1955, Beskrivning till Berggrundskartaover Vasterbottens lan. (Description toMap of the Pre-Quaternary rocks of the VasterbottenCounty, N. Sweden.) - SGU, Ser. Ca, 37. Stockholm.A Geography of Norden. Editor A. S0mme. Bergen 1960.GILLNER, V., 1944, Strandvegetationen pa Stora Amundoni Askims socken, Goteborgs och Bohus lan. - Acts.Horti Gothob. 15. Goteborg.1950, Salt marsh excursion on the west coast of Sweden.- 7th Intern. Bot. Congr., Stockholm 1950. ExcursionGuide A II c. Uppsala.1952, Die Gi.irtelung der Strandwiesen und der Wasserstandswechselan der Westki.iste Schwedens. Eineokologische Untersuchung von Vallda Sando im nordlichenTeil der Landschaft Halland. - SBT 46., Uppsala.- 1960, Vegetations- und Standortsuntersuchungen inden Strandwiesen der schwedischen Westki.iste. Diss.- APhS 43. Uppsala.1964a, Sedum anglicum Huds. inplanterad pa Christianso.(With English summary.) - BN 117. Lund.- 1964b, Vegetation och flora pa Stora och Lilla Hermanoi Morlanda socken, Bohuslan, jamte synpunkter pavad som bor skyddas pa oarna vid bebyggelseplaneringfor fritidsandamal. Utarbetad pa uppdrag av Lansstyrelseni Goteborgs och Bohus lan. [Mimeogr.]GIMINGHAM, C. H., 1961, North European heath communities:A network of variation. - Journ. of Ecol. 49.Oxford.- 1964, Dwarf-shrub heaths. -The Vegetation of Scotland.Ed. by J. H. Burnett. Edinburgh.GISLEN, T., 1929-1930, Epibioses of the Gullmar FjordI-lL - Kristinebergs Zool. Station 1877-1927. Nos.3-4. Ed. KV A. Stockholm.GJJEREVOLL, 0., 1949, Sn0leievegetasjonen i Oviksfjellene.(The snow-bed vegetation of Mts. Oviksfjallen, Jamtland,Sweden.) - APhS 25. Uppsala.- 1950, The snow-bed vegetation in the surrounding& ofLake Tornetrask, Swedish Lappland. - SBT 44, Uppsala.1956, The plant communities of the Scandinavian alpinesnow-beds. Diss. Uppsala. - Det Kgl. Norske Vidensk.Selskabs Skr. 1956: 1. Trondheim.GODWIN, H., 1954, Recurrence-surfaces. - DanmarksGeol. Unae s., 2. Rrekke, 80. K0benhavn.GoRDON, A. G., 1960. See: GoRHAM, E. & GoRDON, A. G.GoRHAM, E., 1952, Variation in some chemical featuresalong the borders of a Carex lasiocarpa fen community.- Oikos 2(1950). Lund.- 1956, On the chemical composition of some waters fromthe Moor House Nature Reserve. - Journ. of Ecol. 44.Oxford.1959, A comparison of lower and higher plants asaccumulators of radioactive fallout. - Canad. Journ.of Bot. 37. Ottawa.GoRHAM, E. & GoRDON, A. G., 1960 a, Some effects ofsmelter pollution northeast of Falconbridge, Ontario.- Canad. Journ. of Bot. 38. Ottawa.- 1960b, Ecological aspects of air pollution from aniron-sintering plant at Wawa, Ontario. - Canad. Journ.of Bot. 38. Ottawa.G6Rs, SABINE, 1964, Beitrage zur Kenntnis basiphilerFlachmoorgesellschaften. (Tofieldietalia Prsg. apudOberd. 49). 2. Teil: Das Mehlprimel-Kopfbinsen-Moor[Primulo-Schoenetum ferruginei Oberd. (57) 62]. -Veroff. d. Landesstelle f. Naturschutz u. LandschaftspflegeBaden-Wi.irttemberg 32. Ludwigspurg.GRANLUND, E., 1925, Nagra vaxtgeografiska regiongranser.Betula nana, Erica tetralix och Ledum palustre i Sverige.(With English Summary.) - GA 7. Stockholm.- 1926. See: PosT, L. voN & GRANLUND, E.- 1932, De svenska hogmossarnas geologi. Deras bildningsbetingelser,utvecklingshistoria och utbredningjamte sambandet mellan hogmossbildning och forsumpning.(Die Geologie der schwedischen Hochmoore. IhreBildungsbedingungen, Entwicklungsgeschichte und Verbreitung,sowie der Zusammenhang von Hochmoorbildungund Versumpfung.) Diss. - SGU, Ser. C, 373.Stockholm.Acta Phytogeog?·. Suec. 50