22.08.2015 Views

िव दे ह िवदेह Videha িবেদহ िवदेह

'िवदेह' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ ... - WordPress.com

'िवदेह' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ ... - WordPress.com

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्'<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> http://www.videha.co.in <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist MaithiliFortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका नव अंक <strong>दे</strong>खबाक लेल पृ सभकेँ िरेश कए<strong>दे</strong>खू। Always refresh the pages for viewing new issue of VIDEHA. Read in your ownscriptRoman(Eng)Gujarati Bangla Oriya Gurmukhi Telugu Tamil Kannada Malayalam Hindiएि<strong>ह</strong> अंकमे अिछ:-१. संपादकीय सं<strong>दे</strong>श२. ग२.१.१. रोशन जनकपुरी-अिग् नपु पके गुच् छासब २. किप ले वर राउत-सला<strong>ह</strong> ३. कुमार मनोज कयप-ईमानदार२.२. डॉ. शंभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- कथा- जेठ आ पूस २.सौदागर ३.गरमी२.३. कािमनी कामाियनी-अ पन राय1


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.४.१. काश च- पोथी-समीक्षा २. िबिपन झा-मजदूर सँ दूर मजदूर िदवस२.५. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>: अमरक एकांकी-<strong>ह</strong>सनक सामािजक यथाथर्२.६. सुजीत कुमार झा-थाल मािटक पाविन२.७. जगदीश साद मंडल-जीवन संघर्ष- 3२.८.गजे ठाकुर-कथा-संघषर्३. प३.१. कालीकांत झा "बुच" 1934-2009- आगाँ2


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.२. योित सुनीत चौधरी-वासी पक्षी३.३. -न द <strong>िव</strong> लास राय-सभसँ पावन ि मिथ ला धाम यौ३.४. िशव कुमार झा-िकछु प३.५.गजे ठाकुर-गीत-बँसकरमक <strong>िव</strong>कम३.६. काली नाथ ठाकुर-द<strong>ह</strong>ेज़ <strong>िव</strong>रोधी रचना३.७. -राज<strong>दे</strong>व मंडल-ि<strong>ह</strong>त-अि<strong>ह</strong> त, यास, ऑिफ सक भूत४. बालानां कृते-. गजे ठाकुर-नाटक-िकछु िदअ५. भाषापाक रचना-लेखन -[मानक मैिथली], [<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी)एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary.]3


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्6.VIDEHA FOR NON RESIDENTS6.1.NAAGPHAANS-PART_VII-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi6.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha Chaudhary-Dear Satanand Purhit<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ( ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी मे ) पी.डी.एफ. डाउनलोडक लेल नीचाँक िलंकपर उपलधअिछ। All the old issues of <strong>Videha</strong> e journal ( in Braille, Tirhuta and Devanagari versions ) areavailable for pdf download at the following link.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे<strong>Videha</strong> e journal's all old issues in Braille Tirhuta and Devanagari versions<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड।"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिका ई-पसँ ात करू।अपन िमकेँ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>िव</strong>षयमे सूिचत करू।↑ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आर.एस.एस.फीड एनीमेटरकेँ अपन साइट/ लॉगपर लगाऊ।लॉग "लेआउट" पर "एड गाडजेट" मे "फीड" सेलेक्ट कए "फीड यू.आर.एल." मेhttp://www.videha.co.in/index.xml टाइप केलासँ से<strong>ह</strong>ो <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फीड ात कए सकैत छी। गूगल रीडरमे पढ़बा लेलhttp://reader.google.com/ पर जा कऽ Add a Subscription बटन िक्लक करू आ खाली थानमेhttp://www.videha.co.in/index.xml पेट करू आ Add बटन दबाऊ।4


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथली <strong>दे</strong>वनागरी वा िमिथलाक्षरमे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख/ िलिख पािब र<strong>ह</strong>ल छी, (cannot see/write Maithili in Devanagari/Mithilakshara follow links below or contact at ggajendra@videha.com) तँ एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक सभ परजाऊ। संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तंभ मैिथली भाषापाक/ रचना लेखनक नव-पुरान अंक पढ़ू।http://devanaagarii.net/http://kaulonline.com/uninagari/ (एतए बॉक्समे ऑनलाइन <strong>दे</strong>वनागरी टाइप करू, बॉक्ससँ कॉपी करू आ वडर् डॉक्युमेटमेपेट कए वडर् फाइलकेँ सेव करू। <strong>िव</strong>शेष जानकारीक लेल ggajendra@videha.com पर सपकर् करू।)(Use Firefox3.0 (from WWW.MOZILLA.COM )/ Opera/ Safari/ Internet Explorer 8.0/ Flock 2.0/ GoogleChrome for best view of '<strong>Videha</strong>' Maithili e-journal at http://www.videha.co.in/ .)Go to the link below for download of old issues of VIDEHA Maithili e magazine in .pdf formatand Maithili Audio/ Video/ Book/ paintings/ photo files. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पुरान अंक आ ऑिडयो/ वीिडयो/ पोथी/िचकला/ फोटो सभक फाइल सभ (उच्चारण, बड़ सुख सार आ दूवक्षत मं सि<strong>ह</strong>त) डाउनलोड करबाक <strong>ह</strong>ेतु नीचाँक िलंक परजाऊ।VIDEHA ARCHIVE <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइवभारतीय डाक <strong>िव</strong>भाग ारा जारी क<strong>िव</strong>, नाटककार आ धमर्शाी <strong>िव</strong>ापितक टाप। भारत आ नेपालक मािटमे पसरल िमिथलाकधरती ाचीन कालि<strong>ह</strong>सँ म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक कमर्भूिम र<strong>ह</strong>ल अिछ। िमिथलाक म<strong>ह</strong>ान पुरुष ओ मि<strong>ह</strong>ला लोकिनक िच'िमिथला र' मे <strong>दे</strong>खू।गौरी-शंकरक पालवंश कालक मूिर्, एि<strong>ह</strong>मे िमिथलाक्षरमे (१२०० वषर् पूवर्क) अिभलेख अंिकत अिछ। िमिथलाक भारत आ नेपालकमािटमे पसरल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क अयाय ाचीन आ नव थापय, िच, अिभलेख आ मूिर्कलाक़ <strong>ह</strong>ेतु <strong>दे</strong>खू 'िमिथलाक खोज'िमिथला, मैिथल आ मैिथलीसँ सबिधत सूचना, सपकर्, अवेषण संगि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सचर्-इंजन आ यूज स<strong>िव</strong>र्स आ िमिथला, मैिथल आमैिथलीसँ सबिधत वेबसाइट सभक सम संकलनक लेल <strong>दे</strong>खू "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> सूचना संपकर् अवेषण"5


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> जालवृक िडसकसन फोरमपर जाऊ।"मैिथल आर िमिथला" (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ) पर जाऊ।१. संपादकीय१. संपादकीयमैिथली गजलशा- आगाँआब मैिथली गजलक िकछु किठना<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षएपर आबी।किठना<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षए िकछु <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धता आनत आ मैिथलीक पिरेयमे नूतनता से<strong>ह</strong>ो, मुदा ततेक किठना<strong>ह</strong> से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong>।वैिदक आ मैिथली छदक गणना अक्षरसँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ से तँ कि<strong>ह</strong>ये गेल छी, गुरु-लघुक <strong>िव</strong>चार ओतए नि<strong>ह</strong> भेटत। मैिथल ाणआ कणर् कायथ लौिकक संकृत आ ि<strong>ह</strong>दीसँ भा<strong>िव</strong>त छिथ मुदा गएर मैिथल ाण आ कणर् कायथक शदावलीमे ढेर रास शदभेटत जे वैिदक संकृतमे अिछ मुदा लौिकक संकृतमे नि<strong>ह</strong>, तेँ कम दूिषत आ खाँटी मैिथली भाषा <strong>ह</strong>ुनके लोकिनक अिछ आ तेँछदक गणना अक्षरसँ करबाक आर बेशी आवयकता।गायी-२४ अक्षरउिणक्- २८ अक्षरअनुुप् – ३२ अक्षरबृ<strong>ह</strong>ती- ३६ अक्षरपिङ्क्त- ४० अक्षरिुप्- ४४ अक्षरजगती- ४८ अक्षरशू क<strong>िव</strong> ऐलुष आ आन गोटे ारा रिचत ऋक् वेद मे गायी, िुप् आ जगतीक छद सविधक पिरमाणमे भेटैत अिछ से एि<strong>ह</strong>तीनूपर <strong>िव</strong>चारी।गायी: ई चािर कारक <strong>ह</strong>ोइत अिछ- िपदी, िपदी, चािर पदी आ पाँचपदी। चािर पदी मे ८-८ अक्षरक पद आ एक पदक बादअर्<strong>िव</strong>राम आ दू पदक बाद पूणर्<strong>िव</strong>राम दए सकै छी। माने एक गायी शेर तैयार।िुप्: चािर पद, ११-११ अक्षरक पद आ एक पदक बाद अर्<strong>िव</strong>राम आ दू पदक बाद पूणर्<strong>िव</strong>राम दए सकै छी। माने एक िुप्शेर तैयार।जगती: चािर पद १२-१२ अक्षरक पद आ एक पदक बाद अर्<strong>िव</strong>राम आ दू पदक बाद पूणर्<strong>िव</strong>राम दए सकै छी। माने एक जगतीशेर तैयार।6


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आब जेना पि<strong>ह</strong>ने क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ जे गायीमे एक-दू अक्षर कम वा बेशी से<strong>ह</strong>ो भए सकैत अिछ माने २२ सँ २६ अक्षर धिरगायीक कार भेल- <strong>िव</strong>राड् गायी भेल- २२ िनचृद् गायी भेल- २३ भुिरग् गायी भेल- २५ आ वराड् गायी भेल २६अक्षरक। तँ िनअमक अतगर्त भेिट गेल ने छूट आ वतं भऽ गेल ने मैिथली गजल।पूणर् <strong>िव</strong>राम छोिड़यो सकै छी।आउ आब गजल क<strong>ह</strong>ी:गायी गजलिुप् गजलजगती गजलआउ आब गजल क<strong>ह</strong>ी:गायी गजलछै सुिन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल , छै ककरासँ ककरकोन गपक स<strong>ह</strong>ल, छै ककरासँ ककर<strong>ह</strong>े अिछ <strong>दे</strong>िख स<strong>ह</strong>ल, अिछ की टीस उठलरे िच<strong>ह</strong>लकेँ ची<strong>ह</strong>ल, छै ककरासँ ककरई सभ सयक संगी , सभ छै भेष बदिलके अिछ मुँ<strong>ह</strong> फेरल, छै ककरासँ ककर<strong>ह</strong>े िबजुलौका <strong>दे</strong>िखयौ, छै उकापत जेकाँकी माथ सु कएल, छै ककरासँ ककरअिगनवान मैिथली, की सुिख जाएत धारक<strong>ह</strong>ै िकदिन क<strong>ह</strong>ल, छै ककरासँ ककरकरू कोन समझौता, करू कोन िनपटाराके ललकािर र<strong>ह</strong>ल, छै ककरासँ ककरके अिछ उठा र<strong>ह</strong>ल, अिछ के झुका र<strong>ह</strong>लके अिछ बािज र<strong>ह</strong>ल, छै ककरासँ ककरऐरावत छै चिकत, अिछ की सोिच र<strong>ह</strong>लई कणर्धार बँचल, छै ककरासँ ककरिुप् गजलअिछ चोरबा संग <strong>दे</strong>खू ठाढ़, <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>िल डकिललामीनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत आब बरदात, डाक- डकौअिल डकिललामीई सुरिक र<strong>ह</strong>ल छल आब, नै भेटत आब फेर की खाअिछ कोना भेल ई अस<strong>ह</strong>ार, डघरब चिल डकिललामीकोना तड़फिड़या सभ अिछ, डग<strong>ह</strong>र थस लेने की बात7


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्निञ िनचेन भेल अिछ बाप, ओ मु<strong>ह</strong>ानी आिन डकिललामीऔ बुझारित <strong>ह</strong>ोएत फेरसँ, भेल की ई िढंढमदरा आबई ढाबुस बेंगक अिछ ठाढ़, ई ककर चािल डकिललामीपुी पािड़ के र<strong>ह</strong>ल पुकािर, ब<strong>ह</strong>ीर बिन भने अिछ ठाढ़नि<strong>ह</strong> ककरो सुनब पुकार, ई <strong>ह</strong>थौड़ा मािर डकिललामीक<strong>ह</strong>ू यौ िकएक छी <strong>ह</strong>ूस ठाढ़, ऐरावतक फॲफक अबाजनि<strong>ह</strong> िकए बनल बौक ठाढ़ , िचपैले सुआिद डकिललामीजगती गजलभगवानक बनाओल ई गाम, जखन अिछ <strong>ह</strong>ो भोर बकटेंटनि<strong>ह</strong> तँ भेटत की कोनो <strong>िव</strong>राम, अिछ भेल कोना भेर बकटेंटऔ की नि<strong>ह</strong> भेटत आब<strong>ह</strong>ु ाण, छी सुनल सए<strong>ह</strong> सरनिरयाकोना िमरदिङया <strong>दे</strong>लक थाप, ई िमर<strong>ह</strong>ी शेर बकटेंटजाए र<strong>ह</strong>ल पछताए र<strong>ह</strong>ल, नि<strong>ह</strong> बाट कोनो सुझाए र<strong>ह</strong>लअिछ गोल<strong>ह</strong>थी खाइत ई छौड़ा, पँचािग ई िब<strong>ह</strong>टार बकटेंटमोचड बूिड़ रौदमुँ<strong>ह</strong>ा <strong>ह</strong>ोइत, साँझक लकधक बैिस र<strong>ह</strong>लधमधूसर सभ बेर लगौरी, आिन र<strong>ह</strong>ल गनौर बकटेंटगदा रे गुइँ गुइँ मार गदा रे, गदा रे पुइँ पुइँ, मुा मारलगताखोरक छै ई <strong>ह</strong>ेँज चलल, गतात संग पथार बकटेंटबेराम पड़ब नै आउ सकल, बेपदर् करब बेदरंग भेलऐरावत चीि<strong>ह</strong> बेपारी सभकेँ, करू भाषाक यापार बकटेंटपोट िट:एखन धिरक गजलशाक तुितपर िकछु िटपणी एतए तुत अिछ:१गंगेश गुंजनग़ज़ल पर संपादकीय मे थान <strong>दे</strong>ब एकटा गंभीर संपादन-बोधक यव<strong>ह</strong>ार बुझायल। तें एकर वागत आ बधाइ ।ग़ज़लक बुिनयादी अथर्-शृंखला मे ी, सुदर ी एक खूब शत अथर् भेलैक। ी अथत सौदयर्, शिक्त, ेम, आनद,सृिक सब सं मधुर गीत।ग़ज़ल तें क<strong>िव</strong>ता-<strong>िव</strong>धाक सवम '<strong>िव</strong>धा' से<strong>ह</strong>ो ( यिप ई <strong>िव</strong>वाद<strong>ह</strong>ीन मायता नि<strong>ह</strong>ं तथािप...)एक समय ि<strong>ह</strong>दी मे (ायः) शाइर इक़बालक क<strong>ह</strong>ल छिन-.....शाइरी इम से न<strong>ह</strong>ॴ आती ' (पि<strong>ह</strong>ल पांती िबसरै छी)अपन ग़ज़ल-कोिटक रचना कें, मैिथली <strong>ह</strong>ो बा ि<strong>ह</strong>दी, <strong>ह</strong>म "ग़ज़ल नुमा" क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>िलयैक। तकरो आशय यै<strong>ह</strong>। मैिथलीक अयपेग़ज़ल <strong>ह</strong>एत जे ग़ज़लक एि<strong>ह</strong> बुिनयादी लक्षणक ल'ग मे <strong>दे</strong>खाय। ओना <strong>ह</strong>मर पाठकीयताक सीमा अिछ। तें अिय मुदा यथाथर् िथकजे मैिथलीक एि<strong>ह</strong> २०१० ई. मे िलखल जा र<strong>ह</strong>ल ग़ज़ल-अिधकांश ग़ज़ल ि<strong>ह</strong>दी-क<strong>िव</strong>ताक ' गुतकालीन क<strong>िव</strong>ता मा बुझाइछ।8


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्तुकबदी । िय साकेतानदक शद मे- अ<strong>ह</strong>ा ! ाम जीवन भी क्या <strong>ह</strong>ै...क<strong>ह</strong>ॴ लौिकयां लटक र<strong>ह</strong>ी <strong>ह</strong>ैं ..।( आदरणीय मैिथली शरणगुतजीक क<strong>िव</strong>ताक ई अन<strong>िव</strong>कल उरण िथक)। ि<strong>ह</strong>दीक दुयत कुमारक ग़ज़ल मा अपन आधुिनकताक कारणें बा छुच्छगितशीलताक कारणें नि<strong>ह</strong>, युग-जीवनक जन-युग-जीवनक ईमानदार अिभयिक्त स<strong>ह</strong>ज तासीरक कारण से<strong>ह</strong>ो एतेक ख्यात-शतभेलिन। भिरसके कोइ कि<strong>ह</strong> सकैछ जे कोनो ने कोनो रूपें दुयतजी कें नि<strong>ह</strong> पढ़ने <strong>ह</strong>ोिथ। नि<strong>ह</strong>यॲ <strong>ह</strong>ोित तं पिढ़ लेब उपकारके<strong>ह</strong>ेतिन। <strong>ह</strong>ृदय चा<strong>ह</strong>ी, आमदान । 'शु सॱदय बनैत अिछ आनद । मनुयक म<strong>ह</strong>ान आनद दुःखेक चरम िनरानदताक िचर वांिछत दुलर्भ िचावथा <strong>ह</strong>ोइछ। जकराक<strong>िव</strong>ता मे "ानद स<strong>ह</strong>ोदर" से<strong>ह</strong>ो क<strong>ह</strong>ल गेल। से सौदयर् ाड मे "क<strong>िव</strong>ते"टा रिच सकैये ।<strong>ह</strong>मर उिक्त के रूढ़,िनंघेस तथाकिथत धमर्माग अयामक रंगे मे नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल-मानल जाय, से <strong>िव</strong>नती ।इम से<strong>ह</strong>ो तखने पाठककें पिदत करैत छैक।" कि<strong>ह</strong>ये कुछ आसान ग़ज़ल<strong>ह</strong>र एक िदल की जान ग़ज़लजन-मन को िदखलाये रा<strong>ह</strong>भटके मत सुनसान ग़ज़लएि<strong>ह</strong> करण मे अपन "ग़ज़लनुमा"क िकछु शेर मोन पिड़ जयबाक क<strong>िव</strong>-भावुकता कें माफी भेटओ।गंगेश गुंजन२तारानद <strong>िव</strong>योगीब<strong>ह</strong>ुत सुदर आ सप <strong>िव</strong>वेचन।गायनक सबध मे बेस में<strong>ह</strong>ी <strong>िव</strong>वेचन अिछ।दोसर भागक तीक्षा र<strong>ह</strong>त।फेर:वेद मे सब िकछु छै।ओि<strong>ह</strong> मे रसायन <strong>िव</strong>ज्ञान छै। कयूटर आ इटरनेट छै।ओि<strong>ह</strong> मे एस के इलाज छै।ओि<strong>ह</strong> मे परमाणु <strong>िव</strong>ज्ञानोछै।वेद िजदाबाद छै। गजल के बापक िदन िछयै जे ओ वेद मे नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>तै?लेिकन बधु, <strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong>चार जे फारसीक कायशा केि<strong>ह</strong>दुवीकरण के बदला मौिलक गजल-रचना मे ि<strong>ह</strong>दुव आनल जाय तं से बेसी ेयकर।की करबै? िदल पर पाथर रािख िलय"जे ओि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>धम सभक लग मे से<strong>ह</strong>ो काय छलै, कायशा छलै।उर:१.गजलक बापक िदन िछऐ वा नै से तँ निञ बुझल अिछ, मुदा वेदमे आन चीज जे <strong>ह</strong>ोइ मुदा गजल निञ छै आ ओकायशा फारसक फेर अरबक अिछ से जगतख्यात अिछ, आ एि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>मरा वा ककरो कोनो सं<strong>दे</strong><strong>ह</strong> निञ <strong>ह</strong>ोएबाक चा<strong>ह</strong>ी।9


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२. फारसीक कायशाक ि<strong>ह</strong>दुवीकरणक संबंधमे <strong>ह</strong>मरा निञ बुझल अिछ आ मौिलक गजल रचनामे कोना ि<strong>ह</strong>दुव आनल जाएसे<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरा निञ बुझल अिछ। कायकेँ "ि<strong>ह</strong>दु" आ "<strong>िव</strong>धम" शदावलीसँ दूर राखल जाए सए<strong>ह</strong> नीक, <strong>ह</strong>ँ "मैिथली गजल" शदकयोगमे <strong>ह</strong>मरा कोनो आपि निञ, आ तकरा ि<strong>ह</strong>दुवीकरण मानल जाए तँ <strong>ह</strong>मर कोनो दोख नि<strong>ह</strong>।३.ओि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong>धम"(अ<strong>ह</strong>ाँक शदमे) लग से<strong>ह</strong>ो कायशा र<strong>ह</strong>ै- ई <strong>िव</strong>ास करबामे ककरो करेजपर पाथर निञ राखए पड़तै कारणजतेक सौँसे <strong>िव</strong>मे िमला कऽ क<strong>िव</strong>/ कायशाी भेल <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong> ओि<strong>ह</strong>सँ बेशी क<strong>िव</strong>/ कायशाी अरबी-फारसीमे भेल छिथ।४.ायः मैिथली भाषामे गजल जे <strong>ह</strong>म िलखी तँ छदशाक अनुसार िलखी, आ से छदशा <strong>ह</strong>म अरबी-फारसीक युक्त करी,ायः अ<strong>ह</strong>ाँक मंतय से अिछ। मुदा ओ ाइ कऽ कए <strong>ह</strong>म निञ आनो भाषाबला सभ (जेना अंेजी गजलक शाकार लोकिन)थािकगेल छिथ, ओि<strong>ह</strong>मे ने लय बिन पबै छै आ ने सरलता आिब पबै छै। ऋगवैिदक छदशा टगण-मगण सँ बेशी वैज्ञािनक आ सरलछै आ मैिथली गजल िलखबा-पढ़बा-गुनगुनएबामे लोककेँ सु<strong>िव</strong>धा <strong>ह</strong>ोएतैक से <strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong>ास अिछ- वेदक समएमे ि<strong>ह</strong>दू शदक जमोनि<strong>ह</strong> भेल र<strong>ह</strong>ै से वैिदक छदशाक योग मा मैिथली गजलकेँ ि<strong>ह</strong>दू बना <strong>दे</strong>तै से <strong>ह</strong>मरा निञ लगैए।५.ति<strong>ह</strong>ना जखन <strong>ह</strong>म "मैिथली <strong>ह</strong>ाइकूशा" िलखने र<strong>ह</strong>ी ति<strong>ह</strong>या से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>मरा लग "वािणर्क" आ "मािक"मे एकटा चयन करबाक छल,आ ति<strong>ह</strong>यो <strong>ह</strong>म "वािणर्क"क अक्षर गणना पितक चयन कएल<strong>ह</strong>ुँ। "िशटो" धमवलबी जापानी (िकछु बौ से<strong>ह</strong>ो) सभक िलिप आतकर छदशा जे योग करी तँ मैिथलीमे <strong>ह</strong>ाइकू कि<strong>ह</strong>यो निञ िलखल जा सकत; कारण ओकर कायशा जापानी भाषा आओकर कएक तर<strong>ह</strong>क िलिपक सापेक्ष छै आ ओि<strong>ह</strong>मे धमर् अिबतो छलै (टनका/ वाका- ईरक आाण)। अरबी-फारसी गजल मुदाधमर् िनरपेक्ष छै, मुदा ओकर कायशा ओकर अपन भाषा-िलिप लेल छै। से भाषा-िनरपेक्ष ने जापानी कायशा भऽ सकै छै आने अरबी-फारसी कायशा।सादरगजे३गौतम राजिरशीिपछला तीन-चार िदन स पिढ र<strong>ह</strong>ल िछ इ आलेख....ि<strong>ह</strong>ंदी आ उदूर् के ग़ज़ल-शा स त भिल भांित पिरिचत रि<strong>ह</strong>, मैिथली के लेलजानकारी बड िनक लागल। ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नत आ लगन स िलखल आलेख- सेव कs लेलॱ घोटै खाितर। मुदा आलेख के आिखरपंिक्त "मैिथली गजलकेँ से<strong>ह</strong>ो ई छूट भेटबाक चा<strong>ह</strong>ी" स स<strong>ह</strong>मत नै िछ। क<strong>िव</strong>ता के अ-क<strong>िव</strong>ता <strong>ह</strong>ोय लs िदयो, मुदा ग़ज़ल के सवर्दाग़ज़ल <strong>ह</strong>ी र<strong>ह</strong>ैक चाि<strong>ह</strong>...अ-ग़ज़ल नै। <strong>ह</strong>मर उताद कि<strong>ह</strong>त छिथन िक रचना किर काल सु<strong>िव</strong>धा नै खोजबाक चाि<strong>ह</strong>।अपनेक फोन नंबर चाि<strong>ह</strong> गजे जी...मैिथली शद के उच्चारन <strong>ह</strong>ेतु िकछु शंका िनदान करबाक अिछ। ग़ज़ल त सब टा खेलअिछ उच्चारणक...उर:राजिषर्जी10


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मैिथलीमे उच्चारण िनदश, मैिथली गजल-शा- भाग-२ मे <strong>दे</strong>ल गेल अिछ।<strong>ह</strong>मर मो.नं. ९९११३८२०७८ अिछ।सादर४आशीष अनिच<strong>ह</strong>ारकािफया केखनो शदक नि<strong>ह</strong> , वणर् आ मााक <strong>ह</strong>ोइत छैक। जेना <strong>ह</strong>मरापर आ ओकरापर दूनू शद मे र कािफया छैक। तेनाि<strong>ह</strong>तेआरे आ माँड़े(<strong>ह</strong>मर गजलक) मे ए माा किफया छैक।एकै भाव बला गजल दूिषत मानल जाइत अिछ।उर:मैिथली आ संकृतमे मा तुकात (अतक तुक) लयक िनमण नि<strong>ह</strong> करै छै, मुदा किरतो छै।से ई गप जे-जे तुक िमलानीक दृिएँ ओ<strong>ह</strong>ूमे शदक आरभ-मय-आिखरीक िकछु अक्षर नि<strong>ह</strong> बदलै छै।सायास िलखल गेल अिछ।वेद-ए-मुकस मे वेदक <strong>िव</strong>षएमे अली सरदार जाफरी िलखै छिथ- शुऊरे-इसाँ के आफताबे-अजीम की अवलॴ शुआएँ- मनुयकचेतनाक पि<strong>ह</strong>ल िकिरण।जेना तिमलमे संकृत शदक आ तुकमे अरबी शदक बि<strong>ह</strong>कारक आदोलन चलल ति<strong>ह</strong>ना फारसीमे (फारसक ाचीन थ अवेताआ वैिदक-संकृतक मय समानता य) से<strong>ह</strong>ो अरबी शदक बि<strong>ह</strong>कार आ तकरा थानपर आयर् भाषा-समू<strong>ह</strong>क शदक <strong>ह</strong>णकआदोलन चलल अिछ। मैिथलीमे से<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>दी-उदूर् शदक ब<strong>ह</strong>ुलतासँ योग भाषाक अितवपर संकट जेकाँ अिछ, खास कऽिमिथलाक्षरक मैिथल ाण संदाय ारा दा<strong>ह</strong>-संकार कएलाक बाद।आब उदूर् गजलपर आबी। १८९३ ई.मे <strong>ह</strong>ाली मुकमा-ए-शेर-ओ-शायरी िलखलि<strong>ह</strong> जे <strong>ह</strong>ुनकर काय-सं<strong>ह</strong>क भूिमका छल। ओि<strong>ह</strong>समए धिर उदूर् गजलक <strong>िव</strong>षय आ रूप दुनू मृताय छल से <strong>ह</strong>ाली <strong>िव</strong>षय-पिरवतर्नक आान तँ केबे कएलि<strong>ह</strong> संगि<strong>ह</strong> कािफया आरदीफक सरल वरूपक ओकालित कएलि<strong>ह</strong>। ओ िलखै छिथ जे एकाधे टा शेर आइ-काि नीक र<strong>ह</strong>ैए आ शेष गजल फारसीकशद सभसँ भिर <strong>दे</strong>ल गेल शेरक संकलन भऽ जाइए जाि<strong>ह</strong>सँ ओकर तर<strong>ह</strong>ीनतापर लोकक यान निञ जाए। से उदूर् गजल धािमर्ककरतापर यंग्यक क्षेमे फारसी गजलसँ आगाँ बिढ़ गेल।11


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्संगीत आ गजल गायनठाठ कयाणक अतगर्त राग यमनमे िताल १६ माा (दू पाँितक अनुुप् – ३२ अक्षर) क एतए योग भऽ सकैए। ठाठिबलावलक अतगर्त राग िबलावल एकताल १२ मााक <strong>ह</strong>ोइत अिछ, एतए गायी-२४ अक्षरक गजलक योग भऽ सकैए। कारणवािणर्क गणनाक उपरात रेघा कऽ गायककेँ कम गाबए पड़ति<strong>ह</strong> आ शद/ अक्षरक अकाल नि<strong>ह</strong> बुझना जाएत।ई मा उदा<strong>ह</strong>रण अिछ आ से गायकक लेल मैिथली गजल िलखिन<strong>ह</strong>ारक लेल नि<strong>ह</strong>।मैिथलीमे एखन धिर जे गजल िलखल गेल अिछ ओि<strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>रक एकरूपताक कोनो <strong>िव</strong>चार नि<strong>ह</strong> राखल गेल अिछ। ने से ब<strong>ह</strong>र-<strong>िव</strong>चार फारसी कायशाक ि<strong>ह</strong>साबसँ राखल गेल छै आ ने भारतीय कायशाक ि<strong>ह</strong>साबसँ। आ ताि<strong>ह</strong> कारणसँ मैिथली गजलसभकेँ “गजल सन क<strong>िव</strong>ता” मा कि<strong>ह</strong> सकै िछऐ। ओना ब<strong>ह</strong>रक एकरूपता गजलकार लोकिन ारा गजल िलखलाक बाद एकगजलपर आध घटा लगेला मासँ कएल जा सकैए।गजलस<strong>ह</strong>ादीक <strong>ह</strong>ािर <strong>ह</strong>मर आ जीत ओकर, नै जाितवादीक सोझाँ <strong>ह</strong>ोएब लरताङरभेष बदिल जाितपंथी जीित र<strong>ह</strong>ल क<strong>िव</strong>, ऐलुष नै फेर <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>एब लरताङरएि<strong>ह</strong> भू मागर्क अिछ तँ गपे <strong>िव</strong>िच सन, काश आएल अिछ भेल अ<strong>ह</strong>ार िनवृमयूरपंखी पिनसोखा उगल छै एखने, इक मेघकेँ सॲिख करब लरताङरबिन बाल बुि <strong>ह</strong>म पुछने आइ छल<strong>ह</strong>ुँ, ई सय अि<strong>ह</strong>ंसाक पथ ई <strong>िव</strong>जयक पथजीतल जाइए असयक रथ <strong>ह</strong>ुनकर, टनकाएब नै फेर <strong>ह</strong>ोएब लरताङररता चलैत छल<strong>ह</strong>ुँ िदन राित सिदखन, से भेल जाइत छारन नव रता बनलछी <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल रताक केंचुली भिरगर, गऽ जाइत आगाँ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएब लरताङरअबैए ओ सयक क्षण कोन <strong>िव</strong>पदा बिन, अिछ आएल दौगल ओ सुनझाएल अिछपोखिरक जाइठपर भेल ठाढ़ छी <strong>ह</strong>म, छछड़बाएब घर नै <strong>ह</strong>ैब लरताङरछनगा पीिब िशव <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल चारूकात, <strong>िव</strong>ष<strong>ह</strong>त ओ घूिम र<strong>ह</strong>ल बनल बसाततांडव ई अ<strong>ह</strong>ाँक बुि क<strong>ह</strong>ैए से िकटु, तगबाए तकरा नै <strong>ह</strong>ोएब लरताङर<strong>ह</strong>े भाइ ऐरावत अिछ आइ झूिम र<strong>ह</strong>ल, कदैमे करैत ओ कदमताल <strong>िव</strong>करालचरखा किनक टकुआ काटब <strong>दे</strong>खल, नि<strong>ह</strong> कदिरयाएब खोभब लरताङरगजल12


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बरसाितक ई राित बनल सुखराित <strong>ह</strong>े कािलकरब षोडशोपचार आर दए बिल <strong>ह</strong>े कािलबाल बसत भैया बढ़थु बि<strong>ह</strong>नक अिछ आसआतीक करैत भैया लेल सुिधयो नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>े कािललाल िझंगुर, लाल िसदुर, लाल अड़<strong>ह</strong>ुल फूलता<strong>ह</strong>ूसँ लाल <strong>दे</strong>खल ई दृय-<strong>दे</strong>श िमिथ <strong>ह</strong>े कािलवक सोझाँ सयक नै अिछ आब कोनो मोलपोखिड़ झाँखिड़ सगिर घूिम ई <strong>दे</strong>खिल <strong>ह</strong>े कािलअमुआ फड़ए लदा लदी डािर लीिब-लीिब जाएओकर नतामे कोनो अगुताइ सुनिल <strong>ह</strong>े कािलऐरावत गजल सन क<strong>िव</strong>ता <strong>दे</strong>खू <strong>दे</strong>लिन ईमैिथलीक गिरमा एि<strong>ह</strong>ठाँ <strong>दे</strong>खू सदित <strong>ह</strong>े कािलगजलजाइत-जाइत <strong>दे</strong>खल ओ ठाढ़ आर मेघडबर सन छातीभैयाक पीठ धोिबया पाट <strong>ह</strong>ुनकर मेघडबर सन छाती13


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पड़ल फेर अकाल करैत <strong>ह</strong>ाोस छिथ ओ ठाढ़ भेल कातछाती धकधक उ ठािढ़ दुआर मेघडबर सन छाती<strong>दे</strong>खल ई िचकार <strong>ह</strong>म भऽ सोझाँ ठाढ़ <strong>दे</strong>बै ओकरा <strong>ह</strong>ुतकारीसंकट <strong>ह</strong>ारमे धैयर् अपरपार मेघडबर सन छाती<strong>दे</strong>खल <strong>ह</strong>ुनका आइ छि<strong>ह</strong> मुँ<strong>ह</strong> क्लात मुदा नि<strong>ह</strong> कोनो बातकतर्यक िबच कोनो <strong>िव</strong>ाम डगर मेघडबर सन छातीसुनू सुनू भाइ गप भेल अस<strong>ह</strong>ार करू पुकार समधािनभेल मानवक ई <strong>ह</strong>ाल करू दुकार मेघडबर सन छातीऐरावत <strong>दे</strong>खल घुरचािल बनल <strong>ह</strong>िथयार ओ लेने जालछी तैयो ठाढ़ की <strong>ह</strong>म िक्षितजक पार मेघडबर सन छातीसंगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केँ एखन धिर (१ जनवरी २००८ सँ ३० अैल २०१०) ९६ <strong>दे</strong>शक १,२८१ ठामसँ ४१,९७४ गोटे ारा <strong>िव</strong>िभआइ.एस.पी.सँ २,३७,८५३ बेर <strong>दे</strong>खल गेल अिछ (गूगल एनेलेिटक्स डाटा)- धयवाद पाठकगण।गजे ठाकुरggajendra@videha.com२. ग14


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.१.१. रोशन जनकपुरी-अिग् नपु पके गुच् छासब २. किप ले वर राउत-सला<strong>ह</strong> ३. कुमार मनोज कयप-ईमानदार२.२. डॉ. शंभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- कथा- जेठ आ पूस २.सौदागर ३.गरमी२.३. कािमनी कामाियनी-अ पन राय२.४.१. काश च- पोथी-समीक्षा २. िबिपन झा-मजदूर सँ दूर मजदूर िदवस२.५. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>: अमरक एकांकी-<strong>ह</strong>सनक सामािजक यथाथर्२.६. सुजीत कुमार झा-थाल मािटक पाविन15


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२.७. जगदीश साद मंडल-जीवन संघर्ष- 3२.८.गजे ठाकुर-कथा-संघषर्१. रोशन जनकपुरी-अिग् नपु पके गुच् छासब २. किप ले वर राउत-सला<strong>ह</strong> ३.कुमार मनोज कयप-ईमानदाररोशन जनकपुरीअिग् नपु पके गुच् छासबदु मनके नाइट िभजन <strong>ह</strong>ेिलक टर सँ राइत भइर बमबारी के बादो जनसेनाारा कएल गेल घेराब दी नइ टुटल र<strong>ह</strong>इ । जेनािसनेमा मे <strong>ह</strong>ोइछै, च<strong>ह</strong>ुिदस पसरल अ <strong>ह</strong>ारमे ए <strong>ह</strong>र बम खइस र<strong>ह</strong>ल अइ, ओ <strong>ह</strong>र बम खइस र<strong>ह</strong>ल अइ आ लोकसब दौड र<strong>ह</strong>ल अइचइल र<strong>ह</strong>ल अइ , ति<strong>ह</strong>ना शा<strong>ह</strong>ी सेना के घेराब दी कएने जनसेना मुख् य मोच पर लइड र<strong>ह</strong>ल छल । यु मोचमे एकटा खपरैल कूल के एकटा कोठरी के ाथिमक अ पताल बना क घायल जनसैिनकसबके ारि भक उपचार क क युक्षे सँ बा<strong>ह</strong>र पठाओलजा र<strong>ह</strong>ल छल ।ई काजरो सँ कारी अमव या के राइतबला अ <strong>ह</strong>िरया राइत के बम के <strong>िव</strong> फोट आ वचािलत <strong>ह</strong>िथयारसब स कखनो िनर तरकखनो रूइक रूइक क फुलझडी जकाँ िनकलल गोली सब के लाल िपयर बैगनी इजोत मा कािशत करैत छल। नइ तल बा मीलो पसरल सुखलका नदी के ओ क्षे अन् <strong>ह</strong>ारे मे युक साक्षी बइन र<strong>ह</strong>ल छल । युक मुख् य मोच बनल चूरे पवर्त ेणीके ओि<strong>ह</strong> िटला स आइब र<strong>ह</strong>ल बम मिसनगन आ <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध आग् नेया क समवेत भयाव<strong>ह</strong> आवाज एना बुझाइत छल जेना अअनेको वालामुखी एक साथ फूइट र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ो । आअ ोत<strong>ह</strong> उइठ र<strong>ह</strong>ल आतर् िच कार , दन, नरकक आभास दइत छल ।...ठीके यु नरके <strong>ह</strong>ोइत अइछ ।–एकटा घायल जनसैिनकके ेचर पर सुताक दू गोटेके क <strong>ह</strong>ा पर रखैत <strong>ह</strong>म बजल<strong>ह</strong>ुँ ।16


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अ<strong>ह</strong>ाँ ठीक क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ , मुदा एि<strong>ह</strong> नरकके समाि तक <strong>ह</strong>ेतु ई बा या मक यु अिछ । <strong>ह</strong>मरा स<strong>ह</strong>योग क र<strong>ह</strong>ल ारि भक अ पतालकरेख<strong>दे</strong>खक लेल िनयुक्त कयल गेल कमा डर बाजल ।बगल स िनदशना मक आवाज आएल–ठाढे ठाढे नइ, बे ड भ क डाँडमोइडक । अ <strong>ह</strong>ारमे आँइख िचयाइर क <strong>दे</strong>खिलयै, थानीयबासीसब आबाल वृ युक्षे स बा<strong>ह</strong>र भाइग र<strong>ह</strong>ल छल आ जनसैिनकआ यु स<strong>ह</strong>योगी सब ओकरा सबके सुरिक्षत पलायन मे स<strong>ह</strong>योग क र<strong>ह</strong>ल छल । किरब आधा िकलोमीटर चौडाइबला एि<strong>ह</strong>सुख् खल नदीके पिछयारी िकनारा सुरिक्षत छल । ओकरा ओइकात एकटा छोट गाम छल जत<strong>ह</strong> शरण लेल जा सकैत छल ।फायर के गजर्नयुक्त आ<strong>दे</strong>श सँगे शुरु भेल लडाइ भोर के किरब साढे तीन बजे तक चलल । भोरका इजोत शा<strong>ह</strong>ी सेना केअितिरक्त बल मगाब मे स<strong>ह</strong>योगी भ सकैत छल आ शायद अि<strong>ह</strong> दुआरे िरीट (लौटबाक) आ<strong>दे</strong>श आएल ।यु क मुख् य मोच परिनर तर <strong>िव</strong> फोट आ फायिरंगक लयबता टुइट र<strong>ह</strong>ल छल । वा य मोच पर िनयुक्त आ स<strong>ह</strong>योगी यिक्तसब लौटैट जनसैिनकसबके अ <strong>ह</strong>ारमे िठिकयाक िच <strong>ह</strong>बाक कोिशस क र<strong>ह</strong>ल छल । ओकर िच <strong>ह</strong>ल लौट र<strong>ह</strong>ल अइछ िक नइ ? ई न आ उ सुकतासब<strong>ह</strong>क चे<strong>ह</strong>रा पर नाइच र<strong>ह</strong>ल छल ।यु मोच क समाचार आब चारुिदस पसैर र<strong>ह</strong>ल छल । जनसेनाक तीन तरफा मजबूतघेराब दी मे परल शा<strong>ह</strong>ी सेना के एक सय अठार<strong>ह</strong> जवानबला ज था मे स कम स कम चॱसठ गोटे मारल गेल छल ।ओ त किरब एक् के डेढ बजे दु मन िनःस<strong>ह</strong>ाय भ क आ मसमपर्ण के मुा मे एकटा कोना मे दुबैक गेल छल । <strong>ह</strong>म सब त दूघ टा स अ <strong>ह</strong>ारे मे अपने मे फायिरंग क र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुा । जाँघ मे छर लाइग क घायल एकटा सैिनक बाजल– नइ त जीतिनि चत छल ।यु के अधूरा छोरबाक िचरिचरा<strong>ह</strong>ट ायः सब के चे<strong>ह</strong>रा पर छल , जे लौटैत आ घायल सैिनकके थलगत <strong>दे</strong>खरेखमे भेल ितलमा कोता<strong>ह</strong>ी के बाद ोध पूणर् यव<strong>ह</strong>ार मे कट भ र<strong>ह</strong>ल छल ।एि<strong>ह</strong> भीषण यु मे जनसेना िदस चालीस स बेसी घायल भेल छल आ पचीस गोट श<strong>ह</strong>ादत ा त कयलक ।।जनसेना के ई िसपा<strong>ह</strong>ी सब जनता के ओ<strong>ह</strong> वगर्क िधयापुता सब अइछ जे शासन आ अिभजा य तथा स प न वगर्क पकडबलासमाजारा युग युग स कछेर पर ठाढ क <strong>दे</strong>ल गेल अइछ । एकरा सबके नइ कोनो दरमााक मो<strong>ह</strong> नइ कोनो नीजी सुख सु<strong>िव</strong>धाकेमो<strong>ह</strong> । बस एक् केटा आस जे जनयु सफल <strong>ह</strong>ोएत त घूरत । सुखके िदन टुटली मरैया तक प<strong>ह</strong>ुँचत । लूट आ शोषण बलाशासन अ त <strong>ह</strong>ोएत । लाल सलाम, जनताके सवम धीया पुता सब ।लाल सलाम , म<strong>ह</strong>ान श<strong>ह</strong>िद सब ।।–अपने आप <strong>ह</strong>मरकसल मुठी सलामीक मुामे अकाश िदस उइठ गेल । भोरका इजोत <strong>ह</strong>ोब लागल छल । नदीके पिछयारी काते काते दिक्षण िदसजाइत <strong>ह</strong>म सब यु मोच स मशः दूर <strong>ह</strong>ोइट जा र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुँ । दु मनके अितिरक्त बल <strong>ह</strong>ेिलक टर स प<strong>ह</strong>ुँच चुकल छल ।मुदा शायद जनसेनाके वीरता स सं त दु मनके फाइटर <strong>ह</strong>ेिलक टर आकाशमे घुइम घुइमक एखनो तक बम खसाइए र<strong>ह</strong>ल छल ।<strong>ह</strong>मरा संगे चइल र<strong>ह</strong>ल एकटा क पनी कमा डर पाछु स <strong>ह</strong>मर िपी थपथपएलक ।आकाश िदस उठैत <strong>ह</strong>मर कसल मुी ओ <strong>दे</strong>िखनेने छल ।उनैटक <strong>ह</strong>म तकल<strong>ह</strong>ुँ । शायद ओ <strong>ह</strong>मरा मन मे उठैत भावके पइढ लेने छल । राइत भइरके युक थकान संगि<strong>ह</strong>ओकरा आँइखमे उदासी से<strong>ह</strong>ो छल । शायद ओकरो मनमे <strong>ह</strong>मरे जकाँ भावसब उमइर घुमइर र<strong>ह</strong>ल छल । ओ कमा डर छल युमोचक । ओकरो नेतृ वमे यु भेल छल जाि<strong>ह</strong>मे से<strong>ह</strong>ो श<strong>ह</strong>ीद आ घायल भेल छल कइएकटा जनसैिनक । के सब श<strong>ह</strong>ीद भेल?क ीओ जनैत अइछ? ....िन चय ओ जनैत अइछ । ओकर आँइखक उदासी सै<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ैत अइछ । के सब भ सकैत अइछ? –मनभेल पुइछितअइ, मुदा पुछल<strong>ह</strong>ुँ नइ, आ चलैत र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ चुपचाप ।एि<strong>ह</strong> सुखला<strong>ह</strong>ा नदी के पछयारी कातक जंगलमे युक तैयारी आ िशक्षणक अिनतम क्षणमे जनसेनाके जवान सबके एकटाबटािलयनके सलामी वीकार करैत आ जवान सबस गमर्जोशी पूणर् कडगर <strong>ह</strong>ाथ िमलाक िबदा करैत काल मनमे उठल भाव यादपरल –एि<strong>ह</strong>मे स के लौटत के नइ लौटत ? िच <strong>ह</strong>ल चे<strong>ह</strong>रा सब एक एक क आँइखक आगू घूमए लागल । म<strong>ह</strong>ोरीके बुधनी ,जकर पाट नाम छल कमरेड उष । तीन वषर् पि<strong>ह</strong>ने पाट वेश करैत कालके अ तरमुखी <strong>िव</strong>धवा आ स पिक कारण अपनसासुर स तािडत बुधनी यु िशक्षणक ममे एक िदन <strong>ह</strong>मरा क<strong>ह</strong>ने छिल<strong>ह</strong>– कमरेड, सुबोध कमरेड <strong>ह</strong>मरा ेम ताव कएने17


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अइछ कमा डरके <strong>ह</strong>म सब संयुक्त आवेदन से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>ने छी । जॱ सब ठीक र<strong>ह</strong>ल त तीन मि<strong>ह</strong>नाके बाद <strong>ह</strong>म सब <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> करब ।अ<strong>ह</strong>ाँ जत<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ी , अ<strong>ह</strong>ाँके आब परत ।गोर, <strong>ह</strong>समुख रेशब<strong>ह</strong>ादुर मगर याद परल , धनुषामे जकर प थर कूटएबाली <strong>िव</strong>धवा बुिढया माय कनैत क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>इ–बौआ, तॲ तप<strong>ह</strong>ाडमे लड चइल जाइछे, मुदा <strong>ह</strong>मरा के ओ <strong>दे</strong>ख बला नइ रि<strong>ह</strong> जाइए ।बोखार लगला पर दबाइयो <strong>दे</strong>ब बला के ओ नइ रि<strong>ह</strong>जाइए । मुदा ओ यु स नइ लौटल । एकटा क<strong>िव</strong>तामे ओ िलखने र<strong>ह</strong>ए– माय , <strong>ह</strong>म नइ चा<strong>ह</strong>ैछी कोनो माय प थर कूटो, तय<strong>ह</strong>म यु मे छी ।<strong>ह</strong>मरा याद परल ओ नेवान किरकबी दुबर पातर कमरेड कािमनी , जकरा मजदूर पितके शा<strong>ह</strong>ी सेना सब माओवादी <strong>ह</strong>ोबके शंका मेिनमर्मतापूवर्क िपिटिपिटक माइर <strong>दे</strong>लकै । आ ओ अपन दू टा अबोध बच् चाके नाना नानी ग ध के जनसेनामे सािमल भ गेली ।<strong>ह</strong>मरअनेको िच <strong>ह</strong>ल जानल सबमे स ई किरकबी नेवान अ य त िय छिल<strong>ह</strong> । ओ <strong>ह</strong>मरे नइ सब<strong>ह</strong>क िय छिल<strong>ह</strong> । कम मुदा मृदुभाषी, येक मोच पर सबस आगू बइढक लडिन<strong>ह</strong>ार । तैं सब कमा डर सब <strong>ह</strong>ुनका अपने समू<strong>ह</strong>मे राख चा<strong>ह</strong>ैत छल ।एक बेर <strong>ह</strong>म िबमार भेल छल<strong>ह</strong>ुँ, बे<strong>ह</strong>ोश र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुा कए िदन । ए<strong>ह</strong>न अव थामे ओ <strong>ह</strong>मर सब तर<strong>ह</strong>क सेवा कएने र<strong>ह</strong>िथ । दोसर <strong>ह</strong>ुनकवगय ेम आ बौिकता <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ुनका संगे भावना मक स ब ध बना <strong>दे</strong>ने छल । <strong>ह</strong>म दाई (भैया) छल<strong>ह</strong>ुँ आ ओ छिल<strong>ह</strong> बि<strong>ह</strong>नी( बि<strong>ह</strong>न)।दाई , आई <strong>ह</strong>मरे क् या पमे खाउने ।–युस एक िदन पि<strong>ह</strong>ने ओ <strong>ह</strong>मरा नेओत <strong>दे</strong>ने छिल<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ँिसक आगू बइढ गेल<strong>ह</strong>ुँ, मुदा ओदौडक <strong>ह</strong>मरा मूँ<strong>ह</strong>मे माँउस एकटा टुकडा राइख <strong>दे</strong>लिन आ <strong>ह</strong>ँस लगिल<strong>ह</strong> ।.....ए<strong>ह</strong>न ब<strong>ह</strong>ुतराश िच <strong>ह</strong>ल चे<strong>ह</strong>रा आँइखक आगू नाचलागल ।ककरो िचन<strong>ह</strong>िलयै की ? के सब श<strong>ह</strong>ीद भेल ? –र<strong>ह</strong>ल नइ गेल, आ सँगे चलैत क पनी कमा डरस <strong>ह</strong>म पुिछए लेिलयै ।ओ िकछु बाजए ओि<strong>ह</strong>स पि<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>म दोसरो न कयिलयै जाि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>मर िच <strong>ह</strong>ल जानल कतेको नाम छल । भावना जेना <strong>ह</strong>मरा गरिसर<strong>ह</strong>ल छल । राइतक यु मोचक कमरेड <strong>ह</strong>म एकटा सामा य मानवमे बदइल र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुँ ।ओ िकछु नइ बाजल । ओकर आँइखक उदासी ओि<strong>ह</strong>ना गँ<strong>ह</strong>ीर छल । ठोर जेना कइसक ब द छल । ओ िनःश द चलैत र<strong>ह</strong>ल ।दोसर िदन । िकछु श<strong>ह</strong>ीद सबके लाश ा त भेल छल । <strong>ह</strong>मरा जानकारी भ चुकल छल– रेश ब<strong>ह</strong>ादुर आ कमरेड कािमनी श<strong>ह</strong>ीदभ चुकल छिल<strong>ह</strong> । कमरेड कािमनी बायच सकैत छिल<strong>ह</strong> मुदा एकटा घायल जनसैिनकके स<strong>ह</strong>ारा द क लबैत काल <strong>ह</strong>ुनका गोलीलागल छल ।<strong>ह</strong>मर मन भावना स भइर गेल छल । कमरेड कािमनीके मृित <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>चिलत क र<strong>ह</strong>ल छल । िनमर्म युके भावना स कोनोमतलब नइ <strong>ह</strong>ोइछैसब श<strong>ह</strong>ीद सबके लाश सबके <strong>ह</strong>सुवा <strong>ह</strong>थौडी बला झ डा ओढाओल गेल, सलामी <strong>दे</strong>ल गेल आ श<strong>ह</strong>ीदक िचता धुधुवा उठल ।थाकल पैर आ भारी मन स <strong>ह</strong>म सब से टर िदस लौटल<strong>ह</strong>ुँ । मन नइ लाइग र<strong>ह</strong>ल छल । ओ क पनी कमा डर <strong>ह</strong>मरा सँगे छल। ओ अखनो उदास आँइख नेने चुप छल । भावना स <strong>िव</strong>त मन एन भरल छल जेना सब िकछु रुइक जाएत । अपन क् या पमेवेश कयल<strong>ह</strong>ुँ त िकछु पुरुष आ दू टा युवती ितक्षा क र<strong>ह</strong>ल छिल<strong>ह</strong> । <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायक जानकारी करौलक जे ई सब जनसेनामेसािमल भेल नव कायर्कत अइछ । मूँडी उठाक एकटा युवती के पुछिलयै–की नाम अइछ?रुपकुमारी18


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दोसरके से<strong>ह</strong>ो पुछिलयै –आ अ<strong>ह</strong>ाँ के की अइछ ?कािमनी<strong>ह</strong>म ओकर मूँ<strong>ह</strong> तकैत र<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ , िकछु काल िनिनर्मेष । फेर फूितर्स क् या प स बा<strong>ह</strong>ार िनकलल<strong>ह</strong>ुँ आ ओि<strong>ह</strong> क पनी कमा डरकेजोडस बजैिलयइ आ क<strong>ह</strong>िलयै–आउ कमरेड, <strong>दे</strong>िखयौ , कािमनी जी<strong>िव</strong>ते अइछ ।<strong>ह</strong>ँ , कमरेड। श<strong>ह</strong>ीद सब अमर <strong>ह</strong>ोइत अइछ ।–ओ बाजल ।गोर मू<strong>ह</strong>ँबाली मैिथलानी कािमनी क् या पकार पर स <strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छिल<strong>ह</strong> । आ <strong>ह</strong>म <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छल<strong>ह</strong>ुँ क् या पक आगू मेफफर्राइत ललका झ डाके मैिथलानी कािमनीके आ ए <strong>ह</strong>र ओ <strong>ह</strong>र गितशील आ पुनः लयब <strong>ह</strong>ोइत जनसेनाके पंिक्त सबके । <strong>ह</strong>मरस<strong>ह</strong>ायक धीरे स बाजल–शा<strong>ह</strong>ी सेना मे मरबलामे एकटा <strong>ह</strong>मर सब<strong>ह</strong>क क पनी कमा डरक जेठ भाय से <strong>ह</strong>ो छल । आब <strong>ह</strong>मर दृि टओि<strong>ह</strong> कमा डर पर ि थर छल । ओकर आँइखक गँ<strong>ह</strong>ीर उदासीक अथर् आब <strong>ह</strong>मरा लाइग र<strong>ह</strong>ल छल । ललका झ डा अकाशमेफर्फराइए र<strong>ह</strong>ल छल, आ था मन मे आर गँ<strong>ह</strong>ीर भेल जा र<strong>ह</strong>ल छल । आ <strong>िव</strong> वास पर एकटा आओर ईट रखा गेल –टुटली मरैयासके जीत िनि चत अइछ ।२किप ले वर राउतकथा-सला<strong>ह</strong>फागुन बीत र<strong>ह</strong>ल छल आ चैतक आगमन भऽ र<strong>ह</strong>ल छल। समए ते<strong>ह</strong>न ने बीकट जे बातरस बलाक लेल बर उकरू छल। फागुनचैतमे जे<strong>ह</strong>ने गम ते<strong>ह</strong>ने <strong>ह</strong>ार तक डोलवेबला जार। तेँ ने एकटा क<strong>ह</strong>ावत छै जे एकटा ण गाए बेिच कऽ चैतमे क बल खरीदनेर<strong>ह</strong>िथ । ते<strong>ह</strong>ने समए अ<strong>ह</strong>ू बिर छल। बातरसोकेँ ज म ए<strong>ह</strong>ने समएमे <strong>ह</strong>ोइत छै।19


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ि कसुनकेँ बातरस जािग गेल छले जि<strong>ह</strong> सँ बेचारा अफिस यांत छल गाम घरक डाक् टरसँ लए कऽ दरभंगा तकक डाक् टरसँ<strong>दे</strong>खौलक मुदा, बीमारी ठीक नि<strong>ह</strong> भेलैक। बातरस आव गिठ याक रूप धऽ लेलकै। उठवैसँ लए कऽ खेनाइ-िप नाइ तकमे असोकयर्<strong>ह</strong>ोमए लगलेए।एक िद न परोसी-वालगो<strong>िव</strong> द क<strong>ह</strong>लकै- “<strong>ह</strong>ौ ि कसुन, तोरा <strong>दे</strong>ख कऽ <strong>ह</strong>मरा बर दया उबैत अिछ जे ऐ<strong>ह</strong>ेन धुआ-कायामे ई की भऽगेलए। <strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong> चार अिछ जे बेटा िद लीमे छ<strong>ह</strong>े ओतइ जा कऽ एक बेिर <strong>दे</strong>खा आब<strong>ह</strong>।”ि कसुन बजला- “ठीके क<strong>ह</strong>ै छ<strong>ह</strong> भाय, दू-चािर िद नमे चिल जाएव।”िद ली जा कऽ ए स असपतालमे जॉंच करा कऽ एक म<strong>ह</strong>ीना दवाइ खेलक ि कछु असान भेल। गाम चल आएल। गाम आ<strong>िव</strong>कऽ जखन दवाइ खाए तँ दवाइ जखन तक असर र<strong>ह</strong>े ताबे तक ठीक र<strong>ह</strong>ै आ जखन दवाइक असर खतम भऽ जाइ तँ वीमारीबिढ़ जाइ।बेचारा असोथिक त भऽ, असमंजसमे दलानपर बैसल छल ि क सुमन जी जे गामे कूलमे मा टरी करैत छला। ओ<strong>ह</strong>ी टोल दऽकऽ अबैत छला िआ क नजिर िक सुन िद स गेलिन । कुशल पुछलिख न बेचारा झमानसँ खसल। धूर <strong>ह</strong>म ि क अपन कुशल क<strong>ह</strong>ब।<strong>ह</strong>म तँ वातरससँ <strong>ह</strong>रान छी। सुमन जी बोल भरोस दैत क<strong>ह</strong>लिख न- “अ<strong>ह</strong>ॉंक बेमारी ठीक भऽ जएत। <strong>ह</strong>म जना क<strong>ह</strong>ैत छी तना-तनाकरू आ आयुविद क दवाइ बता दैत छी से करैत र<strong>ह</strong>ू बीमारी ठीक भऽ जाएत।”बेचारेकेँ कतोसँ ाण एले। क<strong>ह</strong>लके- “एतेक केलॱ तँ एकबेर इ<strong>ह</strong>ो अजमएव।”सुमनजी बजला- “<strong>ह</strong>म जना-जना क<strong>ह</strong>ै छी तना-तना करू। सीधा भऽ कऽ बैसू एक न बर पएर पसारू आ अंगुरीकेँ मोरू आसोझ करू। दोसर पाएरक पंजाकेँ अंगुरीकेँ मोरू आ सोझ करू। दोसरक पंजाकेँ आगॉं झूकाउ आ सोझ करू। आब दुनू पाएरकेँसटा कऽ गोल कए कऽ घुमा, पॉंच बेिर एक मुँ<strong>ह</strong>ेँ तँ पॉंच बेिर दोसर मुँ<strong>ह</strong>े।” चारीम- जॉंघमे <strong>ह</strong>ाथसँ ग<strong>ह</strong>ुआ लगा कऽ छावाकेँ जनासािइ कल चलबैत छी तना चलाउ उपरसँ नीचॉं मुँ<strong>ह</strong>े आ नीचॉंसँ उपर मुँ<strong>ह</strong>े इ<strong>ह</strong>ो पॉंच बेिर । आ <strong>ह</strong>े याद राखब रीढ़क <strong>ह</strong>डी सीधार<strong>ह</strong>क चा<strong>ह</strong>ी।” पॉंचम-मश:३कुमार मनोज कयपईमानदारओ मंालय मे संयुᆬ सिचव आछ । जतबे ओ कंतर्यिन, वदश, अनुशासनप््िराय आ स<strong>ह</strong>योगी मानलजाईछ ओि<strong>ह</strong> सँ एकंो िमिसया कंम ईमानदार नि<strong>ह</strong>ं। िस<strong>िव</strong>ल सोसाईटी मे ओकंर गुणकं दो<strong>ह</strong>ाई <strong>दे</strong>ल जाईत छैकं ़़़़20


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पोिलटीकंल सिकर्ल मे ओकंर कंायर्क्षमताकं चच भेल कंरैछ । अपन मंी के तऽ ओ मुँ<strong>ह</strong>लगुआ बिन गेलआछ़़़क़ंोनो कंिटन सँ कंिठन कंाज <strong>ह</strong>ो ओकंरा लेल सामाय़़़़क़े<strong>ह</strong>नो जिटल समया <strong>ह</strong>ा े; ओ ओकंरा लग ओकंरसमाधान चुटकंी मे तैयार ़़़क़ंोनो बातकं नकंारामकं जवाब तऽ ओकंरा लग छलि<strong>ह</strong>ये नि<strong>ह</strong>ं । कंाज मे तऽआगया-बेताल आछ ओ़़़़ऑफीस मे कंाज़़़़घर पऱ़़़<strong>ह</strong>रदम कंाजे-कंाज ।मंी लग बात उठलै जे <strong>िव</strong>भाग ारा िनयंित केंीय योजना अपेिक्षत पिरणाम <strong>दे</strong>बा मे समथर् िकंयैकं नि<strong>ह</strong>ं भऽर<strong>ह</strong>ल छै ? समया समाधान <strong>ह</strong>ेतु वभा<strong>िव</strong>के सिचव आ मंी के यान ओकंरे िदस गेलैकं । ओकंरा भार <strong>दे</strong>लगेलैकं - ' समया के अययन कंऽ कंऽ एकं मि<strong>ह</strong>ना मे योजना के दुरूत कंरकं उपाय सुझाऊ ।' ओ अपनिमशन पर लािग गेल़़़़िरपोटर् बनेलकं, प््रोजेंटेशन केलकं । सार तव ई जे योजना के ठीकं सँ लागू नि<strong>ह</strong>ं<strong>ह</strong>ेबाकं कंारण छैकं लॉकं आ िजला तरकं आधकंारी-कंमर्चारी के योजना के बारे मे अप िकंवा अग़्यानता ।ओकंर सुझाव छलैकं जे जॱ जमीनी-तरकं कंािमर्कं सभकं क्षमता-िनमण कंयल जाय तऽ एि<strong>ह</strong> योजनाकं कंी ;सभ केंीय आ राय योजना के सफलता सुिनश्िचत बुझु । सुझाव नीकं छलैकं़़़़मंीजी तऽ एतेकं भाव<strong>िव</strong>लभऽ गेला<strong>ह</strong> जे ओकंर पीठ ठोिकं कंऽ शावासी <strong>दे</strong>लिखन । तकंाल आ<strong>दे</strong>श भेलैकं जे ओ अपन कंायर्-योजना परआगू बढ़य । एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतु साधनकं कंोनो कंमी नि<strong>ह</strong>ं <strong>ह</strong>ोमय <strong>दे</strong>बाकं आासन मंीजी <strong>दे</strong>लिखन ।ओ आगू बढ़ल । सभ सँ पि<strong>ह</strong>ने अपन प्िराय आधकंारी आ कंमर्चारीकं एकंटा टीम बनेलकं । तकंरा बादएकंटा गाईड-लाईन मंीजी सँ अनुमोिदत कंरेलकं जाि<strong>ह</strong> मे पाँच लाख तकं के रािश वीकृत कंरबाकं आधकंरसंयुᆬ-सिचव तर के आधकंारी के छलैकं । पेᆬर ओ <strong>दे</strong>शकं चारू क्षे मे चािर टा संसाधन-के बनेलकंजाि<strong>ह</strong> मे ओकंर पिरिचत यूिनविसर्टी-प््राोपेᆬसर, िरसचर्र आिद सभ शािमल कंयल गेलैकं । संसाधन-केसरकंार सँ प््राात अनुदानकं दस प््राितशत अपन थापना पर खचर् कंऽ सकैत छल जाि<strong>ह</strong> मे वेतन, यातायात,कंयूटर सि<strong>ह</strong>त अय खचर् शािमल छलैकं । प्राित क्षेिय सेमीनार तीन लाख रूपया आ राीय <strong>ह</strong>ेतु सामायखचर् सीमा पाँच लाख छलैकं जे पिरिथितवश बढ़ाओल से<strong>ह</strong>ो जा सकैत छलैकं । एि<strong>ह</strong> सभ लेल संसाधन-केसभ के सालकं शुरू<strong>ह</strong>े मे दू-दू कंरोड़ रूपया बाँिट <strong>दे</strong>ल गेलैकं । ई रूपया खचर् भेला पर ओ सभ उपयोिगता-प््रामाणप दऽ कंऽ आओर रूपया माँिग सकैत छल । ओकंर सर-वुᆬटुबकं आनो आन लोकं सभ जोगाड़ लगाकंऽ संसाधन-के मे अपन नोकंरी पंा केलकं । अपन लोकं के कृतग़्य कंरबाकं यै<strong>ह</strong> तऽ मौकंा छलैकंओकंरा ।संसाधन-के सभ के कंायर्शाला, सेमीनार, समेलन आिद आयोिजत कंऽ कंऽ लॉकं, िजला, राय तर केकंािमर्कं सभ के प््रािशक्षण आ जागरूकं कंरकं छलैकं । के सभ के एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>ें अपन कंायर्-वर्ᆬम कंरकंछलैकं जे सभ शिन आ र<strong>िव</strong> कंऽ कंत<strong>ह</strong>ु ने कंत<strong>ह</strong>ु कंायर्शाला वा सेमीनार वा समेलन <strong>ह</strong>ोईतैकं । एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेतुओकंरा सभ के अपन वािषर्कं-कंायर्वर्ᆬम पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong>ं अनुमोिदत कंरेबाकं यवथा छलैकं । संसाधन-के सभकंबीच मे नीकं ताल-मेल बनेबाकं लेल यवथा छलैकं जे ओ याख्यान, प््रातुितकंरण आिद <strong>ह</strong>ेतु दोसर संसाधन-के सँ साधन-सेवी सभ के आमंित कंरय । ओ (संयुᆬ सिचव) तऽ अपने बड़ पैघ साधन-सेवी छल ़़़़ओकंरा अतेकं योजना के बारे मे कंकंरा बुझल छलैकं । तैं ओ सभ कंायर्शाला, सेमीनार आिद मे आमंित<strong>ह</strong>ोईत आछ । िनयमनुसार प््राित याख्यान ओकंरा दस <strong>ह</strong>जार रूपया से<strong>ह</strong>ो भेटैत छैकं । ओ<strong>ह</strong>दा अनुसार एबा-जेबा एवं र<strong>ह</strong>बाकं यवथा अलग सँ ।गरीबी दूर कंरबाकं योजना पर <strong>िव</strong>चार-<strong>िव</strong>मशर् पाँच-िसतारा <strong>ह</strong>ोटल सभ मे <strong>ह</strong>ोईत छैकं - एि<strong>ह</strong> पर िकंछु मीडीया मेचच <strong>ह</strong>ोईत र<strong>ह</strong>लैकं । ओ संसाधन-के के प््राधान सभ के एकंटा िमटॴग बजेलकं आ सुझाव <strong>दे</strong>लकै जेकंायर्शाला सभ मे थानीय पकंार सभ के से<strong>ह</strong>ो बजाओल जाय । आिखर एि<strong>ह</strong> मे कंोन िदंत- ओ सभ लंच21


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कंरत आ एकं-एकं टा बैग लेत - सै<strong>ह</strong> ने ? मुदा फायदा तऽ <strong>दे</strong>खू - ओ सभ <strong>ह</strong>मर कंायर्वर्ᆬम के प््राशंसा कंरतआ नीकं मीडीया कंवरेज भेटत ।आब सभ खुश आछ ।डॉ. शंभु कुमार िसं<strong>ह</strong>जम: 18 अील 1965 स<strong>ह</strong>रसा िजलाक मि<strong>ह</strong>षी खंडक ल<strong>ह</strong>ुआर गाममे। आरंिभक िशक्षा, गामि<strong>ह</strong>सँ, आइ.ए., बी.ए. (मैिथलीसमान) एम.ए. मैिथली (वणर्पदक ात) ितलका माँझी भागलपुर <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, भागलपुर, िब<strong>ह</strong>ार सँ। BET [िब<strong>ह</strong>ार पाता परीक्षा(NET क समतुय) याख्याता <strong>ह</strong>ेतु उीणर्, 1995] “मैिथली नाटकक सामािजक <strong>िव</strong>वर्न” <strong>िव</strong>षय पर पी-एच.डी. वषर् 2008,ितलका माँ. भा.<strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय, भागलपुर, िब<strong>ह</strong>ार सँ। मैिथलीक कतोक ितित प-पिका सभमे क<strong>िव</strong>ता, कथा, िनबंध आिद समय-समय पर कािशत। वतर्मानमे शैिक्षक सला<strong>ह</strong>कार (मैिथली) राीय अनुवाद िमशन, केीय भारतीय भाषा संथान, मैसूर-6 मेकायर्रत।जेठ आ पूसजेठ10 <strong>ह</strong>जार टका जमा केनाय रामदीनक लेल प<strong>ह</strong>ाड़ तोड़’ सन किठन काज छलैक मुदा ओ बेचारा कओ की सकैतछल? जँ ओ<strong>ह</strong>ो बुचकुन माँझी जकाँ अपन बेटीकेँ जनम लेति<strong>ह</strong>ं खैनी चटा कए मािर िदतै तँ आर गप रि<strong>ह</strong>तैक। ओ तँ बड़जतनसँ ओकरा पािल-पोिस पैघ केने र<strong>ह</strong>ए से आब ओकर िबया<strong>ह</strong> करबाक लेल द<strong>ह</strong>ेज-दानवक ूर सपना तँ ओकरा पूरा करि<strong>ह</strong>पड़तैक। ओ<strong>ह</strong>ो धून केर पा लोक िनकलल, गामक बीचोबीच बनएवला नव सड़कक लेल ओ <strong>ह</strong>थौड़ा सँ दनादन-दनादन पाथरतोिड़ िगीक ढ़ेर लगौने जा र<strong>ह</strong>ल छल। ओ भिर िदनमे तीन-चािर बेर अपन धोतीक गेंठ सँ टका िनकालए आ गनए— एक, दू,तीन.....। बस कोन<strong>ह</strong>ुँ तर<strong>ह</strong>ेँ 3x15 केर एकटा आर ढेरी भ’ जाइक तखन तँ.....। लोग सभ क<strong>ह</strong>ैक जे रामदीन पागल भ’ गेलछैक तखनि<strong>ह</strong> तँ जेठक ए<strong>ह</strong>न दुप<strong>ह</strong>िरमे ओ अपना-आपकेँ जरा र<strong>ह</strong>ल अिछ! मुदा रामदीन ककर<strong>ह</strong>ुँ बातक कोन<strong>ह</strong>ुँ जबाब नि<strong>ह</strong> दैक, बसमोनि<strong>ह</strong> मोन क<strong>ह</strong>ैक—‘औ लोकिन! एि<strong>ह</strong> समाजमे िजनका िकनक<strong>ह</strong>ुँ <strong>ह</strong>मरा सन कुमािर कया छिन ितनकासँ पुछऔि<strong>ह</strong> जे बेटीकिबया<strong>ह</strong>क लेल जेठक ई दूप<strong>ह</strong>िर के<strong>ह</strong>न शीतलता दैत छैक?’पूस22


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ौ दैब, <strong>ह</strong>ौ दैब! एकटा बाछीक कारणेँ ओ सभ <strong>ह</strong>मरा बेटीक <strong>ह</strong>या क’ <strong>दे</strong>लक। रामदीनक घरवाली जोर-जोरसँ अपन छातीपीटैत छली<strong>ह</strong>। बगलमे ठाढ़ रामदीनक 10 बखर्क बेटा <strong>ह</strong>ा-बा भ’ कए ठाढ़ छल। अपन बि<strong>ह</strong>नक <strong>ह</strong>यारा सभकेँ सबकिसखएबाक लेल पूसक ओि<strong>ह</strong> सदर् राितमे ओकर खून खौलैत र<strong>ह</strong>ैक।सौदागरसभिदन साँझकेँ ओ अपन िदनभिरक कमाइ केर ि<strong>ह</strong>साब-िकताब करैत छल आ भोजन-भातक पात् जखन ओ अपनओछओन पर जाइत छल तँ एकबेर ई अवये सोचैत छल जे ओकर ई धधा अनैितक छैक, मुदा सभिदन एि<strong>ह</strong> क जवाबोओकरा एि<strong>ह</strong> रंगक भेटैक— पाइ कमेबाक लेल सभिकछु उिचत अिछ। ने जािन ओकरा सन ितभावान ओ मेधावी लोक ए<strong>ह</strong>नधधामे कोना आिब गेल। ओ सुर-सुर युवती लोकिनकेँ टकाक लोभ <strong>दे</strong>खा फँसबैत छल आ श<strong>ह</strong>रक नामी-िगरामी <strong>ह</strong>ोटलकमालदार ा<strong>ह</strong>क धिर प<strong>ह</strong>ुँचबैत छल। सभक लेन-<strong>दे</strong>न केलाक पात् ओकर जे कमीशन बनैक ओ रािश लगभग 3,000 सँ 3,500धिर ितिदन भ’ जाइत छलैक। संक्षेपमे ओकर मि<strong>ह</strong>नवारी आमदनी लगभग 1 लाखक लगधक प<strong>ह</strong>ुँच जाइत छलैक जकर उदा<strong>ह</strong>रणॲओ तुत केने छल। पिछले साल ओ अपन एकलौती बि<strong>ह</strong>नकेँ अपन श<strong>ह</strong>र सँ ब<strong>ह</strong>ुत दूर एकटा म<strong>ह</strong>ानगरक ितित इंजीिनयिरंगकॉलेजमे जथगर डोनेशन द’ कए नाम िलखवा <strong>दे</strong>ने छलैक।आइ साल भिरक पात् ओ अपन बि<strong>ह</strong>न सँ भेंट करबाक लेल ओि<strong>ह</strong> श<strong>ह</strong>र प<strong>ह</strong>ुँचल छल। अपना-आपकेँ ओ एकटािबजनेसमैन बुझैत छल से ए<strong>ह</strong>ु श<strong>ह</strong>रमे अपन धधाक संभावना ताकबाक <strong>ह</strong>ेतु ओ िनकिल पड़ल। बेस छानबीन केलाक उपरातओकरा एि<strong>ह</strong> श<strong>ह</strong>रक एकटा उच्चतरीय वेयालय केर पता लागलैक। सौदा तय करबाक ममे ओकरा ओतुका दलालसँ क<strong>ह</strong>ासुनीभ’ गेलैक। दलाल क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ैक— औ जी! अ<strong>ह</strong>ाँकेँ अपन <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क लेल एकटा <strong>दे</strong><strong>ह</strong> सै<strong>ह</strong> चा<strong>ह</strong>ी ने! तखन फेर ओकर चे<strong>ह</strong>रा आ बोलीसँअ<strong>ह</strong>ाँकेँ कोन मतलब? जँ मंजूर <strong>ह</strong>ोअए तँ.....।ओ एक-एक क’ कए सभक गदराओल <strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तजबीज करैत छल। ओि<strong>ह</strong>मे सँ एकटा <strong>दे</strong><strong>ह</strong> पर ओकर नजिर ठ<strong>ह</strong>िरए नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ल छलैक.....ओ इशारा केलक.....<strong>ह</strong>े ई.....।युवतीक चे<strong>ह</strong>रा पर नकाब र<strong>ह</strong>ैक। एतबो धिर पे छल जे ओ से<strong>ह</strong>ो अपना समक्षक लोककेँ नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख सकैत छली<strong>ह</strong> आमुँ<strong>ह</strong> तँ िकओ खोिलए नि<strong>ह</strong> सकैत छल। क<strong>ह</strong>बाक तापयर् जे दुनूक बीच केवल पशर्क ए<strong>ह</strong>सास <strong>ह</strong>ेबाक र<strong>ह</strong>ैक। .....सी.....सी.....अलबे ई आबाज दुनूक मूँ<strong>ह</strong>सँ एि<strong>ह</strong> सँग ब<strong>ह</strong>रेलैक। दुनूक <strong>दे</strong><strong>ह</strong> आब िनिय भ’ गेल र<strong>ह</strong>ैक मुदा िदमागमे िबजुरी चमकैत र<strong>ह</strong>ैक।दुनूकेँ एक दोसराक आबाज जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लागलैक। अतर् एतेक बिढ़ गेलैक जे ओ युवती उनटा मुँ<strong>ह</strong>ें ठाठ भ’ कए अपननकाब उठा एनाक परछाँ<strong>ह</strong>मे अपन सौदागरक चे<strong>ह</strong>रा <strong>दे</strong>िखए लेलकैक। क्षणि<strong>ह</strong> भिरमे सौदागर से<strong>ह</strong>ो अपन बि<strong>ह</strong>नकेँ चीि<strong>ह</strong> गेल। नेजािन दुनूमे सँ के अपना-आपकेँ पाथरक सदृश कठोर <strong>ह</strong>ोइत अनुभव केलक!गरमी-बाबूजी, अ<strong>ह</strong>ाँ <strong>ह</strong>मरा कॉवेटमे िकएक पढ़ा र<strong>ह</strong>ल छी?-िकएक तँ <strong>ह</strong>मरा मुाकेँ पिढ़-िलिख पैघ लोक बनबाक अिछ तेँ।23


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्-मुदा सौया तँ क<strong>ह</strong>ैत छली<strong>ह</strong> जे ई कूल खाली पैघ बापक िधया-पूताक लेल छैक?-नि<strong>ह</strong> बेटा, <strong>ह</strong>ुनका बात पर अ<strong>ह</strong>ाँ यान नि<strong>ह</strong> िदअ, जँ ए<strong>ह</strong>न र<strong>ह</strong>तैक तँ अ<strong>ह</strong>ाँक नाम फादर िलखतिथ? बाजू!-अपन घरक सोझाँ उतरैत तीक बाजला<strong>ह</strong>—बाबूजी, बाबूजी, आइ ब<strong>ह</strong>ुत जोरक शीतल<strong>ह</strong>री छैक, चलू घरि<strong>ह</strong>मे आराम करब। ए<strong>ह</strong>नमेसवािरयो तँ नि<strong>ह</strong>ए भेटत।-नि<strong>ह</strong> बेटा, एखन <strong>ह</strong>ाट-बजारक समय छैक, दूइयो चािरटा सवारी तँ भेिटए जाएत, अ<strong>ह</strong>ाँ घर जाउ। <strong>ह</strong>म जँ काज नि<strong>ह</strong> करब तखन<strong>ह</strong>मरा मुा राजाक लेल िकताब-कॉपी ओ म<strong>ह</strong>ग ेस सभ कोना आओत? आ <strong>ह</strong>मरा जाड़ लिगतो क<strong>ह</strong>ाँ अिछ? <strong>ह</strong>म जखन उचिक-उचिक कए िरक्सा चलबैत छी तखन अपनि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे गरमी आिब जाइत अिछ।-अ<strong>ह</strong>ाँ फूिस बािज र<strong>ह</strong>ल छी बाबूजी, उचिक-उचिक कए िरक्सा चलएलासँ गरमी नि<strong>ह</strong> अबैत छैक, घूस लेलासँ गरमी अबैत छैक।आइ भोरमे सौयाक माय से<strong>ह</strong>ो बी.डी.ओ. अंकलकेँ ऑिफस जेबासँ मना केने छली<strong>ह</strong> मुदा ओ क<strong>ह</strong>लिन जे— आइ पच्चीसटा लोककेँइंिदरा आवासक पाइ भेटबाक छैक, सभसँ <strong>ह</strong>मरा 500 सय टकाक दरसँ घूस भेटएवला अिछ, तखन ने मुी गरम र<strong>ह</strong>त?-एि<strong>ह</strong>बेर रामदीन िबन िकछु बजनि<strong>ह</strong> अपन िरक्सा आगू बढ़ा लेलिथ आ मोनि<strong>ह</strong> मोन सोचय लगला<strong>ह</strong>— <strong>ह</strong>ँ बेटा, गरमीएकपिरभाषाकेँ बूझबाक लेल तँ <strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँ केँ पढ़ा र<strong>ह</strong>ल छी।कािमनी कामाियनीअ पन रायखवाट माथ यिथत िच राज िसं<strong>ह</strong>ासन सॅ उिठ बेचैन भाव सॅ इ<strong>ह</strong>र आे<strong>ह</strong>र बूलैत़ दूनू <strong>ह</strong>ाथ पाॅछा ब<strong>ह</strong>ने ककाजी केिफरीशानी सॅ आेय उपिथत सब िकयाे िफरीशान सब <strong>ह</strong>क आॅिख <strong>ह</strong>ुनके मुॅ<strong>ह</strong> प’ गङल ।कएक घंटा सॅ चिल र<strong>ह</strong>ल छल इघमरथन मगजमारी़ ।काेनाे ताव प’ कखनाे िकयाे िबदिक जाए त’ कखनाे िकनकाे आॅिख भाैं चमकए लागै ।िकछु लाेक त’<strong>िव</strong>शेष गरमागरमी <strong>दे</strong>खाक’ तमैक क’ पङाइयाे गेल छला<strong>ह</strong> । िक़ छु के <strong>ह</strong>ॅकार प’ <strong>ह</strong>काॅर पठाआेल जा र<strong>ह</strong>ल छलै<strong>ह</strong> तैयाे नैटघरला<strong>ह</strong> ।जातंक जादुइर् शिक् त सॅ लैस आे<strong>ह</strong>ी कांड <strong>िव</strong>ान लाेकिनक मय पैिसक’ अपन ामीण के निन<strong>ह</strong>रक पा्रेफेसर साि<strong>ह</strong>बउफर् ककाजी के समया िकछु सरल करबाक काेरसीस करै लेल न<strong>ह</strong>ुॅ न<strong>ह</strong>ुॅ बजल<strong>ह</strong>ुॅ ‘िशक्षा लेल फुी बाबू सवाेर्म बङका24


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कआेलेजक माननीय ाेफेसऱ केक रास पाेथी से<strong>ह</strong>ाे िलख चुकल छिथ आ’ जनता जनादर्न सॅ वित से<strong>ह</strong>ाे लै आयल छिथ़तखन ।’आे बूलैत र<strong>ह</strong>ला एकदम गुम ।<strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ुनक पाॅछा पाॅछा ।िकछु काल में किन झटिक क’ आे बाम कात क’ रेशमीपरदा बला ार खाेिल काेठरी में पैिस दरवजा ब किर लेला “इ त ताैं उिचत कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छ मुदा अि<strong>ह</strong> चुनाव में त’ सातसात टा परफेसर जीत क’ एला<strong>ह</strong>ैं सब<strong>ह</strong>क अपन अपन डाेली खाेबी सब क़ेकाे पाेथी छपाैने छिथ आ’ सबके इय<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>भागचा<strong>ह</strong>ी ।तखन ।’‘तखन की ।’“राम खेलाैनक नाम प’ ककराे आपि नि<strong>ह</strong>ं बूिझ पिङ र<strong>ह</strong>ल छै ।’“रमखेलाैन ’<strong>ह</strong>म अकचकैिलयै ‘आे क के ाेफेसर ।<strong>ह</strong>मरा जिनतब त’ बी ए क<strong>ह</strong>ुना चीट पुरजा सॅ पास केने आे<strong>ह</strong>ाे थडर्िड<strong>िव</strong>जन ी पिका सिरता गृ<strong>ह</strong>शाेभा़ आिद पैढ पैढक’ राजनीित के कक<strong>ह</strong>रा जानबाक काेरिसस कएल ।’ ‘<strong>ह</strong>ॅ <strong>ह</strong>ाै से सब त’शत ितशत स य छैक मुदा आयकाि आेकरे सब<strong>ह</strong>क राय छै <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क़ के<strong>ह</strong>ेन पैघ ब<strong>ह</strong>ुमत सॅ जीत क’ आयल अिछ ।दाेसऱबङका जाित जकाॅ घमंड से<strong>ह</strong>ाे नि<strong>ह</strong>ं सब<strong>ह</strong>क मूॅ<strong>ह</strong> ठाेर पकङने र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।’‘फिरछा क’ क<strong>ह</strong>ु नै जे दशारी छै बराे के माए किनयाे के माए़ जए काेउ नृप <strong>ह</strong>ाे<strong>ह</strong>ूॅ <strong>ह</strong>में का <strong>ह</strong>ानी़ बला िखसा छै़आेि<strong>ह</strong>ठाम आे घरे घर जा क’ सब<strong>ह</strong>क माेन जीत चुकल अिछ ।आेना इ<strong>ह</strong>ाे सूचना अिछ जे चाेरी चपाटी में से<strong>ह</strong>ाे आे <strong>िव</strong>शेष पारंगतकआेलेज में पढनाय सॅ बेसी आेकर िधयान काॅमन रूमक सामान चाेरेनाय में छल़ आे <strong>ह</strong>ाे टेिनसक टेबुल एे पैघ समान सेधिर गायब किर <strong>दे</strong>ने छल ।’‘इ सब गप बाजय बला नि<strong>ह</strong> छै़ ताैं बेवकूफी नै कर<strong>ह</strong>क आे अि<strong>ह</strong> पाट के एकटा मजगूत <strong>ह</strong>ाथ छै काेनाे दलके पूणर् ब<strong>ह</strong>ुमतत’ छै नै तखन सबके िमला क’ गाङी <strong>ह</strong>ाॅकबा के छै’।” “आ’ आे जे सभा मय में रूपकुमिर आसन <strong>ह</strong>ण केने बैसल छिथ<strong>ह</strong>ुनका काेन इासन प’ बैसेबा के माेन बनाैने िछयै ।” <strong>ह</strong>मर इसारा ब्ूािझ ककाजी कनी िब<strong>ह</strong>ुॅसला ।<strong>ह</strong>ुनक थाकल झमारलमुख मंडल प’ थम बेर सलज भाव सॅ ऊज के वेश भेल छल आ’ आे कनी ताेतराित कनी <strong>ह</strong>कलाित बजलाआे त ी कयाण<strong>िव</strong>भाग़ ।’‘आेतजखन सब िकछु िनणर्य लइये चुकल छीत’ घाेषणा करय में <strong>िव</strong>लंब िकयेक़ ।शी एकटा समया त’ घटत।’“<strong>ह</strong>ेऽऽ्ऽऽ् एना उिधयेला सॅ बाैआ काज नै चलै छै ।किन थिम जा ऽऽ ।<strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क राजनीित के शतरंजी चािल ।’ <strong>ह</strong>ुनक मुॅ<strong>ह</strong>ककाेमल भाव ुत गित सॅ बदिल गेल र<strong>ह</strong>ै<strong>ह</strong> आ’ काेच सॅ उिठ पुिठ क’ काेठरी सॅ ब<strong>ह</strong>राइत फेर सॅ अपन िसं<strong>ह</strong>ासैन प’ आिबबैसला । “अपने सब की अथ उथ में पडल छी बिजयाै िकछु आिखर नब रायक गठन भ’ र<strong>ह</strong>ल छै।”ककाजीक कठाेर अया<strong>दे</strong>श सुिन कंटीर बाबू साेझाॅ टेबुल प’ राखल बङका टाके कटाेरा सॅ रसगुला िनकािल चमसे सॅ मुॅ<strong>ह</strong> मेंरखला आ’ िमचङा िमचङा क’ लगला बाजै ‘एतेक शी काेना भ’ जेतै इ समाधाऩ केक सूझबूझ <strong>दे</strong>खबए पङतै जाि<strong>ह</strong>सॅ जन ितिनिध असंतु से<strong>ह</strong>ाे नि<strong>ह</strong>ं <strong>ह</strong>ाेबैथ आ’ एकटा सबल मंि पिरषदक गठन से<strong>ह</strong>ाे भ’ जाए ।’ उपिथत जन अि<strong>ह</strong> तावके बङ शंसा करैत एगार<strong>ह</strong>म बेर रसगुला प’ झपटल र<strong>ह</strong>ैथ ।<strong>िव</strong>वािदत िशक्षा के एक िदस टरका क’ दाेसर <strong>िव</strong>षय प’ <strong>िव</strong>चार <strong>िव</strong>मशर् ारंभ भेल ।दाेसर सबसॅ जिटल छल वाथ ।इ<strong>ह</strong>ाेिशक्षे जकाॅ <strong>िव</strong>वादक िशकार <strong>ह</strong>ाेमए लगलै़ करीब करीब आठ टा डाक् टऱ एक टा नैचराेपैथ चुिन क’ आयल छला<strong>ह</strong> आ’ सबके सब वाथ <strong>िव</strong>भागक लेल कच्छा पि<strong>ह</strong>र मल जु में िभरल ।25


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आ’ राित भिरयाित <strong>दे</strong>िख सभा’ दाेसर िदनक बैसारी के आसरा में अिनिणर्त समा त किर <strong>दे</strong>ल गेल छल ।सब गेाटे के वथान थानक पात <strong>ह</strong>म ककाजी सॅ िनवेदन करैत क<strong>ह</strong>लिय<strong>ह</strong> ‘इ छाेट राय बना क’ भारत सरकारअपन िफरीशानी सुरसा के मुॅ<strong>ह</strong> जकाॅ बढा र<strong>ह</strong>ल अिछ ।िक अि<strong>ह</strong> सॅ रायक <strong>िव</strong>कास संभव छैक ।आ’ ाचार जङ समूल नभ’ जेतैक ।’ककाजी टेबुल प’राखल साेनक पनबा उठा आेि<strong>ह</strong> सॅ मग<strong>ह</strong>ी पान क’ डबल िखली िनकािल कला तर राखैत किन लटपटाइतवर में बजला ‘आजुक समय छाेट रायक िडमांड करै छैक ।’ ‘ वतंता सॅ पूवर् त’ भारत में छाेटे रायक चलन छलै़ पाॅचसाै पैंसठ राय़ तखन िकएक सरदार पटेल के सुदृढ के बनब’ लेल एकीकरणक मागर् अिख् तयार करए पडलै ।’ <strong>ह</strong>मर अि<strong>ह</strong> पर कुरसी के कात में राखल िपकदानी में पीक फेकैत बजला ‘सेऽऽ््््ऽ्ऽऽ्त आेकरा पाछाॅ दाेसर कएक तर<strong>ह</strong>क तकर् छलै़आ’ आे<strong>ह</strong>ी समय वए<strong>ह</strong> परम आवयकता र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ेतैक ।’ककाजी के’ राजनीित के बङ ग<strong>ह</strong>ीङ अनुभव स क<strong>ह</strong>ी त’ आे चाणक् य छिथ ।मुदा समयक िनदर्य <strong>ह</strong>ाथे थकुचायलकि<strong>ह</strong>याै<strong>ह</strong> समय आ’ पिरिथित कि<strong>ह</strong>याे संग नि<strong>ह</strong>ं <strong>दे</strong>लकै<strong>ह</strong> त’ अपन कांड <strong>िव</strong>ता आ’ सजर्ना मक क्षमता समाजक समक्षरखबा में बङ <strong>दे</strong>र लािग गेलै<strong>ह</strong>़ मुदा जातं में <strong>दे</strong>र अबेर त’ <strong>ह</strong>ाेइते र<strong>ह</strong>ै छै़ ।केकाे चुनाव िनदर्िलए भ’ लङल ।पाटी में आिबइ पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>जय छलै<strong>ह</strong> ।तखन शनैः शनैः उिमर से<strong>ह</strong>ाे बढैत र<strong>ह</strong>लै<strong>ह</strong> आ’ अजाेध नेता सब<strong>ह</strong>क पाॅित में आे अगयअि<strong>ह</strong> चुनावक’ जीत <strong>ह</strong>ुनके नेतृ वक नाम प’ भेल छलै<strong>ह</strong>़ आने की पि<strong>ह</strong>ने सॅ मुख् य मंी के कुरसी िरजवर् ।<strong>ह</strong> नक्ष सबटा अनुकूल़ग पे गप में रायक राजधानी के <strong>िव</strong>षय में चचर् भेलै़ त’ क<strong>ह</strong>लै<strong>ह</strong> जे दिङभंगा के छाेिङ आर काेन श<strong>ह</strong>िर के डाढ में एतेकदम छै जे राजधानी क<strong>ह</strong>ाित ।’ ‘मुदा श<strong>ह</strong>र त’ बङ गंदा छै़ चारूकात उभचुभ करैत नाला के गंधाित पािन प’ जखन सूरूजककीरन पङै छै त’ लगै छै फराक सॅ जेना ेनाइट वा माबर्सक’ टाइस लागल <strong>ह</strong>ाेए टावरक चारूकात गंदगी़ अनकंाेडटै्रिफक़ जतए ततए थूकैत़ नरगैाना पैलेस के <strong>दे</strong>वार धिर नि<strong>ह</strong> छाेङने पानक ेमीसब़ ।आ’ टीसन <strong>दे</strong>खिलयै दिरभंगा केरतुका गाङी सॅ जखन आबै छी पटाेपट नीचा सॅ ऊपर बेंच धिर गुदङी चेथरी िचक् कट आेढने पङल मनुक् ख ।इ सूतिन<strong>ह</strong>ारसब के । जेकरा गाङी पकङबा के र<strong>ह</strong>तै़ से एना िनिफिकर भ’ क’ सूततै एकर समाधान त’ <strong>ह</strong>ेबाक चा<strong>ह</strong>ी नै िकछु़ ।’ककाजी अकाश में चमकैत पूणर् चान िदस तकैत किन िचंितत वर में बजला ‘<strong>ह</strong>ाैऽ््ऽऽ सबटा समया के समाधान <strong>ह</strong>ेतैक़ श<strong>ह</strong>रकसबटा रा<strong>ह</strong> बाटक साैंदयकरण कएल जेतै़ ।नाला नाली झाॅिप झूिप क’आेकर काते कात फूल पाैध लगाएल जेतै ।म<strong>ह</strong>ाराजकसबटा म<strong>ह</strong>ल के से<strong>ह</strong>ाे काया कप कएल जेतै ।टीसन के कात में ‘गरीब नमाज सबके लेल फराक सॅ माेसािफर खाना बनाआेलजेतै अनाथालय वृाम सबटा बनतै ।’‘<strong>ह</strong>ॅ ककाजी अि<strong>ह</strong> संग आेि<strong>ह</strong>ठाम लंगरक से<strong>ह</strong>ाे यवथा करबा <strong>दे</strong>बै ।मुदा िनयम बना <strong>दे</strong>बै चािर िदन लगातार खेिन<strong>ह</strong>ार केआे अ यंत वृ बीमार वा एकदम अपंग नि<strong>ह</strong>ं छिथ त’ ितिदन दू घंटा मदान अवस करए पङतै<strong>ह</strong> ।आ’ अि<strong>ह</strong> मदानकत<strong>ह</strong>त टेशनक आगू पाछू दूर दूर धिर सफाइर् कराआेल जेतै़ आेि<strong>ह</strong>ना अपताल सब में भाेजनक यवथा किर चारू कातसफाइर् राखल जा सकैत अिछ ।इ खेनाय के याेजना एकटा सक्षम आ’ ठाेस कदम <strong>ह</strong>ेतै़ जे काेनाे राय अपन गरीब जनतालेल िनञ्ंा ारंभ कएने <strong>ह</strong>ाेयत ।’जाैंककाजी किन मुॅ<strong>ह</strong> टेढ किर क’ <strong>ह</strong>मर मूखर्ता प’ मुकैत बजला ‘<strong>ह</strong>ाै ताे<strong>ह</strong>र इ यूटाेिपयन कीम लागू करबा में बङ दीक् कत <strong>ह</strong>ेतै़दिर राय छै़ ज<strong>ह</strong>ाॅ सुनतै लाेक िक फाेकट में खेनाए भेटैंत छै़ <strong>ह</strong>जारक थान प’ पाॅच <strong>ह</strong>जार प<strong>ह</strong>ुॅच जेतै मुदा काज करबाकाल त’ एकाे साै भेट जाए त बङका भाग्य क<strong>ह</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी ।पाछाॅ सॅ <strong>िव</strong>राेधी पाट टीक पकङने ‘ वेलफेयर गवनर्मेंट के26


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मतलब की फंड अ<strong>ह</strong>ाॅ जन लुभावन काज में खरीच <strong>दे</strong>बै़ ।उपर सॅ बेगार खटनाए के <strong>िव</strong>राेध करबा लेल़ <strong>ह</strong>जार टा नेता पेटभिरते मातर जनमए लगतै’ ।’‘मुदा अि<strong>ह</strong> िदशा में यास त’ कएले जा सकैत अिछ ।’“आब <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ने मंि पिरषदक गठन त’ माॅ जगदंबा के कृपा सॅ शुभ शुभ संप भ’ जाए ।’‘से त’ भइये जेतै़ मुदा चाेर बनाेर के मंी नै बनेबै चा<strong>ह</strong>े जेिकछु भ’ जाए़ ।अपन राय बिन र<strong>ह</strong>ल छै राजा <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िकछु आदशर् त’ अवसे थािपत करबा के <strong>ह</strong>ेतै ।’‘मरर्ऽऽ्््ऽ््् जीत क’ एलै <strong>ह</strong>ैं चाेर बनाेऱ आ’ मंी लेल घरे घरे जाकए ताकू इमनदार स यवादी राजा <strong>ह</strong>िरद ।जखनलाेक पंच बनै छै़ परमेरक गुण आपरूपी आिब जाए छै़ ।’‘बेस़ तखन पडाेिसया काेडा में िकएक नि<strong>ह</strong>ं परमेर व एलैमूॅ<strong>ह</strong> में बकार नै़ लाेक त’ क<strong>ह</strong>ै छै एेक शु जेना गायिदमाग में से<strong>ह</strong>ाे टनक टन भूसे भरल ।मुदा चािर <strong>ह</strong>जार कराेङक गबन किर के<strong>ह</strong>ेन वजा फ<strong>ह</strong>रा <strong>दे</strong>लकै ।’‘आे अ<strong>िव</strong>किसत़ अिशिक्षत िपछङल राय छै़ मुदा एय लाेक बङ शाितरडकारब बङ माेसिकल ।’छाेटका माेटका गबन भले क’ लाैथ़ बङका‘माेसकील काेना़ ।’ िबनु राय बनने था नीय वशासनक नामप’ जेकरा जे फुरेलै कइये र<strong>ह</strong>ल अिछ ।के सरकारक याेजनासब <strong>दे</strong>ख िलयाै <strong>ह</strong>म आेि<strong>ह</strong> गाम सब<strong>ह</strong>क नाम नि<strong>ह</strong>ं लेब मुदा आंगनबाङी कायर्मक केक मखाैल उङैल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ़ सए<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ाल नरेगा के छै ।’‘श<strong>ह</strong>िर िसखाबे काेतवाली। <strong>ह</strong>ाै जखन अंगरेज भारत सॅ <strong>िव</strong>दा <strong>ह</strong>ाेमय लगलै तखन आेकराे ए<strong>ह</strong>नेसन अं<strong>दे</strong>शा <strong>ह</strong>ाेइत छलै गंमारि<strong>ह</strong>दुतानी बै काे राजकाज <strong>ह</strong>ाेय ।मुदा भेलै की नि<strong>ह</strong>ं आब इ<strong>ह</strong>ाे <strong>दे</strong>िख<strong>ह</strong> जे िमिथला के लाेक केक नीक सॅ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रायकथापना करैत अिछ ।’अि<strong>ह</strong> बेर ग<strong>ह</strong>ॴङ साॅस लेबाके बारी <strong>ह</strong>मर छल ‘एक टा आदशर् राय बनेबा लेल अ<strong>ह</strong>ाॅके समक्ष की ठाेसगर लान अिछ ।’“ढेर रास लेन अिछ लेनक’ काेन कंमी़ पि<strong>ह</strong>ल त’ राजधािनए के <strong>िव</strong> तरक <strong>ह</strong>ेिरटेज िसटी जकाॅ बनाैल जेे ।समत़़गामक पाेखिरक उ थान के संग भिसयायल पाेखिरक िनमण म<strong>ह</strong>ाङ सब पक् का कैल जेे़ लग पासम्ेंा इकूल़ ज’सॅ लाेकवेद पाेखिर प’ नजिर रखता अं याेदय कायर्मक त<strong>ह</strong>त बी पी एल बला सबके घरे घर शाैचालय बनाैल जायत जाि<strong>ह</strong> सॅ आे सबचारूकात गंदा नै करै सती राेटी के दाेकान फेर सॅ खाेलल जेतै ।िधया पुा के अिनवायर् िशक्षा अिनवायर् <strong>ह</strong>ेतै भाेट <strong>दे</strong>नाय़संतित उ पादन प’ कंाेल खेल कूद से<strong>ह</strong>ाे अिनवायर् माेबाइल काेटर् दरवजा प’ अदालत़ ।माछ के राजकीय चे<strong>ह</strong> त’ नि<strong>ह</strong>ं बना सकैत छी मुदा माछ आ मखान के उ पादन में त’ पुरकस जाेर लगैल जा सकैत अिछ़पि<strong>ह</strong>ने पुरूखक उ थान आे आलस तिज कमर्ठ बनाैथ संग<strong>ह</strong>ी संग ी िशक्षा के कारगर बनैाल जेतै़ बेराेजगारी <strong>ह</strong>टेबा लेलउाेग धंधा के बढैल जेतै ।’27


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ककाजी अ<strong>ह</strong>ाॅक लेन त’ सवर्था साथर्क़ वा<strong>ह</strong>़ मन गदगिद किर <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ूॅ ‘आ<strong>ह</strong>र की चा<strong>ह</strong>ी़ बस दू टा आॅिख़ ।<strong>ह</strong>मरा त’इर् बूझना पिङ र<strong>ह</strong>ल अिछ़ सिरप<strong>ह</strong>ुॅ राजा जनकक राय कायम <strong>ह</strong>ाेमए जा र<strong>ह</strong>ल अिछ ।िफलाेसाेफर िकंग के चचर् से<strong>ह</strong>ाे <strong>िव</strong>इित<strong>ह</strong>ास में भेल अिछ़ अ<strong>ह</strong>ाॅ के इर् पाकल उमीऱ पाेपल मुॅ<strong>ह</strong> आ’ जजर्र शरीर त’ अवसे सदाचरणक पाठ पढबैत़ स यम वद़धमर्म चर वा तेन यक् तेन भूजीथा़ के िशक्षा दैत परमा मा आ’ पराेपकार में मन वचन सॅ लागल र<strong>ह</strong>ए बला सािबत <strong>ह</strong>ेतै़।’अि<strong>ह</strong> प’ नै जािन की साेिच क’ किन रिसक भाव सॅ मुकैत बजला ‘से नै क<strong>ह</strong>’ आब जाैबन के लाेक ययाित जकाॅ येन केनकारेण जीत क’ ऋण पैंच लक’ जीवनक आनंद अंितम क्षण धिर भाेगय लेल बेकल र<strong>ह</strong>ैत छै़ जुग वैराग्य शतक के नि<strong>ह</strong>ं ृंगारशतकक आिब गेल छै़ अखन आेि<strong>ह</strong> वनाम धय उपरायपाल म<strong>ह</strong>ाेदयक नाम की लेल जाए़ जे गुलगुल सङल िपचकल आम बनलिछयासी बरीखक उमीर में राजभवन में मेनका रंभा ऊवर्शी सब संगे परम आयाि मक सुख भाेगैत रंगल <strong>ह</strong>ाथे पकङल गेला़ताि<strong>ह</strong> सॅ उमीर प’ नि<strong>ह</strong>ं जा कदाचरणक काेनाे बयस नि<strong>ह</strong>ं <strong>ह</strong>ाेय छै ।’<strong>ह</strong>म चु प <strong>ह</strong>ाथ सॅ जेना ताेता उिङ गेल<strong>दे</strong>ला तखन फेर बाॅचल की़ आब़ ।।कका अपन ीमुख सॅ जखन अि<strong>ह</strong> संभा<strong>िव</strong>त पक्ष के उघािर क’ <strong>ह</strong>मरा साेझाॅ रािखआेना एखन <strong>ह</strong>ुनक उमीर त’ सिरए बरख छे<strong>ह</strong>़ ।<strong>ह</strong>म अपन गप के एना बीच्चे में बजािरक पराजय वीकार किर ली सेत’ सुभाव आ’ संभव नि<strong>ह</strong>ं ।अपन िदश सॅ मक् खन लगबैत <strong>ह</strong>ुनक चािरिक गाैरवक गुणगान करैत आगाॅ बढल<strong>ह</strong>ुॅ । ‘जे न<strong>ह</strong>ूसे गभर्ि<strong>ह</strong>ं न<strong>ह</strong>ूॅ अंगरेजाे सब क<strong>ह</strong>ै छै’ मािनंगर् शाेज द’ डे’ अपनेक त’ चिर के इमनदारी के वज एखन धिर फ<strong>ह</strong>रा र<strong>ह</strong>लअिछ़ पाइर् पाइर् के लेल तरसैत िगर<strong>ह</strong>थी सॅ आखीर तंग आिब मिटया तेल सॅ अपन शरीर िसक् त करैत एक टा लु ती केबल प’ काकी अ<strong>ह</strong>ाॅक’ संग की दुिनए सॅ <strong>िव</strong>दा भ’ गेलिथ़ त’ आब अ<strong>ह</strong>ाॅ की पथ <strong>ह</strong>ाेयब ।’‘पि<strong>ह</strong>ने इर् बताबजे ताैं <strong>ह</strong>मर शंसा करैत छ वा <strong>ह</strong>ीनताय ।’“के<strong>ह</strong>ेन गप करैत छी इर् त’ अ<strong>ह</strong>ाॅक चािरिक बलक शंसा अिछ ।संसार में लाेक जतेक कारक पाप छल पंच दुकमर्करैत अिछ़ आे सब िगर<strong>ह</strong>िथए के आङ में ।आ’ ता<strong>ह</strong>ू काल अ<strong>ह</strong>ाॅ नै िडगिलयै़ भीम िपताम<strong>ह</strong> जकाॅ अिडग र<strong>ह</strong>िलयै़ एकरे क<strong>ह</strong>लजाए छै न’ चािरिक बल ।’“ताि<strong>ह</strong> समय <strong>ह</strong>म छिलयै की़ भाखा के एक टा ाेफेसर आे<strong>ह</strong>ाे एिफिलएट काॅलेज में दरमा<strong>ह</strong>ा छाै छाै मास धिर ब़ िडगितयैत’ आिखर किथ प’ िक कआेलेजक संथापकक घेंट कािट लेितयैक़ िक <strong>िव</strong>ाथ सब<strong>ह</strong>क घर में डाका पािङितयैक़ िलखेतर<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ूॅ िकसा िप<strong>ह</strong>ानी जीबनक़़ तपैत राैद में बिस क’ मधुर रसक’ ।मुदा तकराे पाय घरे सॅ लागै़ क्षेिय भाखा के लेखक केवा<strong>ह</strong>वा<strong>ह</strong>ी आ लाेकक करतल विन तॅ भेट जायछै मुदा यक प’ सब िकयाे ठिग लैत छै़ केकर केकर नाम िगनिबय़आेि<strong>ह</strong> दारूण दुखक वणर्न करैत़ । आब भगवित के कीरपा सॅ पाॅवर एलै <strong>ह</strong>ै त’ <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क़ क<strong>ह</strong>बी छै जे पाॅवर कर ट एवरीबडी़ ।’आ’ बङका टा के र<strong>ह</strong>यमय चु पी ।<strong>ह</strong>मरा आब अपना आप प’ बङ ग्लािन <strong>ह</strong>ाेमय लागल छल ।राजनीित में आिब बुढापे में इ<strong>ह</strong>े अपन मटकूङी आिग प’ साेन<strong>ह</strong>ाक’ रखने छिथ ।आने आय धिर जे लाेक ि<strong>ह</strong>नका इमनदार बूझल़ सब परम म में जीिब र<strong>ह</strong>ल छल ।र<strong>ह</strong>ल नै गेल आगाॅ बिढ क’ अपन चु पी ताेङैत बजल<strong>ह</strong>ूॅ ‘सिर बरखक अवथा में सुकरात अपन िसांत लेल सा सॅभीङ गेलै <strong>िव</strong>षपान किर लेलक मुदा अपन संगी ि<strong>ह</strong>त िचंतक सभक <strong>दे</strong>श छाेङबा के़ जे<strong>ह</strong>ल सॅ पङेबा के आ<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ािदर्क28


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अनुनय <strong>िव</strong>नय के़ ठाेकर मािर <strong>दे</strong>लकै़ ।आे<strong>ह</strong>ाे त ‘एकटा ए<strong>ह</strong>ेन उदा<strong>ह</strong>रण तुत क’ <strong>दे</strong>लक जे आए धिर लाेकक दय <strong>दे</strong>श मेंबिस क’ असीम ा सॅ आेकरा अमर रखने छै़ ।’‘ <strong>ह</strong>े़ सुिन िलए कान खाेिलक’ <strong>ह</strong>म नै सुकरात छी़ आ’ नै बनब चा<strong>ह</strong>ै छी ताैं बिन<strong>ह</strong>़ ।’आे पीे आ<strong>ह</strong>र <strong>ह</strong>ाेमए लगला ।गप के आन िदस जाइत <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>म अ<strong>िव</strong>लंब चारू कात सॅ घेर घािर क’ लय िदस बढेल<strong>ह</strong>ुॅ “खैर आे सब त’ बादक गप छै़मुदा ‘ “अपन रायक” रूपरेखा लेल अ<strong>ह</strong>ाॅक’ आलेख त’ बङ दमदाऱ बङ तय पूणर् छल़ आ’ सुनबा में आयल जे धानमंी से<strong>ह</strong>ाे अि<strong>ह</strong> सकारा मक ताव’ के बङ सरा<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> । ‘आब आे किन तनाव रि<strong>ह</strong>त नजिर आैला<strong>ह</strong>़ ‘<strong>ह</strong>ाै जखन राम रायक पिरकपने करबा के छै़ त’ िलखनम की दिरता आ’ क<strong>िव</strong>आ’ लेखक सॅ बेसी कपना शील ाणी आर के <strong>ह</strong>ाेइत अिछ ।’* * * *ीमान भेारका एक’बार <strong>ह</strong>ाथ में नेने भभा क’ <strong>ह</strong>ॅिस उठला । <strong>ह</strong>ुनका <strong>ह</strong>ॅसैत <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>मराे <strong>ह</strong>ॅिस िनकिल गेल छल ।कनी चाैंकैत़एक’बार सॅ मुॅ<strong>ह</strong> िनकािलक’ नवाचक दृि सॅ <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ेरैत बजला ‘ताैं िकएक <strong>ह</strong>ॅसलऽ’।<strong>ह</strong>म बङ <strong>िव</strong>न भ’ क<strong>ह</strong>िलयै<strong>ह</strong> ‘अपने के<strong>ह</strong>ॅसैत <strong>दे</strong>िख <strong>ह</strong>मराे <strong>ह</strong>ॅसी ब<strong>ह</strong>रा गेल ।’‘मुदा <strong>ह</strong>म त’ अपन रतुका व न प’ <strong>ह</strong>ॅसी र<strong>ह</strong>ल छी ।’ <strong>ह</strong>ुनक आॅिखक आब शंका में बदैल गेल छल ।‘<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूॅ वए<strong>ह</strong> साेिच क’ <strong>ह</strong>ॅिस र<strong>ह</strong>ल छी ।’<strong>ह</strong>मत’ अपने मगर मच्छी खाल के ।‘<strong>ह</strong>ॅ त<strong>ह</strong>ॅु आेि<strong>ह</strong> व न में उपिथत छलऽ मुदा ताेराे काेना आे सपना अयल<strong>ह</strong>।’“ नि<strong>ह</strong>ं नि<strong>ह</strong>ं <strong>ह</strong>मरा त’ अ<strong>ह</strong>ाॅक संग चलल <strong>िव</strong>तार पूणर् रतुका वातलाप माेन पिङ गेल अपन रायक गठन करबा के त’ भेलजे आे<strong>ह</strong>ने साे<strong>ह</strong>नगर व न <strong>दे</strong>खने <strong>ह</strong>ैब ।’अि<strong>ह</strong> प’ आे’ खूब जाेर सॅ ठ<strong>ह</strong>ाक् का लगाैलिथ़ आ’ <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूॅ संग दैतसाेझा टेबुल प’ राखल भफैत चा<strong>ह</strong> पीबऽ लगल<strong>ह</strong>ुॅ ।“जाैं आबए बला चुनाव में <strong>ह</strong>म जीत गेल<strong>ह</strong>ूॅ त’ ताेरा अवस अपन स्ेाेटरी बनैब। ‘आे <strong>िव</strong>नाेदक मूड में आिब गेल छला<strong>ह</strong>।‘ए<strong>ह</strong>ेन काज जूिन करब़ <strong>िव</strong>गत में एकटा चचा अपन स्ेाेटरी बनल भातीजके’ लंका में <strong>िव</strong>िभषन कि<strong>ह</strong> पद <strong>ह</strong>ार करैत अपनघर सॅ िनकािसत क’ चुकल अिछ ।’आ’ अि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ॅसी ठठा में अपन रायक गप बुिढया के फुइस जकाॅ <strong>ह</strong>वा बसात में उिङ <strong>िव</strong>लु त भ’ गेल छल ।१. काश च- पोथी-समीक्षा २. िबिपन झा-मजदूर सँ दूर मजदूर िदवस29


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१काश चनेशनल कूल ऑफ ामा,- भगवानदास रोड, नई िदली – 01पोथी-समीक्षाजि<strong>ह</strong>ना <strong>िव</strong>ापितक िबना िमिथलाक पिरकपना केनाई असभंव भ’ गेल अिछ ओि<strong>ह</strong>ना <strong>िव</strong>ापितक रचना संसार <strong>ह</strong>ुनक ेग रचना पुरुष परीक्षा क िबना <strong>ह</strong>ुनकर अधूरा अिछ ।एि<strong>ह</strong> सँ पि<strong>ह</strong>ने एक बेर <strong>ह</strong>म मलंिगया जीक संग मैिथली अका<strong>दे</strong>मी, पटना गेल र<strong>ह</strong>ी आ ओ<strong>ह</strong>ी ठाम पुरुष परीक्षा िकनल<strong>ह</strong>ु। मुदा, ओि<strong>ह</strong> समय भाषाक जिटलता आ एकर ग रूप बेसी आकिषर्त नए केलक । बाद मे पढल जायत ई सोिचिकताबक रैक मे सिज गेल । लगभग पाँच साल बाद एि<strong>ह</strong> बेर फेर मधुबनी मणक समय मलंिगया सर संग योगानंदसुधीर स’ भेंट <strong>ह</strong>ोबाक मौका भेटल । पिरचय पात भेलाक तुरत बाद योगानंद जी पुरुष परीक्षा <strong>ह</strong>ाथ मे थमौलिन । ईपोथी <strong>िव</strong>ापित िलखल पुरुष परीक्षाक नाय रूप अिछ । एक त’ ई दोसर मौका छल जे पुरुष परीक्षा <strong>ह</strong>मरा <strong>ह</strong>ाथ मेआयल आ ओ<strong>ह</strong>ो नाय रूप मे । अित सता भेल । िदलीक लेल गरीब रथ मे बैसल र<strong>ह</strong>ी । गाड़ी नौ घंटा लेट। फाइदा ई जे एि<strong>ह</strong> पार स’ ओि<strong>ह</strong> पार पुरुष परीक्षा समात । घर अयला बाद, फेर स’ िनकालल<strong>ह</strong>ु राखल िकताब (<strong>िव</strong>ापित कृत पुरुष परीक्षा; सपादक : ी सुरे झा ‘सुमन’) ओकरो समात केल<strong>ह</strong>ु एे िदन मे ।सुमन जीक संपादकव मे कािशत पुतकक भूिमका अित सारगिभर्त अिछ । एि<strong>ह</strong> मे सुमन जी िलखैत छिथ –“<strong>िव</strong>ापितक धारणा छिन जे पुरुषक आकार धारण कयिन<strong>ह</strong>ार तँ ब<strong>ह</strong>ुतो भेटता<strong>ह</strong> िकंतु वातव मे ओ पुरुष नि<strong>ह</strong> पुरुषाभासेिथका<strong>ह</strong> । पुरुष तँ ओ िथकिथ जिनकामे पुरुष लक्षण <strong>ह</strong>ोिन । अथत जिनका मे वीरता, बुि ओ <strong>िव</strong>ा <strong>ह</strong>ोिन जे धमर्,30


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अथर्, काम ओ मोक्ष ई चारू पुरुषाथर् केँ िस कयिन<strong>ह</strong>ार <strong>ह</strong>ोिथ । एि<strong>ह</strong> सँ आन जे छिथ से पुरुष रूपमे जेना पुच्छ<strong>ह</strong>ीनपशुए ।” <strong>िव</strong>ापितक पुरुष परीक्षा चािर पिरच्छेद मे <strong>िव</strong>भािजत अिछ । पुरुष लक्षणक अनुसार थम मे – वीरक, दोसरमे सुवुिक, तेसर मे स<strong>िव</strong>धक ओ चािरम पिरच्छेद मे चारू पुरुषाथर्क ितपादक कथा अिछ ।सुरे झा सुमन जीक भूिमका सँ ब<strong>ह</strong>ुत रास तय ओि<strong>ह</strong>ना एि<strong>ह</strong> नाय रुपांतरण मे राखल गेल अिछ । एि<strong>ह</strong> नायरूपक काशकीय मे िलखने छिथ जगदीश िम : पुरुष परीक्षाक सबस’ पि<strong>ह</strong>ने बँगला अनुवाद 1815 ई. मे पं. <strong>ह</strong>रसाद राय ारा कयल गेल । वषर् 1830 मे एकर अंेज़ी अनुवाद राजा कालीकृण ब<strong>ह</strong>ादुर ारा कयल गेल । आगूजाक’ एक बेर फेर अँेज़ी मे जॉजर् अा<strong>ह</strong>म िअसर्न पुरुष परीक्षाक अनुवाद अँेज़ी मे केलिन । संकृत मे िलखलपुरुष परीक्षाक मैिथली भाषा मे पि<strong>ह</strong>ल अनुवाद कवीर चदा झा 1888 ई. मे केलिन । एकर बाद त’ कतेको बेरएकर संकरण आ मैिथली करण <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल अिछ ।एि<strong>ह</strong> पुतक में काशकीय, अवतरिणका, पुरोवाक चिरटा पिरच्छेद अिछ । चिरटा पिरच्छेद में बाँटल गेल अिछ । एि<strong>ह</strong>अनुमिणकाक थम पिरच्छेद मे नौ, ितीय पिरच्छेद में सात, तृतीय पिरच्छेद में चौद<strong>ह</strong> तथा प<strong>ह</strong>टा पाठ अिछ । कुलिमला क’ पैंतालीस । अपन पुरोवाक में योगानंद जी सूचना दैत छिथ जे ई रूपांतरण वषर् 1990-95 के बीच कयलगेल आ 2005 ई. क अैल स’ सताि<strong>ह</strong>क सारण सार भारती, पटना सँ भ’ चुकल अिछ । एि<strong>ह</strong> पुतक लेल ईम<strong>ह</strong>वपूणर् अिछ जे एकर नाय रूपांतरण रेिडयो <strong>िव</strong>धा में अित सुदर तरीका सँ तुत <strong>ह</strong>ोयत कारण एकर ाय: सभकथाक नाय मंचन 20-30 िमनटक <strong>ह</strong>ोयत आ संगि<strong>ह</strong> सभ कथा अपना आम में सपूणर्ता लेने अिछ । रेिडयो नाटककलेल जतेक तवक आवयकता <strong>ह</strong>ोइछ से सब रूपांतरण में <strong>िव</strong>मान अिछ ।एि<strong>ह</strong> ठाम <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>ापित िलखल पुरुष-परीक्षा का सदभर्क <strong>िव</strong>शेष चच नि<strong>ह</strong> क’ क’ योगानंद सुधीर ारा कयल गेल एकरनाय रूपांतरणक चच करब ।ई िनित जे एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क काज करबा स’ <strong>िव</strong>तजन ाय: कतराइत र<strong>ह</strong>ैत छिथ । तकर कतेको कारण अिछ – पि<strong>ह</strong>लत’ ए<strong>ह</strong>न काज करबा लेल एक संग मूल पाठ आ नाय <strong>िव</strong>धाक से<strong>ह</strong>ो पूवर् जानकारी <strong>ह</strong>ोयब जरूर <strong>ह</strong>ोइछ । जकर ाय:अभाव छै । दोसर ई जे ए<strong>ह</strong>न काज करबा लेल असीम धैयर्क आवयकता <strong>ह</strong>ोइछ तकरो अभाव अिछ । एि<strong>ह</strong> संग आरोकतेको कारण अिछ ।पुरुष परीक्षाक सभ कथा के अययन क’ओकर नाय रूपातरण करब अित किठन काज छल । मूल पुतक मे ाय:सभ कथा एक दोसर स’ जुड़ल अिछ । एि<strong>ह</strong> ठाम योगानद जी अयंत गंभीरता संग दुनू बातक यान रखलिन अिछ ।पि<strong>ह</strong>ल त’ जे सभ नायरूप एक दोसर स’ जूड़ल <strong>ह</strong>ोयबाक चा<strong>ह</strong>ी दोसर इ<strong>ह</strong>ो जे सभ अपना आप मे वतंो ओतबे <strong>ह</strong>ोइआ एि<strong>ह</strong> दुनू सीमा पर योगानंद जी नीक जेना ठाढ़ भेलैत छिथ ।ए<strong>ह</strong>न ऎित<strong>ह</strong>ािसक पुतक के नायरुप मे सुगम संवादक संग तुत करबा स’ मैिथली संसार समृ भेल अिछ । कोनोसाि<strong>ह</strong>य नायरूप मे संवाद ित संवाद मे पाठक के बेसी आकिषर्त करैत छै तेँ एि<strong>ह</strong> पुतकक इ<strong>ह</strong>ो म<strong>ह</strong>वपूणर् <strong>िव</strong>शेषताभेल । कथाक नायरूप बनेबाक लेल लेखक कतेको ठाम अपना िदस स’ पा गढ़लिन अिछ से आरो किठन काज31


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छल । <strong>ह</strong>ँ ! कतौ कतौ पाक बीच संवादक बटबारा मे असंतुलन भ’ गेल अिछ । कोनो कोनो पा के संवादअयिधक लबा भ’ गेल अिछ जेना – दयावीर-2 मे अलावीन आ <strong>ह</strong>मीर<strong>दे</strong>वक संवाद, चोर-5 मे <strong>िव</strong>मक संवाद,सुबुि-॥ मे गणेर आ वाम<strong>दे</strong>वक संवाद आिद । कोनो नायरूप ब<strong>ह</strong>ुत छोट भ’ गेल अिछ जेना तमोगुणी धािमर्क-31 ।अंत मे <strong>ह</strong>म ई त’ नि<strong>ह</strong> कि<strong>ह</strong> सकब जे एि<strong>ह</strong> पुतकक कतेक नाय रूपक मंचन कयल जायत मुदा ई त’ िनित जेमैिथली नाय साि<strong>ह</strong>य के योगानंद सुधीर जी अित म<strong>ह</strong>वपूनर् पुतक दान केलैथ अिछ । एि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मरा सभकेँ <strong>ह</strong>ुनकरआभारी <strong>ह</strong>ोमक चा<strong>ह</strong>ी । ई पुरुष परीक्षाक नाय रूपांतरण साि<strong>ह</strong>ियकी काशन, सिरसब पा<strong>ह</strong>ी, मधुबनी सँ कािशतकयल गेल अिछ । पुतकक मूय 200 टाका आ कुल पृ सं. 318 अिछ । पुतक ाित थान – ो. योगानदिसं<strong>ह</strong> झा, वाडर् नं.- 06, <strong>िव</strong>नोदानंद झा कॉलोनी, मधुबनी- 847211 (िब<strong>ह</strong>ार) ।२िबिपन झामजदूर सँ दूर मजदूर िदवसमजदूर िदवस पर िकछु िलखै लय सोचल<strong>ह</strong>ुँ त <strong>िव</strong>िभ लेबर चौरा<strong>ह</strong>ा पर भौरे-भोर एकित भेल मजदूर सभक छिब सामने आिबजाइत अिछ। दीन <strong>ह</strong>ीन दशा कमजोर वाय, चे<strong>ह</strong>रा पर काज भेटैकऽ आशा धारण करने, अवैवला याqक्त (मािलक) के तरफदौगैइक िसलिसला आ कते िदन १२-१ बजे तक काज नै भेटला पर आशा समात भेला पर िनतेज चे<strong>ह</strong>रा लेने घर वापस जाइकम इ सभटा उपिनषाक्य `मेव जयते' कऽ असली आयना <strong>दे</strong>खवै छैक। इ सभटा मजदूर मुकराज आनद कऽ उपयास`कुली' के कुली कऽ भूिमका में एकदम िफट वैसैत छै।आिखर इ बार-बार िदमाग में कौध जाइत अिछ जे आइ कऽ म धान <strong>िव</strong> में, मकऽ पूजा करैवला भारत वषर् में मजदूरवगर् कऽ <strong>िव</strong>शेषकर असंगिठत क्षेकऽ मजदूरकऽ इ कारुिणक दुदर्शा िकया छैक। ओकर की अपराध? गरीब भेनै, शोिषत भेनै,मजबूर भेनै अथवा <strong>िव</strong>धाता कऽ जगत् पंच कऽ ि<strong>ह</strong>सा भेनै?िआर्थक असुरक्षा - सामािजक असुरक्षा - उोगपित मािलक वगर् के शोषण - तथाकिथत उच्च वगर् के अपमानपूणर् दृिकोण -सरकारी उपेक्षा - भयंकर िन जीवन तर के अपन िनयित मानिन<strong>ह</strong>ार िमक वगर् कऽ इ दशा कोनो गितशील उमशील समाजपर कलंक थीक।32


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्यिप िमक वगर् कऽ कयाण - याय के <strong>ह</strong>ेतु कते तर<strong>ह</strong> कऽ नाटक सायवाद माक्र्सवाद समाजवाद, Nउध्, ेडयूिनयनवाद केरूप में िकयान भेलै इ सभ िमक वगर् कऽ दशा कऽ इंटलेक्चुअल मावâिंटग कय अपन दुकान चले लिथ आ पिरणाम कऽ केरूप में वातनाम केवलम्।ामीण क्षे में चलैत नरेगा कऽ नाम पर सरकार भले कते िकया। अपन पीठ ठोकिट वात<strong>िव</strong>कता त इ थीक जे इ सभटाकायर्म अपन उेय सँ कोसो दूर अिछ।वातव में इ समाज सरकार के ाथिमक कतर्य <strong>ह</strong>ेवाक चा<strong>ह</strong>ी िक ओ समाज क इ मजबूत <strong>ह</strong>ाथ के मजबूती दान करैिथ अयथारा अपन आमा कऽ <strong>ह</strong>नन कय िक<strong>ह</strong>ऊ आगा नि<strong>ह</strong> बिढ़ सवैâत अिछ। आशा अिछ जे इ मजदूर िदवस िकछु <strong>िव</strong>शेष र<strong>ह</strong>त जेिमक वगर् के जीवन में िकछु काश अवय आनत तािक <strong>ह</strong>म सब मेव जयते कऽ साथर्क कय सकी।ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>: ाम+पोट- जोिगयारा, थाना- जाले, िजला- दरभंगा।मौिलक मैिथली: १.मैिथली नाटकओ रंगमंच,मैिथली अकादमी, पटना, १९७८ २.मैिथली नाटक पिरचय, मैिथली अकादमी, पटना, १९८१३.पुरुषाथर् ओ <strong>िव</strong>ापित, ऋचा काशन, भागलपुर, १९८६ ४.िमिथलाक <strong>िव</strong>भूित जीवन झा, मैिथली अकादमी,पटना, १९८७५.नायावाचय, शेखर काशन, पटना २००२ ६.आधुिनक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे <strong>ह</strong>ाय-यंग्य, मैिथलीअकादमी, पटना, २००४ ७.पािणका, कणर्गोी, कोलकाता २००५, ८.ईक्षण, ऋचा काशन भागलपुर २००८९.युगसंिधक ितमान, ऋचा काशन, भागलपुर २००८ १०.चेतना सिमित ओ नायमंच, चेतना सिमित, पटना२००८। २००९ ई.-ी ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>, जोिगयारा, दरभंगा याी-चेतना पुरकार।अमरक एकांकी-<strong>ह</strong>सनक सामािजक यथाथर्नाटकक कृ या सामािजक कला िथक। एकर आयोजनसँ ल’ कए अवलोकन धिर सम त िया समाजे ारा स पािदत <strong>ह</strong>ोइतअिछ। अ तत: एकर दशर्न समाज ारा सामािजक लेल कयल जाइत अिछ। अतएव एकर सवर् वर समाज ारा सामािजकतासँस पु ट अिछ। एकर संरचनाक मूल ेरणाक थल सामािजक िथक। लेखक समाजगत ेरणासँ अनुािणत भ’ कए नाय रचनािदस वृ <strong>ह</strong>ोइत छिथ। समािजक जीवनमे घिटत भेेिन<strong>ह</strong>ार <strong>िव</strong>िभ न िया कलाप, वेष-भूषा, भाषा आिदक आधारपर नाटकककारअपन नाय िया कृितमे कथानक, पा, रस, संवाद आिद <strong>िव</strong>िभ न नाट कीय त वक समावेश करैत छिथ। नायकक मानसपटलपर समाजक जे वरूप अंिकत <strong>ह</strong>ोइत छिन ओकरा ओ पुन: सामािजकक समक्ष दिशर्त करैत छिथ। कोनो <strong>दे</strong>शक समामािजक<strong>िव</strong>कास तथा नाय-साि<strong>ह</strong>येित<strong>ह</strong>ािसक तुलना मक <strong>िव</strong> लेषणसँ प ट भ’ जाइछ नाटकक संरचनामे सामािजकक ेरणा सवर्दा मुख वरूप र<strong>ह</strong>ल अिछ। मैिथली नाय पर पराक अवलोकनसँ सामािजक ेरणाक वरूप पूणर् रूपेण प ट भ’ जाइछ। एि<strong>ह</strong>मे समाजकयथ थ िथितक िचण नाटकककार अ य त सू मतासँ क’ कए वात<strong>िव</strong>कताक पिरचय <strong>दे</strong>लिन अिछ। येक म<strong>ह</strong> वपूणर् नाटकककारएवं एकांकीकार ओ अपन कृितक मा यमे जीवनक कोनो-ने-कोनो मूयकेँ अपन अ तदृिकेँ अपन सामािजक, दाशर्िनक, नैितक,33


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्माननीय उपलिधकेँ अिभ यिक्त करैत छिथ। येक साि<strong>ह</strong> यकारक सामािजक दािय व <strong>ह</strong>ोइत छिन, िक तु दृ य साि<strong>ह</strong> य िलखबाककारणेँ नाटकककार अ यक अपेक्षा अिधक उरदायी <strong>ह</strong>ोइत छिथ। नायकत अपन साथर्कता तखने िस क’ सकैत छिथ जखनओ सामािजक चेतनाकेँ क अपन सं पशर् करैत छिथ। इए<strong>ह</strong> कारण अिछ जे नाटकक वा एकांकी वा <strong>ह</strong>सन सामियक <strong>ह</strong>ोइतअिछ। जीवनक जिटलता ओ गूढ़ र<strong>ह</strong> यकेँ खोिल क’ <strong>दे</strong>खबाक कारणेँ आधुिनक स दभर्मे जाि<strong>ह</strong> ुत गितएँ एकरा मा यम जतेकसुगमतासँ भ’ सकैछ ततेक साि<strong>ह</strong>यक अ य कोनो <strong>िव</strong>घासँ नि<strong>ह</strong>। जन समाजमे सामियक िथितक ओ समाज ित चेतना उ पकरब नाटकककारक मुख दाियव <strong>ह</strong>ोइत छिन। रा ओ समाजमे या त िनजवता एवं यांिकतासँ पृथक् र ि<strong>ह</strong> क’ उु करबनाटकककारक घमर् <strong>ह</strong>ाेइत छिन। ए<strong>ह</strong>न पैघ उरदािय वक सफल िनवथर् परमाव यक अिछ जे ओ वगर् <strong>िव</strong>शेष वा िसा त <strong>िव</strong>शेष वादल <strong>िव</strong>शेष धिर अपनाकेँ सीिमत नि<strong>ह</strong> रािख, समाजक समताकेँ येक दृिएँ सामािजकक स मुख तुत करिथ। एि<strong>ह</strong> लेलनाटकककारकेँ अपन कृितमे पिरिथितक याघातक <strong>िव</strong>रू संघषर्रत <strong>ह</strong>ोमय पड़ैत छिन। क्षिणक ख् याितक <strong>ह</strong>ेतु ओछपनमे नि<strong>ह</strong> पि़ड़नाटकककार सामािजक शिक्तक ग भीर अ ययनक <strong>ह</strong>ेतु केित <strong>ह</strong>ोइत छिथ। सामािजक <strong>िव</strong>वर्नक फल वरूप नाटकककारकदािय व अिधक भ’ गेलिन अिछ। ओ सब ओकर <strong>िव</strong>रोध करैत छिथ। आधुिनक वैज्ञािनक आ<strong>िव</strong>कारक फल वरूप समािजकपिरवेशमे तीवर् गितएँ पिरवर्न भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ। परपरागत घारणािद, थािद, यव थािद, आदशिदसँ लोकक धारणा शनै:-शनै समा त<strong>ह</strong>ोमय लागल अिछ। अतीतक यव था आिद वर्मान पिरे यमे जीवनयापनक लेल पयत नि<strong>ह</strong>, रि<strong>ह</strong> गेल अिछ। समाजमे एक<strong>िव</strong>िच िथित उ प न भ’ गेलैक अिछ। ए<strong>ह</strong>न अव थामे समाजसँ बनब तथा समाजकेँ बनायब नाय ियाक आधार भूत <strong>ह</strong>ेतु बिनगेल अिछ। तेँ नाटकककारकेँ सामािजकक रुिचसँ भा<strong>िव</strong>त <strong>ह</strong>ैबाक <strong>ह</strong>ोइत छिन। संगि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनका समाजकेँ सुरुिच स प बनयबाकय न करय पड़ैत छिन। नाटककमे नाटकककारक मानिसकताक <strong>िव</strong> ब र<strong>ह</strong>ैत अिछ ई ित<strong>िव</strong> ब आ मिन ठ एवं वयं पूणर् <strong>ह</strong>ोइछ।नाटकककारक मानिसकता <strong>ह</strong>ुनक गृ <strong>ह</strong>ीत संस् कार तथा समाजमे घिटत घटनािदक पिरणाम <strong>ह</strong>ोइत अिछ। यिप मैिथली साि<strong>ह</strong> यमेसम त पूवचालक भाषाक अपेक्षा नाय-साि<strong>ह</strong> य समृशाली पर पराक िदग् दशर्न एकर ारिभकावथि<strong>ह</strong>सँ दृिगत <strong>ह</strong>ोइत अिछ तथािपएकांकी साि<strong>ह</strong> यपर दृिपात करैत छी तँ एकर उदय ओ <strong>िव</strong>कास बीसम शता दीक चतुथर् दशा दसँ ारभ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। वर्मानयुगमे जीवनक य तता, अशांित, कायिधक् यक कारणेँ अवकाशाभाव तथा जीवनक बढ़ैत एकर <strong>िव</strong>कासक मूलमे अिछ। िशक्षाचािरक फल वरूप <strong>िव</strong>ालय, म <strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालय ओ <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong>ालयमे अिभनयोपयोगी एकांकीक िनर तर माँग तथा रेिडयो-टेलीिभजनकचार-सारक फल वरूप एकांकीक लोकियता बढ़ैत गेल अिछ। ितीय <strong>िव</strong> व युक अवसरपर ग-साि<strong>ह</strong> यक चारा मक साधनकआव यकता भेलैक। फलत; एकांकीक अनेक रूपक <strong>िव</strong>कास भेलैक जाि<strong>ह</strong>मे रेिडयो ले फीचर फेंटेसी आिद मुख अिछ। िक तुमैिथली एकांकीक <strong>िव</strong>कास ओ चार-सार वातंयोर युगमे भेल अिछ। बीसम शता दीक <strong>िव</strong>गत पाँच दशकसँ मैिथली साि<strong>ह</strong> यकगित<strong>िव</strong>िधपर दृििनक्षेप कयिन<strong>ह</strong>ार सविधक चिचर्त साि<strong>ह</strong> य-मनीषीमे जिनक गणना जाइत छिन ओ छिथ अग य साि<strong>ह</strong> य-िच तक,सशक्त क<strong>िव</strong>, उप यासकार, कथाकार, एकांकीकार, <strong>ह</strong>सनकार, इित<strong>ह</strong>ासकार अनुवादक, स पादक, ओ आलोचकक रूपमे <strong>िव</strong>िश ट थान रखिन<strong>ह</strong>ार च नाथ िम अमर (1925)। ि<strong>ह</strong>नक वा त<strong>िव</strong>क ितभाक फुटन भेल <strong>ह</strong>ा य- यंग् यसँ संयुक् त का य-सृजनसँ।ए<strong>ह</strong>ी कारणेँ मैिथली पाठकक सविधक चिचर्त यिक्त रूपमे ख् याित अिजर्त कयलिन। तथािप <strong>ह</strong>ुनक जतबि<strong>ह</strong> एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनअािप उपल ध भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ ओि<strong>ह</strong> आधारपर <strong>ह</strong>ुनका े ट एकंाकीकार ओ <strong>ह</strong>सनकारक रूपमे गणना कयल जाय तँ एि<strong>ह</strong>मे कोनोअ युिक्त नि<strong>ह</strong>। ि<strong>ह</strong>नक वैिश य एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयकेँ ल’ कए अिछ जे ओ एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे जँ गंगा-यमुनाक धारा वाि<strong>ह</strong>त कयलिनअिछ तँ ओि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>ा य- यंग् यक लुत सर वती से<strong>ह</strong>ो दृिगत <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे ि<strong>ह</strong>नक रचना धािमर्यताक वैिशय िथक।च नाथ िमअमर वयं एक कशुल अिभनेता, कुशल िनदशकक रूपमे अपन यथाथर् ितभाक पिरचय अपन कायर्-कालमे <strong>दे</strong>लिन, जकरफल वरूप समाजमे ओ ित ठा अिजर्त कयलिन। एम. एल. एकेडमी ल<strong>ह</strong>ेिरयासरायमे अ यापनक ारिभक कालि<strong>ह</strong>सँ सेवा िनवृितकाल धिर िभ न-िभ न उ सवपर नाटकक, एकंाकी <strong>ह</strong>सनक मंचनमे िनदशकक रूपमे सव र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> जकर ितफल <strong>ह</strong>मरा लोकिन<strong>दे</strong>िख चुकल छी जे मैिथली िफ मक अयु थानाथर् क यादानमे लालकाकामे अिभनय क’ कए मैिथली रंगमंचक <strong>िव</strong>कासाथर् अिभयानकअवदान <strong>दे</strong>लिन जकर फल वरूप ओ सम त िमिथलांचलमे लोकियता अिजर्त कयलिन। इए<strong>ह</strong> कारण अिछ जे ि<strong>ह</strong>नकामेरंगमंचोपयोिगता अािप अक्षुण छिन, जकर ितफल ई भेल जे कितपय नाटकक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक मंचन ि<strong>ह</strong>नक कुशलिनदशनमे भेल। ओ समाजकेँ अय त समीपसँ <strong>दे</strong>खलिन तथा ओकर सजीव िच अपन एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे सामािजक यथाथर्कवा त<strong>िव</strong>क मू यांकनमे भेल अिछ। ई अपन एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे िमिथलांचलक सामािजक जीवनक यथाथर्वादी वरूपक उप थापनकयलिन। ओ नव समाजक क पना कयलिन तथा आधुिनक जीवनसँ आयल <strong>िव</strong>कृितकेँ के -<strong>िव</strong> दु बनौलिन जे सामािजक पिर यकेँजनबामे स<strong>ह</strong>ायक िस भेल।मैिथलीक <strong>िव</strong>िभ न पिकािदक अ वेषण अनुसंधान ओ सवक्षणोपरा त अािप ि<strong>ह</strong>नक जे एकांकी ओ दृि34


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पथपर आयल अिछ ओ िथक टोपी (वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी 1950) समाधान (1955)मे संग्र <strong>ह</strong>ीत <strong>ह</strong>सन आधुिनक पाय णाली दुइ एकांकीिनरक्षरता िनवारक पाठशाला एवं मदान, घरैया लूिर (वै<strong>दे</strong> <strong>ह</strong>ी नव बर-िदस बर 1958), मलर<strong>िव</strong> (िमिथला दशर्न 1965) बाइचा स(िमिथला िमि<strong>ह</strong>र 14माचर्1965) थान (पटना रेिडयोसँ सािरत) <strong>ह</strong>ािकमक <strong>ह</strong>ािकम वा ननिदओक ननिद, िदशा बोध (िमिथलािमि<strong>ह</strong>र 16 जुलाइ 1978) पिकािद एवं <strong>िव</strong>िभ न सं<strong>ह</strong>मे संगृ<strong>ह</strong>ीत अिछ। ए <strong>ह</strong>र आिब क’ ओ सम एकाकी एवं <strong>ह</strong>सनक सं<strong>ह</strong>कािशत कयलिन अिछ खजवा टोपी (2005)क नामे जाि<strong>ह</strong>मे कौआ ल’ गेल कान (1998) एक नव एकांकी दृिगत भेल अिछ।एि<strong>ह</strong> ि सँ <strong>ह</strong>ुनक कुल िमला क’ एगार<strong>ह</strong> एकांकी कािशत अिछ जाि<strong>ह</strong> दुइ <strong>ह</strong>सन अा शेष एकांकीक पिरे यमे ि<strong>ह</strong>नक मू यांकनकरबाक उपम कयल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। ओ मैिथलीक एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>धा तगर्त एक नव ितमान उपिथत करबामे स<strong>ह</strong>ायक भेला<strong>ह</strong>।ि<strong>ह</strong>नक,एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे पाठक एवं दशर्ककेँ िमिथलांचलक समाजक ित<strong>िव</strong> ब भेटैछ। ओ अपन एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनमे समाजमे चिलतसम यािदक प ट अंकन, सू म िनरीक्षण एवं <strong>िव</strong>षय उप थापन अ य त भाव पूणर् शैलीमे कयलिन। ओ जाि<strong>ह</strong> सम याकेँ उपिथतकयलिन अिछ, ओ ओि<strong>ह</strong> कालक सापेक्ष धिर सीिमत नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल, युत भ<strong>िव</strong> य कालीन पिरणामक प ट अंकन करबामे स<strong>ह</strong>ायकभेल। <strong>ह</strong>मर धारण अिछ जे भ<strong>िव</strong> यमे से<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>नक एकाकी एंव <strong>ह</strong>सन ओि<strong>ह</strong>ना भाव अनुभूत <strong>ह</strong>ैत। कितपय सम या ए<strong>ह</strong>न अिछ जेकोनो िथितमे कि<strong>ह</strong>यो न ट नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ैत - जेना दिलतपर भेिन<strong>ह</strong>ार अ याय, अ याचार, शोषण, पीड़न िशक्षाक पिरविर्त वरूप,ाचार, राजनीितक ता, सामािजक असमानता इ यािदकेँ ओ एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनमे युगीन स दभर्केँ म<strong>ह</strong> व <strong>दे</strong>लिन। ओ जीवनपयर् त अ ययन-अ यापनसँ सव र<strong>ह</strong>ला<strong>ह</strong> आ समाजक <strong>िव</strong>िभ न तरक <strong>िव</strong>ाथकेँ अ य त समीपसँ दैखलिन। अोकर कितपयसम यािद जे <strong>ह</strong>ुनक मनमे गड़लिन तकर ओ एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनमे सजीव रूपेँ तुत करबाक उपम कयलिन। जेना कोनो कानूनबनैत अिछ सवर्साधारणकेँ याय िदयबाक <strong>ह</strong>ेतु, िक तु कखनो-कखनो यायमे एतेक बेसी जड़ता आिब जाइत छैक जे ओि<strong>ह</strong>सँ यायनि<strong>ह</strong> भेिट पबैछ। अतएव पिरवर्नशील समाजक लेल आव यकता अिछ जे कानूनमे से<strong>ह</strong>ो समय-समयपर पिरवर्न <strong>ह</strong>ो। कैंसरअ य त पीड़ादायक िबमारी छैक जकर औषिध नि<strong>ह</strong> छैक। एकमा मृ युक अितिरक् त आन कोनो उपाय नि<strong>ह</strong> छैक। तखन दोसरयथाथर् दया मरणक कानून <strong>ह</strong>ैबाक चा<strong>ह</strong>ी। मैिथली दृ य का यमे ई द तक <strong>दे</strong>लिन र <strong>ह</strong>सनकारक रूपमे। ि<strong>ह</strong>नक पि<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>सनकिशत भेल टोपी। एि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>सन अनुशीलनसे अवबोध <strong>ह</strong>ोइछ जे एि<strong>ह</strong>पर यंग् यसाट <strong>ह</strong>िरमो<strong>ह</strong>न झा (1908-1984) क िस <strong>ह</strong>सनबौआक दाम (1946)क प ट भाव अिछ। ेंच नाटकककार मौिलयर (1622-1673) जि<strong>ह</strong>ना अपन नाटककमे <strong>ह</strong>ा यकआयोजनक <strong>ह</strong>ेतु कितपय साधनकेँ अपनौलिन ति<strong>ह</strong>ना ई अपन टोपी <strong>ह</strong>सनमे से<strong>ह</strong>ो एकर आयोजन कयलिन, िक तु थल- थलपर एि<strong>ह</strong>जाजर् बनाडर् शाँ (1856-1950)क समान ग भीर यंग् यक रूप पिरलिक्षत <strong>ह</strong>ोइत अिछ।अ ाधुिनक पाय-णाली (1955)मे <strong>ह</strong>सनकारसरकारक आधुिनक िशक्षा नीितक पिरे यमे एक िशक्षकक <strong>ह</strong>ैिसयतसँ जे अनुभव कयलिन तकरे पृभूिममे एकरा पिरविर्तसामािजक पिरवेशमे तुत कयलिन अिछ। मैिथलीक इित<strong>ह</strong>ासकार एकर गणना एकांकीक ेणीमे कयलिन अिछ, िक तु ई <strong>िव</strong>शुरूपेँ <strong>ह</strong>सन िथक, जाि<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>ा य- यंग् यक धारा वाि<strong>ह</strong>त भेल अिछ। ाचीन ओ नवीन िशक्षा णालीक पिरेयमे <strong>ह</strong>सनकार एकरकथा िभिक िनमण कयलिन अिछ जे पाठक एवं दशर्ककेँ मनोरंजन करबाक <strong>ह</strong>ेतु चुर अवसर दान करैत अिछ। चीनपरपरानुसार जतय साले साल धौत परीक्षोतीणर् पंिडत लोकिन दरभंगा म<strong>ह</strong>ाराजक ओतय गौरवा<strong>िव</strong>क <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong> तति<strong>ह</strong> आधुिनकपाय-णालीक पिरे यमे परीक्षा तँ स यनाराण पूजाक समान संकराितञेँ-संकराितञेँ भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ। एतय <strong>ह</strong>सनकार समसामियकसमाजमे चिलत सरकारक आधुिनक पाय-णालीमे चिलत िशक्षा नीितपर यंग् य करैत छिथ जखन <strong>दे</strong>श वत भेल छल, नव-नव योजना काय<strong>िव</strong>त भेल जाि<strong>ह</strong>सँ िशक्षा जगत से<strong>ह</strong>ो बाँचल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> सकल। पिरविर्त पिरवेशमे <strong>ह</strong>सनकारक यंग् य कतेकममर् पश िथक तकर अवलोकन तँ करूबचकानी :बापरे! से धिर से, छोट-छोट नेना सब <strong>ह</strong>क् कर पेलैत35


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्चढ़ले भानसमे सँ काँचे कोिचल खा क’ तीन-तीन36


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कोस दौड़ल जाइत अिछ आ’ सुनैत िछऐक जे कूलपरएकरा सबसँ टकुरी- चख कटबैत जाइत छैक।(समाधान, िनमण काशन, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय, 1955, पृ ठ-15) वातयोर भारतमे नवीन िशक्षा-नीितक त <strong>ह</strong>त कूलपर बुिनआदी िशक्षाकेँ य <strong>दे</strong>ल गेलक तथा एकरा िया<strong>िव</strong>त करबाक <strong>ह</strong>ेतुपायममे अाव यक पिरवर्न कयल गेल, जकरा समकालीन सामािजक पिरवेशमे वीकार करबाक िथितमे समाज एकदम नि<strong>ह</strong>छल। समाजक ए<strong>ह</strong>न मानिसकतापर <strong>ह</strong>सनकार <strong>ह</strong> य- यंग् यसँ युक् त धारा वाि<strong>ह</strong>त कय लिन अिछ:बुन :<strong>ह</strong>ौ तॱ मौस मातक बेटा बेटा िथका<strong>ह</strong> जे चख लेब<strong>ह</strong> ओतँ गाँधी बाबा एकटा रा ता <strong>दे</strong>खा गेलिथ <strong>ह</strong> जे राडँ,मसो मात अपन गुजर करत, जकर जीवन प<strong>ह</strong>ाड़ छैक आ’तोरा कथीक िच ता छ<strong>ह</strong>? कोन व तुक क मी छ<strong>ह</strong> ? (समाधान पृ ठ-19)आधुिनक पायणाली <strong>ह</strong>सनक वैिशय अिछ जे <strong>ह</strong>सनकार सामािजक पिरवेशक यथाथर् मानिसकताक घटना चक आधारपर<strong>ह</strong>ा य-यंग्यक आयोजन क’ कए जति<strong>ह</strong> एक भाग समाजकेँ <strong>ह</strong>ँसौलिन अिछ तति<strong>ह</strong> दोसर भाग ओकरा मा यमे मानिसक िथितकेँपिरविर्त करबाक यास कयलिन अिछ। उपयुर्क्त <strong>ह</strong>सनक मंचन एम. एल. एकेडमी, ल<strong>ह</strong>ेिरयासरायक वािषर्को सवक अवसरपरभेल जतय त कालीन िब<strong>ह</strong>ार सरकारक िशक्षा मंी <strong>ह</strong>िरनाथ िम उपिथत र <strong>ह</strong>िथ। एकर िनदशन <strong>ह</strong>सनकार वयं कयने र<strong>ह</strong>िथ।एकांकी :<strong>दे</strong>शक पुनिनमणक आव यकता एवं सामािजक चेतनाकेँ ल’ कए मैिथलीमे एकांकी िलखिन<strong>ह</strong>ारमे एक सजग एकांकीकारक रूपमेमैिथली एकांकी ारपर द तक <strong>दे</strong>लिन। एि<strong>ह</strong> दृिएँ ि<strong>ह</strong>नक िनरक्षरता िनवारक पाशाला, मदान, घरैया लूिर, थान, <strong>ह</strong>ािकमक<strong>ह</strong>ािकम वा ननिदओक ननिद, मलर<strong>िव</strong>, िदशा बोध एवं कौआ ल’ गेल कान, इ यािद मैिथलीमे उ लेखनीय एकांकीक रूपमे चिचर्तअिछ जाि<strong>ह</strong> आधारपर ि<strong>ह</strong>नका मैिथलीक सफल एकांकीक रूपमे पिरगिणत कयल गेल छिन। ि<strong>ह</strong>नक उपल ध एकांकीक <strong>िव</strong> लेषणनाटकीय त वक आधारपर करब समीचीन <strong>ह</strong>ोयत। मनु य एक सामािजक ाणी िथक तेँ ओकर मूयांकन सामािजक दृिएँ अपेिक्षतअिछ।व तु :37


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्नाय त वक अतगर्त व तुक सविधक म<strong>ह</strong> वपूणर् थान अिछ। व तु ारा एकांकीक गितशील <strong>ह</strong>ोइत अिछ। रस-िन पि, चिरकसजीवता एवं गितशीलताक लेल व तु क िनमण कयल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong> दृिएँ व तु एकांकीक मुख त वक रूपमे वीकारल गेलअिछ। एकरा अ तगर्त कायव था वा यापार त व एकांकीकेँ सफल ओ साण बनबाक उे यसँ कयल जाइत अिछ। कायर्क गाितुतगितएँ बढ़यबाक िदशामे व तु-<strong>िव</strong> यास े ठ मा यम िथक, कायर् एकांकीक मुख सा य िथक। नाटकीय सौ ठवकेँ व तु-संगठनएवं यापक समुिचत योजनाक रूपमे <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एि<strong>ह</strong> संगमे पा चा य आलोचक ई.एम. फा टर्रक कथन छिन जेकथानक घटनाक ओ कालमानुसार वणर्न िथक जाि<strong>ह</strong>मे कायर्-कारण-स बंधपर <strong>िव</strong>शेष बल र<strong>ह</strong>ैत अिछ। नाटकक वा एंकाकीमे संघषर्वा क म<strong>ह</strong>ा सव पिर अिछ। तेँ व तु <strong>िव</strong> यासक वा एकांकीमे संधषर् वा क म<strong>ह</strong>ा सवपिर अिछ। तेँ व तु <strong>िव</strong> यासकअ तगर्त कथानकपर दबाब ओकर ितियाक अंकन कयल जाइछ। व तु-<strong>िव</strong> यास लेखकक उे यक अनुरूप मवता एवं<strong>िव</strong> तार <strong>ह</strong>ण करैछ। अतएव एकांकीकार व तु-<strong>िव</strong> यास करबा काल जीवनमे घिटत भेिन<strong>ह</strong>ार समसामियक जीवनसँ सव र<strong>ह</strong>ैतछिथ, कारण मानव जीवनसँ <strong>िव</strong>िच्छ न कोनो साि<strong>ह</strong> य उ कृ ट नि<strong>ह</strong> भ’ सकैछ।िनरक्षता िन वारक पाठशाला (1955)मे एकांकीकार जाि<strong>ह</strong> समसामियक सम याक उप थापन एि<strong>ह</strong>मे कयलिन अिछ तकर संकेत ओपचास वषर् पूवर्ि<strong>ह</strong> कयने र<strong>ह</strong>िथ तकर ितरूप बीसम शता दीक नवम दशकमे सरकारक मा यमे िनरक्षरकेँ साक्षार बनयबाक िदशामेयास भेल अिछ। सरकार वय क िशक्षा योजनापर करोड़क करोड़ रूपैया खचर् करैत जा र<strong>ह</strong>ल अिछ जकर मूल उे य छैक जेको<strong>ह</strong>ुना येक भारतीयकेँ साक्षर बनाओल जाय। साि<strong>ह</strong> य-िच तक कतेक दूरदश <strong>ह</strong>ोइत छिथ तकर वा त<strong>िव</strong>कताक पिरचय एि<strong>ह</strong>एकांकीक णयनसँ पाठक वा दशर्ककेँ उपल ध <strong>ह</strong>ोइत छिन। समसाम ियक पिरवेशमे सरकार वय क िशक्षा नीितकेँ िया<strong>िव</strong>तकरबाक <strong>ह</strong>ेतु नुक् कड़ नाटकक आयोजन करैत अिछ। जनसामा यकेँ एि<strong>ह</strong> िदशामे आकिषर्त करबाक कितपय लोभन दैत अिछ।तथािप ओकर कतेक पिरणाम ओकरा भेिट र<strong>ह</strong>ल छैक तकरा प ट करबाक योजन नि<strong>ह</strong>, यु अनुभव करबाक योग् य िथक।िक तु एकांकीकार समाजक एि<strong>ह</strong> वल त सम याक स ब धमे कतेक पूवर् यानाकिषर्त कयने छला <strong>ह</strong> तकर पीकरण उक् तएकांकीक मननसँ प ट भ’ जाइत अिछ। नेना बाबू ने तेना सोने झाकेँ िशिक्षत करबाक िनिम यासरत भेला<strong>ह</strong> जकर फल वरूपओ िशिक्षत भ’ गेला<strong>ह</strong>। एकरा मा यमे एकांकीकार एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयकेँ उािटत करबाक उपम कयलिन अिछ जे <strong>दे</strong>शक उित तखनेस भव अिछ जखन येक भारतीय िशिक्षत क’ कए ज्ञानक योित विलत क’ कए एकर वा त<strong>िव</strong>क म<strong>ह</strong> व बुझिथ। तखनेमातृभूिमक वतताक वा त<strong>िव</strong>क अथर् बुझबामे तथा अपन अिधकार ओ कर् यक पालनमे सक्षम भ’ सकता<strong>ह</strong> अ यथा सब यासिनरथर्क अिछ। एि<strong>ह</strong> िनिम आव यक अिछ जे जनसामा यकेँ िशिक्षत कयल जाय। एि<strong>ह</strong> संगमे चतुभुर्जक कथन छिन:जतेक पढ़ल िलखल लोक छी से यिद ितज्ञा करी आ’ कम-सँकम दस यिक्तकेँ िशिक्षत बनाबी। एक सँ दस, दस सँ सै,सै सँ <strong>ह</strong>जार तुर त भ’ जैत। तैं <strong>ह</strong>ेतु साँझखन जे समयघूड़लग िबतबैत अिछ से ए<strong>ह</strong>ी काजमे लगाबी तँ कोन क्षित। (समाधान, पृ ठ-7)उपयुर्क् त वातावरणक पृ ठभूिममे एकांकीकार समाजक समक्ष एक ितमान उपिथत कयलिन अिछ जे िशिक्षत समाज भ’ कए अपनसामािजक दािय वक संगि<strong>ह</strong>-संग रा ीय दाियवकेँ बुिझ <strong>दे</strong>शक ित अपन याग कतर् यकेँ बुझिथ। ई तखने स भव भ’ सकैछ जेलोक अपन अिधकार ओ कर् यक ितपूणर् साकांक्ष भ’ पौता<strong>ह</strong> अ यथा ई संभव नि<strong>ह</strong>। एि<strong>ह</strong> दृिएँ एकर कथानक समाजकेँ अपनअिधकार ओ कतर् यक ित िदशा-बोध करबैत अिछ।38


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आधुिनक पिरवेशमे िदन ितिदन समसामियक समाजक यिक्त आराम तलब बनल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। ओ जेना मक म<strong>ह</strong> वसँअपिरिचत भ’ गेल अिछ। यिक्त- यिक्तमेे एतेक वेसी ऊज छैक जे ओ स भव कायर् से<strong>ह</strong>ो स भव क’ सकल अिछ। तेँ मानवजीवनमे म सवपिर साधन िथक। एकांकीकार मदान (1955) एकांकीमे समाजकेँ मो मुख बनयबाक उे यसँ, शैशवाव थि<strong>ह</strong>सँमक म<strong>ह</strong> वकेँ बुझयबाक <strong>ह</strong>ेतु एि<strong>ह</strong> एकांकीक रचना कयलिन। वात योर भारतक सवर्तोमुखी <strong>िव</strong>कासक िशक्षाक नव नीितमे एकरउपयोिगताकेँ उािटत करबाक उे यसँ अ ाधुिनक पाठातगर्त बुिनयादी िशक्षाकेँ म<strong>ह</strong> व <strong>दे</strong>बाक उे यसँ मदान करबाक वृिजगेबाक लेल एि<strong>ह</strong> एकांकीक ओ रचना कयलिन। एकरा मा यमे आिथर्क वतता तँ आसानीसँ भेि ट जा सकैछ। अतएव तन-मन,धनसँ अपन मातृभूिमक सेवामे त पर भ’ जयबाक योजन अिछ। यिक्त- यिक्तमे एि<strong>ह</strong> भावनाकेँ जगयबाक <strong>ह</strong>ेतु जे यास भेल ओ तँअपन थानपर र<strong>ह</strong>ल, िकतु <strong>िव</strong>ालय, म<strong>ह</strong>ा<strong>िव</strong>ालय एवं <strong>िव</strong> व<strong>िव</strong>ालय तरपर ए.सी.सी., एन.सी.सी., एन.एस.एस., सदृश योजनाकेँिया<strong>िव</strong>त करबाक लेल थापना कयल गेलैक जकर मूल उे य छलैक मदान करबाक वृि जगेबाक तथा भावी संतिनकेँशेशवा थाि<strong>ह</strong>सँ अनुशासनक सूमे बा <strong>ह</strong>ल जाय जे भ<strong>िव</strong> यक <strong>ह</strong>ेतु लाभ द भ’ सकैछ तेँ तँ ज्ञान-धन क<strong>ह</strong>ैछ:<strong>दे</strong>शक एक-एक गोटेसँ िनवेदन अिछ जे िनमण कायर्मेतन-मन-धनसँ स<strong>ह</strong>ायता करू। मदानक भुखिलभारत माता अ<strong>ह</strong>ाँक आान कै र<strong>ह</strong>ल अिछ।(सामाधन, पृ ठ -27)।एि<strong>ह</strong> वृिक उदय भेलासँ <strong>दे</strong>शक नव-िनमण िनित रूपेँ <strong>ह</strong>ैबाक स भावना अिछ। सरकार एि<strong>ह</strong> िशक्षा नीितक सरा<strong>ह</strong>ना करैत छिनआ जे कूल एवं कालेजमे पढ़िन<strong>ह</strong>ारपर दबाव वा जनमानस उ साि<strong>ह</strong>त भ’ कए एि<strong>ह</strong> िदशामे कायर्रत <strong>ह</strong>ैता<strong>ह</strong>। तखन सु दर लालककथन छिन:जे सोचलक ई बात बड़ बुिधयार छल। <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>क आब पढ़ैतछैक बार<strong>ह</strong>ोवणर्क िधयापूता, सबकेँ नोकरी गेटतैक नि<strong>ह</strong>,तखन सब बेकार भेल गामेपर एि<strong>ह</strong> खो <strong>ह</strong>ीसँ ओि<strong>ह</strong>खो <strong>ह</strong>ी ढ़<strong>ह</strong>नाइत िफरैत छल से तँ नि<strong>ह</strong> ने <strong>ह</strong>ैत। (समाधान, पु ठ-32)।अनािद कालि<strong>ह</strong>सँ समाज दु<strong>ह</strong> वगर्मे <strong>िव</strong>भािजत र<strong>ह</strong>ल अिछ जकरा धनीक-गरीब वा शोषक-शोिषत वा स प न-<strong>िव</strong>प न आिद <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धसंज्ञासँ <strong>िव</strong>िभ न समयमे स बोिधत कयल जाइत र<strong>ह</strong>ल अिछ। सामािजक <strong>िव</strong>षमता सबसेँ वल त सम या िथक जकर फल वरूपसमाजक <strong>िव</strong>भाजन भ’ गेलैक नया समाज क वर्मान वरूप <strong>िव</strong>लुिपत भ’ गेल। आिथर्क पिरिथि त वा ि<strong>ह</strong>त-स ब धक आधारपरसमाज मुख् यत: तीन ेणीमे <strong>िव</strong>भािजत अिछ। उच् च वगर्, म य वगर् ओ िन न वगर्। उपयुर्क् त आधारपर समाजक अ तगर्त वगर् वैष यकआगमन भेलैक। सामािजक वातावरणक उपयुर्क् त पृ ठभूिममे ि<strong>ह</strong>नक थान एक उलेखनीय एकांकी िथक, जाि<strong>ह</strong>मे एकांकीकार39


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्शोिषत वा गरीब वा <strong>िव</strong>प न वगर्पर <strong>ह</strong>ोइत अ याचारक वा त<strong>िव</strong>कतासँ अवगत करौलिन अिछ। ामीण पिरवेशमे ए<strong>ह</strong>न पर परा र<strong>ह</strong>लअिछ जे गामक िड<strong>ह</strong>बाक अथत थान गामक यायालय तीक मानल जाइत छल, जतय नीक अधला<strong>ह</strong>क <strong>िव</strong> लेषण क’ कएदोषीकेँ द ड <strong>दे</strong>ल जाइत छलैक, जकर ओ साक्षी <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>। समाजक आचार संि<strong>ह</strong>ताक ओ तीक <strong>ह</strong>ोइत छला<strong>ह</strong>। थानजतय गाममे र<strong>ह</strong>िन<strong>ह</strong>ारक सुख-दुःखक समान रूपेण स<strong>ह</strong>भागी <strong>ह</strong>ाेइत छिथ। समाज क याण जिनक सवर्मुख वैिश य छिन तथासामािजक क याणमे अपन क याण मानैत छिथ। ए<strong>ह</strong>न यायालयमे बैिस क’ लोक दूधक दूध आ पािनक पािन याय करबामेव तुतः सक्षम <strong>ह</strong>ोइत छिथ। वै<strong>ह</strong> िड<strong>ह</strong>बार समाजमे सतत पूिजत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ल छिथ तथा समाज <strong>ह</strong>ुनक स मान करैत आयल अिछ।बदलैत समािजक पिरवेशमे ए<strong>ह</strong>न मा यतामे पिरवर्न भेल जकर पिरणाम भेल अिछ जे वातंयोर भारतमे राम रा यक थापनाकउे यसँ ाम पंचायतक थापना कयल गेलैक तथा ओकर धान मुिखयाक <strong>ह</strong>ाथमे गामक याय करबाक उरदाियव <strong>दे</strong>ल गेलिन।मुदा मुिखया याय की करैत छिथ ओ तँ अ यायक तीक बिन क’ अपन राक्षसी वृिसँ समाजपर अ याचार करैत छिथ। ए <strong>ह</strong>ीयथ थताक पृ ठभूि ममे एकांकीकार थान एकांकीक कथािभिक िनमण कयलिन अिछ।गामक मुिखया <strong>ह</strong>िरवंश बाबूकेँ युग-युगा तरसँ दीन-<strong>ह</strong>ीन जनमानसकेँ शोिषत करबाक अयास छिन। सुिगयाक बेटा मखना <strong>िव</strong>गतअठार<strong>ह</strong> िदनसँ वराा त छैक जे <strong>ह</strong>ुनक शोषण नीितक फलस् वरूप अक मात् काल-क्विलत भ’ जाइत अिछ। सुिगयाक मा एतबेअपराध छैक जे समयपर <strong>ह</strong>ुनका ओतय पािन भरबाक <strong>ह</strong>ेतु नि<strong>ह</strong> जाइत अिछ, जकर इनाम ओकरा भेटैत छैक मािर-गािर सुनबैतिनमर्मतापूवर्क पीटब ओ अपमािनत करब। सुिगयाक अ घभक् त पित पचकौड़ी अपन पुक मृयुसँ आ<strong>ह</strong>त भ’ परम् परागत यायालयकतीक थानक अित वकेँ मेटैयबाक लेल किटब अिछ, िक तु ठकाइक बात मािन अपन <strong>िव</strong>चारकेँ बदिल दैछ। अततः ओ<strong>ह</strong>ी थानमे गामक सब क् यो उपिथत भ’ वर्मान मुिखया <strong>ह</strong>िरवंश बाबूकेँ पदच् युत क’ कए एक नव मुिखयाक चुनावक नारा दैतअिछ।एकांकीकार शोिषत वगर्क बीच युगयुगा तरसँ चल आिब र<strong>ह</strong>ल आोशसँ कथानकक िनमण कयलिन अिछ। ितपा एकांकीमेमूलत: दुइ <strong>िव</strong>चारधारासँ संघषर्रत अिछ। एक तँ पर परासँ चल अ ािब र<strong>ह</strong>ल बि<strong>ह</strong>याक ित शोषक वगर्क नृशंस <strong>ह</strong> या दोसर भागसमसामियक सामािजक पिरवेशमे चिलत चुनाव-पित तथा आधुिनक मुिखयाक ियाकलापक वा त<strong>िव</strong>कतापर जे अ <strong>ह</strong>रजाली छलतकरा <strong>ह</strong>टयबाक उपम कयल गेल अिछ। पिरविर्त पिरवेशमे समाजमे <strong>िव</strong>ो<strong>ह</strong>क वर अ य त तीवर् भ’ गेल अिछ तेँ सामािजकपिरवेशकेँ पिरविर्त करबाक योजन अिछ। एकंाकीकार इए<strong>ह</strong> वृि छिन।कतोक शता दीक गुलामीक प चात् भारतकेँ वत ता ा त भेलैक। <strong>दे</strong>शक नव-िनमणक <strong>ह</strong>ेतु कितपय योजनािद िया<strong>िव</strong>त करबाकिदशामे सरकार यासो मुख भेल। सरकारक िदससँ से<strong>ह</strong>ो कितपय योजनाकेँ कायर्रूप <strong>दे</strong>बाक <strong>ह</strong>ेतु यास कयल गेल। एकर एकमा उे य छलैक को<strong>ह</strong>ुना यिक्त- यिक्त जे गरीबीक मािरसँ कु<strong>ह</strong>िर र<strong>ह</strong>ल अिछ ताि<strong>ह</strong>सँ मुिक्त िदयबाक िदशामे यास कयल जाय।अिधकांश ामीण गामक पिर याग क’ श<strong>ह</strong>रो मुख <strong>ह</strong>ैबाक िदशामे यास करय लागल। तकर भीषण दु पिरणाम भेलैक जे गामक गामजनशू यताक कगारपर प<strong>ह</strong>ुँचय लागल। समाजक समक्ष एक <strong>िव</strong>षम िथित उ प न <strong>ह</strong>ोमय लगलैक। ए<strong>ह</strong>ना िथितमे ामीण पिरवेशकेँबचयबाक लेल जनमानसमे ए<strong>ह</strong>न वातावरणक िनमण कयल गेल जे ओ ओ<strong>ह</strong>ी पिरवेशमे रि<strong>ह</strong> अपन जीवकोपाजर्नाथर् अपन कौिलकध धाकेँ पुनः वीकार करय। एकर दूटा भाव पिड़तैक। एक तँ लोक अपन गृ<strong>ह</strong>-उोग िदस उ मुख <strong>ह</strong>ोइत आ दोसर श<strong>ह</strong>रीपिरवेशपर अनाव यक दबाब नि<strong>ह</strong> पिड़तैक।40


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्एि<strong>ह</strong> पिरे यमे ि<strong>ह</strong>नक एकांकी घरैया लूिर (1958) एक म<strong>ह</strong> वपूणर् उपलिध िथक। <strong>िव</strong>सुन<strong>दे</strong>व ामीण पिरवेशक पिर याग क’<strong>िव</strong>से सरक संग कलका सदृश म<strong>ह</strong>ानगरीय पिरवेशमे रोजगारक तलाशमे जयबाक आकांक्षी अिछ। मुदा <strong>िव</strong>से सर श<strong>ह</strong>री पिरवेशसँपिरिचत र<strong>ह</strong>लाक कारणेँ ओकर वा त<strong>िव</strong>क किठनाइसँ अपन बाल संगी िम <strong>िव</strong>सुन<strong>दे</strong>वकेँ ए<strong>ह</strong>न िनणर्य करबासँ सवर्था मना करैत अिछ:<strong>ह</strong>म सौचैत िछऔक जे तोरा की करक चाि<strong>ह</strong>अउ तो<strong>ह</strong>ूँ नीकजकाँ सोिच ले। (वैद<strong>ह</strong>ी, नव बर-िदस बर 1958, पृ ठ -407)<strong>िव</strong>से सर, अपन नेक सला<strong>ह</strong> दैत छैक जे अपन पुतैनी अथात्र् करघा चला क’ अपन पिरवारक संग, सुखी स प न रि<strong>ह</strong> सकैतअिछ। एकर ओ समुिचत ब ध से<strong>ह</strong>ो क’ दैत छैक, जकर पिरणाम <strong>ह</strong>ोइछ जे <strong>िव</strong>सुन<strong>दे</strong>व गामि<strong>ह</strong>मे रि<strong>ह</strong> अपन रोजगार क’ कए सुखी-स प भ’ जाइत अिछ। <strong>िव</strong>सुन<strong>दे</strong>वक <strong>दे</strong>खा-<strong>दे</strong>खी गो<strong>िव</strong> द िम ी, सैनी ठठेेरी एवं िझंगुर चमार ारा िनिमर्त पलंग, झािल ओ ढ़ोलकबाजारमे छु<strong>ह</strong>ुा उिड़ जाइत अिछ। एकांकीकारक मा यता छिन, जे आधुिनक िशक्षा णाली यिक्त - यिक्तकेँ रोजगार मु<strong>ह</strong>ैया नि<strong>ह</strong>करा सकैछ। जा धिर यिक्त पु तैनी ध धाकेँ नि<strong>ह</strong> अपनाओत ता धिर ओकर सामािजक पिरवेश कोनो तर<strong>ह</strong>क सुधारक स भावनानि<strong>ह</strong> दृिगत <strong>ह</strong>ोइछ। अतएव एकांकीक मूल वर छैक अपन कौिलक ध धाक अनुरूपि<strong>ह</strong> िशिक्षत भ’ कए काज करब। तखने <strong>ह</strong>मरसामाि जक पिरवेश पिरविर्त भ’ सकैछ तथा यिक्त- यिक्त सुखी स प न बनबाक कामनाक पूितर् भ’ सकैछ।रा िपता म<strong>ह</strong>ा मा गाँधीक रामरा यक सपना एकरे फल वरूप साकार भ’ सकैछ। <strong>ह</strong>मर चीन सामािजक यव थामे येक जाितककायर् ओकर सामािजक पिरवेशानुसारेँ <strong>िव</strong>भािजत छलैक, तेँ वेरोजगारीक सम या नि<strong>ह</strong> उ प न <strong>ह</strong>ोइत छलैक। वणमक जे यव था<strong>ह</strong>मर समाजमे कयल गेल छलैक तकर मूल पिरक पना इए<strong>ह</strong> छलैक। िक तु पिरविर्त पिरवेशमे लोक ओि<strong>ह</strong>सँ <strong>िव</strong>मुख भ’ अिछ तेँवेरोजगारीक सम या समाज ओ सरकारक सम ा उपिथत भ’ गेल गेल अिछ। ितपा एकांकीमे एकांकीकार मूल रूपेँ कुटीर-उोग एवं गृ<strong>ह</strong>-उोग िदस जन सामायक यानाकषर्ण कयलिन अिछ। अ याधुिनक पिरवेशमे समाजमे, <strong>दे</strong>शमे, पुनिनमण तथासामािजक चेतनाक आव यकता अिछ। एकांकीकार अपन यिक्तगत जीवनक याव<strong>ह</strong>ािरक अनुभवक आधारपर समाज ओ <strong>दे</strong>शमेचिलत योजना तगर्त घरैया लूिरक के -<strong>िव</strong> दुमे िनरूिपत कयलिन अिछ। ओ समाजक ओि<strong>ह</strong> पक्ष िदस संकेत कय लिन अिछ जेअ याधुिनकताक चवातमे पि़ड़ कौिलक िया-कलापके ितलांजिल द’ कए श<strong>ह</strong>रो मुख <strong>ह</strong>ैबाक आकांक्षी भ’ गेल अिछ। िक तुयोजन अिछ जनमानसमे िदशा-िनदशनक जकर फल वरूप ओकर कायाकप कयल जा सकैछ। उिचत िदशा बोधक फल वरूप<strong>िव</strong>सुन<strong>दे</strong>व, गो<strong>िव</strong> द िम ी, सैनी ठठेरी ओ िझंगुर चमार समािजक पिरवेशमे रि<strong>ह</strong> क’ अपन आिथर्क िथितकेँ सुधारबामे सक्षम भ’सकला<strong>ह</strong> आ उितक िशखरपर चिढ़ समाजक अ य यिक्तकेँ अपन कौिलक यवसाय िदस उ मुख कयलिन।मलर<strong>िव</strong>मे एकांकीकार <strong>ह</strong>ा य- यंग् यक अूत धारा वाि<strong>ह</strong>त कयलिन अिछ। जि<strong>ह</strong>ना का यक क्षेमे एि<strong>ह</strong> वृिक फुटन भेल अिछति<strong>ह</strong>ना ओकर वा त<strong>िव</strong>क वरूप एि<strong>ह</strong> एकांकीमे प ट अिछ जे पिडत लोकिन झूठक पंच रि<strong>ह</strong> सवर्साधारणक शोषण करैत आयलछिथ। एि<strong>ह</strong>मे राउत लोकिनक तथा पंिडत लोकिनक घूर्ताकेँ अ य त मनोरंजक ढ़ंगे एकांकीकार तुत कय लिन अिछ।41


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम् वात योर भारतक मुख वृि जनसामायक सम ा आयल अिछ टाचार। टाचारी वृि <strong>ह</strong>मर जीवनमे एि<strong>ह</strong> कारेँ वेश क’गेल अिछ जे ओि<strong>ह</strong>सँ मुिक्तक मागर् नि<strong>ह</strong> भेिट र<strong>ह</strong>ल अिछ। जीवनमे डेग-डेगपर एकर नग् न रूप प ट अिछ तथा समाजकेँ मुिक्तकमागर् नि<strong>ह</strong> भेिट र<strong>ह</strong>ल छैक। जँ पिरचमी-एवसडर् नाटकक ल य ितीय म<strong>ह</strong>ायुोर <strong>िव</strong>संगितक िचण करब छल तँ वात योरभारतमे उपजल करब चिर<strong>ह</strong>ीनता, ाचार एवं नूतन अध धािमर्कतापर तीण-यंग्यक <strong>ह</strong>ार करब मैिथली एकांकीकारक लयबिन गेल छिन। अतएव वातंयोर भारतमे उपजल चिर <strong>ह</strong>ीनता एवं ाचारक के-<strong>िव</strong>दुपर तीण-यंग्यक <strong>ह</strong>ार कयल गेलअिछ।उपयुर्क् त पिरे यमे ि<strong>ह</strong>नक <strong>ह</strong>ािकमक <strong>ह</strong>ािकम वा ननिदओक नािन दमे प ट झाँकी भेटैत अिछ। एि<strong>ह</strong>मे एक िनधर्न सं कृत पाठशालाकिशक्षक िचक मा यमे एकांकी ओि<strong>ह</strong> ाचारी िड टीक चिरकेँ उपिथत कयल गेल अिछ जे आकंठ टाचारमे डूबल अिछ।िड टी सा<strong>ह</strong>ेब टाचारक तीक छिथ जिनक िनदर्यतासँ िशक्षक समुदाय बेचैन र<strong>ह</strong>ैछ, िक तु ओ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयकेँ सवर्था िबसिर जाइतअिछ जे ओकरो ऊपर कोनो अिधकारी छैक। सं कृत पाठशालाक िशक्षक <strong>िव</strong>ालयसँ अनुपिथत र<strong>ह</strong>लाक कारणेँ पाँच टाका घूसिड टीकेँ गछैत छिथ, िक तु टाकाक अभावक कारणेँ शीि<strong>ह</strong> अदा करबासँ वंिचत र<strong>ह</strong>ैत छिथ। कूलक वािषर्को सवमे पिडत जीचेयरमेन सा<strong>ह</strong>ेबक सोझॉं रूपैया दैत छिथ। एि<strong>ह</strong> घटनासँ िड टी सा<strong>ह</strong>ेब आ<strong>ह</strong>त भ’ जाइत छिथ, कारण ओ <strong>ह</strong>ुनक <strong>ह</strong>ािकम छिथन।जि<strong>ह</strong>ना पािरवािरक जीवनमे ननिदक छैक, ओ अ याचार करबामे कनेको कुंिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइछ। अतएव एकांकीकार अ य त िनयोिजतढ़ंगे सामािजक पिरे यमे घिटत भेिन<strong>ह</strong>ार घटनाक िचांकन कयलिन अिछ एि<strong>ह</strong> एकांकीमे।िनधर्नता सामािजक जीवनक अिभशाप िथक। जतय ाचीन समयमे समाजवादी समाज छल ततय आधुिनक पिरे यमे यिक्तवादीसमाजक थापना शनै:-शनै भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ। एकर ेय छैक पिमी सं कृित ओ स यताकेँ। वर्मान शता दीक उरार्मेसामािजक पिरवेशमे एतेक शीतासँ पिरवर्न भ’ र<strong>ह</strong>ल अिछ जे सामािजक वरूप पिरवितर्त भ’ गेल अिछ। यिक्त आब एतेकबेसी आ म केित भ’ गेल अिछ जे एकैसम शता दीक वेश करैत-करैत अपन ाचीन पिरवेशक पिर याग करबाक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong>वश भ’गेल अिछ। <strong>ह</strong>मर सामािजक पिरवेश कतेक दूिषत भ’ गेल अिछ तकर वा त<strong>िव</strong>कताक िचण एकांकीकार कयलिन अिछ िदशाबोधएकांकीमे। सु दर युवाव थाक च ड िब<strong>ह</strong>ािड़मे सामािजक पिरवेश पिरविर्त भ’ जयबाक कारणेँ ए<strong>ह</strong>न िदग्िमत भ’ गेला<strong>ह</strong> जे अपनवृ माता-िपता पयर् तकेँ अपन सुख-सु<strong>िव</strong>धाक िजनगीमे बाधक मानैत छिथ। िक तु <strong>ह</strong>ुनक प नीपर पर पराक छाप एतेक वेसी छिनजे आधुिनक पिरवेशमे रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ ओ अपन मयदाक पृ ठ पोिषकाक रूपमे जन सामा यक सम ा तुत <strong>ह</strong>ोइत छिथ। इए<strong>ह</strong> कारण अिछजे <strong>ह</strong>ुनका अपन ससुर एवं सासुक ित असीम ा ओ सावना छिन। एकर पालन करबाक <strong>ह</strong>ेतु ओ अपन पितक <strong>िव</strong>रोध करैतछिथ :<strong>ह</strong>म अ<strong>ह</strong>ाँक गािजर्यन िकएक र<strong>ह</strong>ब, मुदा जे माय - बाप एतेकिसित सि<strong>ह</strong> क’ पोसलिन - पाललिन, िलखौलिन - पढ़ौलिन,ताि<strong>ह</strong> मायक वा ते दवाइ लय अ<strong>ह</strong>ॉं क<strong>ह</strong>ैत िछएेक बूढ़ाझीटय चा<strong>ह</strong>ैत छिथ आ िसनेमामे पाइ फेकय जाइत छी सेउिचत िथकैक। (िमिथला िमि<strong>ह</strong>र 16 जुलाई, 1978)42


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सु दर प नीक मानिसक दशाक <strong>िव</strong> लेषण करबामे सवर्था असमथर् छिथ, कारण आधुिनकताक अ <strong>ह</strong>रजाली <strong>ह</strong>ुनका लागल छिन। तेँप नीकेँ एकाकी छोिड़केँ’ िसनेमाक लाथेँ घरसँ पड़ा जाइत छिथ। एकांकीकार पित-प नीक वैचािरक िभ नताकेँ यथाथर्क घरातलपरआिन सामािजक पिरवेशमे बदलैत मानिसकताक <strong>िव</strong> लेषण करबामे सफल भ’ पौलिन अिछ। एतय ओ सामा य पाठककेँ सोचबाक <strong>ह</strong>ेतुबा य करैत छिथ जे अप वेतन भोगी कमर्चारीक मानिसकता आधुिनक सामािजक पिरवेशमे के<strong>ह</strong>न भेल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ। ईमानिसकता मा िकरानीक नि<strong>ह</strong>, युत समपूणर् समाजक भ’ गेल अिछ। सु दरकेँ पिरिथितक वा त<strong>िव</strong>कताक ज्ञान तखन <strong>ह</strong>ोइतछिन जखन ओ अपन बालसंगीकेँ नूनूकेँ अपन वृ माता-िपताक ित अगाध आ मीयता ओ ा <strong>दे</strong>खैत छिथ जे व तुतःअनुकरणीय एवं सरा<strong>ह</strong>नीय अिछ। प नीकेँ ताि़ड़त क’ कए ओ नूनूक ओतय उपिथत <strong>ह</strong>ोइत छिथ। नूनू एम्.ए. इन िफलॉिसपीछिथ तथािप ओ नौकरीकेँ परामुखापेक्षी मानैत छिथ, की इए<strong>ह</strong> आधुिनक सयता वा सामािजक पिरवेशक उपज िथक।सामािजक पिरवेशमे ए<strong>ह</strong>न लोकक अभाव नि<strong>ह</strong> जे व तुिथितक यथाथर्तासँ िबनु अवगत भेनि<strong>ह</strong> ओकर स यापनक पाछाँ अप याँत भ’जाइत अिछ। एकांकीकार कौआ ल’ गेल कान मे ए<strong>ह</strong>ने एक घटनाक िनयोजन करबाक उपम कयलिन अिछ। डाक्टरक पुमनोज तथा ध नूक पु मो<strong>ह</strong>नक <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> अप<strong>ह</strong>रण क’ कए करबाक अपवा<strong>ह</strong>सँ दुनू िम िकंकर् य<strong>िव</strong>मूढ़ भ’ जाइत छिथ, िक तुवा त<strong>िव</strong>कताक र<strong>ह</strong> योाटन <strong>ह</strong>ोइत सम िच ता स नतामे पिरविर्त भ’ जाइछ।<strong>ह</strong>ा य- यंग् यसँ उब-डूब करैत ि<strong>ह</strong>नक एक एकांकी िथक वाइचा स। िशक्षा काशसँ कोसो दुर र<strong>ह</strong>लाक कारणेँ िबजलीका त कोनाअपन िपताकँ ठकलिन तकर यथाथर्तासँ पिरचय करौलिन अिछ एकांकीकार। मधुकांत पुक परीक्षोीणर् भेलाक कारणेँ सुनतास यनाराण पूजाक धूमधामसँ आयोजन कयलिन, िक तु यथाथर् व तु िथितसँ अवगत भेलापर <strong>ह</strong>ुनक मानिसक िथित कोन तर<strong>ह</strong>कभ’ जाइत छिन तकरे एि<strong>ह</strong>मे उािटत कयल गेल अिछ।पा :पा एकांकी णेताक मानिसक स तान <strong>ह</strong>ोइछ। ओकरामे रक् त बीज संचरण करैछ। ओि<strong>ह</strong>मे संक प-<strong>िव</strong> वासक गोता तथा जीवनदशर्नमे वंशजता र<strong>ह</strong>ैछ। ओकर सम त अिभजा य कौिलक र<strong>ह</strong>ैछ जकर स पूणर् वणर् शु से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ैछ। समत: अपन णेताक जीव तरंग-साक्ष कारक जीव त रचना िथक। ओि<strong>ह</strong>मे रागा मकता, आसंग सृजन-संक पना, नायानुभव, रंग- सं कार तथा रंग-रािशकता<strong>िव</strong>क संधातसँ उूत रंगपु अिछ। एकांकी णेताक आ तिरक रंगयज्ञक रंग कु डसँ उ प न तथा वरदान रूपमे ा त रंग िसिरंगवंशी रंगकुमार अिछ। एकांकी णेताक रंग ियामे रचनामे पा के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>ोइछ? ओ रंग-ियामे कतयसँ अबैत अिछ? एि<strong>ह</strong> नसँ बँिच क’ आगाँ जायब युिक्त संगत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोयत। एखन धिर ब<strong>ह</strong>ुधा पाक गुण-कार वगर् तथा ओकरा संगक बात <strong>ह</strong>ोइतअबैत <strong>ह</strong>ो, अिधकांशतः पृ ठपेषण <strong>ह</strong>ोइत अिछ। पाक रंग ियापर बड़ कम <strong>िव</strong>चार भेल अिछ। पा तँ रचनाकारक मानिसकस तान <strong>ह</strong>ोइछ। रचनाकारक जीवनगत ितवतामे पाक मयदा िथक। ओ से<strong>ह</strong>ो जीवनक ित ओि<strong>ह</strong>ना ितव <strong>ह</strong>ोिथ।ि<strong>ह</strong>नक पा योजनापर दृिपात करैत छी तँ प ट भ’ जाइछ जे ओ म य एवं िन नवगय सामािजक पिरवेशक ितिनिध व करैत<strong>दे</strong>खल जाइत अिछ जकरा समक्ष रोजी-रोटीक संगि<strong>ह</strong>-संग अपन जीवको्पाजर्नाथर् <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध सम या सुरसा सदृश मु<strong>ह</strong> बौने ठाढ़ छैक।एि<strong>ह</strong> दृष् िटएँ थान एवं घरैयालूिरक अिधकांश पा िन न गमैया सामािजक पिरवेशक ितिनध व करैत अिछ। ननिदओकेँ ननिद,मलर<strong>िव</strong>, िदशाबोध, वाइचा स, कौआ ल’ गेल कानक अिधकांश पा से<strong>ह</strong>ो ओ<strong>ह</strong>ी ेणीमे अबैत छिथ। म यम वगय ेणीमे43


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्घरैयालूिरक म<strong>ह</strong>े बाबू थानक <strong>ह</strong>िरवंश बाबू एवं ननिदओकेँ ननदिक चेयरमैन ितिनिध व करैत छिथ। उच् च वगर्क पाकअभाव ि<strong>ह</strong>नक एकांकीमे अिछ।व तुत: ि<strong>ह</strong>नक पाक संघषर्मे सामािजक समायोजन (सोसल एडज टमेट)क भावना सिि<strong>ह</strong>त अिछ। ि<strong>ह</strong>नक आ मस मानी पा अपनकृितक <strong>िव</strong>रोधी नकारा मक वृिक सामािजक विसँ अपन मेल नि<strong>ह</strong> बैसा पबैत अिछ। अतएव समायोजनक िथितमे ओमानिसक आशांितक अनुभव करैत अिछ जे को<strong>ह</strong>ुना ओि<strong>ह</strong> मानिसक तनावसँ मुिक्त भेटय एकरा <strong>ह</strong>ेतु ओ अपन समायोजनक कारणभूत <strong>िव</strong>रोधी वृिकेँ परा त करय चा<strong>ह</strong>ैछ। एि<strong>ह</strong> यासमे ओकर समाज-<strong>िव</strong>रोधी वृिसँ संघषर् करय पड़ैत छैक।एि<strong>ह</strong> कारेँ आ मस मानी पाक संघषर् सामािजक समायोजनक िदशामे कयल गेल एक यास िथक। इए<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुनक अ त: थसामािजक ेरणाकेँ याव<strong>ह</strong>ािरक क्षेमे आिन क’ उपिथत क’ दैत अिछ। ए<strong>ह</strong>न संघषर्मय यासक फल वरूप आ मसमानी पाक यिक्त व िनिमर् भेल अिछ जे ि<strong>ह</strong>नक िमिथलांचलक समाजक एकांकीक अनुपम <strong>दे</strong>न िथक। थानक पचकौड़ी ए<strong>ह</strong>ी ेणीक पाअिछ जे अपन आ म-स मानक रक्षाथर् थानकेँ कोिड़ क’ <strong>ह</strong>ुनक अित वकेँ मेटैबाक लेल तैयार अिछ।सा आँिखक सोझॉं नव-दशर्नक िनमण करैत अिछ जि<strong>ह</strong>मे एकमा व र<strong>ह</strong>ैत अिछ। वाथ ध साकेँ जी<strong>िव</strong>त रखबाक <strong>ह</strong>ेतु म दितकयिन<strong>ह</strong>ार यिक्त आ मकेित बिन जाइत अिछ। िक तु ओकरा संधषर् ओ करैत अिछ जकरा लोकत मे <strong>िव</strong> वास एवं िन ठा छैक।जे यिक्त साक <strong>िव</strong>रोधमे नारा लगबैत अिछ तकरापर <strong>िव</strong>पिक प<strong>ह</strong>ाड़ टूिट पड़ैत छैक। तथािप नैितकता आ साक बलपर यिक्तक मनोबल बढ़ैत छैक आ असत् वृिक संरक्षक कालजयी से<strong>ह</strong>ो सृिसँ डेराय लगैत अिछ। एि<strong>ह</strong> कारक जन-जागृितककायर् एकमा साि<strong>ह</strong> ये ारा संभा<strong>िव</strong>त अिछ। <strong>ह</strong>िरवंश बाबू गामक मुिखया छिथ तेँ <strong>ह</strong>ुनक आज्ञाक िबना गामक एक पात पयर् त नि<strong>ह</strong>ि<strong>ह</strong>ल पबैत अिछ। ओ एतेक वेसी वाथ ध छिथ जे ओ अपन व क पूितर्क िनिम िनरी<strong>ह</strong> सुिगयापर <strong>ह</strong>ार करबामे कनेको कुिठतनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिथ, कारण ओ <strong>ह</strong>ुनकर बेटा नूनू बचबाक आज्ञाक उ लंघन कयलक अिछ, जाि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>ुनका चोट प<strong>ह</strong>ुँचैत छिन। यिपओकर बेटा मखना अठार<strong>ह</strong> िदनसँ वराा त छैक माया, मो<strong>ह</strong>, तथा ममता नामक कोनो व तु <strong>ह</strong>ुनक अ तरा मामे नि<strong>ह</strong> छिन। तेँिनदर्यता पूवर्क यव<strong>ह</strong>ार करैत छिथ जकर पिरणाम अ य त भयाव<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ाेइछ।जाि<strong>ह</strong> ामांचलमे अिशक्षा एवं अ ध ाक भाव र<strong>ह</strong>त ओतय िनधर्नता तथा शोषणक परपरा िनित रूपेँ र<strong>ह</strong>तैक। अधंाकतीक छिथ पंचकौड़ी तथा <strong>ह</strong>ुनक प नी सुिगया जे थानपर कबुला पाती क’ कए मखनाक नीके <strong>ह</strong>ोयबाक कामना करैत अिछ।शोिषत वगर्मे एकता अव य अिछ तथािप ओ अ यायसँ डेरायल र<strong>ह</strong>ैत अिछ, िक तु ओि<strong>ह</strong>सँ मुक् त <strong>ह</strong>ोयबाक इच् छा अव य रखैतअिछ। मुदा सामािजक पिरविर्त पिरवेशमे से सभव नि<strong>ह</strong> भ’ पबैत अिछ।वर्मान पिरवेशमे एक दोसराक उपयोग करबाक पाछॉं बे<strong>ह</strong>ाल अिछ। एि<strong>ह</strong> लेल कोनो तर<strong>ह</strong>क योग् यता अपेिक्षत नि<strong>ह</strong>, युत एक<strong>ह</strong>थक डाक योजन अिछ। मुदा एतबा िनित अिछ जे लोक अपन लाभक लेल आेकर उपयोग दोसरापर करैत अिछ। ई पर परासमाजमे सतत चलैत र<strong>ह</strong>ैत अिछ। एक बेर आक् टोपसक िशंकजामे पि़ड़ गेलापर वापसीक मागर् अवरू भ’ जाइत छैक।घरैयालूिरक म<strong>ह</strong>े बाबू आ थानक <strong>ह</strong>िरवंश बाबू ए<strong>ह</strong>ी ेणीक पा छिथ। जतय म<strong>ह</strong>े बाबू अि<strong>ह</strong> ेणीक ितिनिध छिथ जेशोिषत वगर्क शोषण सूिदपर रूपैया लगा क’ करैत छिथ, आ समाजक साइलॉक सदृश छिथ जे खदुकाक कॲढ़-करेज पयर् त44


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्खोरैैबामे किनयो कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिथ तति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>िरवंशबाबू एक अ<strong>ह</strong>ंकारी यिक्त छिथ, जे शोक वगर्पर अ याचार करैत छिथ।यिप शोिषत समाज <strong>ह</strong>ुनका सभक गित<strong>िव</strong>िधसँ पूणर्रूपेण पिरिचत अिछ तथािप बेर-घड़ीपर वै <strong>ह</strong> काज अबैत छिथन तेँ <strong>िव</strong>रोधकरबाक ने ने उठैछ।अ य य पाक योग क’ कए िदशाबोध एकांकीक रचना एकांकीकार कयलिन। एि<strong>ह</strong>मे कुल चािर पा अिछ। नूनू, <strong>ह</strong>ुनक वृिपता, सु दर तथा <strong>ह</strong>ुनक युवती प नी। <strong>ह</strong>मर सामािजक पिरवेशक उक् त चारू पा मानिसक <strong>िव</strong> लेषण करबामे सक्षम भेला<strong>ह</strong> अिछ।आधुिनक सामिजक पिरवेशक तीक छिथ सु दर जे भौितकवादी युगमे अपन जीवनकेँ सुखी-स प न सानिदत बनयाबामे िन नसँिन न तरपर जा सकैत छिथ। िक तु युवती प नीक <strong>िव</strong>ो<strong>ह</strong>ी तेवर एतेक बेसी खर अिछ जे <strong>ह</strong>ुनका सोझाँमे ओ अँटिक नि<strong>ह</strong> पबैतछिथ। िक तु नूनू कतर् यिन ठ पा छिथ जे एम.ए. इन िफलॉसफी रि<strong>ह</strong>त<strong>ह</strong>ुँ अपन कर्यपरायणता संगि<strong>ह</strong> संग िपतृ एवं मातृभिक्तकेँअपन पुनीत कर्य बुझैत छिथ। ओ िदग्िमत सुदरकेँ आदशर् जीवन एवं कर् यपरायणता पाठ अपन यव<strong>ह</strong>ारसँ पढ़ा क’ िदशाबोधकरबैत छिथ। नूनूक चिरसँ िशिक्षत भ’ कए सु दर अपन संग मायक इलाजक लेल तपरता <strong>दे</strong>खायब अपन पुनीत कतर् य बुझैतछिथ। एकांकीकार िदग् िमत सामािजक पिरवेशक जे वात<strong>िव</strong>क मानिसकता भेल जा र<strong>ह</strong>ल अिछ तकर यथाथर्तासँ जन सामा यकेँपिरिचत करयबाक यास कयलिन अिछ जे आ ाुिनक पिरवेशमे उपेक्षणीय नि<strong>ह</strong> युत <strong>ह</strong>णीय अिछ।संवाद :रंग रचना चाक्षुष यज्ञ िथक तथा रानु ठान ओकर कमर्का ड। संवादक ऋचा तवनसँ युग पुरुषकेँ साक्षात् कयल जाइत अिछ।रंगानुभव यज्ञ पुरुषक एि<strong>ह</strong> गाियी गायनसँ अवगा<strong>ह</strong>न पबैत अिछ आ स पूणर् रंगकमर्मे यक्ष <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतएव संवादकम ोचारसँ रंग कमर्क साक्षा कार <strong>ह</strong>ोइत अिछ। एि<strong>ह</strong> ऋचा गायनक िनित याकरण अिछ। एि<strong>ह</strong> कारेँ संवादक तुतीकरणकसे<strong>ह</strong>ो एक संि<strong>ह</strong>ता अिछ जे ओि<strong>ह</strong>मे िनि<strong>ह</strong>त अिछ। संवाद रंगानुभवक आ मज िथक। संवाद रंग कमर्क यव<strong>ह</strong>ार ओ आचारण िथकिनदशक, सूधार ओ रंगकमक संवादमे रंगकमर्, मंचन आ अिभनयक िदशाक अ वेषण करैत छिथ। कारण संवादक येक श द,वाक् य रंगिसिमे र<strong>ह</strong>ैत अिछ। अतएव पूणर् संवाद रचनामे एक तँ येक श दसँ रंगकमर्क िकरण फुटैत अिछ, दोसर स पूणर् संवादए<strong>ह</strong>न रंगिस श दक अनुशािसत सम वयसँ एक ए<strong>ह</strong>न आलोक <strong>िव</strong> ब तुत करैत अिछ जे रंगकमर्क िदशा संकेत करैत अिछ।संवाद पाक ब<strong>ह</strong>ु<strong>िव</strong>िध यिक्त वक दपर्ण िथक, ओकर <strong>िव</strong>धाियका चािरि कताक समानुपाितक <strong>िव</strong>कासक मानद ड िथक। संवादरचनामे नाटकक णेताक अ य त किठन भूिमका र<strong>ह</strong>ैत छिन। <strong>ह</strong>ुनका एकि<strong>ह</strong> संग <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध पाक भूिमकामे उतिर क’ ओकरमनःिथितक अनुरूप संवाद रचना करय पड़ैत छिन। कत<strong>ह</strong>ु संवाद आरोिपत नि<strong>ह</strong> लागय, पाक कृित ओ रंगवेदनाक ितकूलनि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ो जकरा सतत यानमे राखय पड़ैत छिन।उपयुर्क् त पिरे यमे ि<strong>ह</strong>नक संवाद योजनापर दृक्पात कयलापर प ट र तीत <strong>ह</strong>ाेइत अिछ जे ओ येक पाक संवाद-योजना ओकरपिरिथितक अनुकूलि<strong>ह</strong> िनरूपण कयलिन अिछ। <strong>ह</strong>सनमे जतय <strong>ह</strong>ा य- यंग् यक मुखता र<strong>ह</strong>ैत अिछ ततय ओ तदनुरूपि<strong>ह</strong> संवाद-योजना कयलिन अिछ। ि<strong>ह</strong>नक येक संवाद ए<strong>ह</strong>न बुझना जाइछ जेना ओ वयं पाक रूपमे उपिथत भ’ कए अपन बात ओकरामु<strong>ह</strong>े क<strong>ह</strong>यबाक यास कयिल न अिछ। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक एक <strong>िव</strong>शेषता अिछ जे एकांकीकार ओि<strong>ह</strong>मे पाोिचत भाषाकसंगि<strong>ह</strong>-संग ा य भाषाक योग एतेक स<strong>ह</strong>जताक संग कयलिन अिछ जकर पिरणाम भेल अिछ जे ि<strong>ह</strong>नक भाषा-शैली अ य तममर्पश बिन गेल अिछ। यिप ई सं कृतक पिडत िछ थ जिनका त सम श दक योग करबामे <strong>िव</strong>शेष आिभरुिच र<strong>ह</strong>बाक चा <strong>ह</strong>ी,िक तु ई भाषा योगमे एतेक, उदारचेता छ िथ जे ि<strong>ह</strong>नक चा<strong>ह</strong>े का य भाषा <strong>ह</strong>ो चा<strong>ह</strong>े गभाषा <strong>ह</strong>ो ओि<strong>ह</strong>मे ठेंठसँ ठेंठ श दावलीक एतेक45


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्चुर पिरमाणमे योग करैत छिथ जे पाठकक ममर्केँ पशर् करबामे स<strong>ह</strong>ायक <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जतेक दूर धिर एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमेभाषा योगक न अिछ ओि<strong>ह</strong> पिरे यमे िन<strong>िव</strong>र्वाद रूपेँ जा सकैछ जे लोकोिक्तक योग करबामे ई म<strong>ह</strong>ारथ <strong>ह</strong>ािसल कयने छिथ जेपाठकक यानाकिषर्त करैत अिछ। <strong>ह</strong>सन ओ एकांकीक भाषाशैली वा संवाद योजना तुत करबाक शैली एतेक सक्षम अिछ जेनेप यमे कोनो कारक आड बर करबाकक योजन नि<strong>ह</strong> पड़ैछ। रंगमंचक यवथाक ए<strong>ह</strong>न संकेत पाक मायमे <strong>दे</strong>लिन अिछ जेओकर भूिमकाक नि<strong>ह</strong> िनमण करैछ। पा जखन पर पर वातलाप करैछ तखन अपन मौन, आवेग, िथर दृिएँ, कखनो-कखनो<strong>ह</strong>ँिस क’ कखनो- कखनो बीचमे रूिक क’ नाटकीय भाव ग भीर बना दैत अिछ। एि<strong>ह</strong> कारेँ मंचीय स भावनासँ पिरपूणर् ि<strong>ह</strong>नक<strong>ह</strong>सन ओ एकांकी सामािजक जीवनक <strong>िव</strong>िभ न सम याकेँ जि<strong>ह</strong>ना-ति<strong>ह</strong>ना तुत कयलक अिछ।िमिथलांचलमे चिलत मु<strong>ह</strong>ावरा ओ लोकोिक्तक योगमे ि<strong>ह</strong>नक का य भाषाक संगि<strong>ह</strong>-संग गभाषाक वैिश य अिछ। ि<strong>ह</strong>नक एि<strong>ह</strong>वृिक ितफल <strong>ह</strong>सन ओ एकंाकीमे से<strong>ह</strong>ो उपल ध <strong>ह</strong>ोइत अिछ जकर िकछु बानगीक अवलोकन कयल जा सकैछ यथा पेट कािटक’ पोसल पूत सै<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ै फलनामा भूत, पिरलागब, दाँत िनचोड़ब, <strong>ह</strong>क् कर पेलब, जीक पातर, नङो-चङो करब, मनक मनोरथ मनि<strong>ह</strong>िबलटल, आन करैत आन भेल <strong>ह</strong>ो रामा, गाल लगायब, अमार लगायब, बि<strong>ह</strong>रा नाचे अपने तालेँ, कुकुर माछी काटब, रनरनायबिफरब, बङौर लगाएब, भोथ<strong>ह</strong>ा कलम, सनक सवार, मन लो<strong>ह</strong>छब, गुमाने फाटब, पाँतरमे पड़ब, काछर काटब वंश कुड़<strong>ह</strong>िर, नुिड़ऐलिफरब, क<strong>ह</strong>ी गायकेँ िभ ने बथान, कट<strong>ह</strong>रमे नेढ़ा लगाएब, भोँडो छुड़ल ओ पेटो नि<strong>ह</strong> भरल, सोनक दोस की सोनारक दोस, प<strong>ह</strong>ाड़ढ़ा<strong>ह</strong>ब, छौड़ी िसखाबय बूढ़, दादीकेँ बुिड़सट<strong>ह</strong>ी, खोप सि<strong>ह</strong>त कबुतराय नमः, रड़ धु मस करब, द म ने दु सर खाली बात पकठोस,ग पीक खिर<strong>ह</strong>ान, दूरक ढ़ोल सा <strong>ह</strong>ओन, पेट छूटल गोनू झाक ढ़ाकी, कन<strong>ह</strong>ा नछर, नाक दम ठेकब, यमराजक िपी, आँिखगुड़रब, कमला कातक दड़ािर जकाँ मुँ<strong>ह</strong> बायब, जीवइ छी ने मरइ छी <strong>ह</strong>ुकुर-<strong>ह</strong>ुकुर करइ छी, भोकना िबलाड़, सुिख क’ िटट<strong>ह</strong>ी,िफिफआइत र<strong>ह</strong>ब, छु<strong>ह</strong>ुक् का उड़ब, खगल लोक, डाँर पीठ एक् कठा <strong>ह</strong>ोयब, <strong>ह</strong>किललो भेल िफरब, खगले लोक की ने करय, पेटप<strong>ह</strong>ाड़, सुरता लागब, घूड़ घूऑं करब, टटी लागब, लते प दौड़ब, जोगार धरायब, छ पन छूरी चमकायब, कबुला करब, िजपोसब, आँिख फुटब, एक बजा बय सतर<strong>ह</strong> आबे, अकाश ठेकब, सािटधट राखब, लटार<strong>ह</strong>म करब, खेखिनयाँ करब, कुरर्काई करब,ऑंटागील करब, उम खेती म यम वान, अधम चाकरी भीख िनदान, <strong>ह</strong>ाथ पकड़ब, सेवा सँ मेवा पायब, कौआ ल’ गेल कान,इयािद। एि<strong>ह</strong>सँ प ट भ’ जाइछ जे ि<strong>ह</strong>नका भाषापर अूत अिधकार छिन तथा पाक मु<strong>ह</strong>े सुनैत <strong>दे</strong>री दशर्ककेँ वयं आ मबोध भ’जाइत छैक।एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनक भाषा अ य साि<strong>ह</strong>ियक <strong>िव</strong>धािदक तुलनामे एक पृथक सं कारसँ संयुक् त अिछ। यथाथर्क आ<strong>ह</strong> कारणेँ ओकरासामा य जीवनक बोली वणर्क भाषासँ िनकट <strong>ह</strong>ोयब अिनवायर् अिछ। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सन सामा य भाषाक भीतरि<strong>ह</strong>सँ संचिरतसं कािरत भेल अिछ। एि<strong>ह</strong> रूपमे एकांकीक व तुक लेल त ये नि<strong>ह</strong> करैछ, युत सपूणर् रचनात क िनमण से<strong>ह</strong>ो करैछ। व तुत:ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक भाषा स पूणर् स ेषणक भाषा िथक जाि<strong>ह</strong>मे एक-एक श द क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ ओ म<strong>ह</strong> वपूणर् नि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong> वपूणर्अिछ एक सम भाव आ ओ जे नि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल गेल अिछ, जे, विनत- यंिजत मा कयल जाइत अिछ। भाषा ि<strong>ह</strong>नक यिक्त वमेरचल-बचल छिन जे सामिजक पिरवेश, मािन सक चेतना सब िमिल क’ ि<strong>ह</strong>नक भािषक ितभाक िनमण करबयमे स<strong>ह</strong>ायक भेलअिछ। ि<strong>ह</strong>नक सजर्ना मक बोध, चयन ओ संयोजनक सायास आ<strong>ह</strong> सामा यसँ <strong>िव</strong>िश ट बना <strong>दे</strong>लिन अिछ।गीत :अमर मूल रूपेँ क<strong>िव</strong> छिथ तेँ एकांकीमे से<strong>ह</strong>ाे थल- थलपर ि<strong>ह</strong>नक का य ितभाक फुटन भेल छिन जकर ितफल घरैयालूिर,<strong>ह</strong>ािकमक <strong>ह</strong>ािकम एवं मदानमे से<strong>ह</strong>ो ि<strong>ह</strong>नक का य-ितभासँ पाठक एवं दशर्क पिरिचत <strong>ह</strong>ोइत अिछ घरैयालूिरमे ढ़ोलक झािलपर गबैतएक म डली वेश करैत अिछ जकर <strong>िव</strong>षय-व तु िथक रा िपता म<strong>ह</strong>ा मा गाँधी ारा <strong>दे</strong>खाओल गेल गृ<strong>ह</strong>-उोग एवं कुटीर-उोग,तकर म<strong>ह</strong>ापर काश <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। एि<strong>ह</strong> एकांकीमे युक् त गीतक म<strong>ह</strong> व मूल वर िथक जनसामा यकेँ एि<strong>ह</strong> िदस आकिषर्त करब।46


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ािकमक <strong>ह</strong>ािकम वा ननिदओक ननिदमे स<strong>ह</strong>ो उक् त पर पराक पालन कयल गेल अिछ, जखन िमिडल कूलक ागंणमे चेयर मैनसा<strong>ह</strong>ेब उपिथत भ’ छा लोकिनकेँ वािषर्को सवक अवसरपर पािरतोिषक <strong>दे</strong>बाक लेल जाइत छिथ तखन <strong>ह</strong>ुनक वागताथर् वागतगानक आयोजन कयल जाइत अिछ। मदान एकांकीमे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> पर पराक िनव<strong>ह</strong> कयल गेल अिछ। वयं सेवकक दलका <strong>ह</strong>पर कोदािर आ <strong>ह</strong>ाथमे िछा ल’ कए मक म<strong>ह</strong>ाकेँ ितिदन करैत मातृभूिम भारत माताक आान करैत छिथ जे मानवतापरदानवताक प ट झाँकी भेिट र<strong>ह</strong>ल अिछ। ए<strong>ह</strong>न <strong>िव</strong>षम िथितमे दिलतक उारक <strong>ह</strong>ेतु एि<strong>ह</strong>सँ उम साधन आ की भ’ सकैछ ?मक मा यमे <strong>ह</strong>मरा सभक उार संभा<strong>िव</strong>त अिछ। एि<strong>ह</strong>सँ ेिरत भ’ कए गबैया सब िमिल क’ <strong>दे</strong>शक िनमण, अपन भाग् यक िनमणतथा भावी संतानक भ<strong>िव</strong> य िनमणक <strong>ह</strong>ेतु कोसीक व दना करैत <strong>दे</strong>खल जाइत छिथ जाि<strong>ह</strong>मे मातृभिमक क याणाथर् ाितकारी डेगउठबैत <strong>िव</strong> व ब धु वक भावनासँ ेिरत भ’ कए अबला-वृ विनता <strong>दे</strong>शक नव-िनमणक <strong>ह</strong>ेतु स न भ’ जाइत छिथ जे याग त पया,आल य, भय, आिदक पिरयाग क’ <strong>दे</strong>शक िनमणमे लािग जािथ। उपयुर्क् त तीनू एकांकी गीतक श द-<strong>िव</strong> यास संगीत पर परानुरूपअिछ।उे य :च नाथ िम अमरक जतबे एकांकी ओ <strong>ह</strong>सन काशमे आलय अिछ ओि<strong>ह</strong>मे एकांकीकार िमिथलांचलक पिरे यमे जाि<strong>ह</strong> सामािजकसम यािदकेँ तुत कयलिन अिछ ओ मा िमिथलांचलेक सम या धिर सीिमत नि<strong>ह</strong> अिछ, युत स पूणर् भारतवषर्क ओि<strong>ह</strong> सामािजकपिरवेशक सम या िथक जाि<strong>ह</strong> पिरवेश मे भारतीय िन न एवं म य<strong>िव</strong>त पिरवार गुजर बसर करैत अिछ। <strong>ह</strong>मरा जनैत एकांकी ओ<strong>ह</strong>सनक रचनाक पाछाँ एकांकीकारक सविधक म<strong>ह</strong> वपूणर् उे य र<strong>ह</strong>लिन अिछ जे एक रा मा यमे िमिथलांचक सामािजक पिरवेशपुनिनमणक संगि<strong>ह</strong>-संग समाजमे एक ए<strong>ह</strong>न चेतना अानब जाि<strong>ह</strong>सँ जजर्िरत समाजक कायाकप कैल जा सकइयै। एक सफलिशक्षक <strong>ह</strong>ोयबाक कारणेँ याव <strong>ह</strong>ािरक जीवनक अनुभवक आधारपर एक युग टा साि<strong>ह</strong> कार सदृश ओ इए<strong>ह</strong> स <strong>दे</strong>श <strong>दे</strong>बाक उपमकयलिन जे िशक्षा जगतमे आमूल पिरवर्न, पिरवर्न ओ पिरमाजर्नक याेजन अिछ। एि<strong>ह</strong> पृ ठभूि ममे ओ अपन एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक<strong>िव</strong>षयव तुक चयन कयलिन जे याव<strong>ह</strong>ािरक जीवनमे जनसामा यक <strong>ह</strong>ेतु लाभद िस भ’ सकय। येक यिक्तक जीवनक एक सुिनित उे य <strong>ह</strong>ोइछ। ओि<strong>ह</strong> येयक ाि तक <strong>ह</strong>ेतु यिक्त सब िकछु तन-मन-धन समिपर्त क’ दैतअिछ। पु तक मनुयक गुरु एवं िमक संगि<strong>ह</strong> सब िकछु अिछ। ओि<strong>ह</strong>सँ फराक रि<strong>ह</strong> क’ मनु यकेँ सुखक अनुभूित नि<strong>ह</strong> भ’सकैछ। मृगतृ णाक पाछाँ-पाछाँ दौड़लासँ मनु यकेँ मा थकाने <strong>ह</strong>ोइत छैक। िक तु पु तकमे य त र<strong>ह</strong>लापर मानिसक समाधान ओज्ञानक संगि<strong>ह</strong> स मान भेटैछ। अतएव समाजसँ िकछु माँगबाक लालसासँ नीक िथक जे अ ययन- अयापनक स य दुिनया अपनायबराजमागर् िथक। च नाथ िम अमरक <strong>िव</strong>फुल साि<strong>ह</strong> य साधनाकेँ <strong>दे</strong>िख ितभािषत <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे ि<strong>ह</strong>नक साि<strong>ह</strong> य साधना िनिशचतरूपेँ ि<strong>ह</strong>नक राजमागर् छिन जकरा अनुसरण क’ कए एतेक अवदान मैिथली साि<strong>ह</strong> यकेँ ीवृि बनयबामे द’ पौलिन ओ जाि<strong>ह</strong>सामािजक पिरवेशक न एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे उठौलिन ओ िनित रूपेँ िमिशलाक पृ ठभूिममे एक अिभशाप िथक।<strong>ह</strong>ा थान एक उ लेखनीय एकांकीक रूपमे पाठकक समक्ष अबैत अिछ जाि<strong>ह</strong>मे एकांकीकार िन नवगय गमैया समाजक तीक रूपमेसुिगया ओ पंचकौड़ीकेँ तुत क’ कए ई जनयबाक उपम कयलिन अिछ जे युग-युगसँ सीिदत अिछ, पीिड़त अिछ, जकरापरअ याचार तँ अव य <strong>ह</strong>ोइत छैक, िक तु अपन आोशकेँ गामक मुिखया <strong>ह</strong>िरवंश बाबूपर नि<strong>ह</strong> कट क’ कए थानपर कटकरैत अिछ जे भगवान से<strong>ह</strong>ो शोषक वगर्क संग िमिल क’ अ याचार करबामे स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>बामे कनेको कुंिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत छिथ। जाि<strong>ह</strong>समाजमे अिशक्षा ओ अ धाक भाव छैक ओतय गरीब तथा मजदूरक शोषणक पर परा बिन क’ रि<strong>ह</strong> जाइत अिछ। ओकरमानिसकता ए<strong>ह</strong>न छैक जे ओ ने तँ भगवानक <strong>िव</strong>रोध क’ सकैत अिछ आ ने शोषक वगर्क ित िनिध बिन क’ मूक रि<strong>ह</strong> सकैछ। ओअ यायसँ डेरायल अिछ तथा ओि<strong>ह</strong>सँ मुिक्त पयबाक आकांक्षी से<strong>ह</strong>ो अिछ। एतय संघषर् दोसर पक्ष से<strong>ह</strong>ो अिछ जे मुिखया एि<strong>ह</strong>अ यायक एक पुज मा अिछ।47


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्सामािजक यथाथर् <strong>िव</strong>षयक चयन करबाक पाछाँ च नाथ िम अमरक मुख् य उे य छिन समाज-सुधार तथा जनसामा यकेँ एि<strong>ह</strong> िदसआकािषर्त करब। एकांकीकार समाजक अ यायपर काश द' कए जनसामा यमे चैत य उ प न कयलिन अिछ। ओना तँ सभ <strong>दे</strong>शकनाटकककार सामािजक <strong>िव</strong>षयकेँ आधार बना क’ कितपय एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनकार रचना कयलिन अिछ जे पाठक वा दशर्ककआक र्षणक के बनल अिछ। भारतीय एकांकीकार ओ <strong>ह</strong>सनकार सामािजक यथाथर्क पूणर् उपयोग कयलिन। तुत एकांकीकारसामािजक <strong>िव</strong>षयक आधार बना क’ सुधार करबाक िदशामे यास कयलिन। ओ िमिथलांचलक सामािजक जीवनमे <strong>िव</strong> तृत कुरीितकेँ<strong>दे</strong>खलिन तथा ओि<strong>ह</strong>पर यंग्यामकताक शैलीमे <strong>ह</strong>ार कयलिन। एकांकीकारक सुधारक वृिक पिरणाम वरूप समाजक जीवैत-जैतिच जनसाधारणक सोझाँ तुत भेल तथा नवीन भावनाक <strong>िव</strong>कासक लेल मागर् श त भेल। समाजक पिरकार भावनासँ ेिरत भ’कए ओ एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनक रचना कयलिन तथा सामािजक पिरवेशक अ तगर्त वगर्गत िबड बनाकेँ न ट करबाक अेयसँ ओ<strong>ह</strong>ा य- यंगयकेँ मुख साधन बनौलिन।संभवतः एि<strong>ह</strong> वा त<strong>िव</strong>कतासँ अवगत नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>लाक कारणेँ डाॅ. दुगनाथ झा ीश (1929-2000) मैिथली साि<strong>ह</strong> यक इित<strong>ह</strong>ास(1991)मे ि<strong>ह</strong>नकापर जे आरोप लगौलिन जे ि<strong>ह</strong>नक एकांकी जाि<strong>ह</strong> चार-सारक वर अ य त मुख भेलासँ येक एकांकी,सरकारी चार साि<strong>ह</strong> य जकाँ लगैत अिछ (पृ ठ-301)। <strong>ह</strong>मारा दृिएँ दुगनाथ झा ीशक ई कथन सवर्था िदग् िमत <strong>िव</strong>चार िथक,कारण साि<strong>ह</strong> यक मुख उे य <strong>ह</strong>ोइछ जे समाजमे घिटत भेिन<strong>ह</strong>ार घटनाक यथाथर् पाठक ओ दशर्ककेँ अवगत करायब, समाजकअभावमे साि<strong>ह</strong> य म<strong>ह</strong>व<strong>ह</strong>ीन भ’ जाइछ। एकांकीकार समाजक यथाथर्क िचण क’ वा त<strong>िव</strong>कतासँ अवगत करयबाक यास कयलिनजे सवर्था <strong>ह</strong>णीय अिछ, अनुकरणीय अिछ, कारण <strong>ह</strong>ुनक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक <strong>िव</strong>षय-व तु समाजोमुखी तथा समयक जे माँग छलतकरा पिरे यमे िलखल गेल अिछ।िन:सारण :च नाथ िम अमर अपन <strong>ह</strong>सन ओ एकांकीमे <strong>ह</strong>ा य- यंग् यक अवतारणाक लेल <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध पा एवं पिरिथित कथा-व तुमे िनयोिजतकयलिन अिछ, कारण <strong>ह</strong>ुनक समसा ियक सामािजक पिरवेशक अ तगर्त ए<strong>ह</strong>ी कारक वल त सम या छल जकर ओ अ य तसू मताक संग <strong>िव</strong> लेषण कय लिन। <strong>ह</strong>सनक कथा अितरंिजत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ <strong>ह</strong>सनक पाक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध ियाकलाप से<strong>ह</strong>ो दशर्ककेँ<strong>ह</strong>ँसबैत अिछ। यिप <strong>ह</strong>सन उ<strong>ह</strong>पासाक <strong>ह</strong>ोइत अिछ तथािप ओि<strong>ह</strong>मे सुधारक भावना सिि<strong>ह</strong>त र<strong>ह</strong>ैत अिछ जे ि<strong>ह</strong>नक <strong>ह</strong>सनक के -<strong>िव</strong> दु िथक।एकांकीमे सामािजक सम याक <strong>िव</strong>िभ न प<strong>ह</strong>लूकेँ ओ भावो यादक शैलीमे भावशाली ढंगसँ तुत कयलिन अिछ।एकांकीकारयथा थान स<strong>ह</strong>ज फूितर्सँ मािमर्क <strong>िव</strong>चारकेँ अिभ यक्त कयिन<strong>ह</strong>ार ा य भाषाक मा यमे तुत कयलिन। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनकभाषा तथा ओकरा तुत करबाक शैली एतेक सक्षम अिछ जे नेप यमे कोनो कारक आयोजनक योजने नि<strong>ह</strong> पड़ैछ। ई एकांकीओ <strong>ह</strong>सनमे रंग- यव थाक ए<strong>ह</strong>न संकेत पाक मा यमे <strong>दे</strong>लिन अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ एकर भूिमका िनमण वयं भ’ जाइछ। एक पा दोसरासंग वातलाप करैत अपन अ ावेग, मौन एवं िथर दृिएँ बीच-बीचमे रूिक क’ नाटकीय भावकेँ ग भीर बना <strong>दे</strong>लिन अिछ। एि<strong>ह</strong>कारेँ मंचीय सभावनासँ पिरपूणर् ि<strong>ह</strong>नक ओ <strong>ह</strong>सनक सामािजक जीवनक यथाथर्ताक <strong>िव</strong>िभ न सम याकेँ एि<strong>ह</strong> कारेँ रू-ब-रू तुतकयलिन अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ ओ लोकिन िबनु भेने नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> सकैछ। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक भाषामे सू मता एवं यक्षता अिछ।48


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्च नाथ िम अमर अपन समसामियक जीवनक दैिनक, आिथर्क सामािजक सम याकेँ <strong>िव</strong>चार धान ढंगसँ सोझरयबाक यासकयलिन। ओ कापिनक जीवनसँ <strong>ह</strong>िर क’ यथाथर्क स<strong>ह</strong>रजमीनपर अयला<strong>ह</strong>। कथानक, पा, चिर िचण, भाषा, वेशभूषा, सभमेयथाथर्ताक ित अिभरुिच ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनक <strong>िव</strong>िश टता अिछ। यथाथर्वादी गितशील सम याकेँ ओ एकांकी एवं <strong>ह</strong>सनमे थान <strong>दे</strong>लिन। ई नाटकीय भाषाक सं कार कयलिन, नव भावक संजी<strong>िव</strong>नी ओकरा <strong>दे</strong>लिन एवं कलाक <strong>िव</strong>िभ न रूपमे साथर्क योगकयलिन तथा वर्मान मैिथली गकेँ िदशा <strong>दे</strong>लिन। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनमे रस-िन पि वयं <strong>ह</strong>ोइत अिछ। <strong>िव</strong>शेषत: <strong>ह</strong>ा य- यँग् यक ई मैिथलीमे िस त लेखक छिथ जकर ितरूप ि<strong>ह</strong>नक सम साि<strong>ह</strong> यमे उपल ध <strong>ह</strong>ोइत अिछ। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी ओ <strong>ह</strong>सनआिभनयोपयोगी अिछ जकरा तुत करबाक <strong>ह</strong>ेतु कोनो तामझामक आयोजनक योजन नि<strong>ह</strong> पड़ैछ। ि<strong>ह</strong>नक एकांकी-<strong>ह</strong>सन जि<strong>ह</strong>नापठ नीय अिछ ति<strong>ह</strong>ना अिभनीय से<strong>ह</strong>ो। एि<strong>ह</strong> कारेँ ि<strong>ह</strong>नक एकांकी-<strong>ह</strong>सनक मा यमे िमिथलांचलक सामाजक सम त सामािजक जीवनकझलक भटैत अिछ जे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध रूपमे यक्षीकरण भ’ जाइत अिछ।सुजीत कुमार झाथाल मािटक पाविनिमिथला चल पाविन ित<strong>ह</strong>ारक ि<strong>ह</strong>साव सँ धनी क्षे मानल जाइत अिछ । कोनो मि<strong>ह</strong>ना ए<strong>ह</strong>न नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ जइमे मुख पाविनसभ नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ुए । फेर लोक ओतवे उ सा<strong>ह</strong>केँ संग मनबैत अिछ ।अि<strong>ह</strong>ममे थाल मािटक पाविन िकछुए िदन पूवर् िमिथला चलमे स प न भेल अिछ । जुडशीतल पाविनकेँ रुपमे मनाओल जायबलापाविनमे एक दोसरकेँ थाल मािट लगाओल गेल ।<strong>ह</strong>ोरी पाविनमे जेना एक दोसरके रअ<strong>िव</strong>र लगाओल जाइत अिछ , ति<strong>ह</strong>ना जुडशीतलमे थालमािट लगाओल जाइत अिछ ।49


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जनकपुरमे <strong>िव</strong>शेष आकषर्णथाल मािटक पाविन िमिथला चलक <strong>ह</strong>रेक थान पर ओतवे उ सा<strong>ह</strong> के सँग मनाओल जाइत अिछ । मुदा िमिथलाक राजधानीजनकपुरमे िकछ <strong>िव</strong>शेषे <strong>दे</strong>खल गेल । जनकपुरक समािजक क्षेमे ल बा समयसँ काज करैत आएल राम युवा किमटी आरामजानकी युवा किमटी अलग अलग थान पर थाल मािटक उ सव मनौलक । ओ उ सवमे सैयकडो यिक्तक स<strong>ह</strong>भािगता छल। राम युवा किमटी जनकपुरक अ यक्ष सो<strong>ह</strong>न ठाकुर क<strong>ह</strong>लि <strong>ह</strong> — जुडशीतल जाि<strong>ह</strong> उ सा<strong>ह</strong>के सँग पि<strong>ह</strong>ले मनाओल जाइत छलओि<strong>ह</strong>मे िकछ वषर् सँ कमी बुझा र<strong>ह</strong>ल छल ।ओ कमी दुर करबाक लेल उ वसके रुपमे जुडशीतल मनेलौ ।उ सवक बाद पुरे जनकपुर थाल मािट सँ भिर गेल छल । संचारकम रामअशीष यादव क<strong>ह</strong>लि <strong>ह</strong> ‘ब<strong>ह</strong>ुत िदनक बाद जुडशीतलकअनुभव अि<strong>ह</strong>वेर भेल ।’गाममे से<strong>ह</strong>ोगाममे कोनो उ सव <strong>ह</strong>ुए वा स यनारायण भगवानक पूजा एकटा अलग <strong>ह</strong>ोइत अिछ । लोकके किस कऽ स<strong>ह</strong>भािगता र<strong>ह</strong>ैत अिछ ।फेर थाल मािटक बात करी तऽ गाममे अि<strong>ह</strong>रुप सँ थालमािट खेलल जाइत अिछ की कतेको िदन तक गाममे थाले मािट नि<strong>ह</strong>र<strong>ह</strong>ैत अिछ । धनुषा िज लाक गंगुलीक गुडु गंगुली क<strong>ह</strong>ैत छिथ — ‘गंगुली गाममे थालमािट खेलबाक लेल बा<strong>ह</strong>र कमायबलायुवासभ जुिम जाइत छी । पाविन से<strong>ह</strong>ो मनालैत छी आ युवा सभ बीच भेटघाट से<strong>ह</strong>ो भऽ जाइत अिछ ।’मैिथली रम चक कलाकार से<strong>ह</strong>ो र<strong>ह</strong>ल गंगुली <strong>ह</strong>ोरी सँ कम म जा जुडशीतलमे से<strong>ह</strong>ो नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ दावी कएलि <strong>ह</strong> ।50


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िकछ <strong>िव</strong>कृती से<strong>ह</strong>ो<strong>ह</strong>ोरीमे जि<strong>ह</strong>ना िजनका पेलौ र अ<strong>िव</strong>र लगा <strong>दे</strong>लौ ति<strong>ह</strong>ना अ<strong>ह</strong>ु पाविनमे कतौ कतौ <strong>दे</strong>खल गेल । सडक पर चलयबला बाट बटो<strong>ह</strong>ीसभके से<strong>ह</strong>ो थालमािट सँ िभजा <strong>दे</strong>ल जाइत अिछ । जनकपुर मे से<strong>ह</strong>ो कतेको ठाम लोकके थाल मािट सँ पोतल गेल छल ।साि<strong>ह</strong> यकार डा. रेवती रमण लाल क<strong>ह</strong>ैत छिथ ‘पाविनके बिढया बनाबयकेँ लेल <strong>िव</strong>कृती सभकेँ समा त करय परत । ओ अि<strong>ह</strong>मे युवासभकेँ आगा आगबयकेँ स ला<strong>ह</strong> दैत छिथ ।जनकपुर अ चल अ पतालक कीन <strong>िव</strong>भागक िचिक सक डा. रामचिर सा<strong>ह</strong>क अनुसार िचकनी मािट वा यक लेल खराब नि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा नालाक पािन रािख <strong>दे</strong>ल जाइत अिछ ओ लोकके ल बा समयधिर परेशान कऽ सकैत अिछ । अि<strong>ह</strong>के लेल बचबआव यक अिछ ।जगदीश साद मंडलजीवन संघर्ष- 3नीन टुिट ति<strong>ह</strong> ओछाइनेपर दुखनीक मनमे उपकल आइये दीयोबाती छी आ काली-पूजाक मेलो गाममे <strong>ह</strong>एत। ऐना कऽ बेटी यामाकेँसमाद <strong>दे</strong>ने छेिल यै जे एक िद न पि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> धीया-पूताकेँ नेने अ<strong>िव</strong> <strong>ह</strong>ेँ, से क<strong>ह</strong>ॉं आइिल । ओ<strong>ह</strong>ो बेचारी की करत? अ न-पािन घरमे <strong>ह</strong>ेतैमुदा, तीनू तूर जे मेला <strong>दे</strong>खत तइ लए तँ दसो-बीच रूपैया खचर् <strong>ह</strong>ेबे करतै। जँ क<strong>ह</strong>ॴ अपना <strong>ह</strong>ाथ-मुीमे नइ <strong>ह</strong>ोइ तेकरो इ जाम नेकरए पड़तै। भऽ सकैए जे तेकर ओिर यान नइ भेल <strong>ह</strong>ोय। <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ँ, भिर सक सए<strong>ह</strong> भेल <strong>ह</strong>ेतै। ओना आइ भिर अबैक समए छै, बेरोधिर ऐवे करत। खाइले चाउर आ <strong>दे</strong>खैले रूपैया नेने औत मुदा, जरना तँ नै आनत। अखन धिर <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ तँ जरनाक कोनो ओिर याननि<strong>ह</strong> ये केलॱ<strong>ह</strong>ेँ। आब कि<strong>ह</strong> या करब? भने मन पिड़ गेल। सोचने छेलॱ जे याम आउत तँ घर-अंगनाक काज स <strong>ह</strong>ािर <strong>दे</strong>त से<strong>ह</strong>ोनि<strong>ह</strong> ये भेल। भिर ये ि दनमे की सभ करब। घरो छछाड़ै लए अिछ , ओलित यो ओि<strong>ह</strong> ना पड़ल अिछ । क ना असकरे एते काजस <strong>ह</strong>रत? ओलतीमे मािट भरब, ि क घर छछाड़ब िआ क जरना आनव। काज <strong>दे</strong>िख अबू<strong>ह</strong> लिग गेलइ। असकताइत मने <strong>िव</strong> छानसँउिठ ओलती <strong>दे</strong>खलक। मुदा रौिद या<strong>ह</strong> समए र<strong>ह</strong>ने मािट <strong>दे</strong>व जरूरी नि<strong>ह</strong> वुिझ पड़लै। काज <strong>ह</strong> लुक <strong>ह</strong>ोइत <strong>दे</strong>िख मनमे खुशी एलै।ओलित येमे ठाढ़ भऽ ओसार ि <strong>ह</strong>यासलक। कतौ चुबाट नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख सोचलक जे छछाड़वो जरूरी नि<strong>ह</strong> ये अिछ । बाढ़िन सँ झोल-झाड़झािड़ <strong>दे</strong>वै। आरो मन <strong>ह</strong> लुक भेलै। मन <strong>ह</strong> लुक <strong>ह</strong>ोइते बाढ़िन लऽ घरो-ओसारक झोल-झार झािड़ , अंगनो ब<strong>ह</strong>ारलक। बाढ़िन रिखघैला नेने कलपर गेल। छउरेसँ मुँ<strong>ह</strong> धाेइ-कुड़ड़्ा कऽ घैल भरने आंगन आइिल । पािन पीिब तमाकुल िन कािल सोचलक जे एक जूमखाइयो लेब आ दू जूम बाि <strong>ह</strong> कऽ बाधो नेने जाएव। सए<strong>ह</strong> केलक।ओनो दुखनी पि<strong>ह</strong> ने तमाकुल नि<strong>ह</strong> खाित छिल , <strong>ह</strong>ुक् का पीबैत छिल । मुदा जि<strong>ह</strong> यासँ लब<strong>ह</strong>दक ि मल ब न भेल ति<strong>ह</strong> यासँ छुआ भेटवेब न भऽ गेल। जि<strong>ह</strong> सँ पीनी म<strong>ह</strong>ग भऽ गेल। घर ब न कऽ का <strong>ह</strong>पर लग् गी नेने मारन बाध <strong>िव</strong> दा भेिल । बाधक अधा भाग िन च् चॉं51


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िद स खेती <strong>ह</strong>ोइत बाँकी उपर िद स गािछ ये कलम अिछ । बड़बिढ़ या आमक गाछक िन च् चॉंमे ठािढ़ भऽ सुखल ठौ<strong>ह</strong>री सभ ि <strong>ह</strong>यासएलागिल । रौिद या<strong>ह</strong> समए र<strong>ह</strong>ने मनस फे जारन <strong>दे</strong>खलक। जारन <strong>दे</strong>िख मन चपचपा गेलइ। आँचरक खूँट खोिल तमाकुल िन कािलएक चुटकी मुँ<strong>ह</strong>मे लेलक आ फेिर बाि <strong>ह</strong> लेलक। तमाकुल मुँ<strong>ह</strong>मे लइते मन पड़लै जे उक बनबै लए खढ़ क<strong>ह</strong>ॉं अिछ । आन साललोक आसीन-काित कमे खढ़<strong>ह</strong>ोिर कटबै छलए ओइमे सँ दू मुी रिख लइ छेलॱ। जइसँ सालो भिर बाढ़िन यो भऽ जाइ छलए आउको बना लेइ छेलॱ। मुदा जे<strong>ह</strong>न बाढ़िन चिड़ काटूक <strong>ह</strong>ोइए ते<strong>ह</strong>न राड़ीक थोड़े <strong>ह</strong>ोइए। <strong>ह</strong>ारल नटुआ की करत? तते ने लोक बकरीपोिस नेने अिछ जे कतौ एकोटा चिड़ कॉंटू र<strong>ह</strong>ए दैत अिछ । त<strong>ह</strong>ूमे ते<strong>ह</strong>न रौिद या<strong>ह</strong> समए भेल जे घसवा<strong>ह</strong> सभ चोरा-चोरा घासेमेकािट खर<strong>ह</strong>ोिर यो उपटा <strong>दे</strong>लक। कथीक उको बनाएव? उक नै <strong>ह</strong>एत तँ पाविन कोना <strong>ह</strong>एत। गाम ि क कोनो श<strong>ह</strong>र-बजार िछ यै जे नेलोक घरमे सीर-पाट रखैए आ ने उक फेड़ैए। सोझे छुड़छुड़ी-फटक् कासँ पाविन करैए। नजिर िख रा खढ़ भिज अवए लागिल ।भिज अवैत गंगवापर नजिर गेलइ। बुदवुदाइल- ‘‘त: अनेने एते मन औनाइ छलए। घरे लग पोखिर क म<strong>ह</strong>ारपर खढ़क जाक लगौनेअिछ । ओ<strong>ह</strong>ीमे सँ लऽ आनब। मुँ<strong>ह</strong>मे खैनी घुिल ति<strong>ह</strong> थूक फेकलक। खढ़क ओिर यान <strong>दे</strong>िख मन सनठीपर गेलइ। ि बना सनिठ ये उकक ना बनाएव? मनमे खॱझ उठलै। खॱझा कऽ बाजए लागिल - ‘‘सभ खेतबला पटुआ उपजौनाइ छोिड़ <strong>दे</strong>लक। आब अपनो उक बनािल अ। <strong>ह</strong>मसब तँ स<strong>ह</strong>जे गरीब छी अपना खेत-पथार नै अिछ । मुदा खेतोबला उक फेिड़ िल अ। माल-जालकेँ ठेका-गरदामी बनािल अ। आन<strong>ह</strong> आब बजारसँ कीिन कऽ लाि ट कक डोरी। अपने मालकेँ डोरीक रगड़ा लगतै, चमड़ी उड़तै माछी असाइ <strong>दे</strong>तै, घा<strong>ह</strong>ेतै, मरतै। तखन बुझत जे पटुआ नै उपजेने के<strong>ह</strong>न भेल।’’ बजैत-बजैत दुखनीक तामस कमल। ि बनु सनिठ ये जँ उक बनाइयोलेब तँ भोरमे सूप कथी लऽ कऽ बजाएव। लछमी ि दन छी जँ सूप बजा दिर दराकेँ नै भगाएव तँ ओ ि क न<strong>ह</strong>ुँ भागत। अपने गप-स प करै लागिल - ‘‘कोनो की <strong>ह</strong>मरेटा सेठी नै <strong>ह</strong>एत ि क गामेमे ककरो नै <strong>ह</strong>ेतै?’’‘‘अनका भेने <strong>ह</strong>मरा की? ि कयो अपन दिर दरा भगौत िआ क दोसराक?’’‘‘जँ कोनो जोगार कऽ सभ संठीक ओिर यान कऽ लेत आ <strong>ह</strong>मरा नै <strong>ह</strong>एत तखन तँ सब<strong>ह</strong>क भािग जेतै आ <strong>ह</strong>मरे रि<strong>ह</strong> जाएत।’’दुनू <strong>ह</strong>ाथ माथपर लऽ संठीक िच तामे दुखनी डूिब गेल। रसे-रसे <strong>ह</strong>ूब टूटए लगलै। मन औनाए लगलै। जि<strong>ह</strong> ना कोनो भारीचीज अांगुरपर पिड़ गेलासँ छटपटाइत ति<strong>ह</strong> ना संठीक सोगसँ मन छटपटाए लगलै। तरे-तर नजिर गाममे ट<strong>ह</strong>लबए लागिल । एक बेिरट<strong>ह</strong>ला कऽ <strong>दे</strong>खलक तँ कतौ नि<strong>ह</strong> संठी अभरलै। फेिर दो<strong>ह</strong>रा कऽ ट<strong>ह</strong>लबए लागिल । फेिर नि<strong>ह</strong> कतौ अभरलै। मन क<strong>ह</strong>ै जे ि बनुसंिठ ये उक अशु <strong>ह</strong>एत। अशु उक गोसॉंइक आगूमे क ना फेड़ब। ओ<strong>ह</strong>ो की बुझता<strong>ह</strong>। फेिर मनमे भेलै गरीब लोककेँ एि<strong>ह</strong> नासभ चीजक खगता र<strong>ह</strong>ै छै मुदा, क<strong>ह</strong>ुना तँ जी<strong>िव</strong> ये लइए। <strong>दे</strong>वतो-िप तरकेँ बुा नै छिन जे अपनो पाविन -ित <strong>ह</strong>ारक िओ रयान करता<strong>ह</strong>।संठी ताकब छोिड़ िड <strong>ह</strong>वार थानक भागवत मन पड़लै। भागवत मनमे अ<strong>िव</strong> ति<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ाभारतक कृ णकेँ कुरूक्षेमे शंख फूकैत<strong>दे</strong>खलक। मुदा जखन यासजी अथर् बुझवए लगलिथ न ि क ति<strong>ह</strong> काल खैनी खाइक मन भेलइ। ऑंचरक खूँटसँ खैनी िन काि लचुनवए लागिल । अथर् सुनबे ने केलक। भागवतक क मे बात र<strong>ह</strong>ै मनसँ िन किल गेलै। फेिर संिठ येपर मन िआ ब गेलइ। पटुआकसंठीक बदला च नी आ सनैपर नजिर प<strong>ह</strong>ुँचलै। सनै आ च नीपर नजिर प<strong>ह</strong>ुँचति<strong>ह</strong> मने-मन अपसोच करै लगल जे अनेरे ि गर<strong>ह</strong>तसभकेँ दुसिल यै। पटुआक खेती तँ बेपारी सब<strong>ह</strong>क दुआरे छोड़लक। मे<strong>ह</strong>नतो आ लगतो लगा उपजबैत छलै आ बेपारी सभ गरदिनकी कऽ लैत छलै। नीक केलक जे पटुआ उपजौनाइ छोिड़ <strong>दे</strong>लक। अपना जते डोरी-पग<strong>ह</strong>ाक काज <strong>ह</strong>ोइ छै अो तँ सनइयो आचि न योसँ कइये लैत अिछ । मुदा बेपािर यो सभकेँ भाभ स क<strong>ह</strong>ॉं भेलै। जि<strong>ह</strong> ना ि गर<strong>ह</strong>तक गरदिन कािट धन ढेिर औलक ति<strong>ह</strong> ना लाि ट क िआ ब सभटा खा गेलइ। बड़का-बड़का करख ना सभ ओि<strong>ह</strong> ना ढ़न-ढ़न करै छै। च नी मन पिड़ ति<strong>ह</strong> दुखनीक मनमे खुशीउपकल। खूँटसँ तमाकुल िन कािल -मुँ<strong>ह</strong>मे लेलक। पटुओ संठीसँ मोट-मोट संठी च नीक <strong>ह</strong>ोइ छै। सूपो बजबैमे नीक <strong>ह</strong>एत। खूबजोरसँ बजाएव जे दोसरे ि दन िद रदरा पड़ा जाएत। च नी मन पिड़ ति<strong>ह</strong> घुरनापर नजिर गेलइ। बा <strong>ह</strong>े कात खेतमे ओकरा खूब च नीभेिल छलै। सोनो सु दर मुदा, पटुआक सोन जेकॉं सक् कत नइ <strong>ह</strong>ोइ छै। खैर जे <strong>ह</strong>ौ काज तँ स <strong>ह</strong>ैर जाइ छै। घुरनाक घरवालीअिछ यो बड़ आवेशी। जखने क<strong>ह</strong>वै तखने बेिस ये कए कऽ <strong>दे</strong>त। जेललबा बौ<strong>ह</strong>ू धॱछ थोड़े अिछ जे सोझोक व तु लाथ कऽ लेत।अनकर चीज लइ बेिर मे धॱछीक मुँ<strong>ह</strong> के<strong>ह</strong>ेन मीठ भऽ जाइ छै जना मुँ<strong>ह</strong>सँ मौध चुवैत <strong>ह</strong>ोय। भगवान करौ जे सभ चीज िब ला जाइ।तामसपर दुखनी सरािप तँ <strong>दे</strong>लक मुदा, लगले अफसोच करए लागिल जे अनेरे ि कअए सरािप <strong>दे</strong>िल यै। क<strong>ह</strong>ुना भेलॱ तँ माइये-िप ित आइन भेलॱ ि क ने? माइये-बापक सराप ने धीया-पूताकेँ पड़ै छै। जे<strong>ह</strong>ेन चािल र<strong>ह</strong>तै ते<strong>ह</strong>ेन फल अपने <strong>ह</strong>ेतै। बीस बखर्सँ कि<strong>ह</strong> यो52


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्थूको फेकए गेिल यै। अपना िआ गये-पािन ये िन म<strong>ह</strong>ै छी। आिग -पािन पर नजिर अिब ति<strong>ह</strong> बेटी यामा मन पड़लै। ऐना कऽ समाद <strong>दे</strong>नेछेिल यै जे एक िद न पि<strong>ह</strong> ने चिल अिब <strong>ह</strong>ें। अनका जेकॉं ि क तूँ असकरे छेँ। <strong>ह</strong>ाथी सनक सासु छेथुन तखन तोरा घरक कोन िच ताछौ। फेिर मनमे उठलै लछमी पाविन छी की ने। सभ ने अपना-अपना घरमे पूजा करत। भिर सक त<strong>ह</strong>ी दुआरे नइ आइिल ।तमाकुल खाइक मन भेलै। अँचराक खूँट खोिल तमाकुल <strong>दे</strong>खलक तँ एक् के जूम बुिझ पड़ल। एक् के जूम <strong>दे</strong>िख सोचलक जे एकरेदू जूम बना लेब। मुदा टूटल दॉंतक ग<strong>ह</strong>मे तँ <strong>ह</strong>राइले र<strong>ह</strong>त। एक् के जूम बना मुँ<strong>ह</strong>मे लेलक। तमाकुल लइते बेटपर मन गेलै। बेटामन पड़ते दुखनी सोचए लगिल जे सालो भिर पर<strong>दे</strong>शमे नइ र<strong>ह</strong>त तँ कमाएत कतए? अंदाजे मनमे एलै जे चािर -पॉंच मास गेना भेल<strong>ह</strong>ेतै। मुदा चािर -पॉंच मास झुझुआन बुिझ पड़लै। फेिर मन पािड़ ि <strong>ह</strong>साव जोड़ए लागिल । ठेकना कऽ मन पाड़लक जे आसीनमे गेलर<strong>ह</strong>ै। <strong>ह</strong>ँ, <strong>ह</strong>ँ आिस ने र<strong>ह</strong>ै। खािन -पीिन चलैत र<strong>ह</strong>ै। <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ पोखिर मे तेल-खैर चढ़ा कऽ आइल र<strong>ह</strong>ी। अखैन काित क छी। ऐँ, तब तँबरखोसँ बेसी भऽ गेलै। ओ<strong>ह</strong> नै, पैछला आसीन नै छी ि कऐक तँ ओकरा गेलापर नाइतक जनम भेल। ओ<strong>ह</strong>ो छौँड़ा दौड़ैए। क<strong>ह</strong>ुना-क<strong>ह</strong>ुना दू बखर् भेल <strong>ह</strong>ेतै। आंगुरपर ि <strong>ह</strong>साब जोड़ै लगल। दू बखर् आ एक बखर् तीन बखर् ने भेल। तीन बखर् मनमे अिब ते चॱि कगेल। ने एकोटा पाइ पठौलक आ ने एको बेर आएल। मनमे खुशी उपकलै। छौँड़ा फुिट कऽ जुआन भऽ गेल <strong>ह</strong>एत। कोनो ि कखाइ-पीबैक दुख <strong>ह</strong>ेतइ। आब तँ िच <strong>ह</strong>लो ने जाएत। दाढ़ी-मोछ से<strong>ह</strong>ो भऽ गेल <strong>ह</strong>ेतै। आओत तँ ि बआ<strong>ह</strong>ो कइये <strong>दे</strong>वइ। असकरे नीकनइ लगैए। ि बनु िध या-पूताक अंगना कोनो अंगना छी। लोके ने लछमी छी। मगन भऽ दुखनी ऑंिख ब न कऽ फड़ल-फुलाएलपिर वार <strong>दे</strong>खए लगली<strong>ह</strong>। जि<strong>ह</strong> ना पोखिर मे नावपर चिढ़ िझ ल<strong>ह</strong>ोि र खेला उतिड़ कऽ म<strong>ह</strong>ारपर अबैत ति<strong>ह</strong> ना दुखिन योकेँ भेिल । तिक ति<strong>ह</strong><strong>िव</strong> चार बदिल गेलिन । मनमे उठलै जे जँ क<strong>ह</strong>ॴ छौँड़ा ओनै <strong>िव</strong> या<strong>ह</strong>-ित या<strong>ह</strong> कऽ नेने <strong>ह</strong>ुअए आ गाम नै आबै तखन की करब। गामोमेतँ कते गोरेकेँ <strong>दे</strong>खबे केिल यै<strong>ह</strong>ेँ। अखन धिर क खुशीक मनमे एकाएक पािन पिड़ गेलै। ि नराश मने सोचए लगिल जे जुगे-जमानाते<strong>ह</strong>ेन भऽ गेल जे केकरा के की क<strong>ह</strong>तै। आब ककरो बेटा-बेटी थोड़े पॉंजमे र<strong>ह</strong>ै छै। जेकरा जे मन फुड़ै छै से करैए। छौँड़ा सभज<strong>ह</strong>ॉं बौ<strong>ह</strong>ू <strong>दे</strong>खलक ि क माए-बाप ि बसिर जाइए। मने उनिट जाइ छै। ऑंिख मे नोर ढबढ़बा गेलै। ऑंचरसँ नोर पाछलक। नोरपोिछ ति<strong>ह</strong> मनमे उठलै जाबे पैरूख अिछ ताबे तक ने ककरो पमौजी केिल यै आ ने करबै। जइ िद न पैरूख घिट जाएत तइ िद नबुझल जेतइ। िज निग यो तँ ति<strong>ह</strong> ना अिछ । कोनो ि क ठीक अिछ जे पैरूख घटलेपर मरब। पि<strong>ह</strong> न<strong>ह</strong>ुँ मिर सकै छी तइले सोगे कीकरब। बेटा जँ उड़<strong>ह</strong>िड़ ये जाएत तँ उड़<strong>ह</strong>िर जौ। बेटापर सँ नजिर <strong>ह</strong>िट बेटीपर गेलै। बेटीपर नजिर पिर ति<strong>ह</strong> मनमे आशाक उदयभेलै। आशा जिग ति<strong>ह</strong> मुँ<strong>ह</strong>मे <strong>ह</strong>ँसी एलै। सात घर दु मनोकेँ भगवान <strong>ह</strong>मरा सन बेटी <strong>दे</strong>थुन। साक्षात् लछमी छी। अपने फेरल नुआि कअए ने िद अए मुदा, कि<strong>ह</strong> यो ओढ़ैसँ पि<strong>ह</strong> रए धिर व क दुख अखैन तक भेिल <strong>ह</strong>ेँ। ओकरे परसा<strong>दे</strong> तीनटा क मल घरोमे अिछ ।जमाइयो ते<strong>ह</strong>ने छिथ जे अपने माथपर उठाकेँ अ नो-पािन दइये जाइत छिथ । आशा जिग ति<strong>ह</strong> दुखनी जारन तोड़ए उठल।ऑंिख उठा गाछमे सुखल ठौ<strong>ह</strong>री ि<strong>ह</strong> यासए लगली<strong>ह</strong>। रौिद या<strong>ह</strong> समए भेने मनस फे सुखल ठौ<strong>ह</strong>री गाछमे। जारन <strong>दे</strong>ि ख मन खुशीसँनािच उठलै। मनमे गामक सुख नचए लगलै। अखनो गाम गामे छी। श<strong>ह</strong>र बजारमे तँ लोक जरना कीनैत-कीनैत तबा<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ैए। मनपड़लै िस ं<strong>ह</strong>े वर थानक मेला। एक् के सॉंझ भानस केल<strong>ह</strong>ुँ ति<strong>ह</strong> मे दस रूपैया जरनेमे लिग गेल। ई तँ गुन र<strong>ह</strong>ए जे सात-आठ गोरेर<strong>ह</strong>ी जे सवे रूपैया ि <strong>ह</strong> सा लागल। नइ तँ सवा रूपैयाक जरना चुि <strong>ह</strong> ये पजारैमे लिग जाइत। एक सूरे दुखनी दूटा गाछमे लग् गीसँठौ<strong>ह</strong>री तोड़लक। जारन <strong>दे</strong>िख अबू<strong>ह</strong> लिग गेलै जे क<strong>ह</strong>ुना-क<strong>ह</strong>ुना तँ पॉंच बोझसँ बेिस ये भऽ जाएत। उग<strong>ह</strong>ौ पड़त ने। घरो ि क कोनोलगमे अिछ । पॉंच बेिर उघैत-उघैत दुप<strong>ह</strong>र भऽ जाएत। मुदा भीड़ो <strong>ह</strong>एत तँ क<strong>ह</strong>ुना-क<strong>ह</strong>ुना पनर<strong>ह</strong> िद न िन चेनो र<strong>ह</strong>ब। फेिर मनमेउठलै जे जँ की<strong>ह</strong>ॴ अइ बीचमे यामा िआ ब गेल <strong>ह</strong>एत तँ अंगने-अंगने खोज-पुछािड़ करैत बौआइत <strong>ह</strong>एत। मुदा छोिड़ यो कऽ क नाजाएव। सभटा लोक लइये जाएत। से नइ तँ सभटाकेँ बोझ बाि <strong>ह</strong> लइ छी आ एकटा लऽ कऽ जाएव। <strong>दे</strong>िख यो सुिन लेबइ। जँनइ आइिल <strong>ह</strong>एत तँ सभटा उिघ ये लेब। ओना जँ आइिल <strong>ह</strong>एत तँ ि क ओ<strong>ह</strong>ो मानत। दुनू माए-बेटी दुइये बेिर मे उिघ लेब। मनअसिथ र <strong>ह</strong>ोइति<strong>ह</strong> तमाकुल खाइक मन भेलै। ऑंचरक खूँटपर नजिर पड़ति<strong>ह</strong> मन पड़लै जे तमाकुल तँ तखने सिठ गेल। मुदापथार लागल जारन <strong>दे</strong>िख मनमे एलै जे पाविन क िद न छी। वेसी अं<strong>ह</strong>ोस-मं<strong>ह</strong>ोस करब तँ सभ काज दुिर भऽ जाएत। अंगनोमे मािर तेरास काज अिछ । जारन िब छैले उठल। गाछक चारू भाग नजिर <strong>दे</strong>लक तँ बीचमे एकटा घोरनक छा से<strong>ह</strong>ो खसल <strong>दे</strong>खलक।छासँ िन किल -िन किल घोरन पसिर गेल। पॉंिख बला धोरन <strong>दे</strong>िख दुखनी डरा गेल। बापरे ई तँ डकूबा घोरन छी दुइयेटा काटत तँपराने लऽ लेत। मुदा छोिड़ यो क ना <strong>दे</strong>वइ। से नइ तँ लिग् ग येपर उठा कातमे फेि क जारन बीछब। मुदा छोटका सभ तँ सौँसेपसिर गेल अिछ । छोिड़ यो क ना <strong>दे</strong>वइ। जीबठ बाि <strong>ह</strong> छाकेँ कातमे फेि क जारन बीछए लगिल । फेिर मनमे एलै जे ठौ<strong>ह</strong>िर यो तँ दूरंगक अिछ । मोटको अिछ आ पतरको अिछ । से नइ तँ दुनूकेँ फुटा-फुटा रिख बोझ बा <strong>ह</strong>ब। सए<strong>ह</strong> करए लगल। ठौ<strong>ह</strong>री बीिछ ते53


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्र<strong>ह</strong>ै ि क मन पड़लै, <strong>ह</strong>ाय रे बा बा <strong>ह</strong>ब कथीपर। जुना तँ अिछ ये नि<strong>ह</strong> । अगिद गमे पिड़ गेल। पि<strong>ह</strong> ने जे से मन पड़ैत तँ अंगनेसँजु नो नेने अिब तॱ मुदा, से<strong>ह</strong>ो ने मन र<strong>ह</strong>ल। छोिड़ <strong>दे</strong>बइ तँ सभटा आने लऽ जाएत। एते बेिर उिठ गेल ि कछु खेनौ ने छी। मुदाजारन <strong>दे</strong>िख मनमे खुशी <strong>ह</strong>ोय जे क<strong>ह</strong>ुना-क<strong>ह</strong>ुना एक पनरि<strong>ह</strong> या तँ चलबे करत। जँ दू-चािर िद न आरो तोिड़ लेब तँ भिर जाड़कओिर यान भऽ जाएत। ऑंिख उठा घसबाि<strong>ह</strong> नी सभ िद स तकलक जे िक यो भेटत तँ ओकरे <strong>ह</strong>ॉंसू लऽ कड़िच ये नइ तँ रािड़ ये कािटजु ना बना लेब। मुदा से<strong>ह</strong>ो नै ककरो <strong>दे</strong>खै िछ यै। ि <strong>ह</strong>या-ि<strong>ह</strong> या करजान िद स ि वदा भेल। मुदा ओ<strong>ह</strong>ो केराक सुखल डपोर तँ ि बना<strong>ह</strong>ँसुए काटल नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>एत। करजान प<strong>ह</strong>ुँचते <strong>दे</strong>खलक जे करजानबला केरा घौड़ कािट भालिर आ थ <strong>ह</strong>ोकेँ कािट छोिड़ <strong>दे</strong>ने अिछ ।जु ना <strong>दे</strong>िख मनमे खुशी भेलइ। पान-सातटा जु ना लऽ आिब बोझ बन् <strong>ह</strong>लक। पॉंच बोझ। चारू बोझ गाछे लग छोिड़ एकटा नेनेआंगन आइिल ।आंगन आिब सोचए लगिल जे ि कछु बना कऽ खा लइ छी। फेिर मनमे भेले जे जखने आंगनक काजमे ओझड़ाएव तखने जारनबाधेमे रि<strong>ह</strong> जाएत। तत्-मत् करैत पािन पीलक। घरसँ तमाकुल िन कािल चुनबैत ि वदा भेल। पॉंचो बोझ उिघ लेलक। काठी जेकॉंडॉंड़ो आ गरदिन यो तािन <strong>दे</strong>लकै। <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ो-<strong>ह</strong>ाथमे ददर् <strong>ह</strong>ुअए लगलै। <strong>ह</strong>ाथो-पएर नि<strong>ह</strong> धोय ओसारेपर भुँइयेमे ओंघरा गेिल । थाकल-ठि<strong>ह</strong> आइल <strong>दे</strong><strong>ह</strong> ओंघराइत िन न पिड़ गेल।बेिर टिग गेल। घरक छा<strong>ह</strong>िर अंगनामे दू <strong>ह</strong>ाथ ससिर गेल। डेिड़ यापर सँ जोिग नदर सोर पाड़ए लगल- ‘‘काकी, काकी।’’दुखनीक िन न टुटल। डेिढ़ यापर सँ ससिर जोिग नदर आंगन गेल तँ <strong>दे</strong>खलक जे भुँइयेमे िन न भेिर सुतल अिछ । फेिर बाजल-‘‘काकी, काकी।’’ठाढ़ भेिल जोिग नदरक मनमे उठल जे <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ तँ पाइयेबला अइठीन र<strong>ह</strong>लॱ मुदा, सभ सुख-सु<strong>िव</strong> धा रि<strong>ह</strong> तो ओकरा सभकेँ ऐ<strong>ह</strong>न िन नक<strong>ह</strong>ॉं <strong>ह</strong>ोइ छै। <strong>दे</strong>खै छी जे पेट खपटा जेकॉं खलपट छै, भिर सक खेवो केने अिछ ि क नि<strong>ह</strong> । त<strong>ह</strong>ूमे पाएरो धुराइले <strong>दे</strong>खै िछ यैभिर सक कतौसँ काज कए कऽ आइिल अिछ । अखन जे घरक सभ कुछ उठा ि कयो लऽ जाय तँ बुझवो ने करत। एकरा सब<strong>ह</strong>ककोन दुिन यॉं छै। जि<strong>ह</strong> ना चीनीक कीड़ाकेँ िम रचाइमे दऽ <strong>दे</strong>ल जाए तँ ओ मिर जाएत। जे वभा<strong>िव</strong> के छैक। मुदा ि क िम रचाइककीड़ा चीनीमे जीिब सकत। ि विच ि थ ित जोिग नदरक मनमे उिठ गेल। मुदा काजक धुमसा<strong>ह</strong>ी, <strong>िव</strong> चारक दुिन यॉंसँ खॴिच , ओकरा<strong>ह</strong>ड़वड़ा <strong>दे</strong>लक। फेिर काकी, काकीक आवाज <strong>दे</strong>लक। मुदा िन न नि<strong>ह</strong> टुटल <strong>दे</strong>िख कपड़ाकेँ ओसारेपर रिख दुखनीक घुी दाबएलगल। घुी दिब ति<strong>ह</strong> दुखनीक िन न टूटल। ऑंिख मुननि<strong>ह</strong> बाजिल - ‘‘अयँ गे सामा ( यामा) काि <strong>ह</strong> ि कअए ने ऐलै?’’दुखनीक अवाज सुि न जोिग नदरक मनमे भेल जे भिर सक काकी सपनाइए। घुीकेँ ि <strong>ह</strong>लबैत बाजल- ‘‘काकी, काकी....।’’ऑंिख खोिल दुखनी उिठ कऽ बैिस गेल। <strong>ह</strong>ाफी कऽ जोिग नदर ि दस तकलक। मुदा ि कछु बाजिल नि<strong>ह</strong> । मोटरी खोिल जोिग नदरजोड़ भिर साड़ी, साया, एकटा आंगीक संग दसटा दसटक<strong>ह</strong>ी आगूमे रिख बाजल- ‘‘अखैन धिर काकी अ<strong>ह</strong>ॉं न<strong>ह</strong>ेबो ने केल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>ेँ।’’जि<strong>ह</strong> ना आम बीिछ िन <strong>ह</strong>ार गाछक िन च् चॉंमे खसल आम <strong>दे</strong>िख उजगुजा जाइत ति<strong>ह</strong> ना दुखनी उजगुजा गेिल । बाजिल - ‘‘बौआ, जारिननइ छलै वए<strong>ह</strong> तोड़ए िभ नसरे चिल गेलॱ। ओकरे स <strong>ह</strong>ारैत-स <strong>ह</strong>ारैत दुप<strong>ह</strong>र भऽ गेल। ि कछु खेबो ने केने छी। अराम करए लगलॱि क ऑंख लिग गेल।’’दुखनीक बात सुि न जोगेनदर बाजल- ‘‘काकी, अखैन अगुताइल छी तेँ नै अँटकब। पूजा उसरला बाद िन चेनसँ िआ ब आरो ग पोकरब आ कोनो कारोबार करैले मदित से<strong>ह</strong>ो कऽ <strong>दे</strong>ब। अखैन मेला <strong>दे</strong>खैले कपड़ो आ रूपैइयो <strong>दे</strong>लॱ<strong>ह</strong>ेँ। जाइ छी।’’जोिग नदर उिठ कऽ ि वदा भऽ गेल। मने-मन दुखनी ि <strong>ह</strong>साब जोड़ए लागिल जे अधा रूपैया कऽ चाउर कीिन लेब आ अधा<strong>ह</strong>ाथ-मुीमे रिख लेब। मेला-ढेलाक समए छी कखैन कोना भूर फूिट जाइत। फेिर मनमे एलै जे यामो तँ अिब ते <strong>ह</strong>एत। ओ<strong>ह</strong>ोचाउर अनबे करत। जखन अनिद नो नेने अबैए, अखन तँ स<strong>ह</strong>जे पाबैिन ये छी। दुनू नाइत-नाित न से<strong>ह</strong>ो ऐबे करत। ओकरो <strong>ह</strong>ाथकेँ54


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्दू-चािर रूपैया नइ <strong>दे</strong>वइ से के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>एत। <strong>ह</strong>म कतबो गरीब ि कअए ने छी मुदा, नानी तँ िछ यै। साड़ी खोिल दुखनी <strong>दे</strong>खए लागिल।साड़ी <strong>दे</strong>िख बुदबुदाइल- ‘‘ऐ<strong>ह</strong>ेन साड़ीक कोन काज अिछ । कोनो ि क नव-नौतािर छी जे ऐ<strong>ह</strong>ेन छपुआ पि<strong>ह</strong> रब। अइसँ नीक तँ तीनकाजू मरकीन दैत जे कतबो मािर -धुिस कऽ पि<strong>ह</strong> रतॱ तइओ साल भिर चलबे करैत। सायाक कोन अिछ । सायाक कोन काजअिछ । आब तँ स<strong>ह</strong>जि<strong>ह</strong> बुिढ़ भेलॱ। जि<strong>ह</strong> या जुआन छलॱ ति<strong>ह</strong> यो तँ डेिढ़ ये पि<strong>ह</strong> रैत छलॱ। कोनो ि क मंगै लए गेल छेेिल यै, मुदाजखैन घर पैिस दऽ गेल तखैन तँ जे <strong>दे</strong>लक सए<strong>ह</strong> नीक। बेटी ऐबे करत अोकरे पुरना लऽ लेब आ ई दऽ <strong>दे</strong>बै।’’साड़ी-साया, आंगी समेिट कऽ रिख दुखनी रूपैया गनए लागिल । फेर बुदबुदाइल- ‘‘सभटा दस टकि<strong>ह</strong> ये छी। दसटा अिछ ।दसटा दसटक<strong>ह</strong>ी काए बीस भेल। दू-दू टा कऽ फुटा-फुटा रिख गनलक। पॉंच बीस भेल। मनमे खुशी एलै। फेर लगले मनमेएलै जे आइ पाविन क िद न छी अखन धिर खेलॱ<strong>ह</strong>ेँ क<strong>ह</strong>ॉं। सभ िद न खै<strong>ह</strong><strong>ह</strong> पाबिन िद न ललै<strong>ह</strong><strong>ह</strong>। मुदा िभ नसरसँ तँ गािछ ये-ि बरछीमेर<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ। सारा-गाड़ा नंघलॱ। ि बना न<strong>ह</strong>ेने कोना भानस करब? सूयर् िद स तकलक। माथसँ ि नच् चॉं <strong>दे</strong>िख सोचलक आइ उपासे कऽलेब। जाबे न<strong>ह</strong>ा कऽ भानस करए लगब ताबे तँ साँझे पिड़ जाएत। सॉंझमे लछमी पूजा करब ि क अपने खाए-पीबए लगब। त<strong>ह</strong>ूमेअखन धिर ने खढ़ अनलॱ आ ने संठी। जाबे से नि<strong>ह</strong> आनब ताबे उक क ना बनाएव। ि दआिर यो बनबए पड़त। करू तेलो आनएपड़त। घरमे जे तेल अिछ ओ अँइठ भऽ गेल अिछ क ना ि दयारीमे <strong>दे</strong>वइ। काज <strong>दे</strong>िख दुखनीकेँ अबू<strong>ह</strong> लािग गेल। पाविन क सभि कछु ि बसिर गेल। नजिर बेटीपर गेलइ। बेटीपर नजिर प<strong>ह</strong>ुँचते मनमे खॱझ उठले। बाजिल - ‘‘ऐना कऽ समाद पठौिल यै से ि कअएने आइिल ।’’असमंजसमे पिड़ गेल।ति<strong>ह</strong> बीच नवानीवाली बा <strong>ह</strong>ेपर सँ सोर पािड़ बाजिल - ‘‘काकी, काकी, दैया आगू अबैले क<strong>ह</strong>लकिन <strong>ह</strong>ेँ। उरविर या पोखिर पर दुनूबच् चो आ मोटिर यो लऽ बैसल छि <strong>ह</strong> ।’’दैयाक नाओ माने यामा दऽ सुिन धड़फड़ा कऽ उिठ घरमे कपड़ा रिख ऑंचरमे रूपैया बाि <strong>ह</strong> ि वदा भेिल । तीिन -चािर टा िध या-पूतासे<strong>ह</strong>ो संग लिग गेलिन । बेटी लग प<strong>ह</strong>ुँचते यामा उिठ कऽ गोड़ लगलक। गोड़ लिग ति<strong>ह</strong> तरंिग कऽ दुखनी बाजिल - ‘‘अँइ गे, तोराजानक काज नइ छौ जे एते लदने ऐले<strong>ह</strong>ेँ।’’माइक बातकेँ अनसून करैत यामा दुनू बच् चाकेँ क<strong>ह</strong>लक- ‘‘नानीकेँ गोड़ लाग।’’बच् चाकेँ <strong>दे</strong>िख दुखनी <strong>ह</strong>रा गेिल । सभ बात <strong>िव</strong> सिर गेिल । ऑंचरक रूपैया िन कािल एक-एक टा दस टक<strong>ह</strong>ी दुनू बच् चाकेँ <strong>ह</strong>ाथमे दऽबॉंि क अि स यो रूपैया यामा िद िश बढ़ौलक। रूपैया <strong>दे</strong>िख यामाक मनमे उठल। भिर सक बौआ पठौलके<strong>ह</strong>ेँ। मु की दैत माएकेँपुछलक- ‘‘की सभ बौआ पठौलकौ<strong>ह</strong>ेँ?’’बौआक नाओ सुि न दुखनीक मन फेिर औनाए गेल। नजिर बेटापर गेलइ। बेटापर नजिर प<strong>ह</strong>ुँचति<strong>ह</strong> मनमे तामस उठलै। बाजिल -‘‘कतए छौड़ा <strong>ह</strong>राएल-ढराएल अिछ तेकर कोन ठेकान अिछ । अखन धिर ने कि<strong>ह</strong> यो िच ी-पुरजी पठौलक आ ने एोटा िछ ी।ओ <strong>ह</strong>रे कतौ कोनो मौगी सने उढ़िढ़ गेल ि क की। से ि क कोनो पता अिछ ।’’माइक बात रोकैत यामा बाजिल - ‘‘ऐना ि कअए बजै छेँ। माए छी<strong>ह</strong>ी कनी ठर-ठेकानसँ बजमे से नै।’’बेटीक बात सुि न माएक बेटासँ <strong>ह</strong>िट बेटीपर पुन: आिब गेल। बाजिल - ‘‘दुनू बच् चो आ मोटिर योकेँ क ना आनल भेलौ?’’मु कुराइत यामा बाजिल - ‘‘अपने एतऽ तक प<strong>ह</strong>ुँुचा गेलिख न।’’जमाए दऽ सुि न दुखनी बाजिल - ‘‘एक डेग आगू घर नै <strong>दे</strong>खल छलिन जे जइतिथ ।’’55


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्‘‘गाममे मेलो <strong>ह</strong>ोइ छै आ पाविन यो िछ यै तेँ क<strong>ह</strong>लिख न जे घरपर गेने ओझरा जाएब। चािर थान माल अएकरे माए बुते स <strong>ह</strong>ारल नैने <strong>ह</strong>ेतै। परसू ऐथुन।’’परसू सुि न दुखनीक मन थीर भेल। छोटका बच् चाकेँ केरामे लऽ जेठकीकेँ आगू कऽ ि वदा भेिल । घरसँ कने पाछुऐ र<strong>ह</strong>ै ि कदिछ नसँ एक गोटेकेँ <strong>ह</strong>ाथमे बैग, फुलपेंट-शटर् प<strong>ह</strong>ीिर ने अवैत दुनू गोटे <strong>दे</strong>खलक। मुदा ि कयो िच <strong>ह</strong>लक नि<strong>ह</strong> । बदलल चे<strong>ह</strong>राभुखनाक। भुखनो अंगने िद िश सँ अबैत आ दुनू गोटे दुखिन यो अंगने िद स बढ़ैत। घर लग आिब भुखना दुखनीकेँ क<strong>ह</strong>लक- ‘‘माए।’’भुखनाक माए क<strong>ह</strong>ब दुखनी सुनलक मुदा, अनिठ या बुिझ अनठा <strong>दे</strong>लक। ि कछु नि<strong>ह</strong> बाजिल । मुदा यामा चीि <strong>ह</strong> गेली। बाजिल -‘‘बौआ <strong>ह</strong>ौ।’’बौआ सुि न दुखिन यो चॱकली<strong>ह</strong>। ताधिर भुखना लग आिब माएकेँ पएर छुिब गोड़ लगलक। दुखनी अवाक् भऽ गेिल । ऑंिख मे नोरढबढ़बा गेलिन । ि नच् चॉंसँ उपर धिर भुखनाकेँ िन ग् <strong>ह</strong>ारए लगली<strong>ह</strong>।करेज द<strong>ह</strong>िल गेलिन । वामा बॉंि<strong>ह</strong> सँ नाित केँ दवने आ दि<strong>ह</strong> ना तर<strong>ह</strong> थीसँ ऑंिख पोिछ ि वल <strong>ह</strong>ोइत बजली<strong>ह</strong>- “ऑंइ रौ बौआ तूँ तँसमरथ भऽ गेलेँ। िच <strong>ह</strong>वे ने केिल यौ। आंङै-समांगे नीक र<strong>ह</strong>ै छलेँ की ने। एते िद नपर ि कअए एलेँ। ि क बुिझ पड़ै छेलौ जे घरमेि कयो ने अिछ । कोनो ि क <strong>ह</strong>म मिर गेिल यौ। रूपैया नै कमेलेँ तँ नै कमेलेँ मुदा, छुछो <strong>दे</strong><strong>ह</strong>े तँ अिब तेँ। अखैन तँ <strong>ह</strong>म अपने थे<strong>ह</strong>गरछी।” यामक माथ परक मोटरी पकड़ैत भुखना बाजल- “दाय, तो<strong>ह</strong>र माथ अिग या गेल <strong>ह</strong>ेतौ।”“नै-नै कथी लए तूँ लेब<strong>ह</strong>। आब ि क अंगना कोनो बड़ दूर अिछ । मुदा बलजोरी भुखना यामक माथपर सँ मोटरी उतािड़ अपनामाथपर लेलक। आ वरे दुखनी बाजिल - “बौआ, र ता तँ भुखले आएल <strong>ह</strong>ेब<strong>ह</strong>।”“नइ गै। खाइत-पीबैत एलॱ ि क।”“बौआ, अंगनो गेल छेल<strong>ह</strong>क ि क र तेसँ र ता छ<strong>ह</strong>?”“अंगनामे बेग रिख <strong>दे</strong>िल यै। घर बोन <strong>दे</strong> <strong>दे</strong>खिल यै तँ तमोिर यावाली भौजीकेँ पुछिल यै। वए<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>लिन जे दायकेँ आनै काकी आगूगेल छिथ ।”भुखनाक बात सुिन दुखनीकेँ तामस उठल। बाजिल - “ऑंइ रौ छौँड़ा, अंगना गेलेँ तँ गोसॉंइकेँ गोड़ लगलेँ की नै?”“घर बोन <strong>दे</strong>खिल यै तँ बेगकेँ अोसरेपर रािख तोरा तकैले ि वदा भेलॱ।”“<strong>ह</strong>म कोनो ि बलेँत गेल छेलॱ। ताबे तूँ <strong>ह</strong>ाथ-पाएर धो कऽ अंगनेसँ गोसॉंइकेँ गोड़ लािग लइतेँ से तोरा बुते नै <strong>ह</strong>ोइतौ। जाबे <strong>ह</strong>मरातकै लए गेलेँ ताबे जे कोइ बेग चोरा लेतौ, तब की करबी<strong>ह</strong>ी।”“<strong>ह</strong>मरा <strong>दे</strong>िख ते मारे िध यो-पूतो आ जिन जाित यो सभ आिब गेल। ओते लोकमे के बेग चोराओत।”फुसफुसा कऽ माए बेटीकेँ पूछलक- “दाय, िक छु खाइयोबला सनेस छौ। <strong>दे</strong>खै छी<strong>ह</strong>ी छौँडाक मुँ<strong>ह</strong> के<strong>ह</strong>न सुखाइल छै।”“<strong>ह</strong>ँ। असकरे दुआरे कते अिन ित यौ। पॉंच गो दिल पूड़ी अिछ ।”56


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्“अच् छा, वड़बिढ़ यॉं। <strong>ह</strong>म तँ अखैन धिर न<strong>ह</strong>ेबो ने केलॱ<strong>ह</strong>ेँ।”“ि कअए? पाविन क िद न िछ यै तइयो ने न<strong>ह</strong>ेलेँ।”“छुि यो ने भेल। िभ नसरेसँ जारिन क अोिर यानमे लागल छलॱ। बोझ उघैत-उघैत मन ठि<strong>ह</strong> या गेल। असकता गेलॱ। ने भानसेकेलॱ आ ने न<strong>ह</strong>ेबो केलॱ<strong>ह</strong>ेँ। ओि<strong>ह</strong> ना ओसारपर ओघड़ेलॱ ि क नीन िआ ब गेल। जोिग नदरा िआ ब कऽ उठौलक। नइ तँ सुतलेरि<strong>ह</strong> तॱ। <strong>दे</strong>ख<strong>ह</strong>ी जे सॉंझ लिग चाइल जाइ छै ने अखैन तक उकक ओिर यान भेल<strong>ह</strong>ेँ आ ने सॉंझ-बतीक।”आंगन अिब ते दुखनी-भुखनाकेँ क<strong>ह</strong>लक- “बौआ, पि<strong>ह</strong> न पएर-<strong>ह</strong>ाथ धो कऽ िस रा आगूमे गोड़ लाग<strong>ह</strong>। तखन ि कछु किर <strong>ह</strong><strong>ह</strong>।”भुखना सए<strong>ह</strong> केलक। यामा से<strong>ह</strong>ो घैलची लग जा घैला झुका एक चुरूक पािन िन च् चॉं खसा ओि<strong>ह</strong> मे दुनू पाएरक तरबा भीजाओसारेपर सँ गोसॉंइकेँ गोड़ लगलक। सौँसे अंगना िध यो-पूतो आ जिन जाित यो सभ कच-बच करैत। छोटका बच् चा सभ फुटे कॉंइ-ि कचीड़ करैत र<strong>ह</strong>ै। ति<strong>ह</strong> बीच जुगेसराक बेटा र<strong>िव</strong> याक बेटाकेँ पाछुसँ पोनमे ि बठुआ कािट दोगे-दोग घुसुि क गेल। िछ लिम ला कऽर<strong>िव</strong> याक बेटा पाछु तकलक तँ िश बुआक बेटीकेँ <strong>दे</strong>खलक। ओि<strong>ह</strong> छौँड़ाकेँ भेले जे यए<strong>ह</strong> छौँड़ी ि बठुआ कटलक। <strong>ह</strong>ॉंइ-<strong>ह</strong>ॉंइ कऽ दूमुक् का लगा <strong>दे</strong>लक। मुक् का लिग ते िश वुआक बेटी िच िच आ कऽ कानए लागिल । िश वुआक घरवाली से<strong>ह</strong>ो पछवािर कात ठाढ़ छिल ।बेटीकेँ कनैत <strong>दे</strong>िख कोरामे उठबैत पुछलक। ओ छौँड़ी र<strong>िव</strong> याक बेटा नाओ क<strong>ह</strong>लक। ओकरो <strong>ह</strong>ड़लै ने फुड़लै ओि<strong>ह</strong> छौँड़ाकेँ कानऐँिठ एक थापर लगा <strong>दे</strong>लक। ति<strong>ह</strong> समए र<strong>िव</strong> याक घरवाली से<strong>ह</strong>ो अबैत छिल । बेटाकेँ <strong>दे</strong>िख पुछलक। ओंगरीक इशारासँ छौँड़ािश वुआक घरवालीकेँ <strong>दे</strong>खा <strong>दे</strong>लक। िश वुआक घरवालीकेँ <strong>दे</strong>ख<strong>िव</strong> ति<strong>ह</strong> र<strong>िव</strong> याक घरवाली लगमे जा झॲट पकिड़ मुँ<strong>ह</strong>पर थूक फेि क<strong>दे</strong>लक। सौँसे आंगन <strong>ह</strong>ड़-<strong>िव</strong> रड़ो मिच गेल। छोटका िध या-पूता डरे पड़ाए लगल। तँ दोसर ि दस <strong>ह</strong> ला सुिन आन-आन अबौलगल। दुखनीक बकारे ब न। जि<strong>ह</strong> ना-जि<strong>ह</strong> ना िश वुआक घरवाली गािर पढ़ै ति<strong>ह</strong> ना-ति<strong>ह</strong> ना र<strong>िव</strong> याक घरवाली उनटबैत जाए। ि कएक तँ ीगणक झगड़ाक <strong>िव</strong> शेषता <strong>ह</strong>ोइत जे जे पाछु धिर गिर आओत ओकर जीत <strong>ह</strong>ोइत। अंगनाक दृ य <strong>दे</strong>िख भुखनो आ यामो दुनूकबॉंि<strong>ह</strong> पकिड़ -पकिड़ ठेल-ठािल कऽ अपना-अपना अंगना दऽ आइल। भगला<strong>ह</strong>ा िध या-पूता सभ पुन: आबए लगल। जिन जाित यो आिध यो-पूतोमे पाटी बिन गेल। ि कछु गोटे ि शवुआक घरवालीक पक्ष लऽ आ ि कछु गोटे र<strong>िव</strong> याक घरवालीक पक्ष लऽ झगड़ाकेँ पुन:ठाढ़ केलक। एक दोसराक दोख लगवैत अपना पक्षकेँ िन दष सािब त करए लगल। मुदा जि<strong>ह</strong> ना पोखिर मे गोला फेकलापर पािन मेि<strong>ह</strong> लकोर उठैत जे धीरे-धीरे शा त भऽ जाइत ति<strong>ह</strong> ना शा त भऽ गेल।तत्-खनात तँ दुखनीक आंगन शा त भऽ गेल। अंगनासँ बा<strong>ह</strong>र र तो आ आनो-आनो जग<strong>ह</strong>पर गुद-गुद-फुस-फुस <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ल।जि<strong>ह</strong> ना कोनो गाम वा घरमे आिग लगलापर पािन <strong>दे</strong>ने िम झा जाइत मुदा आिग क गरमी र<strong>ह</strong>बे करैत ति<strong>ह</strong> ना भेल। आन सभ तँआंगनसँ ि नकिल गेल मुदा, दुखनीक मनक आिग पजिर गेल। बेटी यामा िद स <strong>दे</strong>ख जोर-जोरसँ बजए लागिल - “<strong>ह</strong>म ककरो बजबैलेगेल छेिल यै जे आिब पाविन क िद न अंगनामे झगड़ा केलक। पाविन ि क कोनो एक िद नक <strong>ह</strong>ोइत अिछ िआ क सालो भिर ले <strong>ह</strong>ोइए।सालो भिर अंगनामे झगड़ा <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>त ि क ने। त<strong>ह</strong>ूमे जे ि कयो डोरी बॉंिट घरक पछुऐत बाि <strong>ह</strong> <strong>दे</strong>त तखन तँ आरो सालो भिरझगड़ा <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>त िक ने?”माइयक बोली ब न करै दुआरे थोम-थाम लगबैत यामा क<strong>ह</strong>लक- “अनेरे तूँ ि कअए आफन तोड़ै छेँ। तोरा अंगनामे छेबे के करौजे साल भिर झगड़ा <strong>ह</strong>ेतौ।”बेटीक बात सुि न दुखनी दम कसलक। मुदा तइओ मनमे आिग लगले र<strong>ह</strong>ै। घरसँ <strong>िव</strong> छान िन कािल यामा अंगनामे ि वछौलक।िब छा अपन मोटरी खोललक। एक धारा चाउर, सेर तीिन ऐक खेसारीक दािल , पॉंचटा दिल पूड़ी आ अपनो आ बच् चो सभक कपड़ािन कािल रखलक। पॉंचो पूड़ीमे सँ दूटा भुखनाकेँ एकटा कऽ सरस-िन रस तोिड़ दुनू बच् चाक <strong>ह</strong>ाथमे <strong>दे</strong>लक। एकटा अपना लेल आएकटा माए लेल फुटा कऽ रखलक। बैग खोिल भुखना रूपैयाक गडी िन कािल माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “माए, यए<strong>ह</strong> कमा कऽअनिल यौ।”57


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रूपैया <strong>दे</strong>िख माइयो आ ब<strong>ह</strong>ीनो बाजिल - “झॉंप<strong>ह</strong>, झब दऽ झॉंप<strong>ह</strong> नै तँ लोक <strong>दे</strong>िख लेत<strong>ह</strong>।”रूपैया झाँिप भुखना दू जोड़ साड़ी आंङी आ सायाक कपड़ाक संग दुनू बच् चा लेल शटर्-पे ट िन कािल आगूमे रखलक। कपड़ा<strong>दे</strong>िख दुखनी ि वि म त भऽ गेिल । मने-मन सोचए लगिल । जे ढ<strong>ह</strong>लेलो अिछ तइओ तँ बेटे धन छी। मन पड़लै पित । भगवानककरो अधला करै छिथ न। मन-मन गोड़ लगलकिन । अ<strong>ह</strong>ी दुनू बेटा-बेटीक आशापर ने अपन वएस गमा कऽ र<strong>ह</strong>लॱ। संतोखेगाछमे ने मेवा फड़ै छै। माएकेँ <strong>िव</strong> ि म त <strong>दे</strong>िख भुखना <strong>िव</strong> कुटक ि ड बा िन कािल माएक <strong>ह</strong>ाथमे दैत क<strong>ह</strong>लक- “माए, ई मक् खनबलाि व कुट छी तोड़े लए अनिल यौ<strong>ह</strong>ेँ।”<strong>ह</strong>ाथमे <strong>िव</strong> कुटक ड बा लऽ उनटा-पुनटा कऽ <strong>दे</strong>खए लगली। दुनू बच् चो आ यामोक नजिर िड बापर अँटिक गेल। ति<strong>ह</strong> बीच <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मेलगबैबला दूटा गमकौआ साबुन, दूटा कपड़ाक साबुन पौवा<strong>ह</strong>ी नािर यल तेलक िड बा, िन कािल दुखनीक आगूमे रखलक। चीज बौस<strong>दे</strong>िख दुखनी मन उिध या गेलै। मनमे <strong>ह</strong>ुअए लगलै जे अकासमे उिड़ गेल<strong>ह</strong>ुँ िआ क नरकसँ सरग ( वगर्) चिल गेल<strong>ह</strong>ुँ िआ क सपना<strong>दे</strong>खै छी। अपनाकेँ संयत करैत बाजिल - “पाविन क िद न छी, पि<strong>ह</strong> ने सभ ि कयो खा लइ जाइ जा<strong>ह</strong>। <strong>ह</strong>म अखैन नै खाएव। िद नोखिट आइये गेल अिछ कनी कालमे सॉंझ-बॉंती दइये कऽ खाएव।”फेर मनमे एलै जे गोसॉंइ डूबैपर अिछ अखन धिर पाविन क तँ कोनो ओिर यान भेवे ने कएल अिछ । ने उक बनबै लए खढ़-संठीअनलॱ आने िद आरी बनेलॱ<strong>ह</strong>ेँ। ने िद यारीक टेमी बनवै लए साफ सुती कपड़ा तकलॱ<strong>ह</strong>ेँ आ ने दोकानसँ तेले अनलॱ<strong>ह</strong>ेँ। त<strong>ह</strong>ूमे दुनूभाए-ब<strong>ह</strong>ीन आइल अिछ दुइओटा तीन-तरकारी नि<strong>ह</strong> करब से के<strong>ह</strong>न <strong>ह</strong>एत। एक तँ लछमी पाविन त<strong>ह</strong>ूमे एते िद नपर छौँड़ा आएलअिछ ।पूड़ी खा पािन पीिब यामा माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “िच कनी मािट सािन कऽ िद आरी बना लइ छी। तूँ दोकानक काज झब दऽ केनेआ नै तँ ि किर ण डूबलापर दोकानोक काज नइ <strong>ह</strong>ेतौ। ओ<strong>ह</strong>ो पूजा-पाठमे लिग जाएत।”बेटीक बात सुि न दुखनी बाजिल - “ऑंइ गै दैया दोकान-दौड़ीक काजमे ओझरा जाएव तँ खढ़-संठी कखैन आिन उक बनाएव?”काजक भरमार <strong>दे</strong>िख भुखना माएकेँ क<strong>ह</strong>लक- “तोँ दोसरे काज कर <strong>ह</strong>म दाेकानक काज कऽ लैत छी।”बेटाक बात सुि न दुखनी क<strong>ह</strong>लक- “अनिठ या बुिझ दोकानबला ठिक लेतौ।”माइक बात सुि न भुखनाकेँ <strong>ह</strong>ँसी लागल। मने-मन सोचए लगल जे श<strong>ह</strong>र-बजार घुमै छी <strong>ह</strong>म आ गामक बिन यॉं ठिक लेत <strong>ह</strong>मरे।मुदा ि कछु बाजल नि<strong>ह</strong> । माएकेँ रोकैत यामा क<strong>ह</strong>लक- “आब जे ककरो अइठीन खढ़-संठी मांगए जेब<strong>ह</strong>ी से <strong>दे</strong>तौ। लछमी पूजाकबेिर भऽ गेलै। काि <strong>ह</strong> ये ि कअए ने मांिग अनलेँ। नइ तँ आइये दुप<strong>ह</strong>र से पि<strong>ह</strong> ने मांिग अिन ते। आब लेाक अपन-अपन चीज-बौससमेिट घर आनत िआ क तोरा खढ़-संठी <strong>दे</strong>तौ।”बेटीक बात सुि न दुखनी िन राश भऽ गेिल । उकक आशा टुिट गेलइ। बाजिल - “<strong>ह</strong>म तँ बूिढ़ भेलॱ। आब ि क कोनो पाविन -ित <strong>ह</strong>ारक ठेकान र<strong>ह</strong>ैए।”माइक टूटल आशा <strong>दे</strong>िख यामा स <strong>ह</strong>ारैत बाजिल - “खढ़-संठी छोिड़ <strong>दे</strong><strong>ह</strong>ी। उक नै <strong>ह</strong>एत तँ ि क <strong>ह</strong>ेतै। गोसॉंइ बाबाकेँ कि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>बिनजे एते ित रोट भऽ गेल। नै पान तँ पानक डंिट ये सँ तँ पूजा करबे केलॱ।”सामंज य करैत दुखनी- “अच् छा <strong>ह</strong>ो-अ। खढ़-संठी छोिड़ दइ िछ यै। तूँ िच कनी मािट क िद आरी बनाले। कनी रूखे कऽ मािटसिन <strong>ह</strong>ेँ। नइ तँ आब नै सुखतौ। िद नो खिट आइये गेल। रौदो ठंढ़ा गेल। दोकानेक काज केने अबै छी।”58


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ति<strong>ह</strong> बीच भुखना क<strong>ह</strong>लक- “तूँ अंगनेक काज स <strong>ह</strong>ार। दोकानक काज केने अबै छी।”बेटाक बात सुि न दुखनी क<strong>ह</strong>लक- “ऑंइ रौ, शुभ-शुभ कऽ तूँ गाम एले<strong>ह</strong>ेँ, तोरा क ना दोकान जाए ि दऔ। लोक की क<strong>ह</strong>त?”“लोक की क<strong>ह</strong>तौ?”“एतबो ने बुझै छी<strong>ह</strong>ी जे सभ िख धांस करए लगत जे फलनीक खापिड़ के<strong>ह</strong>ेन तबधल छै जे अखने बेटा पर<strong>दे</strong>शसँ एलै आ बेसा<strong>ह</strong>अनैले दोकान पठौलक।”“कोइ ने ि कछु बाजत। कोनो अनकर काज िछ यै जे ि कयो ि कछु बाजत। बाज कथी सब<strong>ह</strong>क काज छौ?”“एक रूपैया कऽ नून, दू गो तीमनो-तरकारी करब तेँ पॉंच रूपैयाक करू तेल से<strong>ह</strong>ो लऽ िल <strong>ह</strong>ेँ। आठ अ नाक जीर-मरीच, आठअ नाक <strong>ह</strong>रदी आ आठ आनाक िम रचाइ से<strong>ह</strong>ो लऽ िल <strong>ह</strong>ेँ। अ लुओ घरमे नि<strong>ह</strong> ये अिछ । तरैबला अ लू से<strong>ह</strong>ो लऽ िल <strong>ह</strong>ेँ। दूटा पापड़ोलऽ िल <strong>ह</strong>ेँ। आइ लछमी पूजा से<strong>ह</strong>ो छी तेँ आठ अ नाक मखान आ आठ अ नाक िच ि न यो लइये िल <strong>ह</strong>ेँ। भिर राित िड िब या जरततइले मि यो तेल कनी बेिस ये कऽ लऽ िल <strong>ह</strong>ेँ।”“आउरो ि कछु?”मन पाड़ दुखनी बाजल- “आब तँ लोक धुमनक धूपो <strong>दे</strong>नाइ छोिड़ ये <strong>दे</strong>लक तेँ एकटा अगरवीक िड बा से<strong>ह</strong>ो लइये िल <strong>ह</strong>ेँ।” यामा ि दआरी बनवै लए ि चक् किन मािट लोढ़ीसँ फोड़ए लगली<strong>ह</strong>। भुखना दोकान <strong>िव</strong> दा भेल। दुखनीक मन असिथ र भेल। मनअसिथ र <strong>ह</strong>ोइते बेटीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “बुच् ची, <strong>ह</strong>म न<strong>ह</strong>ाइ लए जाइ छी। ि किर णो लुकझुकाइये गेल।” यामा- “बौआ जे साड़ी अनलकौ सए<strong>ह</strong> लऽ ले।”बेटीक बात सुि न दुखनी <strong>ह</strong>रा गेिल । मनमे नचए लगलै बेटाक कीनल पि<strong>ह</strong> ल साड़ी। जि<strong>ह</strong> यासँ अपने मुइला<strong>ह</strong> ति<strong>ह</strong> यासँ कि<strong>ह</strong> योनव साड़ीक नसीव नि<strong>ह</strong> भेिल । ओना बेटी अपन पि<strong>ह</strong> रल साड़ी साले-साल दइते र<strong>ह</strong>ल तेँ कि<strong>ह</strong> यो कपड़ाक दुख नि<strong>ह</strong> ये भेिल । रोडेि कनछिर मे गारल सरकारी कलपर दुखनी प<strong>ह</strong>ुँचल। कलपर प<strong>ह</strong>ुँचते मन पड़लै। साड़ी-लोटा कलेपर रिख चोे घुि र कऽ आंगन आिबबेटीकेँ क<strong>ह</strong>लक- “दाय, एकटा बात मन पिड़ गेल। ि बसिर जाइतॱ तेँ क<strong>ह</strong>ै लए एिल यौ।”अकचकाइत यामा पुछलक- “कोन बात मन पड़लौ?”दुखनी- “बच् चा जे दोकानसँ औत तँ कि<strong>ह</strong> िद <strong>ह</strong>ैन जे अिग ला चौमास िब करी अिछ । दुइये का छइ<strong>ह</strong>ो। से कीिन लेत। <strong>ह</strong>मरा नेएोटा घरसँ काज चलैत अिछ मुदा, नइ अइ साल तँ अिग लाे साल ि वआ<strong>ह</strong> कइये <strong>दे</strong>वइ। बाल-बच् चा <strong>ह</strong>ेतै। लिघ यो करै लऽ कतऽजतै। लोक बढ़ने मालो-जाल पोसबे करत। से कतऽ बा <strong>ह</strong>त।” यामा- “अच् छा जो, पि<strong>ह</strong> ने न<strong>ह</strong>ाले। बौआ दोकानसँ औत तँ मन पािड़ <strong>दे</strong>बौ।”गजे ठाकुर-कथा-संघषर्१59


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्फाइलक गेँट, गरदासँ सनल। ओि<strong>ह</strong>मे सँ एक-एकटा कागत िनकािल मुँ<strong>ह</strong>पर रुमाल रािख झािर र<strong>ह</strong>ल छी। ओि<strong>ह</strong>मे सँ िकछु काजकवतु िनकलैत अिछ, िकछु बेकाजक। <strong>िव</strong>धवा सो<strong>ह</strong>ागोक केस-मुकदमाक फाइल। मान-अपमानक खाता-खेसरा। आरोप-यारोपककरणक म। बूढ़ मि<strong>ह</strong>लाक युवावथाक िखसा, िकछु सय, िकछु िमयारोप। पित आ पुक जीवन। बेनग्न <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>मर सभकसयताक छाप। िकएक चानन घसने र<strong>ह</strong>ैत अिछ ई बूढ़ी। भगवान पर एतेक भरोस? एि<strong>ह</strong> उमिरमे बेटाक मारक बनेबाक िज?<strong>ह</strong>ािर आ जीतक तारतयक बीच, एखन फेर एकटा दोसरे पेटीशन? िजतबाक कोन अुत लगन लागल छैक ओकरा। <strong>ह</strong>ािरते र<strong>ह</strong>लअिछ भिर िजनगी, तैयो!पि<strong>ह</strong>ने तँ कुमोनसँ मंडल सरक क<strong>ह</strong>लापर ई काज <strong>ह</strong>ाथमे लेने र<strong>ह</strong>ी। मुदा आब <strong>ह</strong>मरो इच्छा भऽ गेल अिछ, इच्छा ओकर पेटीशनकेँयथाशी दािखल करबाक। इच्छा ओकरा िजतेबाक। ई फाइलक गरदा, गरदासँ सानल कागत-पर सभ। डटसँ एलज अछैत<strong>ह</strong>म एि<strong>ह</strong>मे घोिसया गेल छी। एि<strong>ह</strong> बुिढ़याक <strong>ह</strong>ािरक नमगर फे<strong>ह</strong>िरट, तकर सोझाँ <strong>ह</strong>मर अपन <strong>ह</strong>ािर सभक कोनो लेखा नि<strong>ह</strong>। एकरािजतएबाक िजक आगाँ अपन अयक्ष <strong>िव</strong>जय लखैत अिछ। सोझाँ-सोझी <strong>िव</strong>जय नि<strong>ह</strong> तँ एि<strong>ह</strong> बुिढ़याक मायमसँ सभा<strong>िव</strong>त <strong>िव</strong>जयकपेटीशन। <strong>ह</strong>ारत तँ ई बुिढ़या आ जे ई बुिढ़या जीतत तँ जीतब <strong>ह</strong>म। ई बुिढ़या धिर अिछ अगरिजत। ऑिफसमे सभसँ झगड़ा केनेअिछ। कायलयक क्यो गोटे एकर पेटीशन आगाँ बढ़ेबाक लेल तैयार नि<strong>ह</strong>। मंडल सर मुदा एकर सभटा नखड़ा बरदात करैतछिथ। एकर बेटा <strong>ह</strong>ुनकर बैचमेट छलि<strong>ह</strong>। नीक लोक छिथ, सजन। कायलयक कनीय सदय सभसँ <strong>ह</strong>मरा कि<strong>ह</strong>यो कोनोितयोिगता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा उच्च पदािधकारी सभसँ फाइलोपर आ ओि<strong>ह</strong>नो िकछु ने िकछु <strong>ह</strong>ोइते र<strong>ह</strong>ैत अिछ। मुदा मंडल सरनीक लोक। सजन। आ एि<strong>ह</strong> पेटीशनकेँ <strong>दे</strong>बाक भार ओ <strong>ह</strong>मरेपर छोड़ने छिथ। बुझल छि<strong>ह</strong> जे अिधकारी सभ ओि<strong>ह</strong> पेटीशनमेनेङरी मारत। आ तखन दोसर सभ बीचेमे पेटीशन छोिड़ भािग जएत। मुदा <strong>ह</strong>म तँ से भेलापर पाछू पिड़ जाएब आ तखन पेटीशनदािखल भऽ सकत <strong>ह</strong>मरे बुते। ई <strong>िव</strong>ास छि<strong>ह</strong> मंडल सरकेँ।“अ<strong>ह</strong>ाँपर सँ <strong>ह</strong>मर <strong>िव</strong>ास उिठ गेल अिछ । एक मि<strong>ह</strong>नासँ झुे घुमा र<strong>ह</strong>ल छी। एखन धिर पेटीशन नि<strong>ह</strong> भेल दािखल कएल”-बुिढ़या आइ लगा कऽ तेसर बेर ई सभ गप सुनेलक अिछ आ चिल गेल अिछ। पि<strong>ह</strong>ल बेर तँ <strong>ह</strong>म मंडल सरकेँ क<strong>ह</strong>बो केिलयि<strong>ह</strong>जे कोन फेरमे <strong>ह</strong>मरा सभ पड़ल छी। एि<strong>ह</strong> बुिढ़या लेल जान-ाण लगेने छी। मुदा <strong>दे</strong>खू, दस टा गप सुना कऽ चिल गेल। मुदामंडल सर क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong> जे- “निञ यौ। समएक मारल अिछ ई । जे<strong>ह</strong>न लोक सभसँ आइ धिर एकरा भेँट छै, ते<strong>ह</strong>ने ने बुझत ईअपना सभकेँ”। ई गरदा सानल फाइल सभकेँ मुदा आब घॲिट गेल छी <strong>ह</strong>म, बुझू सॲिख गेल छी। आइ फेर बुिढ़या ई सभ गपकि<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>ार भऽ गेल। <strong>ह</strong>म आ मंडल सर एक दोसराकेँ <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। िबनु <strong>ह</strong>ँसने। पराजयक छा<strong>ह</strong> दुनू गोटेक मुँ<strong>ह</strong>पर अिछ।“भऽ गेल अिछ सर। एि<strong>ह</strong> शु धिर पेटीशन दािखल भऽ जाएत”।“मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक थानातरण भऽ गेल अिछ, शु िदन धिर अ<strong>ह</strong>ाँकेँ जएबाक अिछ”।“क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ ने <strong>ह</strong>म। भऽ जाएत शु िदन धिर। जएबासँ पि<strong>ह</strong>ने दािखल कइये कऽ जाएब। पिरणाम तँ बादमे पता लािगये जाएत”।िबनु <strong>ह</strong>ँसने, िबनु तमसाएल मुखाकृित लेने ब<strong>ह</strong>राइत छी। कऽ दैत िछऐक दािखल एकर पेटीशन। <strong>ह</strong>ारत तँ ई <strong>ह</strong>ारत। जीतत जे ई,तँ जीतब <strong>ह</strong>म।२सो<strong>ह</strong>ागो। गढ़ बिलराजपुरक बिसदा एकर पिरवार। खेती-बाड़ी नीक, तरकारी बेिच नीक जमीन-जथा बनेने। छ<strong>ह</strong> भाँएपर भेलछली<strong>ह</strong> सो<strong>ह</strong>ागो।िपताक दुलािर। माताक दुलािर। सभ भाएँक दुलािर। मुदा मा दस बरख। फेर <strong>िव</strong>वा<strong>ह</strong> भऽ गेलि<strong>ह</strong>। पितसँ ेम छलि<strong>ह</strong> वा नि<strong>ह</strong>छलि<strong>ह</strong>, ई गप गरदा लागल कोटर् फाइलमे नि<strong>ह</strong> िलखल अिछ।<strong>ह</strong>ुनकर नै<strong>ह</strong>रक चचर् मा एक पैरााफमे खतम अिछ। मा ई <strong>िव</strong>वरण अिछ जे पितक मृयु भऽ गेलि<strong>ह</strong> जखन ि<strong>ह</strong>नकर उमिरअठार<strong>ह</strong> बरखक छलि<strong>ह</strong>।मुदा एकटा बेटा भगवानक कृपासँ मृयुक पूवर् पित <strong>ह</strong>ुनका दऽ गेल छलिख<strong>ह</strong>। अठार<strong>ह</strong> बरखक उमिर। एकटा बच्चा।मुदा गरदाबला फाइलमे नि<strong>ह</strong>ये सासुरक कोनो लोकक आ नि<strong>ह</strong>ये नै<strong>ह</strong>रक कोनो भाए-बधुक कोनो गबा<strong>ह</strong>ी वा िकछुओ भेटल। ताि<strong>ह</strong>सँई लागल जे भाए सभ अपन-अपन पिरवारमे यत भऽ जाइ गेल <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong>। तखन सो<strong>ह</strong>ागोक ई बयान जे ओ नै<strong>ह</strong>रक दुलािर छली<strong>ह</strong>!माए-बापक आ छ<strong>ह</strong> भाँएक। माए-बाप तँ चलू बूढ़ भऽ मिर गेल <strong>ह</strong>ोएता<strong>ह</strong>, मुदा भाए सभ?60


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्क कािट अफेलकेँ पढ़ेलि<strong>ह</strong>-िलखेलि<strong>ह</strong> सो<strong>ह</strong>ागो। बीस बरखक बेटा भेलि<strong>ह</strong> तँ ओ<strong>ह</strong>ो मृयुकेँ ात कएलक। नीक सरकारी नोकरीभेटले छलैक। घटक सभ घुिरयाइये र<strong>ह</strong>ल छलैक। आठ बरखक वैवाि<strong>ह</strong>क जीवनक बाद बीस बखर्क वैधय। आब पुतो<strong>ह</strong>ु अिबतैकआ नैत-नाितन संगे ओ खेलाइतए। मुदा तखने ई वपात। मुदा <strong>ह</strong>मर तँ ति<strong>ह</strong>या जमो नि<strong>ह</strong> भेल छल <strong>ह</strong>ोएत। निञ, से। बुझूजाि<strong>ह</strong> बरख एि<strong>ह</strong> बुिढ़याक बेटाक मृयु भेल छलै, ताि<strong>ह</strong> बरख <strong>ह</strong>मर जम भेल र<strong>ह</strong>ए। आ तकरो बाइस बरख बीित गेल। बूढ़ी आब<strong>ह</strong>मरा समक्ष अिछ। ओकर बेटाक बैचमेट <strong>ह</strong>मर मंडल सर। आ <strong>ह</strong>म ओ<strong>ह</strong>ी पदपर छी जाि<strong>ह</strong> पदपर ओकर बेटा आइसँ बाइस बखर्पि<strong>ह</strong>ने नोकरी शुरू<strong>ह</strong> कएने र<strong>ह</strong>ए। छ<strong>ह</strong> मास मा नोकरी कएने र<strong>ह</strong>ए आिक...। शु िदन धिर समय बाँचल अिछ <strong>ह</strong>मरा लग। कीकरू? ई बुिढ़या <strong>ह</strong><strong>ह</strong>ाएल-फुफुआएल अबैत अिछ। सरकारी कॉलोनीक गेटपर अपन बेटाक मूितर् लगेबाक आ<strong>ह</strong> लोक सभसँ करैए,कैक बरखसँ। मुदा एकर झनकाि<strong>ह</strong> बला वभावसँ, यव<strong>ह</strong>ारसँ लोक एकरापर तमसा उठैत अिछ। एकरा अर्-बता<strong>ह</strong> घोिषत कऽ<strong>दे</strong>ल गेल अिछ। मुदा एि<strong>ह</strong> बेर तँ एकर काज िकछु दोसरे तर<strong>ह</strong>क छैक। अ<strong>ह</strong>ी सता<strong>ह</strong> िकछु करए पड़त। <strong>दे</strong>खै छी।३“अफेलकेँ मरबाक रि<strong>ह</strong>तै तँ अ<strong>ह</strong>ाँक िरवावरसँ अपन माथपर िकऐ मािरतए। ओकरा लग तँ अपन स<strong>िव</strong>र्स िरवावर र<strong>ह</strong>ए”।“ीमान्। <strong>ह</strong>मर बेटाक <strong>ह</strong>या कएने अिछ जटाशंकर। <strong>ह</strong>मर जीवन नकर् बना <strong>दे</strong>लक। बीस सालक <strong>ह</strong>मर तपया समात कऽ<strong>दे</strong>लक। एकरा सजाए <strong>दे</strong>ल जाए”।“मुदा जज सा<strong>ह</strong>ेब। जटाशंकर आ अफेलक अलाबे ओि<strong>ह</strong> घरमे क्यो नि<strong>ह</strong> छल। <strong>ह</strong>मर कानून क<strong>ह</strong>ैए जे दस दोषी ब<strong>ह</strong>रा जाए मुदाएकटा िनदषकेँ सजा नि<strong>ह</strong> भेटए। के गबा<strong>ह</strong>ी <strong>दे</strong>त जखन तेसर क्यो र<strong>ह</strong>बे नि<strong>ह</strong> करए”?“मुदा जज सा<strong>ह</strong>ेब अपने कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल छिथ जे अफेल दोसराक िरवावरसँ अपनापर गोली िकएक चलाओत। आ अपनापर गोलीचलेबाक अथर् भेल आम<strong>ह</strong>या। <strong>ह</strong>मर बेटा <strong>ह</strong>मरा असगर छोिड़ आम<strong>ह</strong>या कऽ लेत? िकएक करत ओ आम<strong>ह</strong>या”?“जटाशंकरकेँ ि<strong>ह</strong>रासतमे लेल जाए...अिगला सुनवाई....”।फाइल पिढ़ते र<strong>ह</strong>ी आिक बूढ़ी िब<strong>ह</strong>ािड़ जेकाँ आएिल।“अ<strong>ह</strong>ाँक चेलाक तँ ांसफर भऽ गेल मंडल सर! सभ एे रंगक छी। <strong>ह</strong>मर बेटाक मूितर् कॉलोनीक गेटपर लािग जाइत तँ कोनअनथर् भऽ जइतैक। मुदा सभ अपन-अपन घर पिरवारमे लागल अिछ! जे गेल से गेल। अनका की क<strong>ह</strong>ू, <strong>ह</strong>मर भाइये सभकेँ<strong>दे</strong>खू। क<strong>ह</strong>ै लेल तँ छ<strong>ह</strong> टा....”। <strong>ह</strong>न<strong>ह</strong>न-पटपट करैत ओ ब<strong>ह</strong>ार भऽ गेिल। मंडल सर ओकरा-“सुनू। ि<strong>ह</strong>नकर ांसफर भेल छि<strong>ह</strong>मुदा एखन शु िदन धिर र<strong>ह</strong>ता<strong>ह</strong>”- ई सभ कि<strong>ह</strong>ये र<strong>ह</strong>ल छला<strong>ह</strong> मुदा ओ भतराि<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> सुनलक। िकएक सुनत?“की भेल? जाए िदयौक। शु िदन पेटीशन फाइल भऽ जएतैक तँ ओकर गोसा अपने ठंढ़ा भऽ जएतैक”।४“क<strong>ह</strong>ू जटाशंकर। <strong>ह</strong>मरा तँ अफेलक आम<strong>ह</strong>याक कोनो कारण नि<strong>ह</strong> बुझना जाइत अिछ। ई सय जे ओि<strong>ह</strong> मृयुक गबा<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong>अिछ। मुदा ओि<strong>ह</strong> कोठलीमे मा दू गोटे र<strong>ह</strong>िथ। अफेल आ जटाशंकर। आ अ<strong>ह</strong>ाँक िरवावरक गोली अफेलक माथमे गेलैक।”“मुदा जज सा<strong>ह</strong>ेब। <strong>ह</strong>मरा िकछु सूचना भेटल अिछ जाि<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>मर िदमाग घूिम गेल अिछ। ओना <strong>ह</strong>म ई सूचना सावर्जिनक करबाकपक्षमे नि<strong>ह</strong> छल<strong>ह</strong>ुँ कारण एि<strong>ह</strong>सँ एकटा भूचाल आओत। मुदा जखन <strong>ह</strong>मर क्लाइटपर फाँसीक सजाक खतरा घुरिम र<strong>ह</strong>ल अिछ,<strong>ह</strong>मरा लग एकरा सावर्जिनक करबाक अितिरक्त आर कोनो उपाय नि<strong>ह</strong> अिछ।”“ई कारी कोट प<strong>ह</strong>ीर फेर कोनो ब<strong>ह</strong>ा अनने अिछ। <strong>ह</strong>म गरीब लोक छी सरकार। <strong>ह</strong>मरा कोटर्क तारीखपर आबएमे ढेर खरचाउठबए पड़ैत अिछ। एकरा सजा <strong>दे</strong>नेसँ <strong>ह</strong>मर बेटा घुिर कऽ तँ नि<strong>ह</strong> आओत मुदा ई फेर ए<strong>ह</strong>न काज नि<strong>ह</strong> करए से टा <strong>ह</strong>म चा<strong>ह</strong>ैछी।”“मुदा सो<strong>ह</strong>ागो <strong>दे</strong>वीजी। ई केस कतेक माससँ चिल र<strong>ह</strong>ल अिछ मुदा नि<strong>ह</strong>ये अ<strong>ह</strong>ाँक पिरवारक आ नि<strong>ह</strong>ये अ<strong>ह</strong>ाँक सासुरक क्यो गोटेआएल”।आगाँक आरोप यारोपमे सो<strong>ह</strong>ागोपर चिर<strong>ह</strong>ीनताक आरोप लगाओल गेल र<strong>ह</strong>ै आ िस करबाक यास कएल गेल र<strong>ह</strong>ै जे <strong>ह</strong>ुनकर पुअपन माएक ेमी सभसँ आिजज आिब कऽ आम<strong>ह</strong>या कएने छल। जटाशंकर बिच गेल र<strong>ह</strong>ए। आब तँ ओ िरटायर भऽ सरकारीपेंशन उठा र<strong>ह</strong>ल अिछ।५िब<strong>ह</strong>ारशरीफ घुिर <strong>ह</strong>म बूढ़ीक पेटीशन दािखल कऽ दै छी। पितक मृयुक बाद ऑिफस बला सभ सिटर्िफकेटक अभावमे ओकर जमितिथपाँच साल घटा <strong>दे</strong>ने र<strong>ह</strong>ै, कोनो जािन बूिझ कऽ से नि<strong>ह</strong>। मुदा बुिढ़या तै जमानामे मैिक छल। मैिकक सिटर्िफकेटक जम61


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ितिथक ि<strong>ह</strong>साबसँ पाँच साल आर नोकरी छै। चलू, जे भेलै एकरा संग, <strong>दे</strong>खी आब। अिगला साल िरटायरमेट छै, जे पाँच सालबिढ़ जएतैक तँ आर नीक। <strong>ह</strong>मर ांसफर तँ भइये गेल र<strong>ह</strong>ए से <strong>ह</strong>म अपन झोर-झपटा आ समान चीज-बौतु लऽ कऽ अपन नवगतय थलपर िबदा भऽ जाइत छी। कायलयसँ जाइत काल बुिढ़या भेटैत अिछ, कल जोड़ने ठाढ़, जेना कि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>ल <strong>ह</strong>ोए-धयवाद। <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> कापिनक धयवादक उर दै छी- काज भऽ जाए तखन ने।६कएक साल बीित गेल। िकछु यतताक कारणसँ आ िकछु पेटीशन अवीकृत भऽ जएबाक सभा<strong>िव</strong>त सभावनासँ पिरणामक ितउसुक निञ र<strong>ह</strong>ै छी। मुदा मंडल सर एक िदन भेिट जाइ छिथ।“ओकर पेटीशन वीकृत कऽ लेलकै <strong>िव</strong>भाग। िरटायरमेंटक िदनसँ पि<strong>ह</strong>नि<strong>ह</strong>ये आ<strong>दे</strong>श आिब गेल र<strong>ह</strong>ै। आब ओ पाँच साल आर संघषर्करत, सरकारी कॉलोनीक गेटपर अपन बेटाक मूितर् लगेबाक लेल वा आन कोनो संघषर्।३. प३.१. कालीकांत झा "बुच" 1934-2009- आगाँ३.२. योित सुनीत चौधरी-वासी पक्षी३.३. -न द <strong>िव</strong> लास राय-सभसँ पावन ि मिथ ला धाम यौ३.४. िशव कुमार झा-िकछु प३.५.गजे ठाकुर-गीत-बँसकरमक <strong>िव</strong>कम३.६. काली नाथ ठाकुर-द<strong>ह</strong>ेज़ <strong>िव</strong>रोधी रचना62


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३.७. -राज<strong>दे</strong>व मंडल-ि<strong>ह</strong>त-अि<strong>ह</strong> त, यास, ऑिफ सक भूतव.कालीकात झा "बुच"कालीकांत झा "बुच" 1934-2009ि<strong>ह</strong>नक जम, म<strong>ह</strong>ान दाशर्िनक उदयनाचायर्क कमर्भूिम समतीपुर िजलाक किरयन ाममे 1934 ई0 मे भेलिन । िपता व0 पंिडत राजिकशोरझा गामक मय <strong>िव</strong>ालयकथम धानायापक छला<strong>ह</strong>। माता व0 कला <strong>दे</strong>वी गृि<strong>ह</strong>णी छली<strong>ह</strong>। अंतरनातक समतीपुर कॉलेज, समतीपुरसँ कयलाक पात िब<strong>ह</strong>ारसरकारक खंड कमर्चारीक रूपमे सेवा ारंभ कयलिन। बालि<strong>ह</strong>ं कालसँ क<strong>िव</strong>ता लेखनमे <strong>िव</strong>शेष रूिच छल । मैिथली पिका-िमिथला िमि<strong>ह</strong>र, मािट- पािन, भाखा तथा मैिथली अकादमी पटना ारा कािशत पिकामे समय - समयपर ि<strong>ह</strong>नकरचना कािशत <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>लिन। जीवनक <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ध <strong>िव</strong>धाकेँ अपन क<strong>िव</strong>ता एवं गीत तुत कयलिन। साि<strong>ह</strong>य अकादमीिदली ारा कािशत मैिथली कथाक इित<strong>ह</strong>ास (संपादक डाॅ0 बासुकीनाथ झा )मे <strong>ह</strong>ाय कथाकारक सूची मे, डाॅ0 <strong>िव</strong>ापित झा ि<strong>ह</strong>नक रचना‘‘धमर् शााचायर्"क उलेख कयलिन । मैिथली एकादमी पटना एवं िमिथला िमि<strong>ह</strong>र ारा समय-समयपर ि<strong>ह</strong>नका शंसा प भेजलजाइत छल । ृंगार रस एवं <strong>ह</strong>ाय रसक संग-संग <strong>िव</strong>चारमूलक क<strong>िव</strong>ताक रचना से<strong>ह</strong>ो कयलिन । डाॅ0 दुगनाथ झा ीश संकिलत मैिथलीसाि<strong>ह</strong>यक इित<strong>ह</strong>ासमे क<strong>िव</strong>क रूपमे ि<strong>ह</strong>नक उलेख कएल गेल अिछ |!! मातृगीत - 1 !!सेवा किरयौ ने मुंजूर, अचल<strong>ह</strong>ुॅ बुिलते ब<strong>ह</strong>ुतो दूर ।ऑजुर भरल अढ़ूलक फूल एड़ी गरल बबूरक शूल ।।<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूॅ पूत अ<strong>ह</strong>ॴक एक मॉ अपने तॕ जगतक अबा छी,उघ पड़त भार <strong>ह</strong>मरो मॉ अपने सव<strong>ह</strong>क अवलंबा छी,<strong>ह</strong>े पाथरक मूरूत मोम भ’ िपघल’ पड़त जरूर ।सेवा............................................ ।।भुवनेिर मिणिपक रानी, वेटा भुखल मॉिट लोटैए,मॉ अपने लग सुधा सरोवर यासल पूत नोर घॲटैए,अ<strong>ह</strong>ॅक <strong>ह</strong>ाथ नवरचना <strong>ह</strong>मर जीवन चकनाचूर ।सेवा............................................ ।।63


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>मरमिण थाकिल ठेि<strong>ह</strong>यायिल पकड़व जखन अपन जप आसन,ठाढ़ र<strong>ह</strong>व ा सुरसिर ल’ राखव भगित भोग केर वासन,चमकाबू चानक िटकूली मॉ उषा िकरण िसनूरसेवा............................................ ।।!! मातृगीत - 2 !!िसधु शैल - भूिम सुते सीते,पु <strong>ह</strong>म मलीन मॉ पुनीते ।ऑचर सॅ झािड़ िदय ।कर सॅ पुचुकािर िदय,अधर पर उतािर अमर ीते ।पूत <strong>ह</strong>म मलीन मॉ पुनीते ।।सुःखक थपथपी दैत,शांितक िनिनयॉ गवैत,सुना िदय अपन मधुर गीते ।पूत <strong>ह</strong>म मलीन मॉ पुनीते ।।पसरल <strong>िव</strong>पि घटा,िछटकाबू ाण छटा,कि<strong>ह</strong>या धिर र<strong>ह</strong>वै भयभीते ।पूत <strong>ह</strong>म मलीन मॉ पुनीते ।!! काटरक मि<strong>ह</strong>मा !!मि<strong>ह</strong>मा ई काटर थाक वड़ भारी ।।बाबा दलाल बाप वरदक यापारी,बेटा बछौड़ बीिक गेलै <strong>ह</strong>जारी ।शील सौदयर्क नि<strong>ह</strong> कोनो सुमारी,<strong>ह</strong>ंसक घर एलै वगुलवा कुमारी ।मरूआक रोटी पर तरूआ तरकारी,रेशमक िसा पर कनफुा टारी ।वलकुच<strong>ह</strong>ी गोरा पर भरल वखारी,<strong>ह</strong>ुवघू ाइवर लग मरसली गाड़ी ।ऑटी भिर धोती तर वोझ वनल साड़ी,दुवर कुमार मुदा दोविर कुमारी ।उलू लग मयना <strong>ह</strong>िरण लग पारी,64


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बनराक <strong>ह</strong>ाथ पर पििनया नारी ।लकलक चतिरया तर चतरल खेसारी,वाउ सुल<strong>ह</strong>नामा त’ दाइ फौजदारी ।आंगनक वाटे नि<strong>ह</strong> का भिर वारी,ऊॅचे जोतॉस मुदा लेया घरारी ।वऽर ाइवेटे छिथ किनयॉ सरकारी,वाऊ <strong>ह</strong>मपु दाई वंगोप खाड़ी ।एक लोकमाया त’ एक <strong>ह</strong>मचारी,भौजी छतौनी त’ भैया खरारी ।योित सुनीत चौधरीवासी पक्षीवासी पक्षी अीकासँआयल कएक मील उिड़ कऽगममे जीवनयापन लेलन<strong>ह</strong>र िदवस पािब कऽभोजन ताकत बेसी समएभोजनो बेसी उपलध र<strong>ह</strong>एभागल अपन <strong>दे</strong>श छोिड़भीषण गमसँ िनदान भेटयअपन जमथानसँ िभककरो लागल दुइ तीन िदनथि<strong>ह</strong> थि<strong>ह</strong> कऽ आबैमेिकयो लेलक मि<strong>ह</strong>ना िदन65


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्रंग िबरंगक आकार कारकृितक अितिथ ीमकालसाल भिरसँ तीक्षा कएलभीड़ लगेने सभ <strong>दे</strong>खिन<strong>ह</strong>ारन द <strong>िव</strong> लास रायाम,पो ट- भपिट या<strong>ह</strong>ी, टोला- सखुआ, वाया- नरि<strong>ह</strong> या, िज ला- मधुबनी, ि ब<strong>ह</strong>ार।सभसँ पावन ि मिथ ला धाम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौजाि<strong>ह</strong> ठाम ब<strong>ह</strong>ै कोशी, कमला और वागमती बलान यौ,पावन ि मिथ ला धाम यौ,ि मिथ लासन नि<strong>ह</strong> आन यौ।जि<strong>ह</strong> ठाम सीतासन भेली<strong>ह</strong> नारी,राजा जनक सन सदाचारी,66


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मानव सेवा करब वड़का काम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।छिथ <strong>ह</strong> सखड़ामे माए सखे वरी,और ठाढ़ीमे माए परमे वरी,जि<strong>ह</strong> ठाम बर<strong>ह</strong>म बाबा गामेगाम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।जि<strong>ह</strong> ठाम आा, चौथच , िज ित याभाए-बि<strong>ह</strong> िन क ने<strong>ह</strong> पाविन अिछ भातृ-ि तीया।जि<strong>ह</strong> ठाम कोजगराकेँ बड़ नाम यौ,वॉंटिथ पान-मखान यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।जि<strong>ह</strong> ठाम क् यो ने भेटत लफंगा,सभसँ नीक श<strong>ह</strong>र दरभंगा।ओि<strong>ह</strong> ठाम पैघ-पैघ दोकान यौ,भेटत सभ समान यौ,िम िथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।ने<strong>ह</strong>रा, सिर सव ओ पोखरौनी,कोयलख, िप लखवाड़, मंगरौनी।आेि<strong>ह</strong> ठाम पैघ-पैघ भेल <strong>िव</strong> ान यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।जि<strong>ह</strong> ठाम नामी माछ-मखान,आओर अिछ फलक राजा आम।67


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जि<strong>ह</strong> ठाम जमाए छिथ <strong>ह</strong> भगवान यौ,आओर प<strong>ह</strong>ुनाकेँ भेटए स मान यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।भेला<strong>ह</strong> लिल त बावूसन नेता,ि मिथ लाकेँ सच् चा बेटा।ि वकासक खाित र <strong>दे</strong>लिथ <strong>ह</strong> अपन ाण यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।ि मिथ ला <strong>िव</strong> भूित सूरजबावू सन पैघ-पैघ भेल नेता,आजादीकेँ लड़ाइ लड़बामे रिस क, अन त, गुरमैता,<strong>दे</strong>शकेँ अजाद करबामे एि<strong>ह</strong> घरतीकेँ बड योगदान यौ,पावन ि मिथ ला धाम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।ि मिथ ला पे टॴग मधुबनीकेँ दुिन यॉंमे बड नाम छै,खादी भंडार मधुबनीकेँ भॉंित -भॉंित क काम छै,जि<strong>ह</strong> ठाम सुग् गा बजैत सीताराम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।ि मिथ लाक कला, ि मिथ लाक साि<strong>ह</strong> य, ि मिथ लाकेँ सं कृित नीक,फूिस नै बाजब दान करब ई मैिथ लकेँ वृित छी।अ न-व , वतर्नक संगि<strong>ह</strong> करैए लाेक गोदान यौ,पावन ि मिथ ला धाम यौ,ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।बड मधुर अिछ , सुनब-बाजवमे ि मिथ लाक मैिथ ली-भाषा,68


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ि मिथ लाकेँ <strong>िव</strong> कास <strong>ह</strong>ुअए खूब, <strong>ह</strong>मरो अिछ अिभ लाषा।ि मिथ लाक <strong>िव</strong> कासक खाित र <strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ूँ <strong>दे</strong>व योगदान यौ,पावन ि मिथ ला धाम यौ, ि मिथ ला सन नि<strong>ह</strong> आन यौ।िशव कुमार झा-िकछु प ३..िशव कुमार झा ‘‘िटलू‘‘,नाम ः िशव कुमार झा,िपताक नाम ः व0 काली कात झा‘‘बूच‘‘,माताक नाम ः व0 चकला <strong>दे</strong>वी,जम ितिथ ः 11-12-1973,िशक्षा ः नातक (िता),जम थान ः मातृक ः मालीपुरमोड़तर, िज0 - बेगूसराय,मूलाम ः ाम $ पालय - किरयन,िजला - समतीपुर,िपन: 848101,संित ः बंधक, सं<strong>ह</strong>ण,जे0एम0 ए0 टोसर् िल0,मेन रोड, िबटुपुरजमशेदपुर - 831 001, अय गित<strong>िव</strong>िध ः वषर् 1996 सॅ वषर् 2002 धिर <strong>िव</strong>ापित पिरषद समतीपुरक सांकृितक ,गितविध एवंमैिथलीक चार - सार <strong>ह</strong>ेतु डाॅ0 नरेश कुमार <strong>िव</strong>कल आ ी उदय नारायण चैधरी (रापित पुरकार ात िशक्षक) क नेतृव मेसंलग्न!! अिभनव िमिथला धाम !!‘‘मॉ िमिथले अिभनव िमिथला धाम ।।अ<strong>ह</strong>ॅक कोर केॅ छोिड़ आव <strong>ह</strong>म,नि<strong>ह</strong> जएव दोसर ठााम ।मॉ िमिथले ................................ ।।वौरयल<strong>ह</strong>ुॅ सगरो आयर् भुवन मे,कत<strong>ह</strong>ु न भेटल चैन ।अकवक <strong>िव</strong>कल िदवस दुःख भोगल<strong>ह</strong>ुॅ,तमस कटै छल रैन ।मॉ िमिथले ................................ ।।नवटोल नववोल <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुॅ नवल चािल,भाउज भाव<strong>ह</strong>ुक नि<strong>ह</strong> भान ।तात पूत एे संग वैसल,करिथ सुरारस पान ।मॉ िमिथले ................................ ।।मैिथल दीन जनेर फॅकै छिथ,मुदा <strong>दे</strong>व िपतरक मान ।छोट पैघ वीिच लिक्षमन रेखा,नि<strong>ह</strong> ककरो अपमान ।69


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मॉ िमिथले ................................ ।।उदयन सॅ दशर्न सीिख वॉटव,अयाची सॅ, आम समान ।भारती मंडन सॅ <strong>ह</strong>म ज्ञान लेव,आरसी याी सॅ वािभमान ।मॉ िमिथले ................................ ।।उिमर् िधआक याग <strong>दे</strong>िखक,कण-कण भाव <strong>िव</strong>भोर,वै<strong>दे</strong><strong>ह</strong>ीक सती धमर् सॅ उमड़ल,कमला मे ि<strong>ह</strong>लकोर ।मॉ िमिथले ................................ ।।गो<strong>िव</strong>द मधुपक सुनव पराती,खोिल क दुनू कान ।िशव शिक्त केॅ ा सॅ पूजव,सुनवैत <strong>िव</strong>ापित गान ।मॉ िमिथले ................................ ।।खोरा चाउर संग भाटा अदौरी,वथुआ ितलकोर मखान ।आचमिन ेत वलानक जल सॅ,गलॱठी पतैलीक पान ।मॉ िमिथले ................................ ।।आन धाम सॅ रास सो<strong>ह</strong>नगर,कुल<strong>दे</strong>वी क ग<strong>ह</strong>वर ।पिच्छमक विरत गीत सॅ रूिचगरअपन वैन सो<strong>ह</strong>र ।मॉ िमिथले ................................ ।।गजे ठाकुरबँसकरमक <strong>िव</strong>कमभीखूक फारब आओदािर कऽ िनकालबउजरा औषिध वंशलोचन70


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कोिनञा सूप <strong>ह</strong>करा पिथयामुदा खजुिरया बा<strong>ह</strong>मे बा<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>मर आ ओकर वतर्मान आ भ<strong>िव</strong>यबकछुछरु खेलाइत <strong>ह</strong>म आ भीखूडोमासीक कातबला पोखिरक म<strong>ह</strong>ारपरथुथुन घोिसयेने माँिटमे सुगरक झुडभीखूक भाए छिथ आब सरकारी अिधकारीदोसर भाए <strong>ह</strong>ॉपीटलक वाडर्बॉयआ भीखू एखनो डोमासीमेिजबैत वतर्मानक संग भ<strong>िव</strong>यक तािकमेिथर ओि<strong>ह</strong>ठाम ठाढ़,मु<strong>ह</strong>ािर साँझमे लीलीडाली <strong>ह</strong>ाथमे लेनेबजैत जे भाए बनल अिछ अिधकारीमुदा गाम छुटले छै बुझूिबया<strong>ह</strong>ो पैघ घरमे ओकर भेल छैदोसर भाए तँ गाम अिबते अिछओढ़ना पि<strong>ह</strong>रना नीक मुदा काज वए<strong>ह</strong><strong>ह</strong>मरे नि<strong>ह</strong> फुराइए करू की?भ<strong>िव</strong>य तँ वए<strong>ह</strong> बुझाइत अिछ।71


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आगाँ अ<strong>ह</strong>ाँ अएल<strong>ह</strong>ुँ, कोन काज क<strong>ह</strong>ू ?मुँ<strong>ह</strong> झलिक गेलै भीखूकओि<strong>ह</strong> मु<strong>ह</strong>ािर साँझमे<strong>ह</strong>म चुपे र<strong>ह</strong>ी तावत्ओि<strong>ह</strong> झडी ठाढ़ गाछ लगठाढ़ गाछ कुकाठ लगबािज उठल भीखू मुदा काज तँकाज तँ <strong>ह</strong>मर ओ <strong>ह</strong>ािकम भाए नि<strong>ह</strong>ए करतमुदा अ<strong>ह</strong>ाँले क<strong>ह</strong>बै धिर अबसे।आ <strong>ह</strong>म क<strong>ह</strong>ैत छी, नि<strong>ह</strong> भीखू<strong>ह</strong>ािकम तँ काज कइये <strong>दे</strong>तमुदा काज अिछ <strong>ह</strong>ॉपीटलकिपता छिथ भरती जतए भाए अ<strong>ह</strong>ाँक छिथ काज करैत।कताक िदन भेलि<strong>ह</strong> भरती भेनामुदा नि<strong>ह</strong> आइ काि <strong>ह</strong>ोइतऑपरेशनक ितिथ अिछ बढ़ेने जाइतआ भीखूक मुँ<strong>ह</strong> झलिक उठलमु<strong>ह</strong>ािर साँझमे।72


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ँ क<strong>ह</strong>बामे जे <strong>ह</strong>ोइत छै संतुिमदित <strong>दे</strong>बामे जे <strong>ह</strong>ोइत छै आमतृितताि<strong>ह</strong>सँ।बँसकरमक <strong>िव</strong>कम भीखूक वंशलोचनसँतृत <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>म से<strong>ह</strong>ो।काली नाथ ठाकुर ाम सवर्सीमा ारा सन १९६८ मे रिचत द<strong>ह</strong>ेज़ <strong>िव</strong>रोधी रचनापिडतजी दिडत भेला<strong>ह</strong> जखनि<strong>ह</strong> कया पाँचपूवर् जम के कमर् फल, वा <strong>िव</strong>िधक कोनो ई जाँच।<strong>िव</strong>िधक कोनो ई जाच, यै<strong>ह</strong> चच भिर गामकलाबथु नोट िनकािल जे सपि छि<strong>ह</strong> मामक।पन<strong>ह</strong>ी गेलि<strong>ह</strong> िखयाय, कतौ नि<strong>ह</strong> बिसलिन गोराधयवाद क पा छिथ ”किलयुग” के घोडा।सत, रज, तम, सभ यथर् थीक िशक्षा शील वभावगुण एकि<strong>ह</strong> अिछ अथर् गुण अवगुण अथभावअवगुण अथभाव भाव नि<strong>ह</strong> अिछ गुण रूपककया कारी , गोर , मूखर् वा िदयवरूपक।मायक दूध क दाम जोिड गनबओता टाकापु <strong>ह</strong>ुनक गामक गौरब से क<strong>ह</strong>लिथ काकाबीतल शु आषाढ के अग<strong>ह</strong>न वैशाख।पि<strong>ह</strong>ल कुलच्छन बुझलिन, जखनि<strong>ह</strong> घुिर अयला सौराठ॥घुिर अयला सौराठ <strong>ह</strong>ाट करथु बेचारे<strong>िव</strong>िधक िलखल के मेटल आब रि<strong>ह</strong> जेता कुमारे॥73


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्छोरलिन बीस <strong>ह</strong>जार , लोभ मे तीस <strong>ह</strong>जारक।कए र<strong>ह</strong>ला गणना जोतखी, एि<strong>ह</strong> साल बजारकसुनलिन जखिन सुषेण सँ , द<strong>ह</strong>ेज िनरोधी यूजतखनि<strong>ह</strong> जेना िदमाग केर िढबरी भय गेल यूजिढबरी भय गेल यूज बराित कयागत दुनूघटकैती के करत घटक केर <strong>ह</strong>ाल न सूनूबर क <strong>ह</strong>ाथ किनया बिरयातीक <strong>ह</strong>ाथ <strong>ह</strong>थकड,सिरयाी सभ करथु दौडबड<strong>ह</strong>ा कच<strong>ह</strong>री।लूटन झा त लुिट गेला कए दूई कया दानमोछ िपजौनि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong> गेला<strong>ह</strong> करता की बरदान?करता की बरदान चोट छि<strong>ह</strong> नगदी नोटकउजरल बरदक <strong>ह</strong>ाट थम ई बात कचोटकघटक राज केर संग करथु बरु तीथर्यााकरथु मणा गुत मुक्त भय सफल सुयााजाित जनौ बाँचत कोना? कुल मयदा मानअतजित ववा<strong>ह</strong> में घोिषत नकद ईनामघोिषत नकद ईनाम संग स<strong>िव</strong>र्स सरकारीक<strong>ह</strong>य शा ओ वेद मा िज छिथ अिधकारीकरथु <strong>ह</strong>ण ककरो कया <strong>ह</strong>ो डोम चमारकमन डोललिन पिडत जी के जे उच्च <strong>िव</strong>चारकभेल मनन मथन ब<strong>ह</strong>ुत, ई समाज केर पाप!!की द<strong>ह</strong>ेज बले र<strong>ह</strong>त समाजक अिभशाप!!समाजक अिभशाप याज ई पूँजीवादक।बेिच आमसमान वांग धिर कुल मयदकिसात नि<strong>ह</strong> यव<strong>ह</strong>ार<strong>ह</strong>ु केर करू दशर्नतखनि<strong>ह</strong> त भय सकत रोग उमूलन॥१. -राज<strong>दे</strong>व मंडल-74


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्राज<strong>दे</strong>व मंडल1) ि <strong>ह</strong>त-अि<strong>ह</strong> तग प एकटा गूढ़क<strong>ह</strong>ने र<strong>ह</strong>िथ गामक बूढ़‘‘अपन धीया-पुा जािनिल अ <strong>ह</strong>मर बात मािन ,सॉंपक म तर आ खाटक बािनअनकर जीवन अपन <strong>ह</strong>ािन ’’‘‘सुनू यौ बाबा<strong>ह</strong>मरो अिछ दावाअनकर ि<strong>ह</strong> त तँ अपनो ि<strong>ह</strong> तदोसराक करब अि<strong>ह</strong> तअपन<strong>ह</strong>ुँ भऽ जाएब कि<strong>ह</strong> यो िच तपड़ोिस या घरमे जँ लािग जाए िआ गतँ ि क <strong>ह</strong>म ओि<strong>ह</strong> ठामसँ जाएब भािग75


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्लगत पसा<strong>ह</strong>ी उड़त कुकवा<strong>ह</strong>ा<strong>ह</strong>मरो घर भऽ जाएत वा<strong>ह</strong>ा’’उनटा घुमए लागल माथक चाकभऽ गेला<strong>ह</strong> ओ अवाक्।2) यासबॉंि <strong>ह</strong>क लगौने चुाउखािड़ र<strong>ह</strong>ल छी खुाि क तु नि<strong>ह</strong> अिछ ई खुाभऽ र<strong>ह</strong>ल भानई अिछ बिर सॲ पुरानसुखाएल गाछ रोपलबाउल मािट सँ धोपलके<strong>ह</strong>ेन जाल ि खरा <strong>दे</strong>ने छीरोपल गाछमे िभ ड़ा <strong>दे</strong>ने छीजे अ<strong>ह</strong>ॉं बूते नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोएत गारलसे <strong>ह</strong>मरा बूते कोना <strong>ह</strong>एत उखारलतिपलगा र<strong>ह</strong>ल छी जोरपर जोरि <strong>ह</strong>लबे करते थोड़बो-थोड़कतेको जोड़ी ऑंिख <strong>ह</strong>ँसैत अिछ76


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्<strong>ह</strong>ँसले घर कते बेर बसैत अिछ ।3) ऑिफ सक भूतसभ कुरसीपर भूत नाचैत अिछऑंिख आ अँगुरीसँ दाम बॉंचैत अिछकुरसी अिछ वए<strong>ह</strong>बदलैत अिछ ओकर मुखि क तु नि<strong>ह</strong> बदलैत अिछ<strong>ह</strong>मर दुखसभ मुखपर अिछ ओकरि<strong>ह</strong> ं राजमुँ<strong>ह</strong> नि<strong>ह</strong> खुलत तँ <strong>ह</strong>ोएत कोना काजकुरसी <strong>ह</strong>ो पैघ िआ क छोटकऽ र<strong>ह</strong>ल चोट कऽ र<strong>ह</strong>ल-चोटओ नचबैत अिछ ओकरा मनकेँशोिण त िप बैत अिछ साधारण जनकेँ<strong>ह</strong>ेओ समाजकोना <strong>ह</strong>ोएत<strong>ह</strong>मर अटकल काजअिछ <strong>िव</strong> वासलगौने छी आसआएत कोनो गुणी आर सच् चा दूत77


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जेकरा <strong>दे</strong>खति<strong>ह</strong> ं भागत भूतवए<strong>ह</strong> करत सब<strong>ह</strong>क उपकारभऽ जाएत <strong>ह</strong>मरो उार।<strong>ह</strong>े काश, जुिन खसाउ नोरिआ ब र<strong>ह</strong>ल अिछ नूतन भोर।बालानां कृतेगजे ठाकुरनाटकिकछु िदअसूधार: आइ एकटा संकृत साि<strong>ह</strong>यक िस कथापर आधािरत नाटक <strong>दे</strong>खा र<strong>ह</strong>ल छी। चोटगर कथा अिछ। बच्चा आ पैघसभक लेल। <strong>दे</strong>खू ई िभखमंगा कतऽ सँ आिब र<strong>ह</strong>ल अिछ।दृय १(गाममे घुमैत)िभखमंगा: गरीबकेँ िकछु िदअ। पुरान कपड़ा, रुपैआ, पैसा। िकछुओ िदअ।बूढ़ी: िलअ ई कपड़ा। पुरान छै मुदा जाड़मे बड गरम र<strong>ह</strong>ै छै। ई अ से<strong>ह</strong>ो।नबका कमौआ: िलअ ई पैसा। िकछु कीिन लेब।(िभखमंगा सूधारक बगलसँ <strong>ह</strong>ोइत कपड़ाक धोधिरमे अ रखैत अिछ। पाइ गनैत अिछ। फेर दोसर िदस अपन घरक खाटपरबैसैत अिछ। एकटा चुकड़ीमे पाइ रखैत अिछ, फेर गनैत अिछ।)78


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्िभखमंगा: (मोने-मोन) आब तँ ढेर रास पाइ भऽ गेल। मोन अिछ जे कमलाक भगता बिन जनकपुर जाइ। भगवान से िदन<strong>दे</strong>खेलि<strong>ह</strong>।दृय २िभखमंगा: (बोगलीमे पाइक चुकड़ी लेने आगाँ जाइत- भोरुका समए)चलू चलू यौजनकपुरमे कमलाक भगताकरू करू यैकमला माइ करू <strong>ह</strong>मर उारचलू चलू यौ जनकपुरभगता बिन कमलाक(सोझाँ बालुसँभरल कमलाक तट। िभखमंगा सोचैत अिछ।)-अ<strong>ह</strong>ा। की <strong>िव</strong>तार अिछ कमलाक। मुदा एतेक भोरमे िकयो एतए नि<strong>ह</strong> अिछ। चलू पाइक चुकड़ी कातमे रािख डूम दऽ आबी।(पाइक चुकड़ी नीचाँ रखैत अिछ आ न<strong>ह</strong>ाइ लेल िबदा <strong>ह</strong>ोइत अिछ।)(मोने-मोन सोचैत)- मुदा िकयो जे <strong>दे</strong>िख जाएत आ ई पाइ लऽ लेत तखन? एकरा बालुमे नुका दैत िछऐक।(बालु कोिड़ कऽ चुकड़ी नुकबैत अिछ।)(फेर मोने-मोन सोचैत) मुदा जे िकयो ई <strong>दे</strong>िख जाएत तखन? मुदा <strong>दे</strong>खत कोना आब। तेना कऽ नुका <strong>दे</strong>ने िछऐक जे आब <strong>ह</strong>मरो नैभेटत।(फेर सोचैत घुिर अबैत अिछ।)79


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्मुदा <strong>ह</strong>म जे न<strong>ह</strong>ा कऽ आएब तँ कतऽ ई पाइ गाड़ल अिछ से <strong>ह</strong>मरो कोना बूझऽ मे आएत। ठीक छै।(कोड़ला<strong>ह</strong>ा थानपर अबैत अिछ।)एतऽ िशविलंग बना दै िछऐ। ( कोड़ला<strong>ह</strong>ा थलपर पएर रखैत अिछ आ पएरक चारू कात बालु राखए लगैत अिछ। चारू कातसँबालु भिर गेलाक बाद आतेसँ पएर <strong>ह</strong>टा लैत अिछ आ नीक-न<strong>ह</strong>ाँित िशविलंग बना दैत अिछ। फेर िनित मोनसँ कमला-नानकलेल िबदा भऽ जाइत अिछ। ए<strong>ह</strong>र ओ धार िदस िबदा <strong>ह</strong>ोइत छिथ आ ओ<strong>ह</strong>र दूरसँ िकछु आर नानाथ, पुरुष <strong>ह</strong>ाथमे धोती आमि<strong>ह</strong>ला <strong>ह</strong>ाथमे नुआ लेने, अबैत दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत छिथ।)(मोने-मोन सोचैत) नीके भेल जे फुरा गेल। कएक सालक कमाइक छी ई पैसा। ई लोक सभ आब नान करबा लेल आिब र<strong>ह</strong>लअिछ। ने जािन ककर मोनमे खोट <strong>ह</strong>ेतै आ ककर मोनमे नै।(न<strong>ह</strong>ाइ लेल मंचसँ नीचाँ धारमे फाँिग जाइत अिछ।)पुरुष नानाथ - (अपन कपड़ा ला राखै अए) चली कमलामे डूम दऽ आबी।ी नानाथ- (िभखमंगा ारा बनाओल िशविलंग िदस इशारा करैत) <strong>ह</strong>े <strong>दे</strong>िखयौ ओ िशविलंग। लागैए एतऽ नान करबाक पि<strong>ह</strong>नेिशविलंग बनेबाक <strong>िव</strong>धान छै।पुरुष नानाथ- अपना सभ िदस, गंगा कातमे तँ ए<strong>ह</strong>ेन कोनो परपरा नै छै।ी नानाथ- एऽ मुदा छै। आ भोलाबाबाक थापना कऽ डूम लै मे <strong>ह</strong>ज की।पुरुष नानाथ- <strong>ह</strong>ँ से तँ ठीके।( दुनू गोटे एक-एकटा िशविलंगक थापनामे लािग जाइत छिथ। पएरक चारूकात बालु चढ़बऽ लगै छिथ। तावत् आनो लोक सभआिब कऽ िकछु पूछऽ लगै छिथ आ अच्छा-अच्छा कि<strong>ह</strong> ओ<strong>ह</strong>ो सभ एक-एकटा िशव िलंगक थापनामे अपन-अपन पएरक चारू कातबालु चढ़बए लगै छिथ। किनये कालमे मंचपर िशविलंगे-िशविलंगे भिर जाइत अिछ। मंचपर <strong>ह</strong>र-<strong>ह</strong>र म<strong>ह</strong>ा<strong>दे</strong>वक वरसँ अनघोल भऽजाइए। )िभखमंगा: (न<strong>ह</strong>ा कऽ िनकलैत) <strong>दे</strong>खू, जखन आएल र<strong>ह</strong>ी तँ एकोटा लोक नि<strong>ह</strong> छल आ आब <strong>दे</strong>खू कतेक भीड़ भऽ गेल। <strong>ह</strong>मरा की।जोगी छी, ब<strong>ह</strong>ैत पािन सन। ई अंगव रतेमे सुखा जाएत। जए माँ कमलेरी। कमलाक भगता बिन चली आब जनकपुर। मुदाओ चुकड़ी तँ लऽ ली।(अपन बनाओल िशविलंग ताकऽ लगैत अिछ। मुदा चारू कात िशविलंगे-िशविलंग। एक दूटा िशविलंगकेँ भखराबैत अिछ मुदा ओि<strong>ह</strong>नीचाँसँ िकछु नि<strong>ह</strong> ब<strong>ह</strong>राइत अिछ।)(िभखमंगा माथपर <strong>ह</strong>ाथ रािख मंचपर बैिस जाइत अिछ आ आते-आते मंचपरसँ काश <strong>िव</strong>लीन भऽ जाइत अिछ।)(पटाक्षेप)80


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्बच्चा लोकिन ारा मरणीय लोक१.ातः काल मु<strong>ह</strong>ूर् (सूयदयक एक घंटा पि<strong>ह</strong>ने) सवर्थम अपन दुनू <strong>ह</strong>ाथ <strong>दे</strong>खबाक चा<strong>ह</strong>ी, आ’ ई लोक बजबाक चा<strong>ह</strong>ी।कराे वसते लमीः करमये सरवती।करमूले िथतो ा भाते करदशर्नम्॥करक आगाँ लमी बसैत छिथ, करक मयमे सरवती, करक मूलमे ा िथत छिथ। भोरमे ताि<strong>ह</strong> ारे करक दशर्न करबाकथीक।२.संया काल दीप लेसबाक काल-दीपमूले िथतो ा दीपमये जनादर्नः।दीपाे शरः ोक्ः सयायोितनर्मोऽतुते॥दीपक मूल भागमे ा, दीपक मयभागमे जनादर्न (<strong>िव</strong>णु) आऽ दीपक अ भागमे शर िथत छिथ। <strong>ह</strong>े संयायोित! अ<strong>ह</strong>ाँकेँनमकार।३.सुतबाक काल-रामं कदं <strong>ह</strong>नूमतं वैनतेयं वृकोदरम्।शयने यः मरेियं दुःवतय नयित॥जे सभ िदन सुतबासँ पि<strong>ह</strong>ने राम, कुमारवामी, <strong>ह</strong>नूमान्, गरुड़ आऽ भीमक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर दुःव न भऽ जाइत छि<strong>ह</strong>।४. न<strong>ह</strong>ेबाक समय-गे च यमुने चैव गोदाविर सरवित।नमर्<strong>दे</strong> िसधु कावेिर जलेऽिमन् सििधं कुरू॥<strong>ह</strong>े गंगा, यमुना, गोदावरी, सरवती, नमर्दा, िसधु आऽ कावेरी धार। एि<strong>ह</strong> जलमे अपन सािय िदअ।५.उरं यसमुय ि<strong>ह</strong>माेैव दिक्षणम्।वषर्ं तत् भारतं नाम भारती य सतितः॥समुक उरमे आऽ ि<strong>ह</strong>मालयक दिक्षणमे भारत अिछ आऽ ओतुका सतित भारती क<strong>ह</strong>बैत छिथ।६.अ<strong>ह</strong>या ौपदी सीता तारा मडोदरी तथा।81


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्पचकं ना मरेियं म<strong>ह</strong>ापातकनाशकम्॥जे सभ िदन अ<strong>ह</strong>या, ौपदी, सीता, तारा आऽ मदोदरी, एि<strong>ह</strong> पाँच सावी-ीक मरण करैत छिथ, <strong>ह</strong>ुनकर सभ पाप न भऽ जाइतछि<strong>ह</strong>।७.अथामा बिलयसो <strong>ह</strong>नूमां <strong>िव</strong>भीषणः।कृपः परशुराम सतैते िचरी<strong>िव</strong>नः॥अथामा, बिल, यास, <strong>ह</strong>नूमान्, <strong>िव</strong>भीषण, कृपाचायर् आऽ परशुराम- ई सात टा िचरीवी क<strong>ह</strong>बैत छिथ।८.साते भवतु सुीता <strong>दे</strong>वी िशखर वािसनीउेन तपसा लधो यया पशुपितः पितः।िसिः साये सतामतु सादातय धूजर्टेःजावीफेनलेखेव ययूिध शिशनः कला॥९. बालोऽ<strong>ह</strong>ं जगदानद न मे बाला सरवती।अपूण पंचमे वष वणर्यािम जगयम् ॥१०. दूवक्षत मं(शुक्ल यजुवद अयाय २२, मं २२)आ ियय जापितॠर्िषः। िलंभोक्ा <strong>दे</strong>वताः। वराडुकृितछदः। षजः वरः॥आ ॑न् ा॒णो ॑वचर्॒सी जा॑यता॒मा रा॒े रा॑ज॒यः शुरे॑ऽइषयो॒ऽितया॒धी म॑<strong>ह</strong>ार॒थो जा॑यतां॒ दोग्ॴ धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः सितः॒ पुर॑िध॒यवा॑िज॒णू र॑थे॒ाः स॒भेयो॒ युवाय यज॑मानय वी॒रो जा॒यतां िनका॒मे-िन॑कामे नः प॒जर्यॲ वषर्तु॒ फल॑वयो न॒ऽओष॑धयः पच्यतां योगेक्ष॒मो नः॑कपताम्॥२२॥माथः िसयः सतु पूणः सतु मनोरथाः। शूणां बुिनाशोऽतु िमाणामुदयतव।ॐ दीघयुभर्व। ॐ सौभाग्यवती भव।<strong>ह</strong>े भगवान्। अपन <strong>दे</strong>शमे सुयोग्य आ’ सवर्ज्ञ <strong>िव</strong>ाथ उप <strong>ह</strong>ोिथ, आ’ शुुकेँ नाश कएिन<strong>ह</strong>ार सैिनक उप <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शकगाय खूब दूध दय बाली, बरद भार व<strong>ह</strong>न करएमे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ घोड़ा विरत रूपेँ दौगय बला <strong>ह</strong>ोए। ीगण नगरक नेतृवकरबामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ आ’ युवक सभामे ओजपूणर् भाषण <strong>दे</strong>बयबला आ’ नेतृव <strong>दे</strong>बामे सक्षम <strong>ह</strong>ोिथ। अपन <strong>दे</strong>शमे जखन आवयक <strong>ह</strong>ोयवष <strong>ह</strong>ोए आ’ औषिधक-बूटी सवर्दा पिरपक्व <strong>ह</strong>ोइत र<strong>ह</strong>ए। एवं मे सभ तर<strong>ह</strong>ेँ <strong>ह</strong>मरा सभक कयाण <strong>ह</strong>ोए। शुक बुिक नाश <strong>ह</strong>ोएआ’ िमक उदय <strong>ह</strong>ोए॥मनुयकें कोन वतुक इच्छा करबाक चा<strong>ह</strong>ी तकर वणर्न एि<strong>ह</strong> मंमे कएल गेल अिछ।एि<strong>ह</strong>मे वाचकलुतोपमालड़्कार अिछ।अवय-82


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्॑न् - <strong>िव</strong>ा आिद गुणसँ पिरपूणर् रा॒े - <strong>दे</strong>शमे॑वचर्॒सी- <strong>िव</strong>ाक तेजसँ युक्आ जा॑यतां॒- उप <strong>ह</strong>ोएरा॑ज॒यः-राजाशुरे॑ऽ–िबना डर बलाइषयो॒- बाण चलेबामे िनपुणऽितया॒धी-शुकेँ तारण दय बलाम॑<strong>ह</strong>ार॒थो-पैघ रथ बला वीरदोग्ॴ-कामना(दूध पूणर् करए बाली)धे॒नुवढा॑न॒वाना॒शुः धे॒नु-गौ वा वाणी वढा॑न॒वा- पैघ बरद ना॒शुः-आशुः-विरतसितः॒-घोड़ापुर॑िध॒यवा॑- पुर॑िध॒- यव<strong>ह</strong>ारकेँ धारण करए बाली यवा॑-ीिज॒णू-शुकेँ जीतए बलार॑थे॒ाः-रथ पर िथरस॒भेयो॒-उम सभामेयुवाय-युवा जे<strong>ह</strong>नयज॑मानय-राजाक रायमेवी॒रो-शुकेँ परािजत करएबलािनका॒मे-िन॑कामे-िनययुक् कायर्मेनः-<strong>ह</strong>मर सभकप॒जर्यॲ-मेघवषर्तु॒-वष <strong>ह</strong>ोएफल॑वयो-उम फल बला83


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ओष॑धयः-औषिधःपच्यतां- पाकएयोगेक्ष॒मो-अलय लय करेबाक <strong>ह</strong>ेतु कएल गेल योगक रक्षानः॑-<strong>ह</strong>मरा सभक <strong>ह</strong>ेतुकपताम्-समथर् <strong>ह</strong>ोएििफथक अनुवाद- <strong>ह</strong>े ण, <strong>ह</strong>मर रायमे ाण नीक धािमर्क <strong>िव</strong>ा बला, राजय-वीर,तीरंदाज, दूध दए बाली गाय, दौगय बलाजतु, उमी नारी <strong>ह</strong>ोिथ। पाजर्य आवयकता पड़ला पर वष <strong>दे</strong>िथ, फल <strong>दे</strong>य बला गाछ पाकए, <strong>ह</strong>म सभ संपि अिजर्त/संरिक्षतकरी।Input: (कोकमे <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर िकंवा फोनेिटक-रोमनमे टाइप करू। Input in Devanagari, Mithilakshara orPhonetic-Roman.)Output: (पिरणाम <strong>दे</strong>वनागरी, िमिथलाक्षर आ फोनेिटक-रोमन/ रोमनमे। Result in Devanagari, Mithilakshara andPhonetic-Roman/ Roman.)इंिग्लश-मैिथली-कोष / मैिथली-इंिग्लश-कोष ोजेक्टकेँ आगू बढ़ाऊ, अपन सुझाव आ योगदानई-मेलारा ggajendra@videha.com पर पठाऊ।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस. एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-Maithili Dictionary.मैिथलीमे भाषा सपादन पायमनीचाँक सूचीमे <strong>दे</strong>ल <strong>िव</strong>कपमेसँ लैंगुएज एडीटर ारा कोन रूप चुनल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी:वडर् फाइलमे बोड कएल रूप:1.<strong>ह</strong>ोयबला/ <strong>ह</strong>ोबयबला/ <strong>ह</strong>ोमयबला/ <strong>ह</strong>ेब’बला, <strong>ह</strong>ेम’बला/ <strong>ह</strong>ोयबाक/<strong>ह</strong>ोबएबला /<strong>ह</strong>ोएबाक2. आ’/आऽ आ3. क’ लेने/कऽ लेने/कए लेने/कय लेने/ल’/लऽ/लय/लए4. भ’ गेल/भऽ गेल/भय गेल/भए गेल5. कर’ गेला<strong>ह</strong>/करऽ गेल<strong>ह</strong>/करए गेला<strong>ह</strong>/करय गेला<strong>ह</strong>6. िलअ/िदअ िलय’,िदय’,िलअ’,िदय’/7. कर’ बला/करऽ बला/ करय बला करै बला/क’र’ बला / करए बला8. बला वला9. आङ्ल आंग्ल10. ायः ाय<strong>ह</strong>84


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्11. दुःख दुख12. चिल गेल चल गेल/चैल गेल13. <strong>दे</strong>लिख<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>लिक<strong>ह</strong>, <strong>दे</strong>लिखन14. <strong>दे</strong>खलि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खलिन/ <strong>दे</strong>खलै<strong>ह</strong>15. छिथ<strong>ह</strong>/ छलि<strong>ह</strong> छिथन/ छलैन/ छलिन16. चलैत/दैत चलित/दैित17. एखनो अखनो18. बढ़ि<strong>ह</strong> बढि<strong>ह</strong>19. ओ’/ओऽ(सवर्नाम) ओ20. ओ (संयोजक) ओ’/ओऽ21. फाँिग/फाि फाइंग/फाइङ22. जे जे’/जेऽ23. ना-नुकुर ना-नुकर24. केलि<strong>ह</strong>/कएलि<strong>ह</strong>/कयलि<strong>ह</strong>25. तखन तँ तखनतँ26. जा’ र<strong>ह</strong>ल/जाय र<strong>ह</strong>ल/जाए र<strong>ह</strong>ल27. िनकलय/िनकलए लागल ब<strong>ह</strong>राय/ब<strong>ह</strong>राए लागल िनकल’/ब<strong>ह</strong>रै लागल28. ओतय/जतय जत’/ओत’/जतए/ओतए29. की फूड़ल जे िक फूड़ल जे30. जे जे’/जेऽ31. कूिद/यािद(मोन पारब) कूइद/याइद/कूद/याद/ इआद32. इ<strong>ह</strong>ो/ओ<strong>ह</strong>ो33. <strong>ह</strong>ँसए/<strong>ह</strong>ँसय <strong>ह</strong>ँस’34. नौ आिक दस/नौ िकंवा दस/नौ वा दस35. सासु-ससुर सास-ससुर36. छ<strong>ह</strong>/सात छ/छः/सात37. की की’/कीऽ(दीघकारातमे विजर्त)38. जबाब जवाब39. करएता<strong>ह</strong>/करयता<strong>ह</strong> करेता<strong>ह</strong>40. दलान िदिश दलान िदश/दालान िदस41. गेला<strong>ह</strong> गएला<strong>ह</strong>/गयला<strong>ह</strong>42. िकछु आर िकछु और43. जाइत छल जाित छल/जैत छल44. प<strong>ह</strong>ुँिच/भेिट जाइत छल प<strong>ह</strong>ुँच/भेट जाइत छल45. जबान(युवा)/जवान(फौजी)46. लय/लए क’/कऽ/लए कए47. ल’/लऽ कय/कए48. एखन/अखने अखन/एखने49. अ<strong>ह</strong>ॴकेँ अ<strong>ह</strong>ीँकेँ50. ग<strong>ह</strong>ॴर ग<strong>ह</strong>ीँर51. धार पार केनाइ धार पार केनाय/केनाए85


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्52. जेकाँ जेँकाँ/जकाँ53. ति<strong>ह</strong>ना तेि<strong>ह</strong>ना54. एकर अकर55. बि<strong>ह</strong>नउ ब<strong>ह</strong>नोइ56. बि<strong>ह</strong>न बि<strong>ह</strong>िन57. बि<strong>ह</strong>िन-बि<strong>ह</strong>नोइ बि<strong>ह</strong>न-ब<strong>ह</strong>नउ58. नि<strong>ह</strong>/नै59. करबा’/करबाय/करबाए60. त’/त ऽ तय/तए 61. भाय भै/भाए62. भाँय63. यावत जावत64. माय मै / माए65. <strong>दे</strong>ि<strong>ह</strong>/दएि<strong>ह</strong>/दयि<strong>ह</strong> दि<strong>ह</strong>/दैि<strong>ह</strong>66. द’/द ऽ/दए67. ओ (संयोजक) ओऽ (सवर्नाम)68. तका’ कए तकाय तकाए69. पैरे (on foot) पएरे70. ता<strong>ह</strong>ुमे ता<strong>ह</strong>ूमे71. पुीक72. बजा कय/ कए73. बननाय/बननाइ74. कोला75. िदनुका िदनका76. तति<strong>ह</strong>सँ77. गरबओलि<strong>ह</strong> गरबेलि<strong>ह</strong>78. बालु बालू79. चे<strong>ह</strong> िच<strong>ह</strong>(अशु)80. जे जे’81. से/ के से’/के’82. एखुनका अखनुका83. भुिम<strong>ह</strong>ार भूिम<strong>ह</strong>ार84. सुगर सूगर85. झठ<strong>ह</strong>ाक झट<strong>ह</strong>ाक86. छूिब87. करइयो/ओ करैयो/किरऔ-करैऔ88. पुबािर पुबाइ89. झगड़ा-झाँटी झगड़ा-झाँिट90. पएरे-पएरे पैरे-पैरे91. खेलएबाक खेलेबाक86


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्92. खेलाएबाक93. लगा’94. <strong>ह</strong>ोए- <strong>ह</strong>ो95. बुझल बूझल96. बूझल (संबोधन अथर्मे)97. यै<strong>ह</strong> यए<strong>ह</strong> / इए<strong>ह</strong>98. ताितल99. अयनाय- अयनाइ/ अएनाइ100. िन- िनद101. िबनु िबन102. जाए जाइ103. जाइ(in different sense)-last word of sentence104. छत पर आिब जाइ105. ने106. खेलाए (play) –खेलाइ107. िशकाइत- िशकायत108. ढप- ढ़प109. पढ़- पढ110. किनए/ किनये किनञे111. राकस- राकश112. <strong>ह</strong>ोए/ <strong>ह</strong>ोय <strong>ह</strong>ोइ113. अउरदा- औरदा114. बुझेलि<strong>ह</strong> (different meaning- got understand)115. बुझएलि<strong>ह</strong>/ बुझयलि<strong>ह</strong> (understood himself)116. चिल- चल117. खधाइ- खधाय118. मोन पाड़लिख<strong>ह</strong> मोन पारलिख<strong>ह</strong>119. कैक- कएक- कइएक120. लग ल’ग121. जरेनाइ122. जरओनाइ- जरएनाइ/जरयनाइ123. <strong>ह</strong>ोइत124. गड़बेलि<strong>ह</strong>/ गड़बओलि<strong>ह</strong>125. िचखैत- (to test)िचखइत126. करइयो(willing to do) करैयो127. जेकरा- जकरा128. तकरा- तेकरा129. िब<strong>दे</strong>सर थानेमे/ िब<strong>दे</strong>सरे थानमे130. करबयल<strong>ह</strong>ुँ/ करबएल<strong>ह</strong>ुँ/करबेल<strong>ह</strong>ुँ131. <strong>ह</strong>ािरक (उच्चारण <strong>ह</strong>ाइरक)132. ओजन वजन87


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्133. आधे भाग/ आध-भागे134. िपचा’/ िपचाय/िपचाए135. नञ/ ने136. बच्चा नञ (ने) िपचा जाय137. तखन ने (नञ) क<strong>ह</strong>ैत अिछ।138. कतेक गोटे/ कताक गोटे139. कमाइ- धमाइ कमाई- धमाई140. लग ल’ग141. खेलाइ (for playing)142. छिथ<strong>ह</strong> छिथन143. <strong>ह</strong>ोइत <strong>ह</strong>ोइ144. क्यो िकयो / केओ145. केश (hair)146. केस (court-case)147. बननाइ/ बननाय/ बननाए148. जरेनाइ149. कुरसी कुस150. चरचा चच151. कमर् करम152. डुबाबय/ डुमाबय153. एखुनका/ अखुनका154. लय (वाक्यक अितम शद)- ल’155. कएलक केलक156. गरमी गम157. बरदी वद158. सुना गेला<strong>ह</strong> सुना’/सुनाऽ159. एनाइ-गेनाइ160. तेनाने घेरलि<strong>ह</strong>161. नञ162. डरो ड’रो163. कत<strong>ह</strong>ु- क<strong>ह</strong>ॴ164. उमिरगर- उमरगर165. भिरगर166. धोल/धोअल धोएल167. गप/गप168. के के’169. दरबजा/ दरबजा170. ठाम171. धिर तक172. घूिर लौिट173. थोरबेक88


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्174. बड175. तोँ/ तूँ176. तोँि<strong>ह</strong>( पमे ा)177. तोँ<strong>ह</strong>ी/तोँि<strong>ह</strong>178. करबाइए करबाइये179. एकेटा180. किरतिथ करतिथ181. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच182. राखलि<strong>ह</strong> रखलि<strong>ह</strong>183. लगलि<strong>ह</strong> लागलि<strong>ह</strong>184. सुिन (उच्चारण सुइन)185. अिछ (उच्चारण अइछ)186. एलिथ गेलिथ187. िबतओने िबतेने188. करबओलि<strong>ह</strong>/ /करेलिख<strong>ह</strong>189. करएलि<strong>ह</strong>190. आिक िक191. प<strong>ह</strong>ुँिच प<strong>ह</strong>ुँच192. जराय/ जराए जरा’ (आिग लगा)193. से से’194. <strong>ह</strong>ाँ मे <strong>ह</strong>ाँ (<strong>ह</strong>ाँमे <strong>ह</strong>ाँ <strong>िव</strong>भिक्मे <strong>ह</strong>टा कए)195. फेल फैल196. फइल(spacious) फैल197. <strong>ह</strong>ोयति<strong>ह</strong>/ <strong>ह</strong>ोएति<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ेति<strong>ह</strong>198. <strong>ह</strong>ाथ मिटआयब/ <strong>ह</strong>ाथ मिटयाबय/<strong>ह</strong>ाथ मिटआएब199. फेका फेंका200. <strong>दे</strong>खाए <strong>दे</strong>खा’201. <strong>दे</strong>खाय <strong>दे</strong>खा’202. सिर सर203. सा<strong>ह</strong>ेब सा<strong>ह</strong>ब204.गेलै<strong>ह</strong>/ गेलि<strong>ह</strong>205.<strong>ह</strong>ेबाक/ <strong>ह</strong>ोएबाक206.केलो/ कएलो207. िकछु न िकछु/ िकछु ने िकछु208.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ/ घुमओल<strong>ह</strong>ुँ209. एलाक/ अएलाक210. अः/ अ<strong>ह</strong>211.लय/ लए (अथर्-पिरवर्न)212.कनीक/ कनेक213.सब<strong>ह</strong>क/ सभक89


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्214.िमलाऽ/ िमला215.कऽ/ क216.जाऽ/जा217.आऽ/ आ218.भऽ/भ’ (’ फॉटक कमीक ोतक)219.िनअम/ िनयम220.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर221.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर ढ/ बादक/बीचक ढ़222.ति<strong>ह</strong>ं/ति<strong>ह</strong>ँ/ तिञ/ तैं223.कि<strong>ह</strong>ं/क<strong>ह</strong>ॴ224.तँइ/ तइँ225.नँइ/नइँ/ निञ/नि<strong>ह</strong>226.<strong>ह</strong>ै/ <strong>ह</strong>इ227.छिञ/ छै/ छैक/छइ228.दृिएँ/ दृियेँ229.आ (come)/ आऽ(conjunction)230. आ (conjunction)/ आऽ(come)231.कुनो/ कोनो२३२.गेलै<strong>ह</strong>-गेलि<strong>ह</strong>२३३.<strong>ह</strong>ेबाक- <strong>ह</strong>ोएबाक२३४.केलौँ- कएलौँ- कएल<strong>ह</strong>ुँ२३५.िकछु न िकछ- िकछु ने िकछु२३६.के<strong>ह</strong>ेन- के<strong>ह</strong>न२३७.आऽ (come)-आ (conjunction-and)/आ२३८. <strong>ह</strong>एत-<strong>ह</strong>ैत२३९.घुमेल<strong>ह</strong>ुँ-घुमएल<strong>ह</strong>ुँ२४०.एलाक- अएलाक२४१.<strong>ह</strong>ोिन- <strong>ह</strong>ोइन/<strong>ह</strong>ोि<strong>ह</strong>२४२.ओ-राम ओ यामक बीच(conjunction), ओऽ क<strong>ह</strong>लक (he said)/ओ२४३.की <strong>ह</strong>ए/ कोसी अएली <strong>ह</strong>ए/ की <strong>ह</strong>ै। की <strong>ह</strong>इ90


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२४४.दृिएँ/ दृियेँ२४५.शािमल/ सामेल२४६.तैँ / तँए/ तिञ/ ति<strong>ह</strong>ं२४७.जौँ/ योँ२४८.सभ/ सब२४९.सभक/ सब<strong>ह</strong>क२५०.कि<strong>ह</strong>ं/ क<strong>ह</strong>ॴ२५१.कुनो/ कोनो२५२.फारकती भऽ गेल/ भए गेल/ भय गेल२५३.कुनो/ कोनो२५४.अः/ अ<strong>ह</strong>२५५.जनै/ जनञ२५६.गेलि<strong>ह</strong>/ गेला<strong>ह</strong> (अथर् पिरवतर्न)२५७.केलि<strong>ह</strong>/ कएलि<strong>ह</strong>२५८.लय/ लए(अथर् पिरवतर्न)२५९.कनीक/ कनेक२६०.पठेलि<strong>ह</strong>/ पठओलि<strong>ह</strong>२६१.िनअम/ िनयम२६२.<strong>ह</strong>ेक्टेअर/ <strong>ह</strong>ेक्टेयर२६३.पि<strong>ह</strong>ल अक्षर र<strong>ह</strong>ने ढ/ बीचमे र<strong>ह</strong>ने ढ़२६४.आकारातमे िबकारीक योग उिचत नि<strong>ह</strong>/ अपोोफीक योग फाटक यूनताक पिरचायक ओकर बदला अव<strong>ह</strong>(िबकारी)कयोग उिचत91


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२६५.केर/-क/ कऽ/ के२६६.छैि<strong>ह</strong>- छि<strong>ह</strong>२६७.लगैए/ लगैये२६८.<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत२६९.जाएत/ जएत२७०.आएत/ अएत/ आओत२७१.खाएत/ खएत/ खैत२७२.िपअएबाक/ िपएबाक२७३.शुरु/ शुरु<strong>ह</strong>२७४.शुरु<strong>ह</strong>े/ शुरुए२७५.अएता<strong>ह</strong>/अओता<strong>ह</strong>/ एता<strong>ह</strong>२७६.जाि<strong>ह</strong>/ जाइ/ जै२७७.जाइत/ जैतए/ जइतए२७८.आएल/ अएल२७९.कैक/ कएक२८०.आयल/ अएल/ आएल२८१. जाए/ जै/ जए२८२. नुकएल/ नुकाएल२८३. कठुआएल/ कठुअएल२८४. ताि<strong>ह</strong>/ तै२८५. गायब/ गाएब/ गएब92


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्२८६. सकै/ सकए/ सकय२८७.सेरा/सरा/ सराए (भात सेरा गेल)२८८.क<strong>ह</strong>ैत र<strong>ह</strong>ी/<strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ी/ क<strong>ह</strong>ैत छल<strong>ह</strong>ुँ/ क<strong>ह</strong>ै छल<strong>ह</strong>ुँ- एि<strong>ह</strong>ना चलैत/ पढ़ैत (पढ़ै-पढ़ैत अथर् कखनो काल पिरवितर्त)-आर बुझै/ बुझैत(बुझै/ बुझ छी, मुदा बुझैत-बुझैत)/ सकैत/सकै। करैत/ करै। दै/ दैत। छैक/ छै। बचलै/ बचलैक। रखबा/ रखबाक ।िबनु/िबन। राितक/ रातुक२८९. दुआरे/ ारे२९०.भेिट/ भेट२९१. खन/ खुना (भोर खन/ भोर खुना)२९२.तक/ धिर२९३.गऽ/गै (meaning different-जनबै गऽ)२९४.सऽ/ सँ (मुदा दऽ, लऽ)२९५.व,(तीन अक्षरक मेल बदला पुनरुिक्तक एक आ एकटा दोसरक उपयोग) आिदक बदला व आिद। म<strong>ह</strong>व/ म<strong>ह</strong>व/ कत/क आिदमे संयुक्तक कोनो आवयकता मैिथलीमे नि<strong>ह</strong> अिछ।वक्तय/ वक्तय२९६.बेसी/ बेशी२९७.बाला/वाला बला/ वला (र<strong>ह</strong>ैबला)२९८.बाली/ (बदलएबाली)२९९.वा/ वात300. अतरिय/ अतरीय३०१. लेमए/ लेबए३०२.लमछुरका, नमछुरका३०२.लागै/ लगै (भेटैत/ भेटै)३०३.लागल/ लगल३०४.<strong>ह</strong>बा/ <strong>ह</strong>वा३०५.राखलक/ रखलक93


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३०६.आ (come)/ आ (and)३०७. पाताप/ पााप३०८. ऽ केर यव<strong>ह</strong>ार शदक अतमे मा, बीचमे नि<strong>ह</strong>।३०९.क<strong>ह</strong>ैत/ क<strong>ह</strong>ै३१०. र<strong>ह</strong>ए (छल)/ र<strong>ह</strong>ै (छलै) (meaning different)३११.तागित/ ताकित३१२.खराप/ खराब३१३.बोइन/ बोिन/ बोइिन३१४.जािठ/ जाइठ३१५.कागज/ कागच३१६.िगरै (meaning different- swallow)/ िगरए (खसए)३१७.रािय/ राीयउच्चारण िनदश:दत न क उच्चारणमे दाँतमे जी<strong>ह</strong> सटत- जेना बाजू नाम , मुदा ण क उच्चारणमे जी<strong>ह</strong> मूधमे सटत (नि<strong>ह</strong> सटैए तँ उच्चारण दोषअिछ)- जेना बाजू गणेश। तालय शमे जी<strong>ह</strong> तालुसँ , षमे मूधसँ आ दत समे दाँतसँ सटत। िनशाँ, सभ आ शोषण बािज कऽ<strong>दे</strong>खू। मैिथलीमे ष केँ वैिदक संकृत जेकाँ ख से<strong>ह</strong>ो उच्चिरत कएल जाइत अिछ, जेना वष, दोष। य अनेको थानपर ज जेकाँउच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ण ड़ जेकाँ (यथा संयोग आ गणेश संजोग आ गड़ेस उच्चिरत <strong>ह</strong>ोइत अिछ)। मैिथलीमे व क उच्चारण ब,श क उच्चारण स आ य क उच्चारण ज से<strong>ह</strong>ो <strong>ह</strong>ोइत अिछ।ओि<strong>ह</strong>ना व इ बेशीकाल मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ने बाजल जाइत अिछ कारण <strong>दे</strong>वनागरीमे आ िमिथलाक्षरमे व इ अक्षरक पि<strong>ह</strong>ने िलखलोजाइत आ बाजलो जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। कारण जे ि<strong>ह</strong>दीमे एकर दोषपूणर् उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ (िलखल तँ पि<strong>ह</strong>ने जाइत अिछ मुदा बाजलबादमे जाइत अिछ) से िशक्षा पितक दोषक कारण <strong>ह</strong>म सभ ओकर उच्चारण दोषपूणर् ढंगसँ कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।अिछ- अ इ छ ऐछछिथ- छ इ थ – छैथप<strong>ह</strong>ुँिच- प <strong>ह</strong>ुँ इ च94


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्आब अ आ इ ई ए ऐ ओ औ अं अः ऋ एि<strong>ह</strong> सभ लेल माा से<strong>ह</strong>ो अिछ, मुदा एि<strong>ह</strong>मे ई ऐ ओ औ अं अः ऋ केँ संयुक्ताक्षररूपमे गलत रूपमे युक्त आ उच्चिरत कएल जाइत अिछ। जेना ऋ केँ री रूपमे उच्चिरत करब। आ <strong>दे</strong>िखयौ- एि<strong>ह</strong> लेल <strong>दे</strong>िखऔक योग अनुिचत। मुदा <strong>दे</strong>िखऐ लेल <strong>दे</strong>िखयै अनुिचत। क् सँ <strong>ह</strong>् धिर अ सिमिलत भेलासँ क सँ <strong>ह</strong> बनैत अिछ, मुदा उच्चारणकाल <strong>ह</strong>लत युक्त शदक अतक उच्चारणक वृि बढ़ल अिछ, मुदा <strong>ह</strong>म जखन मनोजमे ज् अतमे बजैत छी, तखनो पुरनकालोककेँ बजैत सुनबि<strong>ह</strong>- मनोजऽ, वातवमे ओ अ युक्त ज् = ज बजै छिथ।फेर ज्ञ अिछ ज् आ ञ क संयुक्त मुदा गलत उच्चारण <strong>ह</strong>ोइत अिछ- ग्य। ओि<strong>ह</strong>ना क्ष अिछ क् आ ष क संयुक्त मुदा उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ छ। फेर श् आ र क संयुक्त अिछ ( जेना िमक) आ स् आ र क संयुक्त अिछ (जेना िम)। भेल त+र।उच्चारणक ऑिडयो फाइल <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आकइव http://www.videha.co.in/ पर उपलध अिछ। फेर केँ / सँ / पर पूवर् अक्षरसँसटा कऽ िलखू मुदा तँ/ के/ कऽ <strong>ह</strong>टा कऽ। एि<strong>ह</strong>मे सँ मे पि<strong>ह</strong>ल सटा कऽ िलखू आ बादबला <strong>ह</strong>टा कऽ। अंकक बाद टा िलखूसटा कऽ मुदा अय ठाम टा िलखू <strong>ह</strong>टा कऽ– जेना छ<strong>ह</strong>टा मुदा सभ टा। फेर ६अ म सातम िलखू- छठम सातम नि<strong>ह</strong>। घरबलामेबला मुदा घरवालीमे वाली युक्त करू।र<strong>ह</strong>ए- र<strong>ह</strong>ै मुदा सकैए- सकै-एमुदा कखनो काल र<strong>ह</strong>ए आ र<strong>ह</strong>ै मे अथर् िभता से<strong>ह</strong>ो, जेनासे कमो जग<strong>ह</strong>मे पािकर्ंग करबाक अयास र<strong>ह</strong>ै ओकरा।पुछलापर पता लागल जे ढुनढुन नाा ई ाइवर कनाट लेसक पािकर्ंगमे काज करैत र<strong>ह</strong>ए।छलै, छलए मे से<strong>ह</strong>ो एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क भेल। छलए क उच्चारण छल-ए से<strong>ह</strong>ो।संयोगने- संजोगनेकेँ- के / कऽकेर- क (केर क योग नि<strong>ह</strong> करू )क (जेना रामक) –रामक आ संगे राम के/ राम कऽसँ- सऽचिबदु आ अनुवार- अनुवारमे कंठ धिरक योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ मुदा चिबदुमे नि<strong>ह</strong>। चिबदुमे कनेक एकारक से<strong>ह</strong>ो उच्चारण<strong>ह</strong>ोइत अिछ- जेना रामसँ- राम सऽ रामकेँ- राम कऽ राम केकेँ जेना रामकेँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक को (राम को)- राम को= रामकेँक जेना रामक भेल ि<strong>ह</strong>दीक का ( राम का) राम का= रामक95


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कऽ जेना जा कऽ भेल ि<strong>ह</strong>दीक कर ( जा कर) जा कर= जा कऽसँ भेल ि<strong>ह</strong>दीक से (राम से) राम से= रामसँसऽ तऽ त केर एि<strong>ह</strong> सभक योग अवांिछत।के दोसर अथँ युक्त भऽ सकैए- जेना के क<strong>ह</strong>लक।निञ, नि<strong>ह</strong>, नै, नइ, नँइ, नइँ एि<strong>ह</strong> सभक उच्चारण- नैव क बदलामे व जेना म<strong>ह</strong>वपूणर् (म<strong>ह</strong>वपूणर् नि<strong>ह</strong>) जतए अथर् बदिल जाए ओति<strong>ह</strong> मा तीन अक्षरक संयुक्ताक्षरक योग उिचत।सपित- उच्चारण स प इ त (सपि नि<strong>ह</strong>- कारण स<strong>ह</strong>ी उच्चारण आसानीसँ सभव नि<strong>ह</strong>)। मुदा सवम (सवतम नि<strong>ह</strong>)।रािय (राीय नि<strong>ह</strong>)सकैए/ सकै (अथर् पिरवतर्न)पोछैले/पोछैए/ पोछए/ (अथर् पिरवतर्न)पोछए/ पोछैओ लोकिन ( <strong>ह</strong>टा कऽ, ओ मे िबकारी नि<strong>ह</strong>)ओइ/ ओि<strong>ह</strong>ओि<strong>ह</strong>ले/ ओि<strong>ह</strong> लेलजएबेँ/ बैसबेँपँचभइयाँ<strong>दे</strong>िखयौक (<strong>दे</strong>िखऔक बि<strong>ह</strong>- ति<strong>ह</strong>ना अ मे व आ दीघर्क मााक योग अनुिचत)जकाँ/ जेकाँतँइ/ तैँ<strong>ह</strong>ोएत/ <strong>ह</strong>एत96


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्निञ/ नि<strong>ह</strong>/ नँइ/ नइँसौँसेबड़/ बड़ी (झोराओल)गाए (गाइ नि<strong>ह</strong>)र<strong>ह</strong>लेँ/ पि<strong>ह</strong>रतैँ<strong>ह</strong>म<strong>ह</strong>ॴ/ अ<strong>ह</strong>ॴसब - सभसब<strong>ह</strong>क - सभ<strong>ह</strong>कधिर - तकगप- बातबूझब - समझबबुझल<strong>ह</strong>ुँ - समझल<strong>ह</strong>ुँ<strong>ह</strong>मरा आर - <strong>ह</strong>म सभआिक- आ िकसकैछ/ करैछ (गमे योगक आवयकता नि<strong>ह</strong>)मे केँ सँ पर (शदसँ सटा कऽ) तँ कऽ धऽ दऽ (शदसँ <strong>ह</strong>टा कऽ) मुदा दूटा वा बेशी <strong>िव</strong>भिक्त संग र<strong>ह</strong>लापर पि<strong>ह</strong>ल <strong>िव</strong>भिक्त टाकेँसटाऊ।एकटा दूटा (मुदा कैक टा)िबकारीक योग शदक अतमे, बीचमे अनावयक रूपेँ नि<strong>ह</strong>।आकारात आ अतमे अ क बाद िबकारीक योग नि<strong>ह</strong> (जेना िदअ,आ )अपोोफीक योग िबकारीक बदलामे करब अनुिचत आ मा फॉटक तकनीकी यूनताक पिरचाएक)- ओना िबकारीक संकृत रूपऽ अव<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जाइत अिछ आ वतर्नी आ उच्चारण दुनू ठाम एकर लोप र<strong>ह</strong>ैत अिछ/ रि<strong>ह</strong> सकैत अिछ (उच्चारणमे लोप रि<strong>ह</strong>तेअिछ)। मुदा अपोोफी से<strong>ह</strong>ो अंेजीमे पसेिसव केसमे <strong>ह</strong>ोइत अिछ आ ेंचमे शदमे जतए एकर योग <strong>ह</strong>ोइत अिछ जेना raisond’etre ए<strong>ह</strong>ो एकर उच्चारण रैजौन डेटर <strong>ह</strong>ोइत अिछ, माने अपोॉफी अवकाश नि<strong>ह</strong> दैत अिछ वरन जोड़ैत अिछ, से एकरयोग िबकारीक बदला <strong>दे</strong>नाइ तकनीकी रूपेँ से<strong>ह</strong>ो अनुिचत)।97


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अइमे, एि<strong>ह</strong>मेजइमे, जाि<strong>ह</strong>मेएखन/ अखन/ अइखनकेँ (के नि<strong>ह</strong>) मे (अनुवार रि<strong>ह</strong>त)भऽमेदऽतँ (तऽ त नि<strong>ह</strong>)सँ ( सऽ स नि<strong>ह</strong>)गाछ तरगाछ लगसाँझ खनजो (जो go, करै जो do)३.नेपाल आ भारतक मैिथली भाषा-वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक शैली1.नेपालक मैिथली भाषा वैज्ञािनक लोकिन ारा बनाओल मानक उच्चारण आ लेखन शैली(भाषाशाी डा. रामावतार यादवक धारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)मैिथलीमे उच्चारण तथा लेखन98


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१.पचमाक्षर आ अनुवार: पचमाक्षरातगर्त ङ, ञ, ण, न एवं म अबैत अिछ। संकृत भाषाक अनुसार शदक अतमे जाि<strong>ह</strong>वगर्क अक्षर र<strong>ह</strong>ैत अिछ ओ<strong>ह</strong>ी वगर्क पचमाक्षर अबैत अिछ। जेना-अ (क वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ङ् आएल अिछ।)पच (च वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ञ् आएल अिछ।)खड (ट वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे ण् आएल अिछ।)सिध (त वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे न् आएल अिछ।)खभ (प वगर्क र<strong>ह</strong>बाक कारणे अतमे म् आएल अिछ।)उपयुर्क्त बात मैिथलीमे कम <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। पचमाक्षरक बदलामे अिधकांश जग<strong>ह</strong>पर अनुवारक योग <strong>दे</strong>खल जाइछ। जेना-अंक, पंच, खंड, संिध, खंभ आिद। याकरण<strong>िव</strong>द पिडत गो<strong>िव</strong>द झाक क<strong>ह</strong>ब छिन जे कवगर्, चवगर् आ टवगर्सँ पूवर् अनुवारिलखल जाए तथा तवगर् आ पवगर्सँ पूवर् पचमाक्षरे िलखल जाए। जेना- अंक, चंचल, अंडा, अत तथा कपन। मुदा ि<strong>ह</strong>दीकिनकट र<strong>ह</strong>ल आधुिनक लेखक एि<strong>ह</strong> बातकेँ नि<strong>ह</strong> मानैत छिथ। ओलोकिन अत आ कपनक जग<strong>ह</strong>पर से<strong>ह</strong>ो अंत आ कंपन िलखैत<strong>दे</strong>खल जाइत छिथ।नवीन पित िकछु सु<strong>िव</strong>धाजनक अवय छैक। िकएक तँ एि<strong>ह</strong>मे समय आ थानक बचत <strong>ह</strong>ोइत छैक। मुदा कतोकबेर <strong>ह</strong>तलेखनवा मुणमे अनुवारक छोटसन िबदु प नि<strong>ह</strong> भेलासँ अथर्क अनथर् <strong>ह</strong>ोइत से<strong>ह</strong>ो <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। अनुवारक योगमेउच्चारण-दोषक सभावना से<strong>ह</strong>ो ततबए <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। एतदथर् कसँ लऽकऽ पवगर्धिर पचमाक्षरेक योग करब उिचत अिछ।यसँ लऽकऽ ज्ञधिरक अक्षरक स अनुवारक योग करबामे कत<strong>ह</strong>ु कोनो <strong>िव</strong>वाद नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाइछ।२.ढ आ ढ़ : ढ़क उच्चारण “र् <strong>ह</strong>”जकाँ <strong>ह</strong>ोइत अिछ। अतः जतऽ “र् <strong>ह</strong>”क उच्चारण <strong>ह</strong>ो ओतऽ मा ढ़ िलखल जाए। आनठामखािल ढ िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना-ढ = ढाकी, ढेकी, ढीठ, ढेउआ, ढ, ढेरी, ढाकिन, ढाठ आिद।ढ़ = पढ़ाइ, बढ़ब, गढ़ब, मढ़ब, बुढ़बा, साँढ़, गाढ़, रीढ़, चाँढ़, सीढ़ी, पीढ़ी आिद।उपयुर्क्त शदसभकेँ <strong>दे</strong>खलासँ ई प <strong>ह</strong>ोइत अिछ जे साधारणतया शदक शुरूमे ढ आ मय तथा अतमे ढ़ अबैत अिछ। इए<strong>ह</strong>िनयम ड आ ड़क सदभर् से<strong>ह</strong>ो लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ।३.व आ ब : मैिथलीमे “व”क उच्चारण ब कएल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ब रूपमे नि<strong>ह</strong> िलखल जएबाक चा<strong>ह</strong>ी। जेना- उच्चारण: बैनाथ, िबा, नब, <strong>दे</strong>बता, िबणु, बंश, बदना आिद। एि<strong>ह</strong>सभक थानपर मशः वैनाथ, <strong>िव</strong>ा, नव, <strong>दे</strong>वता, <strong>िव</strong>णु, वंश, वदनािलखबाक चा<strong>ह</strong>ी। सामायतया व उच्चारणक लेल ओ योग कएल जाइत अिछ। जेना- ओकील, ओज<strong>ह</strong> आिद।99


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्४.य आ ज : कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु “य”क उच्चारण “ज”जकाँ करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ, मुदा ओकरा ज नि<strong>ह</strong> िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।उच्चारणमे यज्ञ, जिद, जमुना, जुग, जाबत, जोगी, जदु, जम आिद क<strong>ह</strong>ल जाएवला शदसभकेँ मशः यज्ञ, यिद, यमुना, युग,याबत, योगी, यदु, यम िलखबाक चा<strong>ह</strong>ी।५.ए आ य : मैिथलीक वतर्नीमे ए आ य दुनू िलखल जाइत अिछ।ाचीन वतर्नी- कएल, जाए, <strong>ह</strong>ोएत, माए, भाए, गाए आिद।नवीन वतर्नी- कयल, जाय, <strong>ह</strong>ोयत, माय, भाय, गाय आिद।सामायतया शदक शुरूमे ए मा अबैत अिछ। जेना एि<strong>ह</strong>, एना, एकर, ए<strong>ह</strong>न आिद। एि<strong>ह</strong> शदसभक थानपर यि<strong>ह</strong>, यना, यकर,य<strong>ह</strong>न आिदक योग नि<strong>ह</strong> करबाक चा<strong>ह</strong>ी। यिप मैिथलीभाषी थारूसि<strong>ह</strong>त िकछु जाितमे शदक आरभोमे “ए”केँ य कि<strong>ह</strong> उच्चारणकएल जाइत अिछ।ए आ “य”क योगक योगक सदभर्मे ाचीने पितक अनुसरण करब उपयुक्त मािन एि<strong>ह</strong> पुतकमे ओकरे योग कएल गेलअिछ। िकएक तँ दुनूक लेखनमे कोनो स<strong>ह</strong>जता आ दुरू<strong>ह</strong>ताक बात नि<strong>ह</strong> अिछ। आ मैिथलीक सवर्साधारणक उच्चारण-शैली यकअपेक्षा एसँ बेसी िनकट छैक। खास कऽ कएल, <strong>ह</strong>एब आिद कितपय शदकेँ कैल, <strong>ह</strong>ैब आिद रूपमे कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु िलखल जाएब से<strong>ह</strong>ो“ए”क योगकेँ बेसी समीचीन मािणत करैत अिछ।६.ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा एकार, ओकार : मैिथलीक ाचीन लेखन-परपरामे कोनो बातपर बल दैत काल शदक पाछाँ ि<strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु लगाओल जाइतछैक। जेना- <strong>ह</strong>ुनकि<strong>ह</strong>, अपन<strong>ह</strong>ु, ओकर<strong>ह</strong>ु, तकालि<strong>ह</strong>, चोि<strong>ह</strong>, आन<strong>ह</strong>ु आिद। मुदा आधुिनक लेखनमे ि<strong>ह</strong>क थानपर एकार एवं <strong>ह</strong>ुकथानपर ओकारक योग करैत <strong>दे</strong>खल जाइत अिछ। जेना- <strong>ह</strong>ुनके, अपनो, तकाले, चोे, आनो आिद।७.ष तथा ख : मैिथली भाषामे अिधकांशतः षक उच्चारण ख <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- षय (खड़य), षोडशी (खोड़शी), षकोण(खटकोण), वृषेश (वृखेश), सतोष (सतोख) आिद।८.विन-लोप : िनिलिखत अवथामे शदसँ विन-लोप भऽ जाइत अिछ:(क)ियावयी यय अयमे य वा ए लुत भऽ जाइत अिछ। ओि<strong>ह</strong>मेसँ पि<strong>ह</strong>ने अक उच्चारण दीघर् भऽ जाइत अिछ। ओकर आगाँलोप-सूचक िच वा <strong>िव</strong>कारी (’ / ऽ) लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ए (पढ़य) गेला<strong>ह</strong>, कए (कय) लेल, उठए (उठय) पड़तौक।100


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्अपूणर् रूप : पढ़’ गेला<strong>ह</strong>, क’ लेल, उठ’ पड़तौक।पढ़ऽ गेला<strong>ह</strong>, कऽ लेल, उठऽ पड़तौक।(ख)पूवर्कािलक कृत आय (आए) ययमे य (ए) लुत भऽ जाइछ, मुदा लोप-सूचक <strong>िव</strong>कारी नि<strong>ह</strong> लगाओल जाइछ। जेना-पूणर् रूप : खाए (य) गेल, पठाय (ए) <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ाए (य) अएला<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : खा गेल, पठा <strong>दे</strong>ब, न<strong>ह</strong>ा अएला<strong>ह</strong>।(ग)ी यय इक उच्चारण ियापद, संज्ञा, ओ <strong>िव</strong>शेषण तीनूमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : दोसिर मािलिन चिल गेिल।अपूणर् रूप : दोसर मािलन चिल गेल।(घ)वतर्मान कृदतक अितम त लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप : पढ़ैत अिछ, बजैत अिछ, गबैत अिछ।अपूणर् रूप : पढ़ै अिछ, बजै अिछ, गबै अिछ।(ङ)ियापदक अवसान इक, उक, ऐक तथा <strong>ह</strong>ीकमे लुत भऽ जाइत अिछ। जेना-पूणर् रूप: िछयौक, िछयैक, छ<strong>ह</strong>ीक, छौक, छैक, अिबतैक, <strong>ह</strong>ोइक।अपूणर् रूप : िछयौ, िछयै, छ<strong>ह</strong>ी, छौ, छै, अिबतै, <strong>ह</strong>ोइ।(च)ियापदीय यय <strong>ह</strong>, <strong>ह</strong>ु तथा <strong>ह</strong>कारक लोप भऽ जाइछ। जेना-पूणर् रूप : छि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>, क<strong>ह</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, गेल<strong>ह</strong>, नि<strong>ह</strong>।अपूणर् रूप : छिन, क<strong>ह</strong>लिन, क<strong>ह</strong>लौँ, गेलऽ, नइ, निञ, नै।९.विन थानातरण : कोनो-कोनो वर-विन अपना जग<strong>ह</strong>सँ <strong>ह</strong>िटकऽ दोसरठाम चिल जाइत अिछ। खास कऽ व इ आ उकसबधमे ई बात लागू <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मैिथलीकरण भऽ गेल शदक मय वा अतमे जँ व इ वा उ आबए तँ ओकर विनथानातिरत भऽ एक अक्षर आगाँ आिब जाइत अिछ। जेना- शिन (शइन), पािन (पाइन), दािल ( दाइल), मािट (माइट), काछु(काउछ), मासु(माउस) आिद। मुदा तसम शदसभमे ई िनयम लागू नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। जेना- रिमकेँ रइम आ सुधांशुकेँ सुधाउंसनि<strong>ह</strong> क<strong>ह</strong>ल जा सकैत अिछ।101


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१०.<strong>ह</strong>लत(्)क योग : मैिथली भाषामे सामायतया <strong>ह</strong>लत (्)क आवयकता नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। कारण जे शदक अतमे अउच्चारण नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइत अिछ। मुदा संकृत भाषासँ जि<strong>ह</strong>नाक ति<strong>ह</strong>ना मैिथलीमे आएल (तसम) शदसभमे <strong>ह</strong>लत योग कएल जाइतअिछ। एि<strong>ह</strong> पोथीमे सामायतया सपूणर् शदकेँ मैिथली भाषासबधी िनयमअनुसार <strong>ह</strong>लत<strong>िव</strong><strong>ह</strong>ीन राखल गेल अिछ। मुदायाकरणसबधी योजनक लेल अयावयक थानपर कत<strong>ह</strong>ु-कत<strong>ह</strong>ु <strong>ह</strong>लत <strong>दे</strong>ल गेल अिछ। तुत पोथीमे मिथली लेखनक ाचीनआ नवीन दुनू शैलीक सरल आ समीचीन पक्षसभकेँ समेिटकऽ वणर्-<strong>िव</strong>यास कएल गेल अिछ। थान आ समयमे बचतक सि<strong>ह</strong><strong>ह</strong>त-लेखन तथा तकिनकी दृिसँ से<strong>ह</strong>ो सरल <strong>ह</strong>ोबऽवला ि<strong>ह</strong>साबसँ वणर्-<strong>िव</strong>यास िमलाओल गेल अिछ। वतर्मान समयमे मैिथलीमातृभाषीपयर्तकेँ आन भाषाक मायमसँ मैिथलीक ज्ञान लेबऽ पिड़र<strong>ह</strong>ल पिरेयमे लेखनमे स<strong>ह</strong>जता तथा एकरूपतापर यान <strong>दे</strong>ल गेलअिछ। तखन मैिथली भाषाक मूल <strong>िव</strong>शेषतासभ कुिठत नि<strong>ह</strong> <strong>ह</strong>ोइक, ता<strong>ह</strong>ूिदस लेखक-मडल सचेत अिछ। िस भाषाशाी डा.रामावतार यादवक क<strong>ह</strong>ब छिन जे सरलताक अनुसधानमे ए<strong>ह</strong>न अवथा िक<strong>ह</strong>ु ने आबऽ <strong>दे</strong>बाक चा<strong>ह</strong>ी जे भाषाक <strong>िव</strong>शेषता छाँ<strong>ह</strong>मेपिड जाए।-(भाषाशाी डा. रामावतार यादवकधारणाकेँ पूणर् रूपसँ स लऽ िनधिरत)2. मैिथली अकादमी, पटना ारा िनधिरत मैिथली लेखन-शैली1. जे शद मैिथली-साि<strong>ह</strong>यक ाचीन कालसँ आइ धिर जाि<strong>ह</strong> वर्नीमे चिलत अिछ, से सामायतः ताि<strong>ह</strong> वर्नीमे िलखल जाय-उदा<strong>ह</strong>रणाथर्-ाएखनठामजकर,तकरतिनकरअिछअाअखन,अखिन,एखेन,अखनीिठमा,िठना,ठमाजेकर, तेकरितनकर।(वैकिपक रूपेँ ा)ऐछ, अि<strong>ह</strong>, ए।2. िनिलिखत तीन कारक रूप वैक्लिपकतया अपनाओल जाय:भ गेल, भय गेल वा भए गेल। जा र<strong>ह</strong>ल अिछ, जाय र<strong>ह</strong>ल अिछ,जाए र<strong>ह</strong>ल अिछ। कर’ गेला<strong>ह</strong>, वा करय गेला<strong>ह</strong> वा करए गेला<strong>ह</strong>।3. ाचीन मैिथलीक ‘<strong>ह</strong>’ विनक थानमे ‘न’ िलखल जाय सकैत अिछ यथा क<strong>ह</strong>लिन वा क<strong>ह</strong>लि<strong>ह</strong>।102


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्4. ‘ऐ’ तथा ‘औ’ ततय िलखल जाय जत’ पतः ‘अइ’ तथा ‘अउ’ सदृश उच्चारण इ <strong>ह</strong>ो। यथा- <strong>दे</strong>खैत, छलैक, बौआ, छौकइयािद।5. मैिथलीक िनिलिखत शद एि<strong>ह</strong> रूपे युक्त <strong>ह</strong>ोयत:जै<strong>ह</strong>,सै<strong>ह</strong>,इए<strong>ह</strong>,ओऐ<strong>ह</strong>,लै<strong>ह</strong> तथा दै<strong>ह</strong>।6. र्व इकारांत शदमे ‘इ’ के लुत करब सामायतः अा िथक। यथा- ा <strong>दे</strong>िख आब<strong>ह</strong>, मािलिन गेिल (मनुय मामे)।7. वतं व ‘ए’ वा ‘य’ ाचीन मैिथलीक उरण आिदमे तँ यथावत राखल जाय, िकंतु आधुिनक योगमे वैकिपक रूपेँ ‘ए’ वा‘य’ िलखल जाय। यथा:- कयल वा कएल, अयला<strong>ह</strong> वा अएला<strong>ह</strong>, जाय वा जाए इयािद।8. उच्चारणमे दू वरक बीच जे ‘य’ विन वतः आिब जाइत अिछ तकरा लेखमे थान वैकिपक रूपेँ <strong>दे</strong>ल जाय। यथा- धीआ,अढ़ैआ, <strong>िव</strong>आ<strong>ह</strong>, वा धीया, अढ़ैया, िबया<strong>ह</strong>।9. सानुनािसक वतं वरक थान यथासंभव ‘ञ’ िलखल जाय वा सानुनािसक वर। यथा:- मैञा, किनञा, िकरतिनञा वा मैआँ,किनआँ, िकरतिनआँ।10. कारकक <strong>िव</strong>भिक्क िनिलिखत रूप ा:-<strong>ह</strong>ाथकेँ, <strong>ह</strong>ाथसँ, <strong>ह</strong>ाथेँ, <strong>ह</strong>ाथक, <strong>ह</strong>ाथमे। ’मे’ मे अनुवार सवर्था याय िथक। ‘क’क वैकिपक रूप ‘केर’ राखल जा सकैत अिछ।11. पूवर्कािलक ियापदक बाद ‘कय’ वा ‘कए’ अयय वैकिपक रूपेँ लगाओल जा सकैत अिछ। यथा:- <strong>दे</strong>िख कय वा <strong>दे</strong>िखकए।12. माँग, भाँग आिदक थानमे माङ, भाङ इयािद िलखल जाय।13. अर् ‘न’ ओ अर् ‘म’ क बदला अनुसार नि<strong>ह</strong> िलखल जाय, िकंतु छापाक सु<strong>िव</strong>धाथर् अर् ‘ङ’ , ‘ञ’, तथा ‘ण’ क बदलाअनुवारो िलखल जा सकैत अिछ। यथा:- अ, वा अंक, अचल वा अंचल, कठ वा कंठ।14. <strong>ह</strong>लंत िच िनयमतः लगाओल जाय, िकंतु <strong>िव</strong>भिक्तक संग अकारांत योग कएल जाय। यथा:- ीमान्, िकंतु ीमानक।15. सभ एकल कारक िच शदमे सटा क’ िलखल जाय, <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>, संयुक्त <strong>िव</strong>भिक्तक <strong>ह</strong>ेतु फराक िलखल जाय, यथा घरपरक।16. अनुनािसककेँ चिबदु ारा यक्त कयल जाय। परंतु मुणक सु<strong>िव</strong>धाथर् ि<strong>ह</strong> समान जिटल माा पर अनुवारक योगचिबदुक बदला कयल जा सकैत अिछ। यथा- ि<strong>ह</strong>ँ केर बदला ि<strong>ह</strong>ं।17. पूणर् <strong>िव</strong>राम पासीसँ ( । ) सूिचत कयल जाय।18. समत पद सटा क’ िलखल जाय, वा <strong>ह</strong>ाइफेनसँ जोिड़ क’ , <strong>ह</strong>टा क’ नि<strong>ह</strong>।19. िलअ तथा िदअ शदमे िबकारी (ऽ) नि<strong>ह</strong> लगाओल जाय।103


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्20. अंक <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे राखल जाय।21.िकछु विनक लेल नवीन िच<strong>ह</strong> बनबाओल जाय। जा' ई नि<strong>ह</strong> बनल अिछ ताबत एि<strong>ह</strong> दुनू विनक बदला पूवर्वत् अय/ आय/अए/ आए/ आओ/ अओ िलखल जाय। आिक ऎ वा ऒ सँ यक्त कएल जाय।<strong>ह</strong>./- गो<strong>िव</strong>द झा ११/८/७६ ीकात ठाकुर ११/८/७६ सुरे झा "सुमन" ११/०८/७६VIDEHA FOR NON-RESIDENT MAITHILS(Festivals of Mithila date-list)8.VIDEHA FOR NON RESIDENTS8.1.NAAGPHAANS-PART_VII-Maithili novel written byDr.Shefalika Verma-Translatedby Dr.Rajiv Kumar Verma and Dr.Jaya Verma, Associate Professors, DelhiUniversity, Delhi8.2.Original Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha Chaudhary-Dear Satanand PurhitDATE-LIST (year- 2009-10)(१४१७ साल)Marriage Days:104


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Nov.2009- 19, 22, 23, 27May 2010- 28, 30June 2010- 2, 3, 6, 7, 9, 13, 17, 18, 20, 21,23, 24, 25, 27, 28, 30July 2010- 1, 8, 9, 14Upanayana Days: June 2010- 21,22Dviragaman Din:November 2009- 18, 19, 23, 27, 29December 2009- 2, 4, 6Feb 2010- 15, 18, 19, 21, 22, 24, 25March 2010- 1, 4, 5Mundan Din:November 2009- 18, 19, 23105


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्December 2009- 3Jan 2010- 18, 22Feb 2010- 3, 15, 25, 26March 2010- 3, 5June 2010- 2, 21July 2010- 1FESTIVALS OF MITHILAMauna Panchami-12 JulyMadhushravani-24 JulyNag Panchami-26 JulRaksha Bandhan-5 AugKrishnastami-13-14 AugKushi Amavasya- 20 August106


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Hartalika Teej- 23 AugChauthChandra-23 AugKarma Dharma Ekadashi-31 AugustIndra Pooja Aarambh- 1 SeptemberAnant Caturdashi- 3 SepPitri Paksha begins- 5 SepJimootavahan Vrata/ Jitia-11 SepMatri Navami- 13 SepVishwakarma Pooja-17SepKalashsthapan-19 SepBelnauti- 24 SeptemberMahastami- 26 Sep107


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Maha Navami - 27 SeptemberVijaya Dashami- 28 SeptemberKojagara- 3 OctDhanteras- 15 OctChaturdashi-27 OctDiyabati/Deepavali/Shyama Pooja-17 OctAnnakoota/ Govardhana Pooja-18 OctBhratridwitiya/ Chitragupta Pooja-20 OctChhathi- -24 OctAkshyay Navami- 27 OctDevotthan Ekadashi- 29 OctKartik Poornima/ Sama Bisarjan- 2 NovSomvari Amavasya Vrata-16 Nov108


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Vivaha Panchami- 21 NovRavi vrat arambh-22 NovNavanna Parvana-25 NovNaraknivaran chaturdashi-13 JanMakara/ Teela Sankranti-14 JanBasant Panchami/ Saraswati Pooja- 20 JanMahashivaratri-12 FebFagua-28 FebHoli-1 MarRam Navami-24 MarchMesha Sankranti-Satuani-14 AprilJurishital-15 April109


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Ravi Brat Ant-25 AprilAkshaya Tritiya-16 MayJanaki Navami- 22 MayVat Savitri-barasait-12 JuneGanga Dashhara-21 JuneHari Sayan Ekadashi- 21 JulGuru Poornima-25 JulNAAGPHAANS- Maithili novel written byDr. Shefalika Verma in 2004- Arushi AditiSanskriti Publication, Patna- Translated byDr. Rajiv Kumar Verma andDr. Jaya Verma- Associate Professors, Delhi University, Delhi.110


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्NAAGPHAANSPART –VIIDhara felt sick and bewildered – what she achieved in life – she neither remained with herhusband nor was able to get her daughter settled. At least God was kind enough to haveblessed her with a wonderful son Kadamba. He was the only solace in her otherwise darklife.But has anyone understood the movement of time? It appears to be slow – by the time onerealizes it, finds himself engulfed by Naagphaans. Dhara remembered her last meeting withAkash Babu. That meeting completely shattered Dhara – she always considered Akash as agodly person, but reality was otherwise. After that incident Dhara lost faith in mankind.The entire scene appeared before Dhara’s eyes like a movie reel … one day Dhara visited thehouse of Akash Babu. Akash was happy to see her.Akash – Dhara, please be seated, I will make some tea for you.Seating alone in the room she started looking here and there, finding a blue colour diary.Dhara started turning over the pages, on one page she found the following- “ the spring nightis on wane but I keep on writing to you. Shaking, shivering, trembling – I am really thrilled. Allof a sudden my heart started longing for you Dhara. I still remember my first meeting with you– I was totally mesmerized. I got attracted towards you, knowing fully the ultimate result. Iwanted to tell you everything, but lacked courage to do so. I always tried to look into your eyesin search of love. Just a mere accidental touch of your fingers used to make me wild. In myimagination, I grasp you, kiss and caress you. Yes Dhara ..yes .. yes, I express my desire foryou through these words of George Moore :Let me lie,Let me die on thy snow-covered bosom111


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्I would eat of thy flesh as a delicate fruitI drunk of its smell, and the scentOf the tressesIs a flame that devours.2One day while observing my palm you asked me about your place in it and my reply was ‘inthe centre’. But I have no idea about my place in your palm, in your life -- perhaps I am thereor nowhere – I may be in delusion or illusion, may be in deception, may be in faith, may be inaffection or predilection, may be in love or warmth – where I am .. I am?The diary pages were fluttering in Dharas’ trembling fingers – as if each breath of Akash beganforming lines – each and every word of diary appeared as snake- bite. Akash Babu’s passionatecraving for me, his ecstasy, his sadness or heart wrenching emotion ..Is it the reflection of hisdeceptive and distorted personality? She felt Akash had a demon like longing for her. She felther entire emotional world as NAAGPHHANS. That day onwards she started hating Akash. Dueto Dharas’ indifference and disregard, Akash also distanced himself from her.Somebody asked Dhara – When the door of the temple will open?112


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Kadamba replied – Only five minutes are left.A Gujarati woman greeted Dhara with folded hand – namaste bahinji.Dhara – Do you live here?Woman – No, I have come from Basildon.Dhara – For how long you are there?Woman – Now it is more than ten years. What about you?Dhara – I have come from India for a short visit. My son is working as an engineer.Woman – From India. I have not been able to visit India for the last seven years.Dhara – Have you come from Gujarat?Woman – Yes..yes. How did you realize?Dhara – Don’t you know that personality is a reflection of one’s own culture andlife-style that becomes its identity.113


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्3Woman – Are you a Professor?Dhara -- How did you realize?Both of them laughed at this question.Woman – I have got a large factory in London. Bought a house at Basildon – I amPriya.Dhara -I am Dhara. Meet my son Kadamba. Why home at Basildon?Priya - London is overcrowded. Many people work in London but stay in surroundingCounty.The main door of the temple was now open. Everybody stood in queue fordarshan. Main temple belongs to Purushottam Bhagwan Swami Narayan who is considered asone of the incarnations of Lord Vishnu. Large and gorgeous statues of Gunatatanand,114


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Mulakshabrahma, Gopalanand Swami, Mahamukta, Ghanshyam Mahaswami were also installed inthe temple. On both sides of the temple, statues of Radha-Krishna and Hanumanji presented amarvelous scene.Large number of Indians had thronged the temple. Some British women were also in the queue.Andrews – Didi, this temple provides solace to our heart. The peace and the calmness of thisplace seem like heaven.Dhara – Yes Andrews, the peace and calmness of the Lotus Temple in Delhi giveusthe same feeling. In Lotus Temple there are no statues, chairs are kept insideand people sit there for ten to fifteen minutes for meditation.Priya -- Have you had darshan? Meet my husband Harish Khemaniji.Harishji, she is Dhara.Dhara - Please meet Andrews, his wife Reshmi and my son Kadamba.Andrews – Harishji. What about your profession?115


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्4Harish – I have got my own export-import business.Andrews – Export-import of what?Harish – Motor parts etc.Dhara was startled – Kadamba was also surprised to hear motor parts but kept mum.Andrews – It seems you keep on visiting India.Harish – Yes, why not .. whenever need arises.Kadamba – Are you in touch with everyone who comes here from India for business?Harish – No, no .. it is not possible. But in Southall we have our Association officewhere the name and addresses of everybody is maintained and recorded.Kadamba – It is almost like Indian Embassy.Harish – Yes, it is like that.116


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्After performing puja, they came out. Dhara was holding Earl, being followed by Newla.Andrews and Harish were chatting. Reshmi and Priya were also interacting. Kadamba was silent– everyone was immersed in thoughts or chats.All of a sudden Andrews spoke – Why not visit Southall. Let us go there for Indian food.Priya replied – Yes ..yes. Let us go to some Indian Restaurant.Southall in London was heavily populated mainly by the Indians, whether Hindus or Muslims, itwas dominated by them. Southall resembled Delhi’s Kamlanagar and Karolbagh markets,Patna’s Sabjibagh , New market and Hathua market – all the items were being sold onpavements. Southall Broadway is the only place where one can see everything Asian, from food,spices, clothes, restaurants, take-away. Southall has the largest Asian community. It is like littleIndia.Andrews – What are you thinking Didi? Here the market timing is from 9 am to 5 pm.People are not overworked. There are many British whose bank balance is notmore than $50, but no one can beat their will to live an energetic life.They also receive financial assistance from the Government.After 18 years everyone is employed. Even aged people live their lives to thefullest. Even the patients are treated at Government expense. Theyhardly care for money or bank deposits.5117


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Dhara – Yes, I am surprised to see everyone going for shopping – how do they manageshopping on such a large scale- is it a part of their hobby?Andrews – Yes, shopping is their hobby. Even unemployed gets bonus from theGovernment. Indians also get loan worth $2000 for starting some business.Some of them disappear with that money.Dhara became upset when Andrews referred to business. She started lookinghere and there lest she gets some information about Simant. In London, Simant had beeninvolved in the export business of Madhubani painting, Mithila’s Mauni, Pauni, Kaniya, Putraetc…etc. In lieu he used to import motor parts to India. He also exported Madhubani paintingsto USA, Japan.Dhara went inside an Indian Restaurant, Reshmi and Priya followed her. They ordered chholebhatureand lassi.Andrews, Kadamba and Harish were still standing outside.Andrews– Harish, we are looking for a person in England.Harish – Who is that person?Kadamba – My father Sri Simant. In India, he had a flourishing business. He was alwaysinvolved in it and developed addiction for it.Harish – Kadamba, England is a big place. If he was involved in business, we can getdetails about him from our Association. Please have faith in god.118


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Kadamba – But till what period?Harish – It is already 5 pm. Office must be closed by now. Do you have his photograph? Ishall enquire about him. Where are you putting on?Kadamba – We have come from Leicester. It is almost two hours journey. We will beback there.Harish – You do one thing. Please accompany us to Basildon, stay there at our place, wewill also feel delighted. We will also chalk out our future programme.6Dhara was astonished to see the overcrowded Southall. People were speaking differentlanguages, but full of love and cooperation. Commentator on Mahabharat had observed – in thisworld no one is superior to man. Chandi Das had also commented –‘ sabhi upar manus tahiupar nahi – this spirit was truly exhibited at this place. Hindu, Muslim, Sikh, Ishai … apas meinsab bhai, bhai.119


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Priya – What are you thinking Didi?Dhara – At this place there is love and cooperation among all the communities. Whylack of love and cooperation among them in India? Why can’t theyco-exist there?Priya – Didi, leave this topic. These things are linked to politics of vote in India. HerePoliticians do not ask for vote on these considerations. I have called you Didi.Hope, you have not taken it otherwise.Dhara – Priya, you could have called me Dhara, but you used Didi – it is now anemotional bond. British say good morning, weather is fine with smiling faces butdevoid of emotions. But your heart is hungry for love, relationship, emotionalbonding. Yes I am your Didi.In an emotional upsurge, Priya started weeping and embraced Dhara. They were overjoyed withthis new found relationship and with the Basildon programme as well.TO BE CONTINUEDOriginal Poem in Maithili by Gajendra Thakur Translated into English by Jyoti Jha ChaudharyDear Satanand PurhitDear Satanand PurhitThe day of Agahan Shukla Vivah PanchamiThe best day for marriage120


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Satanand PurhitRam and Sita got married on that dayAunty from Kharadak alsoGot married on the vivah panchamiThe preist was also someone very famousHow much the goddess Sita had suffered !The marba was painted with Mithila paintingParichan, Naina-jogin all rituals were performedJust like the marriage of the goddess SitaThe marriage of the aunty was bal-vivahThe day was also very auspiciousNaina jogin and song of jogNothing could save her from widowhoodShe was widowedMy friend tells meWhen he takes his sister-in-lawTo the Danapur Cant for pensionHe cries at heartBy seeing his widow sister-in-lawHe favoured the system ofRe-marriage of widowIn front of his father121


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Got reply with full angerThe ancestor of the famous familyOf Babusaheb from Neura’s RajputsHow could he dare!But he knows thatHis father is also not happyBut bound to bear the system of societyHe didn’t have any other optionDear Shatanand PurhitPlease explain meThe speciality of that auspicious day.१.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिकाक सभटा पुरान अंक ेल, ितर<strong>ह</strong>ुता आ <strong>दे</strong>वनागरी रूपमे <strong>Videha</strong> e journal's all old issues in BrailleTirhuta and Devanagari versions२.मैिथली पोथी डाउनलोड Maithili Books Download,३.मैिथली ऑिडयो संकलन Maithili Audio Downloads,४.मैिथली वीिडयोक संकलन Maithili Videos५.िमिथला िचकला/ आधुिनक िचकला आ िच Mithila Painting/ Modern Art and Photos"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क एि<strong>ह</strong> सभ स<strong>ह</strong>योगी िलंकपर से<strong>ह</strong>ो एक बेर जाऊ।६.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली िक्वज :http://videhaquiz.blogspot.com/122


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्७.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली जालवृ एीगेटर :http://videha-aggregator.blogspot.com/८.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> मैिथली साि<strong>ह</strong>य अंेजीमे अनूिदत :http://madhubani-art.blogspot.com/९.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क पूवर्-रूप "भालसिरक गाछ" :http://gajendrathakur.blogspot.com/१०.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> इंडेक्स :http://videha123.blogspot.com/११.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> फाइल :http://videha123.wordpress.com/१२. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : पि<strong>ह</strong>ल ितर<strong>ह</strong>ुता (िमिथला़क्षर) जालवृ (लॉग)http://videha-sadeha.blogspot.com/१३. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:ेल: मैिथली ेलमे: पि<strong>ह</strong>ल बेर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा123


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://videha-braille.blogspot.com/१४.V I D E H A " I S T M A I T H I L I F O R T N I G H T L YE J O U R N A L A R C H I V Ehttp://videha-archive.blogspot.com/१५. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का मै िथ ली पो थी क आ क इ वhttp://videha-pothi.blogspot.com/१६. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का ऑ िड यो आ क इ वhttp://videha-audio.blogspot.com/१७. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का वी िड यो आ क इ वhttp://videha-video.blogspot.com/१८. ' <strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> ' थ म मै िथ ली पा िक्ष क ई प ि का िम िथ ला िच क ला ,आ धु िन क क ला आ िच क लाhttp://videha-paintings-photos.blogspot.com/१९. मैिथल आर िमिथला (मैिथलीक सभसँ लोकिय जालवृ)http://maithilaurmithila.blogspot.com/२०.ुित काशनhttp://www.shruti-publication.com/२१.http://groups.google.com/group/videha२२.http://groups.yahoo.com/group/VIDEHA/२३.गजे ठाकुर इ डेक्स124


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्http://gajendrathakur123.blogspot.com२४.<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> रेिडयो:मैिथली कथा-क<strong>िव</strong>ता आिदक पि<strong>ह</strong>ल पोडकाट साइटhttp://videha123radio.wordpress.com/२५. नेना भुटकाhttp://mangan-khabas.blogspot.com/म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना:(१) '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ारा धारावाि<strong>ह</strong>क रूपे ई-कािशत कएल गेल गजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे। कुरुक्षेम्–अतमर्नक खड-१ सँ ७ Combined ISBN No.978-81-907729-7-6 <strong>िव</strong>वरण एि<strong>ह</strong>पृपर नीचाँमे आ काशकक साइट http://www.shruti-publication.com/ पर ।म<strong>ह</strong>वपूणर् सूचना (२):सूचना: <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मैिथली-अंेजी आ अंेजी मैिथली कोष (इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल बेर सचर्-िडक्शनरी) एम.एस.एस.क्यू.एल. सवर्र आधािरत -Based on ms-sql server Maithili-English and English-MaithiliDictionary. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क भाषापाक- रचनालेखन तंभमे।कुरुक्षेम् अतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:Language:Maithili६९२ पृ : मूय भा. रु. 100/-(for individual buyers inside india)(add courier charges Rs.50/-per copy for Delhi/NCR and Rs.100/- per copy for outside Delhi)For Libraries and overseas buyers $40 US (including postage)The book is AVAILABLE FOR PDF DOWNLOAD AThttps://sites.google.com/a/videha.com/videha/http://videha123.wordpress.com/125


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Details for purchase available at print-version publishers's sitewebsite: http://www.shruti-publication.com/or you may write toe-mail:shruti.publication@shruti-publication.com<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> : १ : ितर<strong>ह</strong>ुता : <strong>दे</strong>वनागरी"<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क २५म अंक १ जनवरी २००९, िंट संकरण :<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-ई-पिकाक पि<strong>ह</strong>ल २५ अंकक चुनल रचना सिमिलत।<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: थम मैिथली पािक्षक ई-पिका http://www.videha.co.in/<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: वषर्:2, मास:13, अंक:25 (<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१)सपादक: गजे ठाकुर; स<strong>ह</strong>ायक-सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ाDetails for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.com oryou may write to shruti.publication@shruti-publication.com126


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्ुित काशनसँ१.बनैत-िबगड़ैत (कथा-गप सं<strong>ह</strong>)-सुभाषच यादवमूय: भा.रु.१००/-२.कुरुक्षेम्–अतमर्नक (लेखककिछिड़आयल प, उपयास, गप-कथा, नाटक-एकाी, बालानां कृते,म<strong>ह</strong>ाकाय, शोध-िनबध आिदकसम संकलनखड-१ बध-िनबध-समालोचनाखड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन)खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीकचौपड़पर)खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong> (गपगुच्छ)खड-५ नाटक-(संकषर्ण)खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१.वचा<strong>ह</strong>च आ २. असाित मन )खड-७ बालमंडली िकशोर-जगत)-गजे ठाकुर मूय भा.रु.१००/-(सामाय) आ $४० <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श आपुतकालय <strong>ह</strong>ेतु।३. नो एी: मा <strong>िव</strong>श- डॉ. उदयनारायण िसं<strong>ह</strong> “निचकेता”िंट रूप<strong>ह</strong>ाडर्बाउड (मूय भा.रु.१२५/-US$ डॉलर ४०) आ पेपरबैक(भा.रु. ७५/- US$ २५/-)<strong>िव</strong>भारानीक दूटा नाटक (भाग रौ आ बलचदा)रु.१००/-US$25 [Ist Paperback Edition 2009 ISBNNO.978-93-80538-01-3]मैिथली िचकथा- ीित ठाकुर रु.१००/-US$80 [Ist Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-13-6]मैिथली िचकथा-नीतू कुमारी रु.१००/-US$80 [Ist Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-14-3]नताशा (मैिथली िच शृंखला)- <strong>दे</strong>वांशु वस रु.१५०/- US$60[Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-04-4]<strong>ह</strong>म पुछैत छी- (क<strong>िव</strong>ता सं<strong>ह</strong>)- <strong>िव</strong>नीत उपल रु.१६०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-05-1]अिचर्स्- (क<strong>िव</strong>ता/<strong>ह</strong>ाइकू सं<strong>ह</strong>)- योित सुनीत चौधरी रु.१५०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-06-8]मौलाइल गाछक फूल-(उपयास)- जगदीश साद मंडल रु.२५०/-US$40 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-02-0]िमिथलाक बेटी-(नाटक)- जगदीश साद मंडल रु.१६०/-US$25 [Ist Edition 2009 ISBN NO.978-93-80538-03-7]४/५. <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१: <strong>दे</strong>वनागरी आिमिथला़क्षर स ंकरण:Tirhuta :244 pages (A4 bigmagazine size)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:1: ितर<strong>ह</strong>ुता : मूय भा.रु.200/-Devanagari 244 pages(A4 big magazinesize)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>: स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>: 1: : <strong>दे</strong>वनागरी: मूय भा. रु. 100/-६. गामक िजनगी (कथा स ं<strong>ह</strong>)-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ (मैिथली बध-िनबध-समालोचना २००९-१०)सपादक- गजे ठाकुर, स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आउमेश मंडल, भाषा सपादन- नागे कुमार झा आ पीकार<strong>िव</strong>ानद झा रु.१००/- US$25 [Edition 2010 ISBNNO.978-93-80538-09-9]<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:३ (मैिथली प २००९-१०) सपादक- गजे ठाकुर,स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आ उमेश मंडल, भाषासपादन- नागे कुमार झा आ पीकार <strong>िव</strong>ानद झा रु.१००/-US$25 [Edition 2010 ISBN NO.978-93-80538-08-2]127


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्जगदीश साद म ंडल): मूय भा.रु.१५०/- (सामाय), $२०/-पुतकालय आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong>श <strong>ह</strong>ेतु)७/८/९.a.मैिथली-अंेजी शदकोश; b.अंेजी-मैिथली शद कोशआ c.जीनोम मैिपंग ४५० ए.डी. सँ२००९ ए.डी.- िमिथलाक पीबध-सपादन-लेखन-गजे ठाकुर,नागे कुमार झा एवं पीकार<strong>िव</strong>ानद झाP.S. Maithili-EnglishDictionary Vol.I & II ;English-Maithili DictionaryVol.I (Price Rs.500/-pervolume and $160 foroverseas buyers) andGenome Mapping 450AD-2009 AD- Mithilak PanjiPrabandh (PriceRs.5000/- and $1600 foroverseas buyers.TIRHUTA MANUSCRIPTIMAGE DVD AVAILABLESEPARATELY FORRS.1000/-US$320) havecurrently been madeavailable for sale.१०.स<strong>ह</strong>बाढ़िन (मैिथलीक पि<strong>ह</strong>लेल पुतक)-ISBN:978-93-80538-00-6 Price Rs.100/-(for individual buyers)US$40 (Library/Institution- India &abroad)११.नताशा- मैिथलीक पि<strong>ह</strong>ल िचृंखला- <strong>दे</strong>वांशु वस<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:४ (मैिथली कथा २००९-१०) सपादक- गजेठाकुर, स<strong>ह</strong>ायक सपादक- रिमरेखा िस<strong>ह</strong>ा आ उमेश मंडल,भाषा सपादन- नागे कुमार झा आ पीकार <strong>िव</strong>ानद झारु.१००/- US$25 [Edition 2010 ISBN NO.978-93-80538-07-5](add courier charges Rs.20/-per copy forDelhi/NCR and Rs.40/- per copy for outsideDelhi)COMING SOON:I.गजे ठाकुरक शी काय रचना सभ:-१.कुरुक्षेम् अतमर्नक सात खडक बाद गजे ठाकुरककुरुक्षेम् अतमर्नक-२खड-८(बध-िनबध-समालोचना-२) क संग२.स<strong>ह</strong>बाढ़िन क बाद गजे ठाकुरक दोसर उपयासस॒<strong>ह</strong>॑ शीष॒३.स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर क बाद गजे ठाकुरक दोसर प-सं<strong>ह</strong>स॑<strong>ह</strong>िजत्४.गप गुच्छ क बाद गजे ठाकुरक दोसर कथा-गप सं<strong>ह</strong>शदशाम्५.संकषर्ण क बाद गजे ठाकुरक दोसर नाटकउकामुख६. वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन क बाद गजे ठाकुरक तेसरगीत-बधनाराश ं॒सी७. नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक तीनटा नाटकजलोदीप८.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक प सं<strong>ह</strong>बाङक बङौरा९.नेना-भुटका आ िकशोरक लेल गजे ठाकुरक िखसा-िप<strong>ह</strong>ानीसं<strong>ह</strong>अक्षरमुिका128


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१२.मैिथली-अंेजी वैज्ञािनकशदकोष आ सावर्भौिमक कोष--गजे ठाकुर Price Rs.1000/-(for individual buyers)US$400 (Library/Institution- India &abroad)13.Modern English MaithiliDictionary-GajendraThakur- Price Rs.1000/-(for individual buyers)US$400 (Library/Institution- India &abroad)नव मैिथली पोथी सभकुरुक्षेम्–अतमर्नक (पेपरबैक)खड-१ बध-िनबध-समालोचना-गजे ठाकुर रु.५०/-US$20[Ist Paperback Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-15-0]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-२ उपयास-(स<strong>ह</strong>बाढ़िन)- गजेठाकुररु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-16-7]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-३ प-सं<strong>ह</strong>-(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर)- गजेठाकुररु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-17-4]II.जगदीश साद म ंडल-कथा-सं<strong>ह</strong>- गामक िजनगीनाटक- िमिथलाक बेटीउपयास- मौलाइल गाछक फूल, जीवन संघषर्, जीवन मरण,उथान-पतन, िजनगीक जीतIII.िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार गीत आ गीतनाद -संकलनउमेश मंडल- आइ धिर कािशत िमिथलाक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद िमिथलाक नि<strong>ह</strong> वरन मैिथल ाणक आकणर् कायथक संकार/ <strong>िव</strong>िध-यव<strong>ह</strong>ार आ गीत नाद छल। पि<strong>ह</strong>लबेर जनमानसक िमिथला लोक गीत तुत भय र<strong>ह</strong>ल अिछ।IV.पंच<strong>दे</strong>वोपासना-भूिम िमिथला- मौनV.मैिथली भाषा-साि<strong>ह</strong>य (२०म शतादी)- ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>VI.गुंजन जीक राधा (ग-प-जबुली िमित)- गंगेश गुंजनVII.िमिथलाक जन साि<strong>ह</strong>य- अनुवािदका ीमती रेवती िम(Maithili Translation of Late Jayakanta Mishra’sIntroduction to Folk Literature of Mithila Vol.I &II)VIII. वगय ोफेसर राधाकृण चौधरी-िमिथलाक इित<strong>ह</strong>ास, शाराितधा, A survey of MaithiliLiterature[After receiving reports and confirming it ( proofmay be seen athttp://www.box.net/shared/75xgdy37dr ) that Mr.Pankaj Parashar copied verbatim the articleTechnopolitics by Douglas Kellner (email:kellner@gseis.ucla.edu) and got it published inHindi Magazine Pahal(email:editor.pahal@gmail.com,edpahaljbp@yahoo.co.in and info@deshkaal.comwebsite: www.deshkaal.com) in his own name.The author was also involved in blackmailingusing different ISP addresses and differentemail addresses. In the light of above wehereby ban the book "Vilambit Kaik Yug meNibadha" by Mr. Pankaj Parashar and arewithdrawing the book and blacklisting the author129


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-४ कथा-गप सं<strong>ह</strong>(गप गुच्छ)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20 [Ist PaperbackEdition 2009 ISBNNO.978-93-80538-18-1]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-५ नाटक-(संकषर्ण)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20 [Ist PaperbackEdition 2009 ISBNNO.978-93-80538-19-8]कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-६ म<strong>ह</strong>ाकाय- (१.वचा<strong>ह</strong>च आ २. असाित मन)- गजे ठाकुररु.५०/-US$20[Ist Paperback Edition2009 ISBN NO.978-93-80538-20-4]with immediate effect.]Details of postage charges availaible onhttp://www.shruti-publication.com/FOR SUPPLY OF BOOKS IN ASSAM, BIHAR,WEST BENGAL, JHARKHAND (INDIA) ANDNEPALCONTACT OUR DISTRIBUTORS:PALLAVI DISTRIBUTORS, C/o Dr. UMESHMANDAL, TULSI BHAWAN, DEEPAKCHITRALAYA MARG (CINEMA ROAD),WARD NO.6, NIRMALI, DISTRICT- SUPAUL -PIN-847452(BIHAR,INDIA)ph.09931654742 e-mail: shruti.publication@shrutipublication.com(<strong>िव</strong>ज्ञापन)कुरुक्षेम्–अतमर्नक(पेपरबैक)खड-७ बालमंडलीिकशोर-जगत)- गजे ठाकुर मूयरु.५०/-US$20 [IstPaperback Edition 2009ISBN NO.978-93-80538-21-1]130


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(कायलय योग लेल)<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:१ (ितर<strong>ह</strong>ुता/ <strong>दे</strong>वनागरी)क अपार सफलताक बाद <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>:२ आ आगाँक अंक लेल वािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/ <strong>िव</strong>ािषर्क/पंचवािषर्क/ आजीवन सयता अिभयान।ओि<strong>ह</strong> बखर्मे कािशत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क सभ अंक/ पुितका पठाओल जाएत।नीचाँक फॉमर् भरू:-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>दे</strong>वनागरी/ वा ितर<strong>ह</strong>ुताक सदयता चा<strong>ह</strong>ी: <strong>दे</strong>वनागरी/ ितर<strong>ह</strong>ुतासदयता चा<strong>ह</strong>ी: ा<strong>ह</strong>क बनू (कूिरयर/ रिजटडर् डाक खचर् सि<strong>ह</strong>त):-एक बखर्(२०१०ई.)::INDIAरु.२००/-NEPAL-(INR 600), Abroad-(US$25)दू बखर्(२०१०-११ ई.):: INDIA रु.३५०/- NEPAL-(INR 1050), Abroad-(US$50)तीन बखर्(२०१०-१२ ई.)::INDIA रु.५००/- NEPAL-(INR 1500), Abroad-(US$75)पाँच बखर्(२०१०-१३ ई.)::७५०/- NEPAL-(INR 2250), Abroad-(US$125)आजीवन(२००९ आ ओि<strong>ह</strong>सँ आगाँक अंक)::रु.५०००/- NEPAL-(INR 15000), Abroad-(US$750)<strong>ह</strong>मर नाम:<strong>ह</strong>मर पता:<strong>ह</strong>मर ई-मेल:<strong>ह</strong>मर फोन/मोबाइल नं.:<strong>ह</strong>म Cash/MO/DD/Cheque in favour of AJAY ARTS payable at DELHI दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।वा <strong>ह</strong>म रािश Account No.21360200000457 Account holder (distributor)'s name: Ajay Arts,Delhi,Bank: Bank of Baroda, Badli branch, Delhi क खातामे पठा र<strong>ह</strong>ल छी।अपन फॉमर् एि<strong>ह</strong> पतापर पठाऊ:- shruti.publication@shruti-publication.comAJAY ARTS, 4393/4A,Ist Floor,Ansari Road,DARYAGANJ,Delhi-110002 Ph.011-23288341,09968170107,e-mail:, Website: http://www.shruti-publication.com131


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्(ा<strong>ह</strong>कक <strong>ह</strong>ताक्षर)२. सं<strong>दे</strong>श-[ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वनागरी आ गजे ठाकुरक सात खडक- िनबध-बध-समीक्षा,उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong>(स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ), नाटक (संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बाल-मंडली-िकशोर जगत-सं<strong>ह</strong> कुरुक्षेम् अंतमर्नक मा<strong>दे</strong>ँ। ]१.ी गो<strong>िव</strong>द झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ तरंगजालपर उतािर <strong>िव</strong>भिरमे मातृभाषा मैिथलीक ल<strong>ह</strong>िर जगाओल, खेद जे अपनेक एि<strong>ह</strong> म<strong>ह</strong>ािभयानमे <strong>ह</strong>मएखन धिर संग नि<strong>ह</strong> दए सकल<strong>ह</strong>ुँ। सुनैत छी अपनेकेँ सुझाओ आ रचनामक आलोचना िय लगैत अिछ तेँ िकछु िलखक मोनभेल। <strong>ह</strong>मर स<strong>ह</strong>ायता आ स<strong>ह</strong>योग अपनेकेँ सदा उपलध र<strong>ह</strong>त।२.ी रमानद रेणु- मैिथलीमे ई-पिका पािक्षक रूपेँ चला कऽ जे अपन मातृभाषाक चार कऽ र<strong>ह</strong>ल छी, से धयवाद । आगाँअपनेक समत मैिथलीक कायर्क <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>म <strong>ह</strong>ृदयसँ शुभकामना दऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३.ी <strong>िव</strong>ानाथ झा "<strong>िव</strong>िदत"- संचार आ ौोिगकीक एि<strong>ह</strong> ितपध ग्लोबल युगमे अपन मि<strong>ह</strong>मामय "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"केँ अपना <strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कट<strong>दे</strong>िख जतबा सता आ संतोष भेल, तकरा कोनो उपलध "मीटर"सँ नि<strong>ह</strong> नापल जा सकैछ? ..एकर ऐित<strong>ह</strong>ािसक मूयांकन आसांकृितक ितफलन एि<strong>ह</strong> शतादीक अंत धिर लोकक नजिरमे आयर्जनक रूपसँ कट <strong>ह</strong>ैत।४. ो. उदय नारायण िसं<strong>ह</strong> "निचकेता"- जे काज अ<strong>ह</strong>ाँ कए र<strong>ह</strong>ल छी तकर चरचा एक िदन मैिथली भाषाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>ह</strong>ोएत।आनद भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, ई जािन कए जे एतेक गोट मैिथल "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई जनर्लकेँ पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छिथ।...<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क चालीसम अंक पुरबाकलेल अिभनदन।५. डॉ. गंगेश गुंजन- एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>-कमर्मे लािग र<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक सवेदनशील मन, मैिथलीक ित समिपर्त मे<strong>ह</strong>नितक अमृत रंग, इित<strong>ह</strong>ासमे एक टा <strong>िव</strong>िश फराक अयाय आरंभ करत, <strong>ह</strong>मरा <strong>िव</strong>ास अिछ। अशेष शुभकामना आ बधाइक स, सने<strong>ह</strong>...अ<strong>ह</strong>ाँक पोथीकुरुक्षेम् अंतमर्नक थम दृया ब<strong>ह</strong>ुत भय तथा उपयोगी बुझाइछ। मैिथलीमे तँ अपना वरूपक ायः ई पि<strong>ह</strong>ले ए<strong>ह</strong>न भयअवतारक पोथी िथक। <strong>ह</strong>षर्पूणर् <strong>ह</strong>मर <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई वीकार करी।६. ी रामाय झा "रामरंग"(आब वगय)- "अपना" िमिथलासँ संबंिधत...<strong>िव</strong>षय वतुसँ अवगत भेल<strong>ह</strong>ुँ।...शेष सभ कुशल अिछ।७. ी जे िपाठी- साि<strong>ह</strong>य अकादमी- इंटरनेट पर थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर लेल बधाई आ शुभकामनावीकार करू।८. ी फुलकुमार िसं<strong>ह</strong> "मौन"- थम मैिथली पािक्षक पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क काशनक समाचार जािन कनेक चिकत मुदा बेसीआािदत भेल<strong>ह</strong>ुँ। कालचकेँ पकिड़ जाि<strong>ह</strong> दूरदृिक पिरचय <strong>दे</strong>ल<strong>ह</strong>ुँ, ओि<strong>ह</strong> लेल <strong>ह</strong>मर मंगलकामना।132


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्९.डॉ. िशवसाद यादव- ई जािन अपार <strong>ह</strong>षर् भए र<strong>ह</strong>ल अिछ, जे नव सूचना-ाितक क्षेमे मैिथली पकािरताकेँ वेश िदअएबाकसा<strong>ह</strong>िसक कदम उठाओल अिछ। पकािरतामे एि<strong>ह</strong> कारक नव योगक <strong>ह</strong>म वागत करैत छी, संगि<strong>ह</strong> "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क सफलताकशुभकामना।१०. ी आाचरण झा- कोनो प-पिकाक काशन- ता<strong>ह</strong>ूमे मैिथली पिकाक काशनमे के कतेक स<strong>ह</strong>योग करता<strong>ह</strong>- ई तऽ भ<strong>िव</strong>यक<strong>ह</strong>त। ई <strong>ह</strong>मर ८८ वषर्मे ७५ वषर्क अनुभव र<strong>ह</strong>ल। एतेक पैघ म<strong>ह</strong>ान यज्ञमे <strong>ह</strong>मर ापूणर् आ<strong>ह</strong>ुित ात <strong>ह</strong>ोयत- यावत ठीक-ठाकछी/ र<strong>ह</strong>ब।११. ी <strong>िव</strong>जय ठाकुर- िमिशगन <strong>िव</strong><strong>िव</strong>ालय- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" पिकाक अंक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ, सपूणर् टीम बधाईक पा अिछ। पिकाक मंगलभ<strong>िव</strong>य <strong>ह</strong>ेतु <strong>ह</strong>मर शुभकामना वीकार कएल जाओ।१२. ी सुभाषच यादव- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" क बारेमे जािन सता भेल। ’<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’ िनरतर पल<strong>िव</strong>त-पुिपत <strong>ह</strong>ो आ चतुिदर्क अपनसुगंध पसारय से कामना अिछ।१३. ी मैिथलीपु दीप- ई-पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" केर सफलताक भगवतीसँ कामना। <strong>ह</strong>मर पूणर् स<strong>ह</strong>योग र<strong>ह</strong>त।१४. डॉ. ी भीमनाथ झा- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" इटरनेट पर अिछ तेँ "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" नाम उिचत आर कतेक रूपेँ एकर <strong>िव</strong>वरण भए सकैत अिछ।आइ-काि मोनमे उेग र<strong>ह</strong>ैत अिछ, मुदा शी पूणर् स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। मैिथलीक लेल ईघटना छी।१५. ी रामभरोस कापिड़ "मर"- जनकपुरधाम- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ऑनलाइन <strong>दे</strong>िख र<strong>ह</strong>ल छी। मैिथलीकेँ अतरीय जगतमे प<strong>ह</strong>ुँचेल<strong>ह</strong>ुँ तकरालेल <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई। िमिथला र सभक संकलन अपूवर्। नेपालोक स<strong>ह</strong>योग भेटत, से <strong>िव</strong>ास करी।१६. ी राजनदन लालदास- "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" ई-पिकाक मायमसँ बड़ नीक काज कए र<strong>ह</strong>ल छी, नाितक अि<strong>ह</strong>ठाम <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। एकर वािषर्कअ ंक जखन िं ट िनकालब तँ <strong>ह</strong>मरा पठायब। कलकामे ब<strong>ह</strong>ुत गोटेकेँ <strong>ह</strong>म साइटक पता िलखाए <strong>दे</strong>ने िछयि<strong>ह</strong>। मोन तँ <strong>ह</strong>ोइत अिछजे िदली आिब कए आशीवद दैत<strong>ह</strong>ुँ, मुदा उमर आब बेशी भए गेल। शुभकामना <strong>दे</strong>श-<strong>िव</strong><strong>दे</strong>शक मैिथलकेँ जोड़बाक लेल।.. उकृकाशन कुरुक्षेम् अंतमर्नक लेल बधाइ। अुत काज कएल अिछ, नीक तुित अिछ सात खडमे। मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक सेवा आ सेिनःवाथर् तखन बूझल जाइत जँ अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कािशत पोथी सभपर दाम िलखल नि<strong>ह</strong> रि<strong>ह</strong>तैक। ओि<strong>ह</strong>ना सभकेँ <strong>िव</strong>लि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>ल जइतैक।(पीकरण- ीमान्, अ<strong>ह</strong>ाँक सूचनाथर् <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ारा ई-कािशत कएल सभटा सामी आकइवमेhttps://sites.google.com/a/videha.com/videha-pothi/ पर िबना मूयक डाउनलोड लेल उपलध छै आ भ<strong>िव</strong>यमे से<strong>ह</strong>ोर<strong>ह</strong>तैक। एि<strong>ह</strong> आकइवकेँ जे िकयो काशक अनुमित लऽ कऽ िंट रूपमे कािशत कएने छिथ आ तकर ओ दाम रखने छिथताि<strong>ह</strong>पर <strong>ह</strong>मर कोनो िनयंण नि<strong>ह</strong> अिछ।- गजे ठाकुर)... अ<strong>ह</strong>ाँक ित अशेष शुभकामनाक संग।१७. डॉ. ेमशंकर िसं<strong>ह</strong>- अ<strong>ह</strong>ाँ मैिथलीमे इंटरनेटपर पि<strong>ह</strong>ल पिका "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>" कािशत कए अपन अुत मातृभाषानुरागक पिरचय <strong>दे</strong>लअिछ, अ<strong>ह</strong>ाँक िनःवाथर् मातृभाषानुरागसँ ेिरत छी, एकर िनिम जे <strong>ह</strong>मर सेवाक योजन <strong>ह</strong>ो, तँ सूिचत करी। इंटरनेटपर आोपांतपिका <strong>दे</strong>खल, मन फुिलत भऽ गेल।१८.ीमती शेफािलका वम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> ई-पिका <strong>दे</strong>िख मोन उलाससँ भिर गेल। <strong>िव</strong>ज्ञान कतेक गित कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ...अ<strong>ह</strong>ाँ सभअनत आकाशकेँ भेिद िदयौ, समत <strong>िव</strong>तारक र<strong>ह</strong>यकेँ तार-तार कऽ िदयौक...। अपनेक अुत पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक<strong>िव</strong>षयवतुक दृिसँ गागरमे सागर अिछ। बधाई।133


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्१९.ी <strong>ह</strong>ेतुकर झा, पटना-जाि<strong>ह</strong> समपर्ण भावसँ अपने िमिथला-मैिथलीक सेवामे तपर छी से तुय अिछ। <strong>दे</strong>शक राजधानीसँ भयर<strong>ह</strong>ल मैिथलीक शंखनाद िमिथलाक गाम-गाममे मैिथली चेतनाक <strong>िव</strong>कास अवय करत।२०. ी योगानद झा, किबलपुर, ल<strong>ह</strong>ेिरयासराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीकेँ िनकटसँ <strong>दे</strong>खबाक अवसर भेटल अिछ आ मैिथलीजगतक एकटा उट ओ समसामियक दृिसप <strong>ह</strong>ताक्षरक कलमबद पिरचयसँ आािदत छी। "<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>"क <strong>दे</strong>वनागरी सँकरणपटनामे रु. 80/- मे उपलध भऽ सकल जे <strong>िव</strong>िभ लेखक लोकिनक छायािच, पिरचय पक ओ रचनावलीक सयक काशनसँऐित<strong>ह</strong>ािसक क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ।२१. ी िकशोरीकात िम- कोलकाता- जय मैिथली, <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे ब<strong>ह</strong>ुत रास क<strong>िव</strong>ता, कथा, िरपोटर् आिदक सिच सं<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख आ आरअिधक सता िमिथलाक्षर <strong>दे</strong>िख- बधाई वीकार कएल जाओ।२२.ी जीवकात- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क मुित अंक पढ़ल- अुत मे<strong>ह</strong>नित। चाबस-चाबस। िकछु समालोचना मरखा<strong>ह</strong>..मुदा सय।२३. ी भालच झा- अपनेक कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख बुझाएल जेना <strong>ह</strong>म अपने छपल<strong>ह</strong>ुँ अिछ। एकर <strong>िव</strong>शालकाय आकृितअपनेक सवर्समावेशताक पिरचायक अिछ। अपनेक रचना सामयर्मे उरोर वृि <strong>ह</strong>ो, एि<strong>ह</strong> शुभकामनाक संग <strong>ह</strong>ािदर्क बधाई।२४.ीमती डॉ नीता झा- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। योितरीर शदावली, कृिष मय शदावली आ सीत बसत आसभ कथा, क<strong>िव</strong>ता, उपयास, बाल-िकशोर साि<strong>ह</strong>य सभ उम छल। मैिथलीक उरोर <strong>िव</strong>कासक लय दृिगोचर <strong>ह</strong>ोइत अिछ।२५.ी मायानद िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे <strong>ह</strong>मर उपयास ीधनक जे <strong>िव</strong>रोध कएल गेल अिछ तकर <strong>ह</strong>म <strong>िव</strong>रोध करैत छी।...कुरुक्षेम् अंतमर्नक पोथीक लेल शुभकामना।(ीमान् समालोचनाकेँ <strong>िव</strong>रोधक रूपमे नि<strong>ह</strong> लेल जाए।-गजे ठाकुर)२६.ी म<strong>ह</strong>े <strong>ह</strong>जारी- सपादक ीिमिथला- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन <strong>ह</strong>िषर्त भऽ गेल..एखन पूरा पढ़यमे ब<strong>ह</strong>ुत समय लागत,मुदा जतेक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ से आािदत कएलक।२७.ी केदारनाथ चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक अुत लागल, मैिथली साि<strong>ह</strong>य लेल ई पोथी एकटा ितमान बनत।२८.ी सयानद पाठक- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क <strong>ह</strong>म िनयिमत पाठक छी। ओकर वरूपक शंसक छल<strong>ह</strong>ुँ। ए<strong>ह</strong>र अ<strong>ह</strong>ाँक िलखल - कुरुक्षेम्अंतमर्नक <strong>दे</strong>खल<strong>ह</strong>ुँ। मोन आािदत भऽ उठल। कोनो रचना तरा-उपरी।२९.ीमती रमा झा-सपादक िमिथला दपर्ण। कुरुक्षेम् अंतमर्नक िंट फॉमर् पिढ़ आ एकर गुणवा <strong>दे</strong>िख मोन स भऽ गेल,अुत शद एकरा लेल युक्त कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क उरोर गितक शुभकामना।३०.ी नरे झा, पटना- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> िनयिमत <strong>दे</strong>खैत र<strong>ह</strong>ैत छी। मैिथली लेल अुत काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी।३१.ी रामलोचन ठाकुर- कोलकाता- िमिथलाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख मोन सतासँ भिर उठल, अंकक <strong>िव</strong>शाल पिरदृय आवतकारीअिछ।३२.ी तारानद <strong>िव</strong>योगी- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> आ कुरुक्षेम् अंतमर्नक <strong>दे</strong>िख चकिबदोर लािग गेल। आयर्। शुभकामना आ बधाई।३३.ीमती ेमलता िम “ेम”- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। सभ रचना उच्चकोिटक लागल। बधाई।134


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्३४.ी कीितर्नारायण िम- बेगूसराय- कुरुक्षेम् अंतमर्नक बड नीक लागल, आगांक सभ काज लेल बधाई।३५.ी म<strong>ह</strong>ाकाश-स<strong>ह</strong>रसा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक नीक लागल, <strong>िव</strong>शालकाय संगि<strong>ह</strong> उमकोिटक।३६.ी अिग्नपुप- िमिथलाक्षर आ <strong>दे</strong>वाक्षर <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल..ई थम तँ अिछ एकरा शंसामे मुदा <strong>ह</strong>म एकरा दुसा<strong>ह</strong>िसक क<strong>ह</strong>ब। िमिथलािचकलाक तभकेँ मुदा अिगला अंकमे आर <strong>िव</strong>तृत बनाऊ।३७.ी मंजर सुलेमान-दरभंगा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क जतेक शंसा कएल जाए कम <strong>ह</strong>ोएत। सभ चीज उम।३८.ीमती ोफेसर वीणा ठाकुर- कुरुक्षेम् अंतमर्नक उम, पठनीय, <strong>िव</strong>चारनीय। जे क्यो <strong>दे</strong>खैत छिथ पोथी ात करबाक उपायपुछैत छिथ। शुभकामना।३९.ी छानद िसं<strong>ह</strong> झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ, बड नीक सभ तर<strong>ह</strong>ेँ।४०.ी ताराकात झा- सपादक मैिथली दैिनक िमिथला समाद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> तँ कटेट ोवाइडरक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल अिछ। कुरुक्षेम्अंतमर्नक अुत लागल।४१.डॉ रवी कुमार चौधरी- कुरुक्षेम् अंतमर्नक ब<strong>ह</strong>ुत नीक, ब<strong>ह</strong>ुत मे<strong>ह</strong>नितक पिरणाम। बधाई।४२.ी अमरनाथ- कुरुक्षेम् अंतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> दुनू मरणीय घटना अिछ, मैिथली साि<strong>ह</strong>य मय।४३.ी पंचानन िम- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क वै<strong>िव</strong>य आ िनरतरता भा<strong>िव</strong>त करैत अिछ, शुभकामना।४४.ी केदार कानन- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल अनेक धयवाद, शुभकामना आ बधाइ वीकार करी। आ निचकेताक भूिमकापढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। शुरूमे तँ लागल जेना कोनो उपयास अ<strong>ह</strong>ाँ ारा सृिजत भेल अिछ मुदा पोथी उनटौला पर ज्ञात भेल जे एि<strong>ह</strong>मे तँ सभ<strong>िव</strong>धा समाि<strong>ह</strong>त अिछ।४५.ी धनाकर ठाकुर- अ<strong>ह</strong>ाँ नीक काज कऽ र<strong>ह</strong>ल छी। फोटो गैलरीमे िच एि<strong>ह</strong> शतादीक जमितिथक अनुसार र<strong>ह</strong>ैत तऽ नीक।४६.ी आशीष झा- अ<strong>ह</strong>ाँक पुतकक संबंधमे एतबा िलखबा सँ अपना कए नि<strong>ह</strong> रोिक सकल<strong>ह</strong>ुँ जे ई िकताब मा िकताब नि<strong>ह</strong>थीक, ई एकटा उमीद छी जे मैिथली अ<strong>ह</strong>ाँ सन पुक सेवा सँ िनरंतर समृ <strong>ह</strong>ोइत िचरजीवन कए ात करत।४७.ी शभु कुमार िसं<strong>ह</strong>- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क तपरता आ ियाशीलता <strong>दे</strong>िख आािदत भऽ र<strong>ह</strong>ल छी। िनितरूपेण क<strong>ह</strong>ल जा सकैछ जेसमकालीन मैिथली पिकाक इित<strong>ह</strong>ासमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क नाम वणक्षरमे िलखल जाएत। ओि<strong>ह</strong> कुरुक्षेक घटना सभ तँ अठार<strong>ह</strong>े िदनमेखतम भऽ गेल र<strong>ह</strong>ए मुदा अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् तँ अशेष अिछ।४८.डॉ. अजीत िम- अपनेक यासक कतबो श ंसा कएल जाए कमे <strong>ह</strong>ोएतैक। मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे अ<strong>ह</strong>ाँ ारा कएल गेल काजयुग-युगातर धिर पूजनीय र<strong>ह</strong>त।४९.ी बीरे मिलक- अ<strong>ह</strong>ाँक कुरुक्षेम् अतमर्नक आ <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पिढ़ अित सता भेल। अ<strong>ह</strong>ाँक वाय ठीक र<strong>ह</strong>ए आउसा<strong>ह</strong> बनल र<strong>ह</strong>ए से कामना।५०.ी कुमार राधारमण- अ<strong>ह</strong>ाँक िदशा-िनदशमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पि<strong>ह</strong>ल मैिथली ई-जनर्ल <strong>दे</strong>िख अित सता भेल। <strong>ह</strong>मर शुभकामना।135


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्५१.ी फूलच झा वीण-<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ने र<strong>ह</strong>ी मुदा कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>िख बढ़ाई <strong>दे</strong>बा लेल बाय भऽ गेल<strong>ह</strong>ुँ। आब <strong>िव</strong>ासभऽ गेल जे मैिथली नि<strong>ह</strong> मरत। अशेष शुभकामना।५२.ी <strong>िव</strong>भूित आनद- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>:स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>दे</strong>िख, ओकर <strong>िव</strong>तार <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५३.ी मानेर मनुज-कुरुक्षेम् अतमर्नक एकर भयता <strong>दे</strong>िख अित सता भेल, एतेक <strong>िव</strong>शाल थ मैिथलीमे आइ धिर नि<strong>ह</strong><strong>दे</strong>खने र<strong>ह</strong>ी। एि<strong>ह</strong>ना भ<strong>िव</strong>यमे काज करैत र<strong>ह</strong>ी, शुभकामना।५४.ी <strong>िव</strong>ानद झा- आइ.आइ.एम.कोलकाता- कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>िव</strong>तार, छपाईक संग गुणवा <strong>दे</strong>िख अित सता भेल।५५.ी अर<strong>िव</strong>द ठाकुर-कुरुक्षेम् अतमर्नक मैिथली साि<strong>ह</strong>यमे कएल गेल एि<strong>ह</strong> तर<strong>ह</strong>क पि<strong>ह</strong>ल योग अिछ, शुभकामना।५६.ी कुमार पवन-कुरुक्षेम् अतमर्नक पिढ़ र<strong>ह</strong>ल छी। िकछु लघुकथा पढ़ल अिछ, ब<strong>ह</strong>ुत मािमर्क छल।५७. ी दीप िब<strong>ह</strong>ारी-कुरुक्षेम् अतमर्नक <strong>दे</strong>खल, बधाई।५८.डॉ मिणकात ठाकुर-कैिलफोिनर्या- अपन <strong>िव</strong>लक्षण िनयिमत सेवासँ <strong>ह</strong>मरा लोकिनक <strong>ह</strong>ृदयमे <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> स<strong>दे</strong><strong>ह</strong> भऽ गेल अिछ।५९.ी धीरे ेमिषर्- अ<strong>ह</strong>ाँक समत यास सरा<strong>ह</strong>नीय। दुख <strong>ह</strong>ोइत अिछ जखन अ<strong>ह</strong>ाँक यासमे अपेिक्षत स<strong>ह</strong>योग नि<strong>ह</strong> कऽ पबैतछी।६०.ी <strong>दे</strong>वशंकर नवीन- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>क िनरतरता आ <strong>िव</strong>शाल वरूप- <strong>िव</strong>शाल पाठक वगर्, एकरा ऐित<strong>ह</strong>ािसक बनबैत अिछ।६१.ी मो<strong>ह</strong>न भाराज- अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् <strong>दे</strong>खल, ब<strong>ह</strong>ुत नीक। एखन िकछु परेशानीमे छी, मुदा शी स<strong>ह</strong>योग <strong>दे</strong>ब।६२.ी फजलुर र<strong>ह</strong>मान <strong>ह</strong>ाशमी-कुरुक्षेम् अतमर्नक मे एतेक मे<strong>ह</strong>नतक लेल अ<strong>ह</strong>ाँ साधुवादक अिधकारी छी।६३.ी लमण झा "सागर"- मैिथलीमे चमकािरक रूपेँ अ<strong>ह</strong>ाँक वेश आादकारी अिछ।..अ<strong>ह</strong>ाँकेँ एखन आर..दूर..ब<strong>ह</strong>ुत दूरधिरजेबाक अिछ। वथ आ स र<strong>ह</strong>ी।६४.ी जगदीश साद मंडल-कुरुक्षेम् अतमर्नक पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ । कथा सभ आ उपयास स<strong>ह</strong>बाढ़िन पूणर्रूपेँ पिढ़ गेल छी। गाम-घरकभौगोिलक <strong>िव</strong>वरणक जे सूम वणर्न स<strong>ह</strong>बाढ़िनमे अिछ, से चिकत कएलक, एि<strong>ह</strong> सं<strong>ह</strong>क कथा-उपयास मैिथली लेखनमे <strong>िव</strong><strong>िव</strong>धताअनलक अिछ। समालोचना शामे अ<strong>ह</strong>ाँक दृि वैयिक्तक नि<strong>ह</strong> वरन् सामािजक आ कयाणकारी अिछ, से शंसनीय।६५.ी अशोक झा-अयक्ष िमिथला <strong>िव</strong>कास पिरषद- कुरुक्षेम् अतमर्नक लेल बधाई आ आगाँ लेल शुभकामना।६६.ी ठाकुर साद मुमुर्- अुत यास। धयवादक संग ाथर्ना जे अपन मािट-पािनकेँ यानमे रािख अंकक समायोजन कएलजाए। नव अंक धिर यास सरा<strong>ह</strong>नीय। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>केँ ब<strong>ह</strong>ुत-ब<strong>ह</strong>ुत धयवाद जे ए<strong>ह</strong>ेन सुदर-सुदर सचार (आलेख) लगा र<strong>ह</strong>ल छिथ।सभटा <strong>ह</strong>णीय- पठनीय।६७.बुिनाथ िम- िय गजे जी,अ<strong>ह</strong>ाँक सपादन मे कािशत ‘<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>’आ ‘कुरुक्षेम् अंतमर्नक’ <strong>िव</strong>लक्षण पिका आ <strong>िव</strong>लक्षण पोथी!की नि<strong>ह</strong> अिछ अ<strong>ह</strong>ाँक सपादनमे? एि<strong>ह</strong> य सँ मैिथली क <strong>िव</strong>कास <strong>ह</strong>ोयत,िनसं<strong>दे</strong><strong>ह</strong>।136


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्६८.ी बृखेश च लाल- गजेजी, अपनेक पुतक कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ मोन गदगद भय गेल , <strong>ह</strong>ृदयसँ अनुगृि<strong>ह</strong>त छी ।<strong>ह</strong>ािदर्क शुभकामना ।६९.ी परमेर कापिड़ - ी गजे जी । कुरुक्षेम् अंतमर्नक पिढ़ गदगद आ ने<strong>ह</strong>ाल भेल<strong>ह</strong>ुँ।७०.ी रवीनाथ ठाकुर- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ैत र<strong>ह</strong>ैत छी। धीरे ेमिषर्क मैिथली गजलपर आलेख पढ़ल<strong>ह</strong>ुँ। मैिथली गजल कऽ सँ कऽचिल गेलैक आ ओ अपन आलेखमे मा अपन जानल-पि<strong>ह</strong>चानल लोकक चचर् कएने छिथ। जेना मैिथलीमे मठक परपरा र<strong>ह</strong>लअिछ। (पीकरण- ीमान्, ेमिषर् जी ओि<strong>ह</strong> आलेखमे ई प िलखने छिथ जे िकनको नाम जे छुिट गेल छि<strong>ह</strong> तँ से माआलेखक लेखकक जानकारी नि<strong>ह</strong> र<strong>ह</strong>बाक ारे, एि<strong>ह</strong>मे आन कोनो कारण नि<strong>ह</strong> <strong>दे</strong>खल जाय। अ<strong>ह</strong>ाँसँ एि<strong>ह</strong> <strong>िव</strong>षयपर <strong>िव</strong>तृत आलेखसादर आमंित अिछ।-सपादक)७१.ी मंेर झा- <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> पढ़ल आ संगि<strong>ह</strong> अ<strong>ह</strong>ाँक मैगनम ओपस कुरुक्षेम् अंतमर्नक से<strong>ह</strong>ो, अित उम। मैिथलीक लेल कएल जार<strong>ह</strong>ल अ<strong>ह</strong>ाँक समत कायर् अतुलनीय अिछ।७२. ी <strong>ह</strong>रेकृण झा- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मैिथलीमे अपन तर<strong>ह</strong>क एकमा थ अिछ, एि<strong>ह</strong>मे लेखकक सम दृि आ रचनाकौशल <strong>दे</strong>खबामे आएल जे लेखकक फीडवकर्सँ जुड़ल र<strong>ह</strong>बाक कारणसँ अिछ।७३.ी सुकात सोम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक मे समाजक इित<strong>ह</strong>ास आ वतर्मानसँ अ<strong>ह</strong>ाँक जुड़ाव बड नीक लागल, अ<strong>ह</strong>ाँ एि<strong>ह</strong> क्षेमेआर आगाँ काज करब से आशा अिछ।७४.ोफेसर मदन िम- कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन िकताब मैिथलीमे पि<strong>ह</strong>ले अिछ आ एतेक <strong>िव</strong>शाल सं<strong>ह</strong>पर शोध कएल जा सकैतअिछ। भ<strong>िव</strong>यक लेल शुभकामना।७५.ोफेसर कमला चौधरी- मैिथलीमे कुरुक्षेम् अंतमर्नक सन पोथी आबए जे गुण आ रूप दुनूमे िनसन <strong>ह</strong>ोअए, से ब<strong>ह</strong>ुत िदनसँआकांक्षा छल, ओ आब जा कऽ पूणर् भेल। पोथी एक <strong>ह</strong>ाथसँ दोसर <strong>ह</strong>ाथ घुिम र<strong>ह</strong>ल अिछ, एि<strong>ह</strong>ना आगाँ से<strong>ह</strong>ो अ<strong>ह</strong>ाँसँ आशा अिछ।कुरुक्षेम् अंतमर्नक- गजे ठाकुरगजे ठाकुरक िनबध-बध-समीक्षा, उपयास (स<strong>ह</strong>बाढ़िन) , प-सं<strong>ह</strong> (स<strong>ह</strong>ादीक चौपड़पर), कथा-गप (गप गुच्छ),नाटक(संकषर्ण), म<strong>ह</strong>ाकाय (वचा<strong>ह</strong>च आ असाित मन) आ बालमंडली-िकशोरजगत <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे संपूणर् ई-काशनक बाद िंट फॉमर्मे।कुरुक्षेम्–अतमर्नक, खड-१ सँ ७Ist edition 2009 of Gajendra Thakur’s KuruKshetram-Antarmanak (Vol. I to VII)- essay-papercriticism,novel, poems, story, play, epics and Children-grown-ups literature in single binding:137


<strong>िव</strong> <strong>दे</strong> <strong>ह</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> <strong>Videha</strong> <strong>িবেদহ</strong> <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक ई पिका <strong>Videha</strong> Ist Maithili Fortnightly e Magazine <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> थम मैिथली पािक्षक '<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>''<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>' ५७ म अंक ०१ मइ २०१० (वषर् ३ मास २९ अंक ५७)http://www.videha.co.in/ मानुषीिम<strong>ह</strong> संस्कृ ताम्Language:Maithili(Details for purchase available at print-version publishers's site http://www.shruti-publication.comor you may write to shruti.publication@shruti-publication.com )<strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मैिथली साि<strong>ह</strong>य आदोलन(c)२००८-०९. सविधकार लेखकाधीन आ जतय लेखकक नाम नि<strong>ह</strong> अिछ ततय संपादकाधीन। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) संपादक- गजेठाकुर। स<strong>ह</strong>ायक सपादक: ीमती रिम रेखा िस<strong>ह</strong>ा, ी उमेश मंडल। एतय कािशत रचना सभक कॉपीराइट लेखक लोकिनकलगमे र<strong>ह</strong>ति<strong>ह</strong>, मा एकर थम काशनक/ आकइवक/ अंेजी-संकृत अनुवादक ई-काशन/ आकइवक अिधकार एि<strong>ह</strong> ई पिकाकेँछैक। रचनाकार अपन मौिलक आ अकािशत रचना (जकर मौिलकताक संपूणर् उरदाियव लेखक गणक मय छि<strong>ह</strong>)ggajendra@yahoo.co.in आिक ggajendra@videha.com केँ मेल अटैचमेटक रूपमेँ .doc, .docx, .rtf वा .txtफॉमटमे पठा सकैत छिथ। रचनाक संग रचनाकार अपन संिक्षत पिरचय आ अपन कैन कएल गेल फोटो पठेता<strong>ह</strong>, से आशाकरैत छी। रचनाक अंतमे टाइप र<strong>ह</strong>य, जे ई रचना मौिलक अिछ, आ पि<strong>ह</strong>ल काशनक <strong>ह</strong>ेतु <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong> (पािक्षक) ई पिकाकेँ <strong>दे</strong>ल जार<strong>ह</strong>ल अिछ। मेल ात <strong>ह</strong>ोयबाक बाद यथासंभव शी ( सात िदनक भीतर) एकर काशनक अंकक सूचना <strong>दे</strong>ल जायत। एि<strong>ह</strong> ईपिकाकेँ ीमित लमी ठाकुर ारा मासक 1 आ 15 ितिथकेँ ई कािशत कएल जाइत अिछ।(c) 2008-09 सविधकार सुरिक्षत। <strong>िव</strong><strong>दे</strong><strong>ह</strong>मे कािशत सभटा रचना आ आकइवक सविधकार रचनाकार आ सं<strong>ह</strong>कक लगमेछि<strong>ह</strong>। रचनाक अनुवाद आ पुनः काशन िकंवा आकइवक उपयोगक अिधकार िकनबाक <strong>ह</strong>ेतु ggajendra@videha.com परसंपकर् करू। एि<strong>ह</strong> साइटकेँ ीित झा ठाकुर, मधूिलका चौधरी आ रिम िया ारा िडजाइन कएल गेल।िसिरतु138

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!