mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe
mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe
mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Reforma Joven<br />
Oikümby <strong>ha</strong>çua omoñe’ëva, temimbo’e:<br />
- Omombe’úta mba’érepa oñe’ë umi téysto omoñe’ëva.<br />
- Oçuenohëta moñe’ërägui ñe’ëporä oipuruva’ekue <strong>ha</strong>ihára iporä <strong>ha</strong>çua<br />
hembiapo.<br />
- He’íta mba’eapohápara’e pe karai térä kuñakarai o<strong>ha</strong>iva’ekue téysto omoñe’ëva<br />
<strong>ha</strong> mba’éic<strong>ha</strong>pa oñanduka hekove hembiapópe.<br />
- Omombe’úta mba’éic<strong>ha</strong>pa oñeñandu omoñe’ë rire ñe’ëpoty, mombe’urä térä<br />
mombe’upyrusu.<br />
- Omoñe’ë rire je<strong>ha</strong>ipyre oñeme’ëva ichupekuéra, o<strong>ha</strong>íta mba’éic<strong>ha</strong>pa <strong>ha</strong>’ekuéra<br />
ohec<strong>ha</strong> tekovekuéra itavaygua térä hetäygua omba’apo isosieda rehe.<br />
- Omombe’úta mba’épa he’ise je<strong>ha</strong>ipyre omoñe’ëvape umi ñe’ë ikatúva he’ise<br />
heta mba’e.<br />
- Ohec<strong>ha</strong>ukáta je<strong>ha</strong>ipyrépe mba’éic<strong>ha</strong>pa ojuaju <strong>ha</strong> oho ojuehe umi ñe’ë<br />
ojepuruva’ekue ijapopýpe.<br />
O<strong>ha</strong>ikuaa <strong>ha</strong>çua, temimbo’e:<br />
- O<strong>ha</strong>íta mba’éic<strong>ha</strong>pa <strong>ha</strong>’ekuéra ohec<strong>ha</strong> tekovekuéra itavaygua térä hetäygua<br />
omba’apo isosieda rehe.<br />
- Oipurúta ñe’ëpoty <strong>ha</strong> avei omba’emombe’úta, o<strong>ha</strong>ikuévo, hemiandu isosieda<br />
rehe.<br />
- Oipuru poräta umi normatíva oïva guaraníme oje<strong>ha</strong>i <strong>ha</strong>çua.<br />
- Oipurúta umi ñe’ë omyesakätava mba’épa pe omombe’usevahína.<br />
- Ombojoapýta hendaitépe ñe’ënguéra.<br />
MBA’ÉICHAPA OÑEMBO’ÉTA:<br />
- Tenonderä oñehendukáta temimbo’ekuérape ñe’ëpoty (ikatu purahéi rupive):<br />
Anivéna karaikuéra <strong>ha</strong> Apytu’ü poty. Umíva rehe oñemba’apóta oñeikümby<br />
<strong>ha</strong>çuáic<strong>ha</strong> oñehendúva.Oñemba’apóta peteïteï umi ñe’ëpoty rehe.<br />
- Upéi, oñeme’ëta temimbo’ekuérape omoñe’ë <strong>ha</strong>çua ñe’ëpoty <strong>ha</strong> oñemba’apo<br />
oikümby <strong>ha</strong>çua hikuái pe mba’e he’íva ipype. Oñemba’apo aja pe he’íva<br />
je<strong>ha</strong>ipyrépe rehe, oñemoñe’ëukátama ichupekuéra ambue ñe’ëpoty, mombe’urä,<br />
mombe’upyrusu vore <strong>ha</strong> ño<strong>ha</strong>’anga. Umívape ojehecháta avei oñe’ë<strong>ha</strong> ko témare:<br />
tekovekuéra <strong>ha</strong> isosieda. Oñehesa’ÿijóta avei, mba’e porä oguerekóva<br />
je<strong>ha</strong>ipyrekuéra <strong>ha</strong> mba’éic<strong>ha</strong>pa ojepuru <strong>guarani</strong> oje<strong>ha</strong>i <strong>ha</strong>çua umi téysto.<br />
- Oñehesa’ÿijo rire teystokuéra, ojejeruréta temimbo’ekuérape oñe’ë <strong>ha</strong>çua<br />
guaraníme, omombe’u <strong>ha</strong>çua mba’éic<strong>ha</strong>pa <strong>ha</strong>’e ohec<strong>ha</strong> tekovekuéra omba’apo<strong>ha</strong><br />
isosieda rehehápe. Oñe’ëta hikuái ijatýpe <strong>ha</strong> oïta avei o<strong>ha</strong>sáva oñe’ë aty guasu<br />
renondépe.<br />
- Upe rire, ojejeruréta chupekuéra to<strong>ha</strong>imi ijatýpe <strong>ha</strong> upéi <strong>ha</strong>’eño<strong>ha</strong>’eño,<br />
mba’éic<strong>ha</strong>pa <strong>ha</strong>’ekuéra oñandu <strong>ha</strong> ohec<strong>ha</strong> tekovekuéra omba’apóva isosieda rehe.<br />
Segundo Curso<br />
44