20.03.2015 Views

mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe

mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe

mba'e rehepa oñembo'éta guarani ñe'ë, kuñataï ha karia'ýpe

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Reforma Joven<br />

MBA’ÉICHAPA IKATU OÑEMBA’APO GUARANI ÑE’Ë<br />

RUPIVE UMI MBO’EPY KATUETE<br />

OÑEMBO’EVA’ERÄ OPAVAVE ’ÁREAPE<br />

OÑEMBOKATUPYRÝVO TEMIMBO’ÉPE OJEPY’AMONGETA HA<br />

OÑANDUVE HAÇUA OJEHÚVA ICHUPE TÉRÄ HEKOHÁRE HA AVEI<br />

OJAPOKUAA HAÇUA OPA MBA’E PORÄ HA IPYAHÚVA<br />

Kóva oñembo’e <strong>ha</strong>çua ojepurúta umi téma oñemotenondétava ko arýpe: tekove heko säso <strong>ha</strong><br />

heko jopýva, imitäva rekove ojuavy ituja <strong>ha</strong> içuaiçuíva rekovégui, tekovekuéra ojepy’apy<br />

heko<strong>ha</strong> rehe, tekovekuéra omba’apo isosieda rehe.<br />

Oñehesa’ÿijokuévo umi téysto oñemombe’uhápe térä oïhápe ñe’ëpoty, ojehec<strong>ha</strong>va’erä<br />

mba’épa he’i umívape ikatúva oñembojoja ko’áça rupi oikóva rehe. Ha, upéva,<br />

oguere<strong>ha</strong>va’erä ñomongeta, ñe’ëjovake <strong>ha</strong> mba’épe. Natekotevëi opavavete temimbo’e oï<br />

peteï ñe’ëmememe. Iporäva’erä oïramo temimbo’e ojoavýva hemimo’äme <strong>ha</strong> upec<strong>ha</strong>vérö<br />

ojoguera<strong>ha</strong>poränte avei hikuái.<br />

Ikatu avei oñembojovake <strong>ha</strong> oñembojoavy pe he’íva umi téystope. Heta jey jajuhúta oï<strong>ha</strong><br />

téysto oñe’ëva pe téma rehe peteï hendáic<strong>ha</strong> <strong>ha</strong> upéva ojoavy ambue téystope<br />

oñeñe’ëháic<strong>ha</strong>. Umíva iporäva’erä ohec<strong>ha</strong>kuaa ñane remimbo’ekuéra <strong>ha</strong> <strong>ha</strong>’ekueravoi<br />

omombe’u mba’éic<strong>ha</strong>pa ohec<strong>ha</strong> upe téma <strong>ha</strong> mba’épa oñandu upéva rehe.<br />

Oñeñe<strong>ha</strong>’äva’erä tove katuete ñane remimbo’ekuéra tomombe’u, oñe’ëvo térä o<strong>ha</strong>ívo,<br />

hemimo’ä umi téma rehe oñemba’apovahína. Ikatu avei ohec<strong>ha</strong>uka ta’anga rupive, <strong>ha</strong>’evoi<br />

ojapóva ‘ýrö katu oçuenohë fóto, ofilma, <strong>ha</strong> mba’e.<br />

OÑEMBOKATUPYRÝVO TEMIMBO’ÉPE OJEPY’APY HA<br />

OÑANGAREKO HAÇUA HEKOHA REHE<br />

Ko 2° mbo’esyrýpe, oï peteï téma oñemba’apotahápe mba’éic<strong>ha</strong>pa tekovekuéra ojepy’apy<br />

<strong>ha</strong> oñangareko heko<strong>ha</strong> rehe. Upéic<strong>ha</strong> rupi, ojekuaauka ñe’ëpoty, mombe’urä,<br />

mombe’upyrusu <strong>ha</strong> ño<strong>ha</strong>’anga ikatúva ojepuru oñemba’apo <strong>ha</strong>çua upe téma rehe.<br />

Ojehesa’ÿijo rire umi téysto, temimbo’ekuéra he’iva’erä mba’éic<strong>ha</strong>pa <strong>ha</strong>’ekuéra oñandu<br />

oñeñangareko heko<strong>ha</strong> rehe <strong>ha</strong> he’iva’erä avei hikuái mba’éic<strong>ha</strong>pa, <strong>ha</strong>’ekuéra, ikatu oipytyvö<br />

heko<strong>ha</strong> ipotï <strong>ha</strong>çua <strong>ha</strong> oguerekopa <strong>ha</strong>çua opa mba’e oikotevëmítava guive tekovekuéra<br />

ko’açagua <strong>ha</strong> umi outavahína.<br />

Ikatu avei ojepuru teystokuéra oñe’ëva ambue téma rehe. Umívape temimbo’ekuéra<br />

ojeporekava’erä mba’eic<strong>ha</strong>hápepa oiko pe oñemba’emombe’uvahína <strong>ha</strong> mba’éic<strong>ha</strong>pa umi<br />

personahekuéra oñangareko ‘ýrö katu noñangarekói heko<strong>ha</strong> rehe.<br />

Segundo Curso<br />

49

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!