Kiitos Martti! - Kokkola

Teksti: Elina Hirvinen Käännös: Carita Peuraharju Kuva: Tomi Hirvinen
Samarbetet mellan skolorna och stadens ungdomsservice i
Karleby är föredömligt även sett på nationell nivå.
– Jag tror att vi är t.o.m. föregångare i vårt långsiktiga utvecklingsarbete,
konstaterar ungdomsdirektör Ronnie Djupsund
och hänvisar till den färska samarbetsmodellen för Karleby
ungdomsservice och skolorna.
Det fi nns säkert andra som kommer att följa i samma spår
eftersom samarbete med skolor enligt Djupsund är en stigande
trend inom ungdomsarbetet i Finland.
– Samarbetet med skolvärlden är viktigt och bär frukt. I skolorna
får vi kontakt med stadens ungdomar på ett mångsidigt
sätt. Det är inte alla som hänger på ungdomsgårdarna – och
det är inte meningen heller, påpekar han.
Karleby ungdomsväsende har under ett par års tid sökt
fotfäste i de lokala skolornas klasser 7–9. Enligt Djupsund har
mottagandet varit varmt såväl bland ungdomarna själva som
bland skolans personal.
– Den största nyttan av samarbetet inriktas på ungdomarna,
vi aktörer kommer i andra hand.
Öronen öppna åt alla håll
Karleby ungdomsservice har som mål att samarbetet med skolorna
under årens lopp ska utvecklas i en allt planmässigare
riktning och blir mer målinriktat. Detta uppdrag stöds av en
färsk samarbetsmodell. Bakom modellen står ungdomsservicens
nya koordinator Katja Hakola. Hon inledde sitt arbete
på alla hjärtans dag.
– Ett planmässigt samarbete kräver en modell som den här
eftersom våra verksamhetssätt är så olika. I framtiden kommer
samarbetet med ungdomsservicen att utgöra en del av skolornas
läsårsplaner. Ett fi nt framsteg, säger en nöjd ungdomsdirektör
Djupsund.
Man har försökt hålla öronen öppna åt så många håll som
möjligt. Ungdomsservicen vill framför allt beakta ungdomarnas
behov, men också skolornas lärare och stadens ungdomsfullmäktige
har blivit hörda.
– Önskemålen varierar. Något som är gemensamt är att
ungdomarna gärna vill ha en vuxen de kan lita på och som de
kan komma och prata med om olika saker. Kanske man upplever
att det är lättare att närma sig en vuxen som inte kommer
från skolvärlden, någon annan än t.ex. en lärare. I detta
avseende försöker vi vara någon form av medhjälpare i fostringsarbetet,
beskriver Djupsund.
Katja Hakola, Ronnie Djupsund ja
Tarja Harju-Karhula.
Närvaro och
ren drama
För varje skola i Karleby
har en egen fad-
Koulujen kanssa
derungdomsle-
dare utsetts för trendi suomalaisessa nuorisotyössä.
tehtävä yhteistyö on nouseva
klasserna 7–9.
Kokkolassa ratsastetaan siinä
– Fadder-
suhteessa aallonharjalla, sillä täällä
ungdomsleda-
rens uppgifter
yhteistyö on ehtinyt mallinnusasteelle.
kan variera från – Pitkän tähtäimen kehitystyössä
skola till skola. taidamme olla jopa edelläkävijöitä,
Det har visserligen
diskuterats
Ronnie Djupsund.
toteaa nuorisotoimenjohtaja
på allmän nivå om
skolsamarbetets former,
men det viktigaste är
varje skolas individuella behov,
konstaterar Tarja Harju-Karhula, fadderungdomsledare
för klasserna 7–9 i Hakalahden koulu. Hon försöker
vistas i sin fadderskola ca tre timmar i veckan.
– Mina uppgifter varierar. Ibland fi nns jag bara på plats i skolan.
Jag har också varit med på lektionerna och fått ett verkligt
gott mottagande av lärarna.
Även fadderungdomsledarnas egna styrkor tas i bruk i samarbetet.
Som aktiv amatörskådespelare tar Tarja Harju-Karhula
med knep från drama in i skollivet.
– Vi har t.ex. delat in klassen i två grupper tillsammans med
läraren. Jag har gjort dramaövningar med min egen grupp eller
väckt diskussion i olika frågor, berättar hon.
De senaste åren har fadderungdomsledarna också deltagit
i möten för elevernas föräldrar.
– En vuxen som inte är med i skolvärlden ser de unga på
ett annat sätt. En fl icka eller pojke som stör skolarbetet kan
på fritiden vara helt annorlunda. Det är viktigt att se den unga
som en helhet, inte bara dela in den ungas liv enligt klockan,
påminner Ronnie Djupsund.
UUSI NUORISOVALTUUSTO
LÄHTÖKUOPISSA
Kokkolan vastanimetty nuorisovaltuusto aloittelee parhaillaan
kaksivuotiskauttaan. Saman pöydän ääressä istuu
liki 20 nuorta. Kokkolan yläkouluilta, toisen asteen oppilaitoksista,
lukioista, nuorisotaloilta ja seurakunnilta valittu
edustusjoukko pitää huolta siitä, että nuorten ääni
kuuluu paikallisessa päätöksenteossa.
Nuoriso-ohjaaja Tarja Harju-Karhula on tehnyt
nuorisovaltuuston kanssa töitä vuoden päivät. Nyt hän
saa aisaparikseen tuoreen kaupungin nuorisopalveluiden
koordinaattorin Katja Hakolan.
– Nuorisovaltuustossa vallitsee tekemisen meininki.
Tosin käyttämätöntä potentiaalia on edelleen. Kaupungin
kannattaisi hyödyntää entistä paremmin nuorisovaltuustossa
muhiva aktiivisuus, hän vinkkaa.
3