Staden 2.2006.taitto.indd - Jakobstad

Koivurinne on
Kai Salminen kutoo poppanaa joulumyyjäisiä
varten Koivurinteen terapiahuoneessa.
Ikänsä kutomista harrastanut Salminen
viihtyy käsitöiden ääressä niin hyvin, että
häntä joutuu joskus vähän kieltämäänkin,
naurahtaa toimintaterapeutti Solveig
Salmi.
- Ettei tämä ihan työstä alkaisi käydä.
Kai Salminen on asunut jo pitempään
Koivurinteen vanhainkodin palveluosastolla
ja viihtyy hyvin.
- Viihdyn hyvin, kun on oma huone
missä asua, Salminen toteaa.
foto/kuva Pirjo Salonen
Vanhustyö on ala, jossa kone ei korvaa ihmistä. Tässä lähihoitaja Merja
Backlund auttaa Laina Korpelaa löysän sormuksen kanssa.
Åldringsvården är en bransch där maskinen inte kan ersätta människan. Närvårdare
Merja Backlund hjälper Laina Korpela med ringen som sitter löst.
Oma huone on nykyään kaikilla Koivurinteen
asukkailla. Toisin oli vielä 1980-
luvulla, kun johtaja Helena Tampio aloitti
työt sairaanhoitajana vanhankodissa.
- Osassa huoneita ei ollut siihen aikaan
saniteettitiloja eikä mitään ylimääräistä.
Niissä oli pelkkä sänky ja yöpöytä, Tampio
kertoo.
Koivurinteen vanhainkoti täyttää tänä
vuonna 100 vuotta. Sadassa vuodessa on
muuttunut paljon, niin talon toiminnassa
kuin ulkonäössäkin.
Nykyinen vanhainkoti perustettiin sata
I terapirummet på Björkbacka väver Kai
Salminen poppana till julbasaren. Salminen
har haft vävning som hobby i hela sitt
liv och trivs så bra med handarbeten att
man ibland till och med måste förbjuda honom,
skrattar ergoterapeut Solveig Salmi.
- Annars kan hobbyn börja kännas alltför
arbetsam.
Kai Salminen har bott redan en längre
tid på serviceavdelningen på Björkbacka
åldringshem och stortrivs.
- Jag trivs bra då jag har ett eget rum där
jag kan bo, konstaterar Salminen.
Idag har alla invånare på Björkbacka
ett eget rum. Det var annorlunda ännu på
1980-talet då föreståndaren Helena Tampio
började sitt arbete som sjukskötare på
åldringshemmet.
- I en del av rummen fanns då inga
sanitetsutrymmen eller något utöver det
nödvändiga, det fanns bara en säng och ett
bord, berättar Tampio.
I år fyller Björkbacka åldringshem
hundra år. Under den tiden har mycket
förändrats såväl i verksamheten som i
husets utseende.
Det nuvarande åldringshemmet inrättavuotta
sitten Vapaakodiksi eli köyhäintaloksi,
jonne sijoitettiin ihmisiä, jotka
syystä tai toisesta eivät voineet elättää itseään.
Talossa asui vanhusten lisäksi myös
mielisairaita ja jopa lapsia, jotka tulivat
sinne äitinsä kanssa.
Köyhäintalon leima talolla oli pitkään,
sillä vanhainkodiksi se muuttui vasta niinkin
myöhään kuin vuonna 1968. Samalla
sen nimi muuttui Vapaakodista Koivurinteen
vanhainkodiksi.
Sadan vuoden aikana talo on saanut
paljon uusia osia. Valter ThomÈn ja K.
Lindahlin suunnittelema jugendtyylinen
rakennus valmistui syksyllä 1906. Muutamaa
vuotta myöhemmin rakennuksen
viereen valmistui sairaalarakennus mielisairaita
varten. 1960-luvulla puurakennus
ja kivirakennus yhdistettiin tiilirakenteisella
väliosalla toisiinsa. Vanhusten määrän
kasvu vaati pian uutta laajennusta. Vuonna
1980 valmistui ensimmäinen invaystävällinen
osasto.
1990-luvulta alkaen Koivurinnettä on
remontoitu useaan kertaan. Hirsirakenteinen
osa peruskorjattiin 1993, ja samalla
asuinhuoneita suurennettiin ja huoneisiin
saatiin henkilökohtaiset saniteettitilat. Seuraavana
vuonna peruskorjattiin vanha ns.
kivipääty ja rakennus muutettiin samalla
palvelukodiksi. Uusin osa eli Aurinkorinne
valmistui 2003.
- Koivurinteen sisällä toimii siis neljä
itsenäistä yksikköä. 15 paikkaisessa palvelukodissa
asukkaat maksavat vuokraa ja
Björkbacka är en pigg och modern h
des för hundra år sedan som ett frihem eller
fattighus dit man placerade människor som
av en eller annan orsak inte kunde försörja
sig. Förutom åldringar beboddes huset
även av sinnessjuka och till och med barn
som kom dit med sina mödrar.
Prägeln som fattighus satt i länge, för
huset blev åldringshus så sent som 1968.
Samtidigt ändrades namnet från frihem till
Björkbacka åldringshem.
Under hundra år har huset fått många
nya delar. Byggnaden i jugendstil planerades
av Valter Thomén och K. Lindahl och
blev färdig hösten 1906. Ett par år senare
färdigställdes en sjukhusbyggnad för sinnessjuka
bredvid den äldre byggnaden.
På 1960-talet förenades träbyggnaden och
stenbyggnaden med en mellandel som var
byggd i tegel. Det utökade antalet åldringar
krävde snart en ny utvidgning. År 1980
färdigställdes den första invalidanpassade
avdelningen.
Sedan 1990-talet har Björkbacka renoverats
flera gånger. Stockdelen grundrenoverades
år 1993. Samtidigt förstorades
bostadsrummen och de utrustades med
personliga sanitetsutrymmen. Året därpå
4
grundrenoverades den gamla sk. stengaveln
och byggnaden ändrades till ett
servicehem. Den nyaste delen Solbacka
blev färdig år 2003.
- Inom Björkbacka verkar alltså fyra
självständiga enheter. På servicehemmet
med 15 platser betalar invånarna hyra och
för de tjänster som de behöver. Det finns
52 anstaltsplatser för långtidsvård i huset.
På Solbacka finns 27 anstaltsplatser för
personer med medelsvår eller svår demens,
berättar Tampio. Den fjärde enheten består
av kök och måltidsservice som levererar
drygt 200 lunchportioner om dagen och
därtill även frukost och middag till husets
invånare. Som mest transporterar måltidsservicen
130 portioner till åldringar i
hemmen. Nästa renoveringsobjekt är köket
som har blivit för trångt och omodernt. I
nästa års budget har man reserverat 50 000
euro för köksrenoveringen.
Maskinen kan inte ersätta människan
På Björkbacka finns 92 invånare vilkas
service kräver en arbetsinsats av hundra
personer. Det finns 71 ordinarie anställda