30.10.2013 Views

Download - Centro Documentazione Luserna

Download - Centro Documentazione Luserna

Download - Centro Documentazione Luserna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ALTS UN NAÜGES<br />

33<br />

120 khindar at ummana, 27 at d’åndar<br />

In da taütch schual di khindar håm gevånk zo rüsta, in da belese z’essa<br />

In ar botta soin’s gest di faffan bo da håm gelirn<br />

in di schual un fin’s djar 1785 Lusérn is gest<br />

untar di diocesi vo Padova un asò in lånt soinda<br />

zuargerift belese faffan. Ben’s lånt is gånt untar di<br />

diocesi von Tria håmda å-geheft zo riva taütsche<br />

faffan un’s djar 1862 ista gerift in lånt Franz Zuchiristian,<br />

ben disar faff hat gehöart ke da in lånt<br />

khinta geredet an alta taütscha zung, hattaren get<br />

zo tüana au zo lega a taütscha schual bo da is<br />

khent ingebaiget’s djar 1866. A drai famildje von<br />

lånt håmen get zo tüana au zo lega a belesa<br />

schual un’s djar 1893, isse khent ingebaiget pit 27<br />

khindar; dise khindar håm gevånk alle tage in<br />

vormas un di khindar bo da soin gånt in da taütsch<br />

schual (obar di hundart) håm gevånk a botta<br />

at’s djar zo rüsta. Verte das earst beltkriage Lusèrn<br />

is khent ingevånk von Beleslånt un di schual is<br />

khent gånz beles. Von 120 khindar von sel djar<br />

sointdarar no gest 53 ben d’ünsar liabe maistra<br />

Adelia hat å-geheft zo lirna at’s Lusern; 27 djardar<br />

spetar ben si is gånt in pensiong di khindar soin<br />

no gest 5. Das schümma is ke vo dar ünsar<br />

schual soinda herta ausgånt khindar boroatet<br />

sais zo giana vürsnen zo lirna as be zo giana übar<br />

di belt. Di schual is net lai a platz bo da di khindar<br />

linrnen lesan un schraim; in di schual di<br />

khindar lirnen haltn gearn soin lånt soine tradiziong<br />

un soi kultur; est ke di schual ista nemear<br />

mochbar soin guat biar groase zo traga di ünsarn<br />

djungen sem bo bar biar soin gerift.<br />

(f.v.k.)<br />

Un tempo ben<br />

due scuole a <strong>Luserna</strong><br />

Nel 1866 veniva istituita a <strong>Luserna</strong> la<br />

scuola tedesca alla quale nel 1874 è stata<br />

nuovamente affiancata quella italiana<br />

Un tempo erano i parroci ad insegnare a scuola<br />

e, fino all’anno 1785, <strong>Luserna</strong> apparteneva<br />

alla Diocesi di Padova e quindi in paese arrivavano<br />

solo parroci italiani. Quando il paese passò<br />

Einst zwei Schulen<br />

in Lusern<br />

1866 die Errichtung in Lusern<br />

der deutschen Schule, 1874 folgte<br />

die Errichtung der Italienischen<br />

Einst waren es die Pfarrer, die den Unterricht in<br />

den Schulen abhielten. Bis zum Jahre 1785<br />

gehörte Lusern der Diözese Padua an und demnach<br />

kamen italienische Pfarrer in Dorf. Als das Dorf an<br />

<strong>Luserna</strong> all’inizio del Novecento, a destra la scuola tedesca - <strong>Luserna</strong> Anfang von 19.Jahrhundert, rechts die deutsche Schule

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!