Download - Centro Documentazione Luserna
Download - Centro Documentazione Luserna
Download - Centro Documentazione Luserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ALTS UN NAÜGES<br />
33<br />
120 khindar at ummana, 27 at d’åndar<br />
In da taütch schual di khindar håm gevånk zo rüsta, in da belese z’essa<br />
In ar botta soin’s gest di faffan bo da håm gelirn<br />
in di schual un fin’s djar 1785 Lusérn is gest<br />
untar di diocesi vo Padova un asò in lånt soinda<br />
zuargerift belese faffan. Ben’s lånt is gånt untar di<br />
diocesi von Tria håmda å-geheft zo riva taütsche<br />
faffan un’s djar 1862 ista gerift in lånt Franz Zuchiristian,<br />
ben disar faff hat gehöart ke da in lånt<br />
khinta geredet an alta taütscha zung, hattaren get<br />
zo tüana au zo lega a taütscha schual bo da is<br />
khent ingebaiget’s djar 1866. A drai famildje von<br />
lånt håmen get zo tüana au zo lega a belesa<br />
schual un’s djar 1893, isse khent ingebaiget pit 27<br />
khindar; dise khindar håm gevånk alle tage in<br />
vormas un di khindar bo da soin gånt in da taütsch<br />
schual (obar di hundart) håm gevånk a botta<br />
at’s djar zo rüsta. Verte das earst beltkriage Lusèrn<br />
is khent ingevånk von Beleslånt un di schual is<br />
khent gånz beles. Von 120 khindar von sel djar<br />
sointdarar no gest 53 ben d’ünsar liabe maistra<br />
Adelia hat å-geheft zo lirna at’s Lusern; 27 djardar<br />
spetar ben si is gånt in pensiong di khindar soin<br />
no gest 5. Das schümma is ke vo dar ünsar<br />
schual soinda herta ausgånt khindar boroatet<br />
sais zo giana vürsnen zo lirna as be zo giana übar<br />
di belt. Di schual is net lai a platz bo da di khindar<br />
linrnen lesan un schraim; in di schual di<br />
khindar lirnen haltn gearn soin lånt soine tradiziong<br />
un soi kultur; est ke di schual ista nemear<br />
mochbar soin guat biar groase zo traga di ünsarn<br />
djungen sem bo bar biar soin gerift.<br />
(f.v.k.)<br />
Un tempo ben<br />
due scuole a <strong>Luserna</strong><br />
Nel 1866 veniva istituita a <strong>Luserna</strong> la<br />
scuola tedesca alla quale nel 1874 è stata<br />
nuovamente affiancata quella italiana<br />
Un tempo erano i parroci ad insegnare a scuola<br />
e, fino all’anno 1785, <strong>Luserna</strong> apparteneva<br />
alla Diocesi di Padova e quindi in paese arrivavano<br />
solo parroci italiani. Quando il paese passò<br />
Einst zwei Schulen<br />
in Lusern<br />
1866 die Errichtung in Lusern<br />
der deutschen Schule, 1874 folgte<br />
die Errichtung der Italienischen<br />
Einst waren es die Pfarrer, die den Unterricht in<br />
den Schulen abhielten. Bis zum Jahre 1785<br />
gehörte Lusern der Diözese Padua an und demnach<br />
kamen italienische Pfarrer in Dorf. Als das Dorf an<br />
<strong>Luserna</strong> all’inizio del Novecento, a destra la scuola tedesca - <strong>Luserna</strong> Anfang von 19.Jahrhundert, rechts die deutsche Schule