Ladda ner publikationen - Nordens Välfärdscenter

sändes till samtliga föreningar med
verksamhet i kultur, fritid och idrott,
i samma urval kommuner. I tillägg
gjordes kvalitativa intervjuer.
Efter 2003 års undersökning
initierade Servicestyrelsen ett antal
informations- och inkluderingsaktiviteter
och upprättade ett nordiskt
nätverk om inklusion. Detta nätverk
har haft aktiviteter i Danmark och
Norge samt genomfört ett symposium
på NNDR-konferensen 2009
(Nordic Network on Disability
Research).
Huvudresultaten från undersökningen
2008 visar att:
– Huvudmålet om lika möjligheter
och deltagande i föreningslivet har
inte uppnåtts. Personer med funk-
tionsnedsättningar är markant
underrepresenterade. Mellan undersökningsåren
är läget i huvudsak
status quo.
– En positiv förändring är att
deltagandet ökade från 1,1 procent
till 1,7 procent mellan mätåren.
Detta resultat ska ses mot bakgrund
av den stora andelen personer i
befolkningen med funktionsnedsättningar.
Beroende på definition
(sträng eller mer öppen) eller
undersökningsmetod brukar anges
mellan 10–20 procent med
funktions nedsättning i befolkningen.
Rapporten hänvisar till en beräkning
i Danmark, där andelen i befolkningen
beräknas ligga mellan 8–13
procent.
Ur rapporten 2009, tabell 2
idrott kultur totalt representao
fritid tionsgrad
Tot antal medlemmar
Antal medlemmar med
28.468 48.665 77.133
funktionsnedsättning
Andel funktionsnedsatta
178 1.149 1.327
medlemmar 0,6% 2,4% 1,7% 13–21%
Resultat 2003 0,6% 2,2% 1,1% 17%
– För gruppen kognitivt funktionsnedsatta,
i rapporten avgränsade
till utvecklingshämmade och
hjärnskadade (sammanräknade),
finns en ökning i medlemsandel
från 8 procent till 12 procent 2008.
Följande tabell visar fördelningen
över nio handikappgrupper,
antal föreningar och andel medlemmar
med funktionsnedsättning
Kultur o fritid idrott totalt 2003
Antal % Antal % Antal % %
föreningar föreningar föreningar
Utvecklings-hämmade 24 5 6 6 30 5
Hjärnskadade
ADHD/personer med
34 7 7 6 41 7 8
neuropsykiatriska
funktionsnedsätningar
37 8 10 9 47 8 -
Döva o hörselskadade 48 10 6 6 54 10 9
Synskadade 37 8 2 2 39 7 8
Rh, cp-skador 10 2 2 2 12 2 3
Rh, rullstolsburna 56 12 5 5 61 11 10
Rh i övrigt 72 16 12 11 84 15 13
Multi-handikappade 4 1 0 0 4 1 1
Rh = rörelsehinder
Ur rapporten 2009, tabell 3 (här i något modifierad i layout)
➔
Rapporten konstaterar att den
generella bilden är att relativt små
förändringar visas mellan 2003 och
2008. Rörelsehindrade och döva
samt hörselskadade har störst
andel medlemmar, vilket gäller
kultur- och fritidsföreningar, ej
idrottsföreningar. Undantaget är
gruppen «rörelsehinder i övrigt»,
vilken har 11 procents medlemsandel
bland idrottsföreningar samt
16 procent i fritids- och kulturföreningar.
– Kunskap om personer med
funktionsnedsättningar i föreningslivet
är en viktig faktor för att
kunna ta bort bromsande attityder
och kan sänka negativa förväntningar
inför att ta in medlemmar med
funktionsnedsättningar. Undersökningen
visar att dem som haft bra
kunskap eller kännedom, eller
faktiskt har funktionsnedsatta
medlemmar, också är mer inkluderande
i praktiken.
– Fysisk tillgänglighet till lokaler
och anläggningar är som väntat en
styrande faktor.
– Rekryteringen av nya medlemmar
till föreningarna sker enligt de
svarande inte målgruppsinriktat.
Rekryteringsmetoderna är personliga
kontakter (75 procent), i övrigt
vid olika rekryteringsarrangemang.
– Bland de föreningar som inte
har en medlem med funktionsnedsättning
är det 25 procent som
anger att de gärna vill ha medlemmar
med funktionsnedsättning.
Lika stor andel uppger att man inte
vill detta. Andelen föreningar med
negativa eller skeptiska svar i fråga
om framtida medlemmar med
funktionsnedsättning är större
bland idrottsföreningarna jämfört
med kultur- och fritidsföreningar.
– Hos den enskilde individen
med funktionsnedsättning krävs
det särskild styrka och vilja att
ta kontakt med en förening för
medlemskap, om det finns risk för
att bli avvisad. Självbilden har
också betydelse för att komma
över en inre tröskel och ta kontakt
med en förening
– En coach i föreningen kan ha
betydelse för hur ett påbörjat
medlemskap utvecklas. Norska
erfarenheter refereras i rapporten;
satsningen «Fritid med Bistand»
pekar på positiv betydelse för en
ny medlem med funktionsnedsättning
att ha en personlig kontaktperson
eller coach.
Rapporten konkluderar att det
alltjämt behövs mer kunskap om
personer med funktionsnedsättning
inom föreningslivet, därtill bekantskap
mellan medlemmar med
respektive utan funktionsnedsättning.
Detta är en förutsättning för
att nå framåt om målet om lika
möjligheter till deltagande i föreningslivet
ska kunna realiseras. Ett
hinder för fortskridande inkludering
är därutöver de föreställningar som
finns inom föreningarna om graden
av besvär det skulle innebära att ta
med en ny medlem, som har en
funktionsnedsättning. Detta är inte
bara ett problem för personer med
funktionsnedsättning utan också
för samhället som helhet och
därmed för möjligheter till demokratisk
delaktighet, konkluderar
rapporten.
30 31
2
Fakta