Ladda ner publikationen - Nordens Välfärdscenter
Ladda ner publikationen - Nordens Välfärdscenter
Ladda ner publikationen - Nordens Välfärdscenter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tionsnedsättning som gör att man<br />
inte kan läsa tryckt text. Detta<br />
skulle innebära att behovet finns<br />
hos över en halv miljon svenskar.<br />
Vid sidan av de stora grupperna<br />
synskadade och dyslektiker, finns<br />
också andra grupper med behov av<br />
anpassad litteratur som till exempel<br />
perso<strong>ner</strong> med kognitiv funktionsnedsättning<br />
eller rörelsehinder.<br />
Då man för några år sedan<br />
genomförde en undersökning bland<br />
sina låntagare i åldern 20 till 64 år,<br />
FN-konventionen<br />
I FN-konventionen för<br />
perso<strong>ner</strong> med funktionsnedsättning,<br />
artikel 24.1 ställs<br />
krav på att perso<strong>ner</strong> med<br />
funktionsnedsättning får lika<br />
möjligheter till att utveckla<br />
sin personlighet, begåvning<br />
och kreativitet.<br />
kunde TPB dock konstatera att<br />
traditionen som bibliotek för<br />
synskadade fortfarande är stark.<br />
Av denna grupp låntagare var 80<br />
procent synskadade och 20 procent<br />
dyslektiker. Ser man till förhållandena<br />
i samhället i stort, borde<br />
siffrorna vara de omvända. Att nå<br />
ut till nya låntagargrupper och öka<br />
antalet brukare tycks vara en svår<br />
utmaning.<br />
Växande skara användare<br />
Det krävs inget läkarutlåtande eller<br />
annat intyg för att låna talböcker.<br />
Den som har ett behov går till sitt<br />
bibliotek och bibliotekarien hjälper<br />
låntagaren samt upplyser om<br />
rättigheter och skyldigheter. Det är<br />
tillåtet att göra kopior på talböcker<br />
för eget bruk, men det är inte<br />
tillåtet att sprida böckerna vidare,<br />
att till exempel lägga ut filerna på<br />
nätet. Bokstavskombinationen TPB<br />
står inte i det här fallet för The<br />
Pirate Bay.<br />
Författare och andra upphovskvinnor<br />
och -män får endast<br />
biblio teksersättning för talböcker,<br />
vilket skiljer sig markant från<br />
den kommersiella ljudboken och<br />
ersättningar kring den typen av<br />
produktion. Den låga ersättningen<br />
för talböcker gör det möjligt att<br />
producera det relativt stora antalet<br />
titlar årligen och dessutom att<br />
kunna behålla den unika bredden.<br />
Också själva inläsningen skiljer<br />
talböcker och ljudböcker åt.<br />
Talboksinläsare är sällan kända<br />
skådespelare, men kunniga på sitt<br />
område och med röster som sätter<br />
texten i första rummet. En talbok<br />
är inte dramatiserad, har inte vad<br />
man kallar verkshöjd. Den är en<br />
överföring av den tryckta boken<br />
och ska alltså vara neutral. Det är<br />
läsaren som själv ska ha möjlighet<br />
att göra sin tolkning av texten.<br />
Men en inläsning får förstås inte bli<br />
monoton och tråkig. Detta är en<br />
balansgång som inte alltid lyckas<br />
fullt ut.<br />
Ny teknik och<br />
nya förmedlingssätt<br />
En hastig blick bakåt visar att<br />
talboksutlåningen i Sverige startade<br />
år 1955, då på rullband och<br />
i ideell regi av synskaderörelsen.<br />
På 1970-talet underlättades<br />
låntagarens möjlighet till läsupplevelse<br />
genom kassettbandet och<br />
1 980 övergick den ideella verksamheten<br />
till statlig myndighet.<br />
Under 90-talet arbetades DAISYtekniken<br />
fram, en form av sökbar<br />
och intelligent mp3 som förenklar<br />
navigering i böckerna. Idag finns<br />
i stort sett inga fysiska talböcker<br />
kvar på Talboks- och Punktskriftsbiblioteket.<br />
Den omfattande<br />
digitaliseringen av bokbeståndet<br />
är klar och varje bibliotek laddar<br />
nu ned låntagarens exemplar från<br />
TPBs gigantiska arkiv. Just nu<br />
pågår nästa stora förändring.<br />
Sedan några år har högskolestudenter<br />
själva kunnat ladda ned<br />
sina böcker. Inom en snar framtid<br />
kommer denna möjlighet erbjudas<br />
alla enskilda talbokslåntagare i<br />
Sverige. Då kommer TPBs digitala<br />
portar stå öppna 24 timmar om<br />
dygnet och de över 90000 titlarna<br />
blir åtkomliga från den egna<br />
datorn.<br />
Talboks och<br />
Punktskriftsbiblioteket<br />
1980 bildades den statliga<br />
myndigheten Talboks- och<br />
Punktskriftsbiblioteket, TPB<br />
som en följd av den statliga<br />
utredningen Kultur åt alla<br />
(1976). Då fanns 12500 talböcker<br />
i beståndet. Idag är det drygt<br />
90000 titlar. Talböcker har gått<br />
att låna sedan 1955. Punktskriftsböcker<br />
har lånats<br />
ut sedan 1882. Varje år produceras<br />
cirka 3000 talböcker och<br />
400 punktskriftsböcker. TPB har<br />
talböcker på 48 olika språk.<br />
Flest titlar finns på svenska,<br />
sedan följer engelska och finska.<br />
Konst är inte<br />
en spegel<br />
som man håller upp<br />
mot verkligheten,<br />
utan en hammare<br />
med vilken man<br />
formar den.<br />
Bertolt Brecht<br />
3<br />
Fra<br />
virkeligheten<br />
62 63
Change language