Peabs teknikchef - Nynas

FOTO: DAAN ROOSEGAARDE DESIGN/HEIJMANS
Med elektromagnetisk induktion är det
möjligt att ladda elbilar samtidigt som
de körs i speciella filer.
Intelligenta
MOTORVÄGAR
– EN DAG NÄR jag satt i min bil slogs jag av hur vi spenderar
miljoner och åter miljoner på våra vägar utan att
någon riktigt bryr sig om hur de ser ut eller beter sig.
Så säger Daan Roosegaarde, som har designat en helt ny
typ av motorväg. I år ska hans koncept möta verkligheten
på en provsträcka i Brabant i Nederländerna.
På den aktuella sträckan kommer man att använda ett
självlysande pulver istället för traditionell vägfärg. Pulvret
laddas upp i solsken och lyser sedan tio timmar under
natten. I nästa steg appliceras markörer på vägytan, som
ser ut som snöingor. När temperaturen sjunker mot noll
börjar snöingorna lysa och varnar trakanterna för att
vägbanan sannolikt är hal.
Det nns även långt gångna planer på att ha ett körfält
på vägen som automatiskt laddar upp elbilar. Andra
förslag är interaktiva ljus som slås på när fordon passerar
samt små vindkraftslampor som installeras längs vägrenen.
Daan Roosegaarde ck nyligen ta emot utmärkelsen
Best Future Concept 2012.
Transportera mer
MED FÄRRE BILAR
I Trafikverkets kapacitetsutredning slås fast att
dagens trafikproblem inte kan lösas genom att
bygga nytt. Bäst resultat får man istället genom
att göra det befintliga transportsystemet effek-
tivare. Ett exempel är förslaget att Sverige ska
följa Finland och höja totalvikten för lastbilar från
60 till 76 ton. Bakom förslaget står bland andra
Näringslivets Transportråd och Sveriges Transport-
industriförbund.
Vad är då fördelarna? Jo, tanken är att mer
last per ekipage inte bara ska leda till minskade
koldioxidutsläpp, lägre transportkostnader och
mindre vägslitage, utan även ökad trafiksäker-
het eftersom det blir färre antal tunga fordon på
vägarna.
Och nu har man fått svart på vitt att det kan
vara rätt väg att gå. Resultaten från forsknings-
projektet En Trave Till, där man testat att öka
lastvolymen på virkesfordon från 60 till 74 ton
på utvalda vägar, bekräftar fördelarna ur såväl
kostnads- som miljösynpunkt.
Noterat
Självläkande asfalt
Science fiction? Frågan dyker ofrånkomligen upp
när man hör talas om självläkande asfalt. Men det
är faktiskt en högst realistisk tanke om man får
tro KTH:s kompetenscenter Road2Science.
Enligt forskarna ska det vara möjligt att dubb-
lera vägarnas livslängd, en besparing på cirka en
miljard kronor enbart för det statliga vägnätet.
Utgångspunkten är att analysera bindemedlet,
eftersom bitumen naturligt har en självläkande
effekt. I vilken utsträckning beror på råoljans
egenskaper. För att göra de nödvändiga testerna
kommer man att arbeta med objekt som har en
storlek på 1-100 nanometer. En nanometer är
detsamma som en miljarddels meter (10 -9 m).
– Vi ska fokusera på vad det är i bitumen som
gör att den kan laga sig själv, vad som gör att
sprickor i vissa vägbanor reparerar sig per auto-
matik medan andra finns kvar. Det är inte bara
så att framtida reparationer kan undvikas, med
ökad förståelse för bitumen kan vi även ta reda
på när reparationer behöver utföras, säger Nicole
Kringos, vetenskapligt ansvarig på Road2Science.
ILLUSTR ATION: NILS JARLSBO
3