Peabs teknikchef - Nynas

More documents

Recommendations

Info

8 Forskning & utveckling Projekt limning i mål FOTO: K-G Z FOUGSTEDT Triss i test Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN har föreslagit tre metoder för att bestämma vidhäftningsförmågan mellan två beläggnings- lager. Det modifierade Leutnertestet är en enkel laboratoriemetod för skjuvtest. Dragtestet The Pull-Off Test är lämplig för att testa effekten i olika klistermaterial, medan Torque Bond innebär att det maximala vridmomentet testas. Genom att få fram allmänt accepterade metoder för att mäta vidhäftningen mellan två beläggningslager är det möjligt att avgöra om en limning har utförts på ett tillräckligt bra sätt. VI HAR TIDIGARE i Stopp&belägg (2/2011) berättat om ett SBUF-projekt* under ledning av Bo Sävinger, där syftet bland annat är att utvärdera mätmetoder och utförande vid limning. Första delen genomfördes av Fredrik Elesand, projektingenjör på NCC. I den ingick en genomgång av de analysmetoder som används internationellt för att bestämma vidhäftningen mellan ett nytt och gammal beläggningslager. I den andra delen har Rebecka Magnusson, även hon projektingenjör på NCC, bedömt två av dessa metoder. – Arbetet har utförts på NCC:s väglaboratorium i Göteborg, säger hon. Där har vi jämfört skjuvtest och dragtest. Totalt handlar det om drygt 250 asfaltprover, såväl konventionella som polymermodierade limningar. De esta provkropparna tillverkades i laboratoriet, men vi har även använt borrkärnor från olika testbeläggningar. *Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond På grund av att det nns många faktorer som kan påverka vidhäftningen mellan beläggningslagren har det genom åren vuxit fram en rad mätmetoder runt om i världen, i vissa fall anpassade till specika objekt. Därför nns ingen samstämmighet kring vilka metoder som fungerar generellt. – Eftersom vi inte har någon allmänt accepterad provmetod i Sverige går det inte heller att göra en objektiv bedömning när det klagas på en limning. Men erfarenheterna från länder som Österrike och Schweiz visar att det är möjligt att lösa problemet, förtydligar Rebecka Magnusson. Vilka resultat har då kommit fram i det aktuella SBUF-projektet? – Slutsatsen är att både skjuvtest och dragtest är lämpliga för att bedöma om en limning gjorts på ett bra sätt. Kan vi få en samsyn kring vilken eller vilka mätmetoder som ska användas är det också möjligt att ange en gräns, en lägstanivå, för ett acceptabelt utförande.
På Asfaltskolans Metoddag redovisade Rebecka Magnusson sina erfarenheter från SBUF-projektet. Nu hoppas hon på en fortsättning för att kunna studera klistereffekten och vad som händer när produkten hanteras före och under beläggningsarbetet. DET FINNS PLANER på att limningsprojektet ska drivas vidare, även om den här delen av avslutad. I nästa steg är tanken att titta på olika klisterprodukter och hur de kan förbättras, varefter man i ett tredje och sista steg studerar hur entreprenörerna kan bli bättre på själva utförandet. Projektet är samnansierat av SBUF, Tra- kverket, <strong>Nynas</strong> och NCC Roads. Så här kommenterar Lars unman, Area Manager <strong>Nynas</strong>, dess betydelse: – Vi får många frågor från kunder som upplever att klistring har en för dålig eekt. Projektet kan förhoppningsvis belysa vad som krävs för bättre vidhäftning mellan beläggningslager när det gäller typ av produkt, utförande och hantering. Vi ser främst att de fortsatta studierna visar att mer fokus bör läggas på att ta fram nya emulsionsprodukter som är anpassade för klistring/limning. FOTO: NCC Hållbar och energieektiv PRODUKTION TRÄPELLETS TILLVERKAS AV restprodukter från skogs- och träförädlingsindustrin. Förutom högt energiinnehåll tillför förbränningen av träpellets i princip ingen extra koldioxid till atmosfären. Det ligger med andra ord stora miljövinster i potten. Faktum är att om samtliga asfaltverk i Nordens eldade med träpellets istället för olja skulle koldioxidutsläppen minska motsvarande vad drygt 200 000 bilar släpper ut per år. Och nu är första steget taget i den riktningen. NCC Roads har utvecklat en teknik som gör det möjligt att använda träpellets i asfaltproduktionen. Till en början testas tekniken på asfaltverket i Eskilstuna, men enligt planerna ska ytterligare verk driftsättas på samma sätt under våren. Lyckas satsningen handlar det om ett viktigt bidrag för att begränsa växthuseekten. Av de drygt 20 miljoner ton varmasfalt som årligen produceras i Norden står NCC för ungefär en tredjedel. Kan man på sikt helt skifta till den nya tekniken handlar det om en sänkning av utsläppen under tillverkningsprocessen med 154 000 ton koldioxid per år. – Det är naturligtvis en minskad klimatpåverkan som har sporrat oss och som gör att vi nu tar steget och börjar använda förnyelsebart bränsle i asfalttillverkningen. Träpellets är dessutom en närproducerad och förnybar råvara, säger Göran Landgren, aärsområdeschef på NCC Roads. Asfaltverket i Kjula utanför Eskilstuna är först ut med att använda den nya tekniken. Miljö 9
Page 1 and 2: BLICKAR 6 PMB 8 Projekt Nummer 1 20
Page 3 and 4: FOTO: DAAN ROOSEGAARDE DESIGN/HEIJM
Page 5 and 6: Numera finns det gott om high-tech
Page 7: Skanska tar sista etappen VÄG E6 H
Page 11 and 12: Viktig support - Uten supporten fra
Page 13 and 14: LAVTEMPERATURTEKNOLOGI var konferan
Page 15 and 16: STÆRKERE ASFALT Mere fleksibel og

Peabs teknikchef - Nynas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?