Lik og ulik - Matematisk institutts hovedside - Universitetet i Bergen

More documents

Recommendations

Info

Joakim Goldhahn Figur 7. Foto på några av de sörjande hedersgästerna vid Kung Husseins begravning 1999-02-08 (efter Oestigaard & Goldhahn 2006). Kung Hussein, Jordaniens monark i 46 år, innehade en nyckelposition för stabiliteten i Mellanöstern. När han dog, dog också de sociala band, allianser och förbund som han knutit med olika aktörer i denna segdragna konflikt. För att bibehålla stabiliteten i Mellanöstern var dessa band och allianser tvungna att återknytas och omförhandlas, och ett sätt att göra det var att hedra Kung Hussein vid hans begravning. Denna ärevördiga gest, eller förpliktelse, förde samman mer än 70 olika statsöverhuvuden; däribland alla nu levande presidenter från USA, FNs generalsekreterare Kofi Annan, EUs ledare Jaques Santer, et cetera, et cetera. Några av gästerna, som Boris Jeltsin och Vaclav Havel närvarade mot sina läkares rekommendationer. Såväl vänner som fiender kom samman för att omförhandla de band som lösts i och med Kung Husseins död. Denna händelse lär ha varit den enda gång som svurna fiender som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Nayef Hawatmeh, ledare för Demokratisk Folkfront för Palestinas Befrielse, befunnit sig på en och samma plats – döden har sina egna spelregler. Som vi påtalat ovan utgör Bredarör i Kivik en häpnadsväckande maktmanifestation eftersom det kan ha tagit mer än 15 000 arbetsdagar att uppföra. När monumentet väl stod färdigt, vilket utifrån nyligen genomförda 14 C-prov av människoben kan ha tagit upp till flera hundra år (Goldhahn 2005: 249), hade omkring 20 hektar mark rensats från sten. Vid den tidpunkten hade monumentet blivit en omistlig och naturlig del av det omkringliggande landskapet, men samtidigt hade det omgivande landskapet också blivit en del av detta monument. Enligt min syn på denna dialektiska rörelse bör därför valet av byggnadsmaterial betraktas som en mer aktiv del i skapandet av olika monument – en sten är inte en sten är inte en sten! Likväl som olika monument utgör en del av landskapets historia, så ruvar monumentens ”landskap” på sina historier. Hur dessa historier fogades samman bör därmed betraktas som en explicit och medveten handling där de efterlevande hade möjlighet att materialisera såväl ekonomiska, sociala, politiska, estetiska, eskatologiska, ontologiska och kanske även andra dimensioner. 180
Från landskapens monument till monumentens landskap I detta sammanhang har Mats Burström (1992) påtalat att olika rösen ofta är byggda av stenar vars morfologi skiljer sig åt. Detta indicerar att stenarnas ursprungliga placering i landskapet kan ha varit betydelsefull och tillskrivits en vidare innebörd i skapandet av olika monument. Andra egenskaper såsom stenar av olika bergart, deras färg och form, samt deras ljudegenskaper kan ha tillskrivits en betydelse. Det är inte ovanligt att likartade iakttagelser görs vid utgrävninger av olika gravmonument (se Wihlborg 1978; Elfstrand 1980, 1983; Westergaard 1987; Stjernquist 1990; Gerdin 1994; Sköldebrand 1997; Carlie 1999; Carlsson 2000: 16-18; Victor 2002; Gansum 2004; Thedéen 2004: 102; Simonsen & Vogt 2005, m fl), men det är besvärande svårt att finna några mer explicita studier som tagit detta som utgångspunkt för en arkeologisk analys och tolkning. Ett befriande undantag återfinner vi på centrala Jylland i Danmark. Skelhøj Olika beräkningar gör gällande att det enbart inom Danmarks nuvarande gränser uppförts omkring 85 000 gravhögar (Jensen 2002: 144). Lejonparten av dem är dessutom uppförda under en 400 års period som sträckte sig från 1500 till 1100 cal BC (Jensen 1998). Av hävd har det varit den gravlagde och hennes gravgåvor som stått i centrum för de arkeologiska analyser som företagits av dessa gravhögar (Boye 1896; Aner & Kersten 1973-; Randsborg 1974; Jensen 1998, 2002, m fl). Med tanke på att var gravhög sannolikt haft en volym på omkring 200 kubikmeter, vilket implicerar att det lagts ned minst 17 000 000 arbetsdagar för att uppföra de 85 000 gravhögarna, bör även de efterlevande inkluderas i de arkeologiska analyserna. Utgår vi till exempel ifrån att 80 procent av dessa gravhögar uppfördes under den äldre bronsålderns period II och III, så innebär det att omkring 34 000 dagsverken spenderades vart år för att uppföra olika gravmonument. Det implicerar vidare att det var dag under period II och III var omkring 100 personer sysselsatta med att bygga gravhögar – bara i Danmark. Då flertalet av de aktuella gravmonumenten haft en betydligt större volym (se Aner & Kersten 1973-; Thrane 1984; Jensen 1998; Bech 2003, m fl), bör dessa siffror betraktas som ett absolut minimum. En av alla dessa gravmonument är Skelhøj. Högen, som återfinns invid Konge å på centrala Jylland (fig. 4), mäter idag omkring 30 meter i diameter och har en restaurerad höjd på omkring fem meter (fig. 8). Ursprungligen lär monumentet ha varit omkring sju och en halv meter högt. Området runt Konge å är tidigare känt för sina många, stora och rika gravhögar från äldre bronsålder, såsom Trindhøj, Guldhøj, Store Kongehøj och Storehøj vid Tobøl (se Boye 1896; Thrane 1963; Jensen 1998; Johansen et al 2004). I flera högar i området har det påträffats välbevarade ekstamkistor, vilka på ett mirakulöst vis bevarat såväl de föremål som de människor som deponerats i dem. I Skelhøjs närområde finns även flera boplatser vilka bedömts vara samtida med gravhögen (Laursen et al 2003). 181
Page 1:
Lik og ulik
Page 4 and 5:
UBAS - Universitetet i Bergen Arkeo
Page 7 and 8:
Innhold Forord Lik og ulik 9 -intro
Page 9 and 10:
Terje Østigård Lik og ulik - intr
Page 11 and 12:
Introduksjon til variasjon i gravsk
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Jonny Ottesen Moderne kremasjoner i
Page 47 and 48:
Figur 2. Kremasjonsovn før insette
Page 49 and 50:
Figur 3. Beinbygningen blir manuelt
Page 51 and 52:
Figur 5. Askebereder hvor beinene b
Page 53 and 54:
Anja R. S. Magnussen Fosterbegravel
Page 55 and 56:
Fosterbegravelser Hordaland; Urnes
Page 57 and 58:
Figur 3. Skyvelokkskrin og skrin me
Page 59 and 60:
Fosterbegravelser avispapir inni. D
Page 61 and 62:
Fosterbegravelser betegnelsen ropar
Page 63 and 64:
Figur 5. Pjotrepakke fra Borgund st
Page 65 and 66:
Fosterbegravelser bl.a. omtalt av H
Page 67:
Fosterbegravelser Litteratur: Bø,
Page 70 and 71:
Kristina Jonsson Mellan 2001 och 20
Page 72 and 73:
Kristina Jonsson Gravkamrarna från
Page 74 and 75:
Kristina Jonsson bevarats i graven.
Page 76 and 77:
Kristina Jonsson Figur 8. En kvinna
Page 78 and 79:
Kristina Jonsson Gravskick under ef
Page 80 and 81:
Kristina Jonsson Figur 11. Skelett
Page 82 and 83:
Kristina Jonsson att drunkningsoffe
Page 84 and 85:
Kristina Jonsson kött inte kunde r
Page 86 and 87:
Kristina Jonsson 86 under de besynn
Page 88 and 89:
Kristina Jonsson Figur 13. Major Ca
Page 90 and 91:
Kristina Jonsson Tryckta och otryck
Page 92 and 93:
Kristina Jonsson Næss, J-R & Selle
Page 95 and 96:
Trude Knutzen Bautasteiner og runes
Page 97 and 98:
Bautasteiner og runesteiner Figur 1
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Bautasteiner og runesteiner sjiktet
Page 105 and 106:
Bautasteiner og runesteiner Brekker
Page 107 and 108:
Fruktbarhetsdyrkere Aukinn ertu Uol
Page 109 and 110:
Figur 4. Bautasteinen på gården S
Page 111 and 112:
Bautasteiner og runesteiner de to s
Page 113 and 114:
Siv Kristoffersen og Terje Østigå
Page 115 and 116:
«Dødsmyter» studie av variasjone
Page 117 and 118:
Figur 1. Byrkjehaugen, Voss. Etter
Page 119 and 120:
«Dødsmyter» fra branngraven er:
Page 121 and 122:
Figur 4a og 4b. Bondehaugen, Mundhe
Page 123 and 124:
Figur 5a og 5b. Modvo, Hafslo i Sog
Page 125 and 126:
«Dødsmyter» prosesser det ikke h
Page 127 and 128:
«Dødsmyter» handlingselementer f
Page 129 and 130: «Dødsmyter» Dette er et aspekt s
Page 131 and 132: «Dødsmyter» og at de hadde ulike
Page 133 and 134: Anja Mansrud Flytende identiteter?
Page 135 and 136: Flytende identiteter? Iregren 1972,
Page 137 and 138: Figur 1. Artsfordeling i østnorske
Page 139 and 140: Flytende identiteter? inneholdt dyr
Page 141 and 142: Flytende identiteter? gjennomgå de
Page 143 and 144: Figur 2. Artsfordeling i østnorske
Page 145 and 146: Flytende identiteter? Figur 4. Den
Page 147 and 148: Flytende identiteter? spor av menne
Page 149 and 150: Flytende identiteter? eller dyr i m
Page 151 and 152: Flytende identiteter? og mennesker
Page 153 and 154: Flytende identiteter? Litteraturlis
Page 155 and 156: Flytende identiteter? Hvoslef-Krüg
Page 157: Flytende identiteter? of the Inuit
Page 160 and 161: Frans-Arne Stylegar Store-Dal sønd
Page 162 and 163: Frans-Arne Stylegar to graver som k
Page 164 and 165: Frans-Arne Stylegar gjenspeiler, er
Page 166 and 167: Frans-Arne Stylegar Hvordan stemmer
Page 168 and 169: Frans-Arne Stylegar De stjerneforme
Page 170 and 171: Frans-Arne Stylegar Petersen, Jan 1
Page 172 and 173: Joakim Goldhahn Figur 1. Bredarör
Page 174 and 175: Joakim Goldhahn gravmonument jämf
Page 176 and 177: Joakim Goldhahn kunna tillskrivas e
Page 178 and 179: Joakim Goldhahn Figur 5. Bredarör
Page 182 and 183: Joakim Goldhahn Figur 8. Skelhøj u
Page 184 and 185: Joakim Goldhahn et al 2004: 16, Fig
Page 186 and 187: Joakim Goldhahn Något som kan ge b
Page 188 and 189: Joakim Goldhahn hällarnas liminala
Page 190 and 191: Joakim Goldhahn Figur 13. Sagaholms
Page 192 and 193: Joakim Goldhahn Figur 15. En av Mje
Page 194 and 195: Joakim Goldhahn Figur 17. En figur
Page 196 and 197: Joakim Goldhahn Trots att de flesta
Page 198 and 199: Joakim Goldhahn Referenser Aner, E.
Page 200 and 201: Joakim Goldhahn 99-118. Johansen,
Page 202 and 203: Joakim Goldhahn Sjögren, L. 2005.
Page 204 and 205: Fredrik Fahlander Figur 1. Schemati
Page 206 and 207: Fredrik Fahlander TRB. Ett starkt a
Page 208 and 209: Fredrik Fahlander medan andra varie
Page 210 and 211: Fredrik Fahlander Det är hart när
Page 212 and 213: Fredrik Fahlander Bland döda kropp
Page 214 and 215: Fredrik Fahlander Sammantaget går
Page 216 and 217: Fredrik Fahlander Det finns inga kl
Page 218 and 219: Fredrik Fahlander ’gravgåvor’
Page 220 and 221: Fredrik Fahlander liknande småskal
Page 222 and 223: Fredrik Fahlander 157-180. Gansum,
Page 225 and 226: Anja Roth Niemi Døde og levende i
Page 227 and 228: Døde og levende i det sein-mesolit
Page 229 and 230: Døde og levende i det sein-mesolit
Page 231 and 232:
Døde og levende i det sein-mesolit
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
Figur 10. Grav 24 på Skateholm I.
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Malou Bäcklund Blank och Fredrik F
Page 257 and 258:
Døden i den bräckta lagunen inte
Page 259 and 260:
Døden i den bräckta lagunen Figur
Page 261 and 262:
Døden i den bräckta lagunen De d
Page 263 and 264:
Døden i den bräckta lagunen Tabel
Page 265 and 266:
Døden i den bräckta lagunen värd
Page 267 and 268:
Døden i den bräckta lagunen över
Page 269 and 270:
Døden i den bräckta lagunen gener
Page 271 and 272:
Døden i den bräckta lagunen Figur
Page 273 and 274:
Døden i den bräckta lagunen och h
Page 275 and 276:
Døden i den bräckta lagunen plats
Page 277 and 278:
Døden i den bräckta lagunen Larss
show all

Lik og ulik - Matematisk institutts hovedside - Universitetet i Bergen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?