Lik og ulik - Matematisk institutts hovedside - Universitetet i Bergen

Kristina Jonsson
Gravskick under efterreformatorisk tid
Efter redovisningen ovan kan det konstateras att vissa gemensamma nämnare fanns
i gravskicket i Sura under den berörda tiden (1730- till 1780-tal). Nästan alla hade
gravlagts iförda en mer eller mindre komplett uppsättning kläder och accessoarer. En
kvinna bar klänning och schal, och två av kvinnorna hade band i håret. En kvinna var
iförd svepning och täckt med ett bårkläde. Huvudbeklädnader var vanliga – hättor
för kvinnor och barn, yllemössor för män och pojkar. Handskar och yllesockor
förekom också. Iakttagelserna stämmer väl överens med vad som har kunnat ses vid
andra undersökningar av efterreformatoriska gravar. Textilier och klädedräktsdetaljer
i jordbegravningar från 1500-talet och
framåt har påträffats vid kyrkogårdsundersökningar
i exempelvis Leksand
(Gustin 1996), Kristinehamn (Stibéus
1998) och Linköping (Tagesson &
Westerlund 2004) i Sverige, i Helsingør
i Danmark (Kragh 2003:124) samt vid
Heddal prestegård i Norge (Brendalsmo
1989, Nøstberg 1993). Samma har
kunnat ses även vid undersökningar av
gravkammare från 1600- till 1800-tal.
I de senare fallen är de gravlagda oftast
högreståndspersoner, vilket förstås avspeglar
sig både i kistutformning och klädedräkt.
Det Horn-Wittenbergska gravkoret i
Badelunda kyrka i Västmanland undersöktes
på 1950-talet. Det innehöll 11 kistor från
mellan 1640- till 1740-tal tillhörande ett
högre socialt skikt än de gravlagda i Sura
(fig. 10). I de fall huvudbonader förekom
handlade det i samtliga fall, både för
kvinnor och män, om hättor och huvor
med silver- och guldbrokad. Hälften av de
gravlagda hade silkes- eller skinnstrumpor,
och två hade fötterna sammanbundna
med sidenband. Två av männen hade
begravts i skinnbyxor, och en av dessa
Figur 10. Riksrådet och fältmarskalken Arwed
Wittenberg von Deber, död 1657 och begravd
i det Horn-Wittenbergska gravkoret. Under
svepningen hade han en spetskravatt, skinnbyxor,
skinnstrumpor med rester av tyg under,
strumpeband med rosetter samt skor. Foto: Ingvar
Karsson. Från Västmanlands läns museums arkiv.
78
män hade även skinnhandskar. I samtliga
fall var de döda även svepta (Bergman
1957). I gravkorslänga 103 vid Klara
kyrka i Stockholm, som användes mellan
mitten av 1700-talet och slutet av 1800talet,
påträffades rester av textilier med