Protokoll - IF Metall

Protokoll

Protokoll 

Industrifacket Metalls 

andra ordinarie kongress 

17–20 juni 2011 

IF Metalls kongress 2011 9

10 IF Metalls kongress 2011 

Foto: Bea Tigerhielm 

Tryck: Sandvikens Tryckeri AB

Innehållsförteckning 

Dagordningens punkt 1 – Kongressens öppning 

Förbundsordförande Stefan Löfvens hälsningsanförande ..................... 16 

Parentation ............................................................................................... 17 

Förbundsordförandens tal ....................................................................... 20 

Dagordningens punkt 2 – Rapport från fullmaktsgranskningskommittén 

Fullmaktsgranskningskommitténs rapport ........................................... 28 

Dagordningens punkt 3 – Upprop 

Upprop ...................................................................................................... 30 

Dagordningens punkt 4 – Beslut om dagordning 

Beslut ........................................................................................................ 43 

Förbundsstyrelsens förslag till dagordning ............................................ 43 

Dagordningens punkt 5 – Beslut om arbetsordning 

Beslut ........................................................................................................ 46 

Förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning ....................................... 46 

Dagordningens punkt 6 – Val av kongressens funktionärer 

a) ordförande ............................................................................................ 49 

b) sekreterare ........................................................................................... 49 

c) kongressberedning .............................................................................. 49 

d) röstkontrollanter ................................................................................. 49 

e) protokollsjusterare .............................................................................. 50 

Dagordningens punkt 7 – Behandling av verksamhet 

Föredragning Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande ... 51 

Beslut ........................................................................................................ 51 

Granskningskommitténs rapport och förslag ......................................... 52 

Dagordningens punkt 8 – Beslut om arvode till förbundsstyrelse, revisorer 

och kongressombud 

Beslut ........................................................................................................ 55 

Dagordningens punkt 9 – Beslut om valordning för val av förbundsstyrelse, 

revisorer, lönekommitté och granskningskommitté 

Föredragning Svante Bylund, valberedningens ordförande .................. 56 

Beslut ........................................................................................................ 57 

Förslag till valordning ............................................................................. 57 

Dagordningens punkt 10 – Val av förbundsstyrelse, revisorer, lönekommitté 

och granskningskommitté 

a) förbundsordförande ............................................................................. 59 

b) vice förbundsordförande ...................................................................... 59 

c) förbundssekreterare ............................................................................ 59 

d) avtalssekreterare ................................................................................. 59 



e) arbetande ledamöter till förbundsstyrelsen ....................................... 60 

f) revisorer ................................................................................................ 61 

g) ledamöter till kommittén som beslutar om de av kongressen 

valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor ............................. 61 

h) ordförande till granskningskommittén .............................................. 62 

i) sekreterare till granskningskommittén .............................................. 62 

j) ledamöter till granskningskommittén ................................................. 62 

Dagordningens punkt 11 – Val av ersättare för förbundsstyrelse, revisorer, 

lönekommitté och granskningskommitté 

a) ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen ............... 64 

b) förste ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen .......... 64 

c) andre ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen .......... 65 

d) ordinarie ledamöters personliga ersättare ......................................... 65 

e) ersättare för revisorer ......................................................................... 67 

f) ersättare för ledamöter i kommittén som beslutar om de av 

kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor ..... 67 

g) ersättare för ledamöter i granskningskommittén ............................. 67 

Dagordningens punkt 12 – Beslut om valordning för val av valberedning 

Granskningskommitténs förslag ............................................................. 69 

Beslut ........................................................................................................ 69 

Dagordningens punkt 13 – Nominering till valberedning 

a) ordförande ............................................................................................ 70 

b) sekreterare ........................................................................................... 70 

c) ledamöter ............................................................................................. 70 

Dagordningens punkt 14 – Val av valberedning 

a) ordförande ............................................................................................ 71 

b) sekreterare ........................................................................................... 71 

c) ledamöter .............................................................................................. 71 

Dagordningens punkt 15 – Nominering av ersättare för ledamöter i valberedningen 

Utlysande av nomineringstid .................................................................. 72 

Dagordningens punkt 16 – Val av ersättare för ledamöter i valberedningen 

Beslut ........................................................................................................ 73 

Dagordningens punkt 17 – Vårt samhälle och solidariteten 

Paneldebatt .............................................................................................. 74 

Föredragning Stefan Löfven .................................................................... 74 

Globalt engagemang, jobben och omställningen 

Utlåtande och motioner A1–A36 ............................................................. 75 

Beslut ...................................................................................................... 107

Energi- och transportpolitik 

Utlåtande och motioner A37–A45 ......................................................... 108 

Beslut ...................................................................................................... 118 

Social trygghet 

Utlåtande och motioner A46–A59 ......................................................... 119 

Beslut ...................................................................................................... 135 

Dagordningens punkt 18 – Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara 

arbeten 

Paneldebatt ............................................................................................ 137 

Föredragning Veli-Pekka Säikkälä ....................................................... 137 

Avtalsrörelser, avtalsfrågor och arbetsrätt 

Utlåtande och motioner B1–B71 ........................................................... 140 

Beslut ...................................................................................................... 197 

Arbetsmiljö 

Utlåtande och motioner B72–B84 ......................................................... 198 

Beslut ...................................................................................................... 211 

Avtalsförsäkringar 

Utlåtande och motioner B85–B125, utom B102 4:e att-satsen ........... 212 

Beslut ...................................................................................................... 240 

Hållbart arbete 

Utlåtande och motioner B126–B146 ..................................................... 241 

Beslut ...................................................................................................... 267 

Dagordningens punkt 19 – Vår organisation och starkt medlemskap 

Paneldebatt ............................................................................................ 268 

Föredragning Anders Ferbe ................................................................... 268 

Medlemskapets värde 

Utlåtande och motioner C1–C30, utom C2 3:e att-satsen ................... 270 

Beslut ...................................................................................................... 300 

Information och opinionsbildning 

Utlåtande och motioner C31–C36 ......................................................... 301 

Beslut ...................................................................................................... 307 

Fackliga studier 

Utlåtande och motioner C37–C43 och C2 3:e att-satsen ..................... 307 

Beslut ...................................................................................................... 315 

Fackligt-politiskt arbete 


Beslut ...................................................................................................... 333 

Kultur i arbetslivet 

Föredragning Monika Theodorsson ....................................................... 333 

Förbundsstyrelsens förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram ..... 333 


Beslut ...................................................................................................... 350 



Dagordningens punkt 20 – Stadgefrågor 


Förbundsstyrelsens förslag till vissa förändringar av stadgarna ....... 351 

Förslag till nya stadgetexter ................................................................. 362 


Beslut ...................................................................................................... 395 

Dagordningens punkt 21 – Ekonomi- och avgiftsfrågor 

Föredragning Ulf Andersson ................................................................. 396 

Förbundets ekonomi 

Utlåtande och motioner D1–D2 ............................................................. 396 

Beslut ...................................................................................................... 398 

Medlemsavgift och avgiftssystem 

Utlåtande och motioner D3–D28 ........................................................... 399 

Beslut ...................................................................................................... 416 

Ekonomikommitténs rapport 

Ekonomikommitténs rapport och förslag till beslut ............................ 416 

Beslut ...................................................................................................... 436 

Medlemsförsäkringar 

Utlåtande och motioner D29–D35 och B102 4:e att-satsen ................. 436 

Beslut ...................................................................................................... 442 

Andra ekonomi- och avgiftsfrågor 

Utlåtande och motioner D36–D41 ......................................................... 443 

Beslut ...................................................................................................... 448 

Dagordningens punkt 22 – Fastställande av handlingslinjer 

Debattomgång Vårt samhälle och solidariteten ................................... 449 

Beslut ...................................................................................................... 450 

Debattomgång Våra arbetsplatser och utvecklingen 

av hållbara arbeten ................................................................................ 451 

Beslut ...................................................................................................... 452 

Debattomgång Vår organisation och starkt medlemskap .................... 452 

Beslut ...................................................................................................... 453 


Beslut ...................................................................................................... 455 

Fastställda handlingslinjer ................................................................... 456 

Dagordningens punkt 23 – Kongressens uttalanden 

Beslut ...................................................................................................... 466 

Uttalande om Vitryssland ..................................................................... 466 

Uttalande om framtidens industrijobb ................................................. 467 

Dagordningens punkt 24 – Firmateckning 

Beslut ...................................................................................................... 468

Dagordningens punkt 25 – Beslut om tidpunkt för stadgarnas 

ikraftträdande 

Beslut ...................................................................................................... 469 

Dagordningens punkt 26 – Andra frågor 

Inga andra frågor var anmälda ............................................................. 470 

Dagordningens punkt 27 – Kongressens avslutning 

Avtackningar .......................................................................................... 471 

Tacktal av tidigare vice förbundsordförande Leif Ohlsson .................. 473 

Förbundsordförande Stefan Löfvens avslutningstal ............................ 475 

Kongressordföranden förklarar IF Metalls andra ordinarie 

kongress avslutad .................................................................................. 478 

Hälsning till kongressen ........................................................................ 479 

Bilagor 

Tal av Håkan Juholt .............................................................................. 480 

Tal av Jyrki Raina .................................................................................. 487 

Tal av Wanja Lundby-Wedin ................................................................. 490 

Tal av Jytte Guteland ............................................................................ 496 



Industrifacket Metalls andra ordinarie kongress 

Dagordningens punkt 1 

Kongressöppning 

Välkommen 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Kongressdeltagare! På förbundsstyrelsens 

vägnar hälsar jag er alla som samlats här, ombud, gäster och 

åhörare, varmt välkomna till IF Metalls andra ordinarie kongress. 

Till denna kongress har kommit 328 motioner. Det visar att vi har 

viljan och kraften att förändra villkor både på arbetsplatsen och i samhället. 

Och IF Metall är ett starkt förbund. Vi är över 350 000 medlemmar. 

Vi finns på över 12 000 arbetsplatser. Vi är tillsammans över 34 000 förtroendevalda 

med ett engagemang som brinner för rättvisa och solidaritet. 

IF Metall kan och ska påverka. Tillsammans är vi starka och vi ska 

vara med och forma framtiden! 

Personligen har jag längtat efter den här stunden när jag får hälsa 

välkommen till kongressen – ”äntligen kongress” tänkte jag i morse när 

jag vaknade. Tänk att få träffa gamla kompisar igen och få nya vänner. 

Få diskutera, lyssna och lära mer. När jag ser alla här, bekanta ansikten 

och nya friska förmågor, så levandegör ni bilden av IF Metall som den 

stora, vitala och betydelsefulla organisation som vi faktiskt är. 

Jag hoppas att ni, liksom jag, känner förväntan och glädje inför de 

här fyra dagarna då vi tillsammans ska staka ut riktningen för förbundets 

framtid. 

Det vi gör och beslutar här på kongressen har betydelse inte bara för 

IF Metall utan också för samhället och vår omvärld. Men kongressen 

är också ett tillfälle att ta till oss nya intryck. Därför finns här i dag ett 

stort antal gäster som jag med glädje välkomnar. 

För att ge en bild av vilka vi alla är vill jag bland annat nämna att vi 

har ett 40-tal internationella gäster från cirka 20 länder. Det ger en tydlig 

bild av att vi i IF Metall är en del av ett mycket större sammanhang 

än det som ryms inom Sveriges gränser. Ett speciellt välkommen riktar 

vi till er som tagit er hit från hela världen. 

Jag vill också nämna att inte mindre än 19 pensionärer som tidigare 

jobbat inom förbundet också finns här i dag. Framför mig här sitter sex 

före detta förbundsordföranden – Bert Lundin, Anders Stendalen, Arne 

Lökken, Uno Ekberg, Leif Ohlsson och Göran Johnsson. Ni får representera 

alla pensionärers erfarenhet. Att ert engagemang sträcker sig 

bortom pensionen är något att ta vara på. Att ni vill dela med er av all 

den kunskap ni samlat på er är mycket värdefullt – ni är varmt välkomna 

hit. 

Jag vill också välkomna representanter för media som finns med oss 

här i dag. 

Men inga av de kategorier jag nu nämnt är huvudpersoner under 

dessa fyra dagar. De som har huvudrollen i dag och under de kommande 

tre dagarna är ni, våra 300 kongressombud.

Ni har av era kamrater fått ett stort förtroende. Ni ska påverka, 

lyssna, debattera och ställa krav. Ni har ett brett ansvar därför att ert 

uppdrag gäller inte bara den egna arbetsplatsen eller den egna avdelningen. 

Nej, uppdraget omfattar hela IF Metalls bästa och de beslut som 

ni är med och fattar här kommer att påverka oss alla och föra förbundet 

in i framtiden. 

Vi kommer också att få höra andra röster under kongressen. Senare 

i eftermiddag kommer Socialdemokraternas ordförande Håkan Juholt 

att tala till oss. Vi kommer också under kongressens gång att få höra 

ett anförande av LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Internationella 

Metallfederationens generalsekreterare Jyrki Raina ska också tala och 

vi ska lyssna till SSU:s ordförande Jytte Guteland. 

De här fyra dagarna kommer att bli fyllda med allvar och tyngd. Det 

är många viktiga beslut som ska fattas, många viktiga diskussioner som 

ska tas för att vårt förbund ska kunna gå stärkt in i framtiden. Men insprängt 

i allvaret kommer det också att finnas tid att umgås och skratta 

tillsammans. Jag hoppas att det blir mycket av den varan! 

Vi utvecklar också vårt förbund i själva kongressarbetet. Jag ser 

fram emot paneldiskussionerna och möjligheterna att vidga vyerna via 

dem och jag ser fram emot att många medlemmar tycker till och ställer 

frågor via Facebook. Så är vi i framkant med att öka både tillgängligheten 

och öppenheten. Vi prövar oss fram och detta är ett sätt. 

Kongressdeltagare! Låt mig återigen uttrycka min stora glädje och 

förväntan inför det som komma skall. Än en gång vill jag hälsa er alla 

varmt välkomna, och med de orden förklarar jag nu IF Metalls andra 

ordinarie kongress öppnad! 

Parentation 

Under den gångna kongressperioden har många kamrater lämnat oss 

för alltid. En del efter ett långt liv i kamp för människovärde och solidaritet. 

Andra har ryckts bort mitt i en oavslutad gärning. 

Gemensamt för dem alla är att livet ägnades åt ett målmedvetet arbete 

för fackliga och politiska rättigheter i Sverige och ute i världen. Det 

är inte möjligt att nämna samtliga, men vi minns dem alla med värme 

och stor saknad. 

Hans Larsson, smidesombudsman i Metall under nära ett kvarts 

sekel, avled i augusti 2008. Hans oförtröttliga engagemang för att bekämpa 

ekonomisk brottslighet som drabbade medlemmarna minns vi 

alla. 

Under sammanlagt 20 år var Leif Jansson avdelningsordförande och 

ombudsman i Metalls avdelningar i Åmål och Trollhättan. Även han 

gick bort i augusti 2008. 

Adolfo Gott Trujillo var generalsekreterare i Mexicos textil och konfektionsfackförbund 

och avled i augusti 2008. Han var dessutom sedan 

1991 talesman för fackföreningsrörelsen i den trepartiska nationella 

kommittén för minimilön. 

I mars 2009 avled Metalls personalchef Kaj Lehmus. Han kom från 

Finland på 1960-talet som så många andra medlemmar och arbetade på 



olika verkstäder innan det fackliga engagemanget tog över. Innan han 

kom till förbundskontoret arbetade han under många år som lärare på 

Skåvsjöholm. 

I april 2009 avled Marcel Mostl, ordförande i det tjeckiska textilarbetareförbundet, 

efter att ha ägnat hela sitt liv åt den fackliga rörelsen. 

Efter Alexander Dubceks fall 1968 blev han avsatt och upplevde flera år 

av trakasserier och förtryck från den nya regimen. 

Våren 2009 gick Harry Lindfors bort. Efter åren som lokalombudsman 

i Fabriks avdelning 46 kom Harry till förbundskontoret som förhandlare. 

I augusti 2009 rycktes Elmer Holmberg bort mitt i sitt fackliga arbete 

som arbetsmiljöombudsman på förbundet. Med sitt ursprung i röda 

Ådalen var Elmer under många år en framstående facklig företrädare 

för industriarbetarna. Hans positiva framtoning spred också glädje både 

lokalt och på förbundskontoret. 

John Karlsson avled i september 2009. Han började sin bana på 

Domnarvets Jernverk på 1930-talet, verkade i tio år som lokalombudsman 

i Motala och därefter som förhandlare inom motorbranschen i 

tjugo år. 

Ombudsmannen i Metalls avdelning i Nässjö, Sven-Erik Rosengren, 

gick bort under hösten 2009, liksom järnbruksombudsmannen Åke 

Johansson från Avesta, som efter många år på Metall återvände till 

hemorten för att axla fackliga och politiska uppdrag. 

Knut Herrström var 94 år gammal när han dog i oktober 2009. På 

1950-talet började han sitt mångåriga arbete som förhandlare på Fabriksarbetareförbundet. 

Förbundssekreteraren i Beklädnads, Uno Öjring, avled hösten 2009 

i en ålder av 90 år. Han var bördig från Falköping, där han också blev 

lokalombudsman i Textil innan han kom till förbundet som förhandlare. 

Även Sveide Eklöf, lokalombudsman i Fabriks Örebroavdelning, avled 

2009. 

Neil Kearny, generalsekreterare i mer än 20 år i det globala facket 

för textil-, konfektions-, sko- och läderarbetare, avled hastigt i november 

2009 i Bangladesh under en av sina många resor i världen för textil- och 

konfektionsarbetarna. Neil var sinnebilden för en oförtröttlig, hängiven 

och övertygad facklig ledare som ägnade hela sitt liv åt kampen för demokrati, 

rättvisa och vettiga arbetsvillkor för några av de fattigaste och 

mest utsatta yrkesgrupperna i världen. 

I ett kvarts sekel verkade Rolf Nyman som reserevisor i Metall. 

Totalt arbetade han 30 år på förbundskontoret, dit han kom efter arbete 

som bilelektriker i Tidaholm. Rolf avled i januari 2010. 

Rolf Thomasson gick bort i februari 2010. Han var studieombudsman 

i Metalls Södra Studieregion och därefter ombudsman i Metalls avdelning 

i Kristianstad. 

Gunnar Lundberg lämnade oss i mars 2010. Han var klubbordförande 

på Volvo i Göteborg när han engagerades i arbetet med MTM och 

arbetsvärderingsfrågor på Metall 1956. Han valdes till biträdande för-

undssekreterare år 1973 – ett uppdrag han behöll till sin pensionering 

tio år senare. 

Jan Norrby började som lokalombudsman inom Fabriks i Stockholm 

för att därefter bli förhandlare på förbundskontoret, lokalombudsman i 

Skellefteå och slutligen åter till Industrifacket och IF Metall. Han avled 

i maj 2010 liksom Sture Dryler, ordförande och senare lokalombudsman 

i Metallavdelningen i Umeå från 1950-talet till mitten av 1980-talet. 

I juni 2010 gick Ronnie Petersson bort – svetsaren från varvet som 

därefter blev ombudsman i Metalls Oskarshamnsavdelning under nära 

ett kvarts sekel. 

Tom Mthutuzeli var ordförande i Numsa i Sydafrika i mer än 20 år. 

Han var en av ledarna i den sydafrikanska fackföreningsrörelsens kamp 

mot apartheid och arbetade intensivt för uppbyggnaden av ett jämlikt 

och demokratiskt Sydafrika. Han avled i augusti 2010. 

Metalls första arbetarskyddsombudsman Ove Thörnberg började sin 

mångåriga insats för svensk fackföreningsrörelse som trycksvarvare på 

Kockums Emaljerverk i Ronneby. År 1949 kom han till förbundet, där 

han verkade i mer än ett kvarts sekel, den längsta tiden som järnbruksombudsman. 

95 år gammal avled han i oktober 2010. 

Harriet Bolton var generalsekreterare i det sydafrikanska textilarbetarfacket. 

Hon var dessutom en av förbundets grundare och vi 

minns henne för hennes ihärdiga kamp mot apartheid. 

Staffan Connysson avled i januari 2011. Han var Metalls avdelningsordförande 

i Umeå och därefter ombudsman i avdelningen och senare 

också ombudsman i LO. 

Max Fagerstedt var lokalombudsman i Metalls Finspångsavdelning 

innan han år 2001 kom till förbundet där han var verksam med arbetsutvecklingsfrågor. 

Max avled efter en tids sjukdom i januari 2011 liksom 

Lars Jacobsson, som i drygt 20 år arbetat med informations- och organisationsfrågor 

på Metalls förbundskontor. 

Den tidigare lokalombudsmannen i Metalls avdelning 25 i Gimo, 

Kenneth Nygren, avled i februari 2011 liksom Erik Håkansson, som 

innan han kom till Beklädnadsarbetareförbundet som studieombudsman 

och förhandlare 1965, och sedemera förbundssekreterare, var klubbordförande 

på Eton skjortfabrik. 

Lennart Gustafsson, ombudsman i Fabriks avdelning 42 i Lidköping 

från början av 1960-talet och 30 år framåt, avled våren 2011 liksom ombudsmannen 

i Metalls avdelning i Huskvarna Kjell Johansson. 

Liv Undheim som avled i april 2011 startade sin yrkesbana som 

porslinsarbetare innan hon blev fackligt aktiv och anställd i det norska 

kemiska förbundet. Hon var vice ordförande i Industri och Energi och 

aktiv i gruv- och kemiinternationalen ICEM. Hon var även under flera 

år kongressvald sekreterare i norska LO. 



Poeten Birger Norman skriver i diktsamlingen Styvmorsviolen: 

”Gå ut en morgon 

Hör staden vakna 

Lägg ditt öra mot verkstädernas väggar 

I motorer som prövas 

och går dagens första varv 

i slitna kolvslag 

i remskarvar och kuggdrev 

slår ett hjärta 

lika hotat som ditt.” 

Vi minns våra döda kamrater med värme och stor saknad. Vi minns 

dem för deras engagemang och deras insatser för att stärka vår organisation. 

Vi minns också de 23 kamrater som omkommit på våra arbetsplatser 

sedan förra kongressen. 

Vi har kamrater runt om i världen som offrar sina liv i kampen för 

fackliga och politiska fri- och rättigheter, det sker varje dag i någon del 

av vår värld. 

Vi hedrar dem bäst genom att fullfölja arbetet för rättvisa och solidaritet. 

Vi lyser frid över deras minne och ägnar dem en stunds stillhet. 

Förbundsordförandens tal 

Kongresskamrater! Vi hann knappt lämna vår första ordinarie kongress 

förrän krisen slog till. Det var ingen kris i meningen att industrin i sig 

inte var stark och konkurrenskraftig. Tvärtom hade svensk industri 

åren före legat i världstoppen när det gäller produktivitet och en viktig 

del i det var IF Metallarnas förtjänst. 

Nej, det var finanssektorn som försatte industrin i kris. Den finansiella 

sektor som egentligen ska se till att industrin har tillgång till 

kapital, den sektorn såg i stället till att smörja sig själv, tjänade enorma 

summor pengar på att fixa och trixa med värdepapperslurendrejeri och 

lämnade sedan notan till industriarbetarna. 

Jag åkte land och rike runt och såg på plats verkstad efter verkstad, 

fabrik efter fabrik, stålverk efter stålverk tystna. Under den här tiden 

ökade arbetslösheten till som värst över 60 000 medlemmar. Det var en 

skrämmande upplevelse. Jag blev genuint orolig för alla arbetslösa medlemmar 

och för vad som skulle bli kvar av vår fina industri. 

Vi har fortfarande 33 000 medlemmar i arbetslöshet. Och ändå hör vi 

nu att man i finanssektorn åter börjat utveckla guldkantade bonusprogram 

och andra incitament som tydligen behövs för att göra det man är 

anställd för, nämligen att arbeta. Detta bara tre år efter att man orsakat 

den värsta krisen sedan 1930-talet. 

Kongressdeltagare! Nu måste den här sektorn regleras så att den 

fungerar som den ska, till stöd för industrin. Nu måste det en gång för 

alla bli slut på finansskojarnas möjligheter att sko sig själva och sedan 

skicka räkningen till industriarbetarna!

Krisen hanterades politiskt av en regering som inte bara var passiv 

utan som dessutom talade illa om svensk industri. De sade att våra 

bilföretag bara var varumärken som man tydligen både kunde ha och 

mista. Statsministern sade att om IF Metall nu var så intresserat av 

Saab Automobile så kunde väl IF Metall köpa företaget. Det är ett uttalande 

långt, långt under statsministernivå! 

Näringsministerns intresse för industrin är obefintligt. I stället 

föreslog hon under valrörelsen att rutavdraget kunde byggas ut, så att 

det ska gälla även om vi går ut med varandras hundar. Jag behöver inte 

säga mer... Volvo Cars vd Stephan Jacoby sågar regeringens bilindustripolitik 

vid fotknölarna i en intervju i Affärsvärlden. Jag citerar: ”om 

vi inte vill ha en svensk bilindustri som är konkurrenskraftig så är det 

bara att fortsätta den resa som har inletts”. 

Ingen annan regering var så fullständigt likgiltig inför vad som höll 

på att ske. Det var en fientlighet till svensk industri som gränsar till 

kriminell! 

Låt oss en gång för alla slå fast: Industriproduktion är och förblir en 

grundläggande förutsättning för svensk välfärd. Med den som bas kan 

privat tjänstesektor utvecklas och vi får även råd med offentlig service. 

Utan industrin – inget. Till regeringen säger vi därför: Inse industrins 

betydelse och börja agera i enlighet med det ansvar ni har! 

Men under hela krisen har däremot ni – förtroendevalda på företagen, 

förtroendevalda och anställda i avdelningarna – gjort enorma 

insatser för att hantera en mycket svår situation. Ni har kämpat för att 

få till stånd utbildningar, slagits för schysta turordningar, informerat 

om villkor, hjälpt enskilda medlemmar i kontakter med både företag och 

myndigheter och ni har diskuterat med omställningsföretag. 

Ni som hade det tuffast i krisen är samtidigt de som kan lämna den 

med raka ryggar och högburna huvuden – ni gjorde en insats för industriarbetarna, 

för företagen och för Sverige. Ni har kort och gott gjort ett 

fantastiskt jobb – var stolta över det! 

Nu är det tid för omtag, nya satsningar och offensiv. Jag har längtat 

efter kongress, längtat efter att ta del av debatterna och ta till mig nya 

intryck. För någon tid sedan läste jag åter igenom kongressdokumenten 

och funderade över, vad är nu viktigast? 

Det är egentligen omöjligt att välja ut en fråga. Men så for tankarna 

i väg som de gör ibland när man sitter och funderar. Min slutsats blev 

att en nystart ska vara en start med ideologisk tydlighet. Jag landade 

därför i en sammanfattning som täcker hela kongressen, nämligen ”alla 

människors lika värde” – den mest grundläggande värderingen i vår 

ideologi. 

Jag sätter människors lika värde främst, därför att min kropp och 

själ är fylld av just den övertygelsen. Ingen kan säga sig ha mer värde 

än någon annan och ingen ska någonsin behöva tro att man har ett 

lägre värde än sina medmänniskor. 

Och så kom jag att tänka på att människor får så olika förutsättningar 

i sina liv. Tänk er en sal på BB. Där ligger många bebisar. Alla säger 

vad söt han eller hon är. Pojke eller flicka och oavsett hudfärg. Folk ler 



och är glada. Alla dessa älskade barn har naturligtvis samma människovärde. 

Men när barn växer upp så händer det något konstigt. De får 

helt olika förutsättningar, inte minst i arbetslivet. 

Det är i arbetslivet skillnad mellan arbetare och tjänstemän, mellan 

kvinnor och män, mellan svensk och invandrare. Det är skillnad i utbildningsmöjligheter 

och därmed skillnad i utvecklingsmöjligheter. Det 

är skillnad i arbetsinnehåll och befogenheter. Det är stora skillnader i 

lön. Och allt detta, mina vänner, summerar till skillnader i människors 

frihet. 

Stig Sjödin, järnverksarbetaren och poeten från Sandviken, beskriver 

i en av sina dikter den ofrihet som kan vara både individens genuina 

upplevelse och samtidigt är vår gemensamma fackliga drivkraft. 

Stig Sjödin skriver så här: 

”Motsträvigt och med hjärtat fullt av trots 

erkänner jag detta; 

det var inte sotet, dammet, smutsen 

inte heller hemgången med musklerna 

skälvande i kramp och ögat urgröpt 

av nätters vaka, 

inte heller valkarna 

som var förnedring. 

Nej, det var den osynliga nåden 

Att få slita ut sig, den stora favören att få välja 

där val ej fanns” 

Precis där ligger fröet till vårt fackliga engagemang. Fackföreningen 

är nämligen i grunden en frihetsrörelse och vårt fackliga arbete är att 

med kollektivets styrka utvidga just individens frihet. Till skillnad från 

andra krafter i samhället som pratar om individens frihet så har arbetarrörelsen 

kopplat ihop den här drömmen med värderingen alla människors 

lika värde, och därmed lovat varandra att alla människor har 

rätt till sin frihet. Det är därför vi hör ihop, det är därför vi håller ihop. 

Individen och kollektivet står inte alls i motsatsställning till varandra, 

det är precis tvärtom. Vanliga löntagare behöver varandra för att 

utveckla individens villkor. Det får vi aldrig glömma. 

Så vi är unika. Unika individer samlade i en gemensam rörelse för 

frihet och lika människovärde. Det, mina vänner, tänker vi stå upp för, 

det tänker vi försvara och utveckla. 

Kongressdeltagare! IF Metalls framtid byggs därför på människors 

lika värde, en framtid som ökar allas vår frihet, en framtid som därför 

ska vägledas av rättvisa, jämlikhet och solidaritet! 

I IF Metalls framtid blomstrar industrin. Vi vet att varuproduktion 

är en hörnpelare och förutsättning för välfärden. Trots det hör vi 

allt mer att vi är på väg bort från industrisamhället, att vi går mot ett 

”tjänstesamhälle” och ”kunskapssamhälle” – som om industrin inte 

innehåller kunskap. 

Svensk industri är i världsklass, just därför att den innehåller så 

mycket kunskap. Låt oss se till att den förblir så och låt oss se till att

den växer igen. Vi har nu en världsmarknad som växer mer än någonsin 

förr. Enbart kinesisk och indisk medelklass är, var för sig, större än 

Europas hela befolkning. Allt fler kommer därmed att ha råd att köpa 

våra fina industriprodukter. 

Så möjligheterna finns där, nu gäller det att vi tar till vara på dem. 

Nu krävs en strategi för utvecklad svensk tillverkningsindustri. Låt oss 

utveckla svenska konkurrensfördelar som inte så lätt låter sig kopieras. 

IF Metall vill utveckla den svenska modellen med samarbete för kompetensförsörjning, 

för investeringar i människor, maskiner och byggnader, 

för bättre tillgång på kapital, för en bred satsning på innovation samt 

forskning och utveckling. 

Vi vill ha ett systematiskt samarbete för att steg för steg utveckla fler 

industrijobb. Vi vill ha ett tålmodigt arbete för att skapa full sysselsättning 

och vi vill som första delmål halvera långtidsarbetslösheten. Vi vill, 

kort uttryckt, skapa mervärden för både individ och det gemensamma 

samhället och då behövs mer tillverkningsindustri! 

Låt mig i samband med industriell utveckling säga några ord om 

energi. Industriella investeringar behöver ha långsiktiga villkor. Därför 

vill det till en långsiktig politisk energiöverenskommelse över blockgränserna. 

Ett tips till de politiska partierna: När parterna på arbetsmarknaden 

förhandlar så gäller det att komma upp från bordet med en lösning som 

båda kan leva med. Det går inte att sitta i var sin ände och säga: ”vi vill 

ha en överenskommelse men den ska vara precis som vi vill”. Då blir 

det inget. Nej, sitt ned och gör det i förvissningen att det blir inte som 

Folkpartiet vill; 12, 14 kärnkraftsreaktorer. Men det blir inte heller noll 

reaktorer. Sedan får båda sidor börja fundera utifrån det. 

Vi vill inte komma ur en finanskris för att senare hamna i en energikris, 

båda hopkokade utanför industrin men båda slående mot just 

industrin. 

Kongressdeltagare! IF Metalls uppmaning till båda blocken i svensk 

politik är därför: Gör upp om energipolitiken så att vi får en stabil 

grund för långsiktiga investeringar som ger jobb! 

Den svenska modellen bygger på några hörnstenar. Några av de 

viktiga ingredienserna är att vi hjälper varandra vid arbetslöshet och 

sjukdom. Den hjälp som samhället ger ska vara anpassad till individens 

förutsättningar. Det innebär hjälp med rehabilitering, utbildning och 

aktivitet för att komma tillbaka i arbete. Det innebär också ett ekonomiskt 

skydd på vägen från ett arbete till ett annat. Vi har med dessa 

grunder kunnat bejaka omställning och omstrukturering. 

Det har regeringen nu förstört. Arbetslöshetsförsäkringen är nu så 

dålig att många inte får någon ersättning över huvud taget. Den som får 

ersättning får nöja sig med i snitt ungefär 55 procent. Sjukförsäkringen 

och den så kallade rehabiliteringskedjan knuffar ut sjuka människor på 

löpande band. 

Därför är våra krav på social trygghet tydliga: 

För det första: Betydligt mer utbildning och aktivitet för snabbare 

återgång i arbete! Vi behöver ett nytt kunskapslyft! 



För det andra: Se till att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen 

så att den faktiskt blir 80 procent av lönen. Inte 78 eller 73 procent utan 

just 80 procent av tidigare lön och dessutom ska taket indexeras. Vi ska 

inte behöva vänta i tio år till på nästa höjning. 

För det tredje: Ta bort den feltänkta och orättvisa arbetslöshetsavgiften! 

För det fjärde: Gör om sjukförsäkringen och den så kallade rehabiliteringskedjan. 

Krassa tidsgränser i sjukförsäkringen och vid rehabilitering 

gör inte människor friskare, bara fattigare. Och fattigdom har 

aldrig gjort någon frisk. 

Vi behöver också ha en betydligt mer långsiktig strategi för vår industri 

och vår arbetsmarknad. Vi har nu under cirka 25 år levt med en 

kortsiktig, anglosaxisk syn i företagsledningarna. Förr fanns ett tredelat 

ansvar för företagen; mot aktieägarna, mot de anställda och gentemot 

samhället. Nu finns bara ett av dessa kvar, det är ansvaret att vid varje 

givet tillfälle leverera avkastning till aktieägarna. 

Det här har lett till en kortsiktighet över hela världen som är direkt 

skadlig för vår industri. När företagsledare avkrävs rapporter med 

enbart vinster, inte längre per kvartal utan varje månad, ja då kommer 

kortsiktighet att belönas. Och belönas gör man ju rikligt. År 1980 hade 

den ekonomiska makteliten cirka 10 gånger mer inkomst än en industriarbetare, 

nu är det över 40 gånger så mycket! 

Dessa allt mer rikligt belönade pratar i de fina talen om de anställda 

som ”företagets viktigaste resurs” men driver i praktiken en strategi 

som går ut på att företag helst inte ska ha egna anställda utan hyra in 

arbetskraft, och ska de vara anställda så ska det vara på begränsad tid. 

När den kortsiktiga synen från företagens sida kompletteras med 

den högerpolitik som kort och gott lämnar löntagarnas intressen åt 

sidan, ja då får vi sammantaget ett klimat på arbetsmarknaden som är 

oacceptabelt. Då får vi det som nu håller på att ske; den svenska modellen 

vittrar sönder. 

Jag ska vara mycket rak och ärlig. Vi vill vara pragmatiska och 

samarbeta, vi ser oss som en part i ett samspel för våra medlemmars, 

företagens och samhällets bästa. Och det är så vi vill ha det. Men är det 

så att hela bördan och ansvaret ska läggas i vårt knä, ja då tvingas vi 

också inta en annan inställning till samverkan, omstrukturering och 

rationalisering. 

Kongressdeltagare! Vårt budskap till regeringen och arbetsgivarna är 

detta: Vi kommer under alla omständigheter att stå upp för IF Metalls 

medlemmar. Vi vill göra det i samförstånd, men vi kan också göra det 

med konfrontation – var så god och välj! 

Vägvalet gäller också i den avtalsrörelse som vi nu går in i. Efter ett 

års tålmodigt arbete är vi framme vid att gå in i avtalsrörelsen med två 

viktiga förutsättningar: 

• Förhandlingarna är i tid koordinerade mellan LO-förbund och tjänstemannaförbund. 

• Vi har ett nytt Industriavtal som anger spelreglerna för förhandlingarna.

IF Metall står upp för några väldigt viktiga principer för lönebildningen, 

bland annat att arbetsmarknaden behöver ha någon slags normering 

som avgör ökningarna av arbetskraftskostnaderna. Alternativet är 

allas kamp mot alla. Det skulle vara förödande för svensk industri och 

för Sverige som helhet. 

Vår absoluta övertygelse är att det ska vara den internationellt konkurrensutsatta 

sektorn som ska utgöra den norm som hela samhällsekonomin 

får hålla sig till. 

Vår uppfattning är också att vi, som vi gjort sedan 1998, ska ha en 

samordning både inom tillverkningsindustrin och inom LO. Det innebär 

en fortsatt normering av internationellt konkurrensutsatt sektor och 

samtidigt utrymme för att solidariskt låta lägst avlönade grupper få lite 

extra. 

Vi ser nu att utrymmet för löneökningar är bättre än förra gången. 

Men arbetsgivare och företagsledare menar att vi ska ligga kvar på den 

nivå som slöts precis efter den värsta industrikrisen sedan 1930-talet. 

Och som vanligt anser de att det är de som har lägst löner som är det 

största problemet på arbetsmarknaden. 

Den 18 april i år besökte jag medlemmar på ett tvätteri i Ödeshög, 

de har ungefär 19 000 kronor i månaden. Det ger inte så stora marginaler 

i dagens samhälle. Men Svenskt Näringsliv och regeringen tycker 

att lönerna ska sänkas i vissa branscher och någon vill till och med att 

ingångslönerna ska frysas i tio år. 

Kongressdeltagare! Det är inte de lägst avlönade som är problemet 

på arbetsmarknaden. Vi ska ta debatten med de direktörer som ger varandra 

plats i godisregnet med skyhöga löner och oanständiga bonusar. 

Till dem är budskapet: Lägg av med girigheten, ta ert ansvar och bete er 

som folk! 

Några av dessa blir förvånade när vi nu säger att det är payback 

time. Men många av våra medlemmar fick gå ned i arbetstid för att 

klara en unik kris och har haft låga löneökningar i spåren av denna 

kris. Då är det tid att få ut mer. Vår payback time innebär att vi ska ta 

ut så mycket i löneökningar som det går för att också ha en långsiktig 

ökning av reallönerna, förbättra villkoren och samtidigt se till att fler 

av våra kompisar kan få ett arbete. Vi ska ha vår del av den produktivitetsökning 

som nu kommer. Kalla det vad som helst, men det blir högre 

lönekrav! 

Förbundets engagemang håller sig inte bara inom landets gränser. 

Den nya tiden kräver en mycket mer tydlig facklig och politisk strategi, 

både på europeisk och på global nivå. I en global ekonomi måste också 

löntagarnas rättigheter vara globala. Alla världens löntagare ska kunna 

organisera sig i fackföreningar. 

Nu flyttas kapital och produktion från land till land för att spela ut 

löntagare mot löntagare. Vi ska ha fokus på att en dag ska den möjligheten 

ta slut. Det är den dag då löntagare behandlas med respekt i 

hela världen och får organisera sig, den dag då alla kan tillvarata sina 

intressen. 



Därför är IF Metall engagerat och kommer att förbli så i arbetet med 

fackliga rättigheter i hela världen. Det finns politiska forum att använda, 

så låt oss göra det! 

• Se till att Världshandelsorganisationen kräver fackliga och mänskliga 

rättigheter för att länder ska få ingå handelsavtal. 

• Gör EU till en progressiv kraft som vägrar skriva handelsavtal med 

länder som inte respekterar fackliga rättigheter. 

• Använd internationella valutafondens makt till att kräva fackliga 

rättigheter för att få fondens stöd. 

• Utveckla Världsbanken med en policy för löntagares rättigheter och 

drägliga villkor i arbetslivet. 

Detta är ingen science-fiction, det handlar om vanlig hederlig moral och 

dit ska vi. 

Kongressdeltagare! Kapitalet ska inte få ställa arbetare mot arbetare. 

Det är dags nu att på allvar säkerställa mänskliga och fackliga 

rättigheter för alla löntagare, i alla länder, i hela världen! 

Det är också dags för en rejäl förändring av synen på effektiv produktion, 

på arbetets innehåll, på industriarbetarnas ansvar och befogenheter. 

Men det verkar som om alla företagsledare har läst samma 

böcker och gått på samma seminarier och resultatet blir att allt färre 

anställda ska göra allt mer under allt längre tid. Jag möter många medlemmar 

som upplever arbetet som stressat och pressat. 

IF Metall lanserar nu på allvar ett koncept för industriproduktion 

som vi kallar Det hållbara arbetet. Vi förstår mycket väl att vår produktion 

måste vara effektiv, konkurrenskraftig och lönsam. Men vi ser inte 

hur det ska kunna uppnås på sikt om vi fortsätter den utveckling som 

nu pågår i många företag. 

Vi är övertygade om att parterna tillsammans i stället kan utveckla 

en modell för arbeten med stimulerande arbetsinnehåll, som utvecklar 

allas förmåga att använda allt mer av sin kunskap och därmed höjer 

företagets kompetens, som utförs i en säker arbetsmiljö, som resulterar i 

en allt bättre lön och som utvecklas i en miljö där tillsvidareanställning 

är regeln. 

Det hållbara arbetet är också ett helhetsgrepp för jämställdhet. Med 

ett utvecklat arbete ska inte kvinnors arbetsvillkor vara sämre än männens. 

Kvinnor och män ska ha samma rätt till kompetensutveckling och 

därmed samma rätt till löneutveckling. Allt annat är oacceptabelt. 

IF Metalls vision är naturligtvis att framtidens tjejer och killar ser 

industrin som en möjlighet till utvecklande arbeten med stor mening 

där man också orkar arbeta ett helt arbetsliv och sedan kan njuta av 

en välförtjänt pension. Vi vill att allt fler ska säga: Industrijobb – det är 

något för mig, det vill jag satsa på! 

Kongressdeltagare! IF Metalls modell för hållbara arbeten ska ge 

intressanta jobb med bra miljö och god löneutveckling och det ska göras 

så att vi når en verklig jämställdhet! 

Det finns bara en organisation som långsiktigt och uthålligt kan 

tillvarata löntagarnas intressen och förbättra våra villkor – det är vår

egen fackförening. En fri, obunden fackförening bildad av och för dess 

medlemmar, det är tidlöst. 

IF Metall står för en orubblig tro på möjligheten att förändra. Robert 

Kennedy använde ofta följande citat för att åskådliggöra hopp och framtidstro: 

”Det finns de som ser på saker och ting som de är, och frågar: 

varför? Jag drömmer om saker som ännu aldrig varit och frågar: varför 

inte?”. 

Vi tillåter oss också att göra det, men vi vet samtidigt att visioner 

utan aktivitet, det är bara dagdrömmar. Men vision tillsammans med 

aktivitet, det kan förändra världen. 

Kongressdeltagare! 

Vårt förbund drabbades av en svår kris som vi nu har hanterat. 

Vi står stolta upp, vi går vidare. 

Vi överlämnar inte till någon annan att ensidigt bestämma. 

Vi är inte rädda att gå den väg som behövs bara för att ingen ännu 

tagit den vägen. 

Vi höjer självförtroendet, vi fortsätter framåt, vi slutar aldrig att gå. 

Det, mina vänner, är en del av vår identitet och vår själ. 

Vi är starka tillsammans – vi formar framtiden! 

Tack ska ni ha! 

****** 

Kongressen sjöng unisont Arbetets söner. 

***** 

Under kongressöppningen medverkade: 

Fanbärare från samtliga IF Metalls lokalavdelningar och förbundskontoret 

Lena Maria Klingvall 

Anna-Lena Brundin 

Coverbandet The Magnificent 

Stockholm All Star Gospel 

***** 

Kulturinslag under kongressdagarna: 

Jenny Wrangborg, diktuppläsning inför paneldebatterna 




Rapport från fullmaktsgranskningskommittén 

Föredragning 

Rune Högnäs, fullmaktsgranskningskommitténs ordförande: Undertecknade 

har erhållit förbundsstyrelsens uppdrag att tjänstgöra som 

fullmaktsgranskningskommitté. Vi har därvid tagit del av förbundsmeddelande 

2010/40, organisationsärende. Vi har även tagit del av de 

valprotokoll och ändringsbesked som upprättats och sänts till förbundskontoret. 

Det har inte funnits anledning till erinran mot vidtagna åtgärder i 

anslutning till val av ordinarie ombud och ersättare. Enligt valprotokollen 

har ombuden erhållit det antal godkända röster som erfordras. 

De röstkort som har utfärdats för ombud och förbundsstyrelse överensstämmer 

med den tryckta deltagarförteckningen som finns i kongressens 

handbok med följande undantag: 

Avd 11 Västra Dalarna, Jan Persson ersätts av Sven-Erik Källman 

Avd 12 Uppland, Patrik Björkskog ersätts av Magnus Rosengren 

Avd 12 Uppland, Marie Hägerbaum ersätts av Chatarina Andersson 

Avd 12 Uppland, Stefan Trygg ersätts av Tomas Bendiksen 

Avd 13 Bergslagen, Monika Ström ersätts av Mikael Westberg 

Avd 15 Stockholm, Nurten Basberber ersätts av Kaj Sandholm 

Avd 18 Örebro län, Ulf Ström ersätts av Ulf Carlson 

Avd 19 Östra Värmland, Morgan Holst ersätts av Per-Olow Linder 

Avd 20 Västra Värmland, Arne Guldbrandsson ersätts av Stefan Åström 

Avd 22 Södra Sörmland, Emma Fredriksson ersätts av Daniel Lönnqvist 

Avd 23 Mellersta Sörmland, Torbjörn Gustafsson ersätts av Gerardo 

Vergara Gonzalez 

Avd 28 Västra Skaraborg, Patrik Eklöf ersätts av Sören Landahl 

Avd 29 Norra Älvsborg, Olof Eriksson ersätts av Micael Lindell 

Avd 32 Höglandet, Arijana Jazic ersätts av Björn Thiele 

Avd 34 Sjuhärad, Kjell Fridäng ersätts av Florim Gashi 

Avd 36 Göteborg, Anneli Abelsen (f.d. Svensson) ersätts av Henry 

Andersson 

Avd 36 Göteborg, Jim Aleberg ersätts av Anssi Parviainen 

Avd 43 Västra Kronoberg, Sven-Åke Sjögren ersätts av Stefan Fredriksson 

Avd 46 Västra Blekinge, Miroslav Milurovic ersätts av Inge Rangström 

Beviljade permissioner för ombud 

Avd 8 Nedre Dalälven, Hans-Olov Andersson, den 17 juni 

Avd 13 Bergslagen, Mikael Westberg, den 20 juni klockan 09.00–10.00 

Förbundsstyrelsen, Lena Fornstedt, den 17 juni 

Anställda ombudsmän, centrala och lokala, har prickats av vid inregistreringen. 

Följande permissioner har beviljats:

Centrala ombudsmän 

Agneta Hartzell, den 17 juni hela dagen och den 18 juni klockan 

09.00–15.00 

Ray Olsson, den 18 juni från klockan 12.00 

Carin Wallenthin, hela kongressen 

Lokala ombudsmän 

Avd 7 Hälsingland, Håkan Bergenhav, hela kongressen 

Avd 14 Klarälven, Thomas Rhen, den 17 juni 

Avd 17 Västra Mälardalen, Tommy Eriksson, hela kongressen 

Avd 39 Östbo, Annelie Borgström, den 17 juni 

Avd 44 Halland, Micael Arnström, den 17 juni klockan 11.15–14.30 

Avd 44 Halland, Per Persson, den 19 juni från klockan 12.00 och den 

20 juni hela dagen 

Avd 51 Malmö, Magnus Jeppsson, hela kongressen 

Övriga 

Avd 27 Östra Skaraborg, Eva Larsson, ledamot av valberedningen, 

den 20 juni 

Vi föreslår att kongressen godkänner denna rapport samt de röstkort 

som förbundsstyrelsen utfärdat. 

Stockholm den 17 juni 2011 

Rune Högnäs Kent Bursjöö 

Bo Karlsson Roland Larsson 

Kongressen beslutade 

att godkänna fullmaktsgranskningskommitténs rapport. 

Protokollsanteckning 

Hans-Olov Andersson, 8 Nedre Dalälven, anslöt till kongressen lördagen den 18 juni. 

Lena Fornstedt, förbundsstyrelsen, anslöt till kongressen lördagen den 18 juni. 

Andreas Johansson, 34 Sjuhärad, ersattes av Patrik Remstam den 19 juni klockan 

14.20. 




Upprop 

Föredragning 

Monika Theodorsson, förbundsstyrelsen: Med beaktande av fullmaktsgranskningskommitténs 

rapport och kongressens beslut under dagordningens 

punkt 2 visar den avprickning som gjorts vid dagens inregistrering 

att övriga berörda är närvarande. 

Jag föreslår kongressen besluta att uppropet därmed är verkställt 

och att godkänna detsamma. 


att godkänna uppropet.

1 Malmfälten 

Roger Holmdén 

Bengt Keisu 

Ingvar Lugnfors 

Tomas Nordmark 

Jan Thelin 

2 Norrbotten 

Mikael Bergman 

Lars Bergström 

Tomas Karlsson 

Ingela Karolin 

Anders Nyström 

Lennart Thörnlund 

Heino Wahter 

3 Norra Västerbotten 

Kennet Andersson 

Roland Antonsson 

Jan Marklund 

Tomas Teglund 

Cecilia Ölund 

4 Södra Västerbotten 

Carola Andersson 

Hans Andersson 

Kennet Bergqvist 

Ulf Björk 

Jan-Olov Carlsson 

Christer Eriksson 

5 Höga Kusten 

Camilla Wahlström 

Hans Öberg 

Jörgen Ödling 

Lennart Önblad 

6 Mellersta Norrland 

Stefan Frölander 

Angelica Johannesson 

Roger Kristofersson 

Thomas Mattsson 

Charlotta Pettersson 

Lars Sundin 

7 Hälsingland 

Per-Erik Ahlström 

Magnus Flyckt 

Mikael Leek 

Kjell Persson 

Hans Svedberg 

8 Nedre Dalälven 

Hans-Olov Andersson 

Mattias Björkeholm 

Linda Ekvall 

Håkan Ståhlberg 

9 Västra Gästrikland 

Peter Ahlmén 

Renate Almén 

Jimmy Bergsman 

Johnny Fröjd 

Farshid Ghaffarnejad 

Marianne Sund 

10 MittDalarna 

Nermin Basic 

Monica Enarsson 

Mikael Hallén 

Lars Halvarson 

Mattias Karlsson 

11 Västra Dalarna 

Lena Bolognese 

Karl Johansson 

Sven-Erik Källman 

Anneli Norlin 

12 Uppland 

Chatarina Andersson 

Tomas Bendiksen 

Barbro Carlsson 

Jonas Lennström 

Magnus Rosengren 

13 Bergslagen 

Jan-Åke Andersson 

Niclas Bergström 

Tony Bölja 

Patrik Engström 

Eva Olsson 

Mikael Westberg 

14 Klarälven 

Magnus Bergqvist 



Ingela Johansson 

Rolf Lindelöf 

Lena Nilsson 

Hans-Olov Stöllman 

15 Stockholm 

Maria Grehagen Hedberg 

Maria Gustavson 

Tore Larsson 

Carl-Magnus Lindström 

Sait Mohammad Mbai 

Tony Moberg 

Markku Sandelin 

Kaj Sandholm 

Per Svensson 

16 Mälardalen 

Kent Berglund 

Jorge Flores 

Eine Ikonen 

Bo Karlsson Löfroth 

Susanne Malm 

Tuija Meriläinen 

Sirpa Mäkipää 

Magnus Riikonen 

Michael Wallbom 

Jonas Åkesson 

17 Västra Mälardalen 

Anna Eriksson 

Leif Eriksson 

Lotta Palmqvist 

Vonna Rådeström 

Niclas Widell 

18 Örebro län 

Pia Ahlström 

Börje Andersson 

Ulf Carlson 

Claes Davidsson 

Annelie Elfström 

Pia Gröndahl 

Elisabet Hoikkala 

Urban Larsson 

Peter Wetterberg 

19 Östra Värmland 

Lena Dahlsberg 

Christina Hjalmarsson 

Minna Höjer 

Per-Olow Linder 

Lars Nilsson 

Herbert Wasserfaller 

Conny Werner 

20 Västra Värmland 

Agneta Eklund 

Rune Johansson 

Bo Lundberg 

Marika Tomtsjö 

Stefan Åström 

21 Södertälje 

Milan Bogicevic 

Zemka Curic 

Michael Gustafsson 

Johan Järvklo 

Stefan Leiding 

22 Södra Sörmland 

Erika Larsson 

Daniel Lönnqvist 

Staffan Olofsson 

Per Scheikl 

23 Mellersta Sörmland 

Marita Karlsson 

Ove Karlsson 

Britt Ståhl 

Gerardo Vergara Gonzalez 

24 Norra Östergötland 

Magnus Andersson Lindwall 

Hannu Hietala 

Patrik Karlsson 

Svan Kristinsson 

Sofia Parkko 

Jenny Påhlsson Andersson 

25 Mellersta Östergötland 

Jonas Fingalsson 

Per-Arne Karlsson 

Göran Ulván 

Gunnel Wilhelmsson

26 Västra Östergötland 

Erika Andersson 

Jasmin Cosic 

Daniel Hellkvist 

Peter Karlsson 

Mikael Sääf 

Roland Tergeland 

27 Östra Skaraborg 

Lars Ask 

Kenneth Eriksson 

Lina Gustafsson 

Björn Lugn 

Camilla Meyner 

Pär-Ola Olausson 

Marie Olsson 

Claes Persson 

28 Västra Skaraborg 

Eli Abadji 

Johan Cord 

Marita Gustafsson 

Poul Hansen 

Camilla Johansson 

Sören Landahl 

Eva Steinmo Larsson 

29 Norra Älvsborg 

Tonnie Andersson 

Mattias Bill 

Martin Collander 

Michael Karlsson 

Tommy Lerhman 

Micael Lindell 

Jonas Parkås 

Jolanta Walkow 

30 Bohuslän-Dal 

Klas-Göran Antonsson 

Argjent Avollaj 

Stefan Jansson 

Roger Johansson 

Annika Josefson 

Gunilla Nordberg 

Tomas Svanberg 

31 Norra Kalmar län 

Fredrik Andersson 

Anna Björklund 

Kenneth Björklund 

Britt Karlsson 

32 Höglandet 

Aneth Amundson 

Emil Jacobsson 

Veronika Karlsson 

Håkan Rudmark 

Björn Thiele 

33 Vätterbygden 

Baris Belge 

Tobias Borgström 

Johan Florin 

Madeleiene Forsanker 

Johan Thorman 

Annika Ögren 

34 Sjuhärad 

Jan Axell 

Henrik Bäckman 

Kent-Ove Dahlqvist 

Florim Gashi 

Marie Lindqvist 

Morteza Rajabion 

Patrik Remstam 

Simon Ryndal 

35 Mellersta Älvsborg 

Robert Andersson 

Monica Benjaminsson 

Niclas Hillestrand 

Peter Jörgensen 

36 Göteborg 

Ulf Albinsson 

Henry Andersson 

Glenn Bergström 

Martin Björkman 

Khuanla Chalardyaem 

Robert Emanuelsson 

Madlen Gunnarsson 

Kjell Johansson 

Denny Karlsson 

Håkan Karlsson 

Lisa Klaminder 

Geurg Lahdou 



Jessica Norberg 

Anssi Parviainen 

Carlos Rebelo Da Silva 

Anders Rollings 

Karl-Henrik Rosberg 

Marie Stenquist 

Martin Sunemar 

Mikael Sällström 

Ole Söndergaard 

37 Gotland 

Linus Gränsmark 

Andreas Persson 

38 Mellersta Kalmar län 

Thina Andersson 

Jenny Ilke Hjelm 

Mikael Johansson 

Joakim Rylin 

39 Östbo 

Christina Karlsson 

Besim Matoshi 

Stefan Svensson 

Kent Williamsson 

Mattias Åberg 

40 Västbo 


Bo Pettersson 

Annikki Salomonsson 

Evangelos Varsamis 

41 Kalmarsund 

Johan Larsson 

Sylvette Ludwig 

Anders Randell 

Camilla Wedin 

42 Östra Kronoberg 

Peter Cederborg 

Camilla Hallin 

Ola Mårtensson 

Sebastian Ohlsson 

Monika Stasny 

43 Västra Kronoberg 

Rickard Burman 

Stefan Fredriksson 

Ulf Holmgren 

Ulf Karlsson 

44 Halland 

Patrik Appelqvist 

Bengt Arvidsson 

Johan Bertilsson 

Martin Eriksson 

Morgan Fagerström 

Anders Friebe 

Annika Skoog 

Emma Åkesson 

45 Östra Blekinge 

Pia Eklund 

Jan-Anders Lindfors 

Thommy Mattisson 

Annette Rydell 

46 Västra Blekinge 

Rune Andersson 

Lennie Håkansson 

Zofia Lindgren 

Björn Olsson 

Inge Rangström 

47 Östra Skåne 

Pia Litbo 

Catarina Palmblad 

Mikael Rosén 

Titti Tingström 

48 Norra Skåne 

Sten Andersson 

Joachim Fors 

Ronny Nilsson 

Roger Persson 

49 Nordvästra Skåne 

Tony Asp 

Hans Berg 

Susanne Blid 

Branka Carija 

Karin Eriksson 

Ljubisa Ivazovic 

Tony Petersson

50 Mellersta Skåne 

Camilla Andersson Hult 

Simon Andrijevski 

Jan Forslund 

Jessica Olofsson 

51 Malmö 

Gert Jakobsson 

Mats Jönsson 

Philip Maughan 

Claudia Nilsson 

Roger Olsson 

Jolanta Payne 

Mikael Widéen 

52 Södra Skåne 

Leif Göthed 

Kent Johansson 

Johnny Nilsson 

Mikael Nilsson 

Förbundsstyrelsen 

Stefan Löfven, förbundskontoret 

Anders Ferbe, förbundskontoret 

Monika Theodorsson, förbundskontoret 

Veli-Pekka Säikkälä, förbundskontoret 

Jamal El-Haj, 51 Malmö 

Anna Fernebro, 50 Mellersta Skåne 

Lena Fornstedt, 22 Södra Sörmland 

Martin Gunnarsson, 39 Östbo 

Conny Holm, 33 Vätterbygden 

Bert Johansson, 2 Norrbotten 

Carina Kärrlander, 26 Västra 

Östergötland 

Roger Lamell, 12 Uppland 

Arne Löfving, 36 Göteborg 

Jan Nilsson, 15 Stockholm 

Marie Nilsson, 30 Bohuslän-Dal 

Bjarne Rasmussen, 19 Östra 

Värmland 

Berth Thulin, 16 Mälardalen 

Ulf Andersson, förbundskontoret, 

adjungerad 

Lars Ankarfjäll, förbundskontoret, 

adjungerad 

Yvonne Kindström, förbundskontoret, 

adjungerad 

Revisorer 

Bo Karlsson, 3 Norra Västerbotten 

Roland Larsson, 15 Stockholm 

Kent Bursjöö, 30 Bohuslän-Dal 

Granskningskommitté 

Linda Andersson, 25 Mellersta 

Östergötland 

Leif Håkansson, 29 Norra Älvsborg 

Rune Högnäs, förbundskontoret 

Jonas Larsson, 26 Västra Östergötland 

Mats-Åke Selfors, 16 Mälardalen 

Gerry Strandberg, 27 Östra 

Skaraborg 

Valberedning 

Svante Bylund, förbundskontoret 

Thomas Hurtig, 49 Nordvästra 

Skåne 

Ulf Jonsson, 31 Norra Kalmar län 

Eva Larsson, 27 Östra Skaraborg 

Jan Nilsson, 36 Göteborg 

Ray Olsson, förbundskontoret 

Mikael Romell, 18 Örebro län 

Lena Storm, 20 Västra Värmland 

Lokala ombudsmän 

1 Malmfälten 

Daniel Eneslätt 

Lars Kiviniemi 

2 Norrbotten 


Ann-Christine Lindehag Sundström 

Sari Lindvall 

Thomas Lundberg 

Jörgen Näsström 



3 Norra Västerbotten 

Åsa Etelämäki 

Per Lindbäck 

Tommy Lundmark 

Lars Sundström 

4 Södra Västerbotten 

Roland Andersson 

Per-Erik Johansson 

Tomas Lundmark 


Krister Asplund 

Billy Moström 

Göran Nilsson 

6 Mellersta Norrland 

Conny Hansson 

Leif Wiklund 

Åsa Windahl 

Olle Åkerlund 

Susanne Östh 

7 Hälsingland 

Barry Gustavsson 

Tommy Ullberg 

8 Nedre Dalälven 

Anette Berg 

9 Västra Gästrikland 

Per Engström 

Anna Jensen Naatikka 

10 MittDalarna 

Bo Hansson 

Inga-Len Kjellin 

Magnus Röhnisch 

11 Västra Dalarna 

Benny Lissbol 

Olof Långberg 

12 Uppland 

Gunilla Hamrin 

Peter Lydell 

Mika Muhonen 

13 Bergslagen 

Ingvar Damm 

Tobias Olofsson 

14 Klarälven 

Per Hyytiäinen 

Peter Karlsson 

Thomas Rehn 

15 Stockholm 

Roland Berg 

Lars Blomberg 

Ann-Christine Erlandsson 

Piret Hammarbäck 

Georgios Kontorinis 

Thomas Lörnbo 

Cintra Paegle Löthén 

Ola Sjösten 

Håkan Sundman 

16 Mälardalen 

Helena Burén 

Göran Johansson 

Thomas Larsson 

Peder Lönn 

Mikael Sandberg 

Olov Winkler 

17 Västra Mälardalen 

Ingemar Almteg 

18 Örebro län 

Peder Boström 

Gunnar Larsson 

Lovisa Lyly 

Johnny Viktorsson 

19 Östra Värmland 

Lars-Olov Andersson 

Tomas Lindkvist 

Marina Åslund 

20 Västra Värmland 

Lars-Erik Axelsson 

Kenneth Wåhlund 

21 Södertälje 

Jan Eriksson 

Stefan Olsson 

22 Södra Sörmland 

Lena Blomkvist 

Lars Wedin

23 Mellersta Sörmland 

Claes Holm 

Sven Olander 

24 Norra Östergötland 

Jan-Olof Johansson 

Zoran Stanic 

Jan-Erik Svenblad 

25 Mellersta Östergötland 

Eric Rynestad 

Joel Zenkert 

26 Västra Östergötland 

Tommy Färnemyhr 

Tomas Landberg 

27 Östra Skaraborg 

Leif Andersson 

Veronica Söderlund 

28 Västra Skaraborg 

Robert Bengtsson 

Susanne Berglund 

Per-Owe Fredriksson 

29 Norra Älvsborg 

Ann Johansson 

Per Källvik 

30 Bohuslän-Dal 

Anneli Ivarsson 

Lennart Pettersson 

31 Norra Kalmar län 

Erik Fransson 

Marcus Kvarnberg 

32 Höglandet 

Yngve Eriksson 

Bo Junefjäll 

Christer Spendler 

33 Vätterbygden 

Maria Hörnsten 

Lars Nilsson 

Dick Wredberg 

34 Sjuhärad 

Beatrice Ekelund 

Marie Herzberg 

Peter Johansson 

Benny Sjöhem 

AnnSofi Tureson 

35 Mellersta Älvsborg 

Thomas Bergh 

Pauli Kuitunen 

36 Göteborg 

Lennart Alverå 

Bengt Fager 

Bengt Forsling 

Rolf Lindén 

Torbjörn Rigemar 

Anne-Li Rygren 

Inga-Lill Samuelsson 

Ronny Svensson 

37 Gotland 

Mikael Nilsson 

38 Mellersta Kalmar län 

Tommy Axelsson 

Tomas Söreling 

39 Östbo 

Annelie Borgström 

Angelika Lang 

Anette Petersson 

40 Västbo 

Glenn Abrahamsson 

Tony Hansen 

41 Kalmarsund 

Carl Uhlin 

Michael Vejrum 

42 Östra Kronoberg 

Helén Loo 

Peter Severinsson 

Tommy Truedsson 

43 Västra Kronoberg 

Fredrik Ekstrand 

Leif Fantenberg 

44 Halland 

Micael Arnström 

Micael Nilsson 



Per Persson 

Tony Stané 

Jenny Tillander 

45 Östra Blekinge 

Oscar Dyberg 

Bo Svensson 

46 Västra Blekinge 

Patrik Larsson 

Yngve Svensson 

47 Östra Skåne 

Catrine Sunesson 

Anders Throbäck 

48 Norra Skåne 

Sune Bromée 

Per Nilsson 

49 Nordvästra Skåne 

Lennart Fredriksson 

Bengt Larsen 

Berner Lundgren 

Christina Lundin 

Mattias Rosberg 

50 Mellersta Skåne 

Krister Göransson 

Kenth Hellqvist 

51 Malmö 

Jörgen Hagesveen 

Mikael Håkansson 

Henrik Nilsson 

Jan Olsson 

Johan Sandberg 

52 Södra Skåne 

Linda Hoffmann 

Centrala ombudsmän 

Bo Andersson 

Christian Andersson 

Erik Andersson 

Mikael Andersson 

Rosalie Andersson 

Tommy Andersson 

Ola Asplund 

Thomas Axelsson 

Ola Bergqvist 

Birgit Birgersson-Brorsson 

Eva-Lena Danielsson 

Darko Davidovic 

Bengt Eriksson 

Carina Ferbe 

Lars-Erik Folkesson 

Anders Fredriksson 

Anna Gustafsson 

Hannu Hakala 

Håkan Hammarström 

Malin Hammarström 

Agneta Hartzell 

Rose-Marie Hodann 

Hans Karlbom 

Stig-Åke Karlsson 

Richard Katisko 

Leena Kyhlros 

Erland Lindkvist 

Åke Ljunggren 

Lars Magnor 

Kent Mohlin 

Annika Nilsson 

Göran V Nilsson 

Roger Nilsson 

Ronny Olsson 

Magnus Palmgren 

Hans Palmqvist 

Christer Persson 

Gina Persson 

Anne Sandberg 

Hermine Schimann 

Ulf Sjödin 

Lea Skånberg 

Kenneth Strandh 

Mats Svensson 

Kristoffer Sydlén 

Tomas Söderström 

Angelica Teiffel 

Karl-Petter Thorwaldsson 

Paula Thunberg Bertolone 

Tommy Thunberg Bertolone 

Stefan Wiberg 

Tomas With

Svenska gäster 

Arbetarnas Bildningsförbund 

Stefan Svensson 

Arbetsmiljöverket 

Mikael Sjöberg 

Dagens Arbete 

Hans Larsson 

GS Facket för Skogs-, Trä- och 

Grafisk bransch 

Per-Olof Sjöö 

Fastighetsanställdas Förbund 

Hans Öhlund 

Folksam 

Lena Wallin 

Folksam-LO Fondförsäkring AB 

Robert Lundberg 

Handelsanställdas förbund 

John Haataja 

Hotell- och restaurangfacket 

Marie Blomberg 

Industrifacket Metall Finans AB 

Gunnar Orméus 

Industrifacket Metalls a-kassa 

Maria Svahn Högberg 

Landsorganisationen i Sverige, LO 

Mats Jönsson 

Ulla Lindqvist 

Wanja Lundby-Wedin 

LO-TCO Biståndsnämnd 

Christer Wälivaara 

LO-TCO Rättsskydd AB 

Mattias af Malmborg 

Medlingsinstitutet 

Claes Stråth 

Förvaltnings AB Metallica 

Anders Frick 

Nordea 

Ulf Andersson 

Olof Palmes Internationella Center 

Jens Orback 

Prevent 

Maria Schönefeld 

Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 

AB, PwC 

Sune Johnson 

Seko – Facket för Service och Kommunikation 

Sven-Olof Hellman 

Skåvsjöholm AB 

Thomas Olors 

Socialdemokratiska partistyrelsen 

Ibrahim Baylan 

Håkan Juholt 

Carin Jämtin 

Socialdemokratiska riksdagsmän 

Christer Adelsbo 

Tomas Eneroth 

Isak From 

Hans Hoff 

Mattias Jonsson 

Peter Jonsson 

Kurt Kvarnström 

Jan-Olof Larsson 

Raimo Pärssinen 

Swedbank 

Joakim Jonsson 

Svenska Byggnadsarbetare- 

förbundet 

Hans Tilly 

Svenska Elektrikerförbundet 

Jonas Wallin 

Svenska Kommunalarbetare- 

förbundet 

Tobias Baudin 

Svenska Musikerförbundet 

Thomas Bjelkerud 

Svenska Målareförbundet 

Lars-Åke Lundin 

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet 

Jan-Henrik Sandberg 

Sveriges Ingenjörer 

Ulf Bengtsson 



Sveriges Socialdemokratiska 

Kvinnoförbund 

Nalin Pekgül 

Sveriges Socialdemokratiska 

Ungdomsförbund, SSU 

Jytte Guteland 

Unionen 

Cecilia Fahlberg 

Övriga gäster 

Johan Ancker 

Carl Bennet 

Victor Bernhardtz 

Bernt Jansson 

Stina Johansson 

Ylva Johansson 

Agneta Karlsson 

Christian Kellerman 

Anders Lago 

Birgitta Lanér 

Gunnar Lindberg 

Olle Ludvigsson 

Carina Lundberg Markow 

Inga-Lisa Lundin 

Roger Mörtvik 

Niklas Nilsson 

Cathrine Näsmark 

Kinna Persson 

Lars-Olof Pettersson 

Elsa Saboonchi 

Lars-Erik Soting 

Eric Sundström 

Ylva Thörn 

Birgitta Widén 

Maria Wisberg 

Jenny Wrangborg 

Birgitta Öjmertz 

Tidigare förbundsordföranden 

Uno Ekberg 

Göran Johnsson 

Bert Lundin 

Arne Lökken 

Leif Ohlsson 

Anders Stendalen 

Centrala ombudsmäns pensionärsförening 

Jim Hall 

Göte Larsson 

Göran Ohlin 

Göran Wiström 

Lokala ombudsmäns pensionärsförening 

Stig Andréasson 

Bo Johansson 

Kurt Pettersson 

Lars Schou 

Bengt Skogert 

1:e ersättare FS 

Ulla Brännström 

Kennet Carlsson 

Marina Ek 

Lis Erixon 

Catharina Hellerstedt 

Stefan Hultman 

Marie Lönn 

Hans-Åke Mårtensson 

Lars Olof Petersson 

Karl Sahlin 

Per Sigvardsson 

2:e ersättare FS 

Ingemar Andersson 

Jonas Andersson 

Lönekommittén 

William Frank 

Carita Spångberg 

Ersättare lönekommittén 

Thomas Andersson 

Pernilla Björling 

Manfred Leuschner 

Ersättare revisorer 

Göran Gustafsson 

Christin Sjöroos 

Björn Wilhelmsson 

Ersättare valberedningen 

Monica Persson 

Lars Sonestedt

Internationella gäster 

EMF 

Caroline Jacobsson 

IN 

Jens Bundvad 

IMF 

Jyrki Raina 

Belgien 

ABVV Metaal 

Francois Biebaut 

ACV-CSC Metea 

Marc De Wilde 

ETUF-TCL 

Luc Triangle 

Brasilien 

CNM CUT 

Joao Vincentre Silva Cayres 

Danmark 

CO-Industri 

Mads Andersen 

Thorkild E. Jensen 

Rene Johansen 

Finland 

Metallityöväen Liitto r.y. 

Jari Hakkarainen 

Frankrike 

FGMM-CFDT 

Blandine Landas 

Japan 

IMF-JC 

Yutaka Ebigase 

Masahiro Nogi 

UI ZENSEN 

Hisanobu Shimada 

Hanae Nakano 

Norge 

Fellesforbundet 

Arve Bakke 

Industri Energi 

Leif Sande 

Polen 

NSZZ 

Bogdan Szozda 

Konfederacia Zwiazkow Zawodowych 

Metalowcow W Polsce 

Bogdan Kaczmarek 

Ryssland 

AFW RF 

Irina Ivanova 

Leonid Pchelin 

MMWU 

Irina Kirillova 

Irina Ledeneva 

RCWU 

Alexander Sitnov 

Schweiz 

ICEM 

Manfred Warda 

Slovakien 

OZ KOVO 

Monika Hrusecka 

Spanien 

MCA-UGT 

Jose Ruiz 

Sydafrika 

NUM 

Eric Gcilitshana 

NUMSA 

Francis Menchi Motsepe 

Christine Olivier 


Tyskland 


IG Metall 

Helga Schwizer 

Christian Weis 

IG BCE 

Michael Wolters 

USA 

USW 

Ben Davis 

Österrike 

PRO-GE 

Benjamin Fülinger 

Tolkar 

Zanna Grabianowska 

Maria Hemph-Moran 

Nataly Holm 

Annette Looft Sykes 

Cristina Nordenson Fontoura 

Mizuko Stocklassa Sasaki 

Alexandra Turganova Lööw 

Joaquim Vall 

Övriga kongressdeltagare 

Mats Abrahamsson 

Armin Hadzic 

Leine Johansson 

Johan Lopez 

Daniel Mwaura 

Daniel Schlicht 

Bea Tigerhielm 

Förbundspersonal 

Anna Almqvist 

Annika Andersson 

Marinette Ask 

Cecilia Bergström 

Wille Birksten 

Kjersti Bosdotter 

Tobias Brännemo 

Maria Bäckström 

Mimmi Cataldo 

Marianne Cras 

Cathrine Edlund 

Elisabeth Edström 

Helena Ek 

Conny Eklöf 

Maria Englund 

Ewa Eriksson 

Helena Eriksson 

Raija Fri 

Anna-Lena Fröberg 

Ina Gard 

Maria Gustafsson 

Gunilla Gustavsson 

Lena Hagman 

Berit Howe 

Anna Hägerstrand 

Henrik Johansson 

Ewa Johnsson 

Gunilla Jonsson 

Pekka Kammonen 

Ingrid Karlsson 

Ann-Christin Kårestad 

Annette Lack 

Josefine Larsson 

Christina Ledin 

Dick Lindberg 

Margita Lindblom 

Anneli Lundberg 

Elisabet Malmberg 

Monica Meriläinen 

Britt Muhrén 

Göran Nilsson 

Kyösti Nyman 

Kristian Ohlsson 

Eva Olsson 

Lotta Oscarsson 

Lotta Pettersson 

Ulf Ragnerstam 

Jan Sandberg 

Erica Sjölander 

Stefan Sjöquist 

Mats Sjöström 

Gunnar Strand 

Jan Svärd 

Marja Tiippana 

Helena Timonen 

Ann-Marie Unghagen 

Snezana Vejzovic 

Lisa Wernstedt 

Per Wiktorsson 

Ann-Cathrine Wärme 

Aleksandar Zuza 

Per Öhman 

Birgitta Öhrn


Beslut om dagordning 

Föredragning 

Monika Theodorsson, förbundsstyrelsen: Förbundsstyrelsens förslag till 

dagordning för kongressen finns på sidorna 4–5 i beslutsboken. En första 

version av den preliminära tidsplanen för kongressen har skickats ut 

och finns också i handboken på sidorna 5–9. En uppdaterad version av 

tidsplanen har delats ut vid dagens inregistrering. 

Förbundsstyrelsen föreslår att presidiet får i uppdrag att leda kongressens 

arbete med utgångspunkt i den preliminära tidsplanen, men 

att presidiet får möjlighet att ändra i dagordningen om det är nödvändigt 

för kongressens arbete. 

Jag föreslår kongressen besluta att godkänna förslaget till dagordning 

och den föreslagna hanteringen av densamma. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag. 

Dagordning 

1. Kongressens öppning 

2. Rapport från fullmaktsgranskningskommittén 

3. Upprop 

4. Beslut om dagordning 

5. Beslut om arbetsordning 

6. Val av kongressens funktionärer 

a) ordförande 

b) sekreterare 

c) kongressberedning 

d)röstkontrollanter vid slutna omröstningar 

e) protokollsjusterare 

7. Behandling av verksamhet 

a) granskningskommitténs rapport och förslag 

b) förbundsstyrelsens berättelser för 2008, 2009 och 2010 

års verksamheter 

c) beslut om ansvarsfrihet 

8. Beslut om arvode till förbundsstyrelse, revisorer och 

kongressombud 

9. Beslut om valordning för val av förbundsstyrelse, revisorer, 




10. Val av förbundsstyrelse, revisorer, lönekommitté och 

granskningskommitté 

a) förbundsordförande 

b) vice förbundsordförande 

c) förbundssekreterare 

d)avtalssekreterare 

e) arbetande ledamöter till förbundsstyrelsen 

f) revisorer 

g) ledamöter till kommittén som beslutar om de av 

kongressen valda funktionärernas löne- och 

anställningsvillkor 

h)ordförande till granskningskommittén 

i) sekreterare till granskningskommittén 

j) ledamöter till granskningskommittén 

11. Val av ersättare för förbundsstyrelse, revisorer, lönekommitté 


a) ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen 

b) förste ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen 

c) andre ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen 

d)ordinarie ledamöters personliga ersättare 

e) ersättare för revisorer 

f) ersättare för ledamöter i kommittén som beslutar om de 

av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor 

g) ersättare för ledamöter i granskningskommittén 

12. Beslut om valordning för val av valberedning 

13. Nominering till valberedning 



c) ledamöter 

14. Val av valberedning 



c) ledamöter 

15. Nominering av ersättare för ledamöter i valberedningen 

16. Val av ersättare för ledamöter i valberedningen 

17. Vårt samhälle och solidariteten 

18. Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten

19. Vår organisation och starkt medlemskap 

20. Stadgefrågor 

21. Ekonomi- och avgiftsfrågor 

22. Fastställande av handlingslinjer 

23. Kongressens uttalanden 

24. Firmateckning 

25. Beslut om stadgarnas ikraftträdande 

26. Andra frågor 

27. Kongressens avslutning 




Beslut om arbetsordning 

Föredragning 

Monika Theodorsson, förbundsstyrelsen: Förbundsstyrelsens förslag till 

arbetsordning finns på sidorna 6–8 i beslutsboken och på sidorna 13–16 

i handboken. 

Jag föreslår kongressen besluta att godkänna förbundsstyrelsens 

förslag till arbetsordning. 

I debatten deltog: 

Morteza Rajabion, 34 Sjuhärad 

Anders Ferbe, förbundsstyrelsen 

Följande förslag förelåg: 

Förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. 

Morteza Rajabions förslag om att utöka tiden för att avge reservation 

från 15 till 60 minuter. 

Anders Ferbes förslag om bifall till förbundsstyrelsens förslag att reservationstiden 

ska vara 15 minuter. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning i de delar 

där inga motförslag förelåg 

att efter votering begärd av Morteza Rajabion, 34 Sjuhärad, bifalla 

förbundsstyrelsens förslag om tid för avgivande av reservation. 

Arbetsordning 

Ordförande 

Kongressen väljer fyra ordförande som växelvis leder förhandlingarna. 

Ordförandena bör försöka få behandlingen av en pågående fråga avslutad 

innan kongressen ajourneras för till exempel lunch, middag och 

avslutning av kvällsplenum. Ordförandena har därför rätt att lägga 

förslag om att debatten avslutas samt föreslå tidsbegränsning för talarna. 

Sådana förslag kan även läggas av kongressens övriga deltagare. 

Om tjänstgörande ordförande vill delta i debatten ska han/hon överlåta 

åt annan ordförande att leda förhandlingarna. 

Sekreterare och justerare 

Kongressen väljer en huvudsekreterare och fem övriga sekreterare, som 

för kongressens beslutsprotokoll. Detta ska bland annat återge förslag 

och beslut, vilka som deltagit i debatten, handlingslinjer samt tal. Tre 

justerare väljs att justera protokollet. Deltagarna ska så fort det är möjligt 

efter kongressen erhålla ett justerat protokoll.

Kongressberedning 

Kongressen väljer en kongressberedning bestående av nio ledamöter; 

ordförande från förbundskontoret, sju kongressombud som ledamöter 

samt en anställd från förbundskontoret som sekreterare. Då många förslag 

läggs i en fråga, eller då det finns andra skäl att inte direkt avgöra 

frågan, avslutas den första behandlingen med att frågan remitteras till 

kongressberedningen. Sedan utredning i frågan genomförts, eller lagda 

förslag sammanjämkats, utarbetar kongressberedningen ett förslag som 

föreläggs kongressen. 

Omröstningar 

Kongressen väljer sju röstkontrollanter för slutna val. Omröstning sker 

öppet med acklamation, enkel majoritet gäller. Rösträtten är personlig 

och kan därmed inte överlåtas till annan. Om ordföranden har svårt att 

bedöma vilket förslag som erhållit majoritet, eller om något ombud begär 

det, ska votering ske. Votering kan ske genom försöksvotering med 

uppsträckt röstkort eller genom rösträkning. Vid rösträkning används 

elektronisk voteringsutrustning. Vid lika röstetal avgör tjänstgörande 

ordförande med utslagsröst. Den som begär votering ska uppge sitt 

namn. 

För personval gäller sluten omröstning i alla de fall där fler är föreslagna 

än det antal som ska väljas. Vid alla personval måste den som 

blir vald ha fått fler än hälften av alla avgivna godkända röster. Om inte 

det antal kandidater som ska väljas uppnår det röstetalet sker omval 

mellan de två som fått flest röster. Vid lika röstetal avgörs valet genom 

lottning. 

Föredragning och förslag 

Ordet begärs skriftligt. Tiden för varje talare, utom för föredragande, är 

begränsad till fem minuter om inte kongressen beslutar annat. Alla förslag 

och yrkanden i samband med debatt ska avges skriftligt och vara 

försedda med förslagsställarens namn och avdelning. Förslag bör avges 

i början av debatten. Efter att kongressen beslutat avsluta debatten får 

inga ytterligare förslag i frågan läggas. Reservationer ska avges skriftligt 

senast 15 minuter efter det att beslut fattats. 

Behandling av handlingslinjer 

Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer debatteras vid tre seminarier, 

som vart och ett består av två delar: del ett är ett panelsamtal 

mellan förbundsstyrelsens ansvarige samt experter och kritiker som 

ger nya infallsvinklar, del två består av kongressombudens debatt där 

slutsatserna i varje avsnitt av handlingslinjerna samt motioner som hör 

till avsnittet ställs under proposition. 

Om kongressbehandlingen föranleder ändringar av handlingslinjerna 

får kongressberedningen återkomma till kongressen med justerat förslag. 

Dagordningens punkt 26 Andra frågor 

Frågor under dagordningens punkt 26 Andra frågor måste anmälas vid 

dagordningens fastställande för att kunna behandlas av kongressen. 



Permission 

Permission begärs och motiveras skriftligt hos kongressens ordförande. 

För att permission ska beviljas av presidiet krävs att särskilda skäl 

föreligger. Beviljade permissioner noteras i protokollet. 

Åhörare 

Medlemmar i förbundet, och övriga som fått inträdeskort, äger tillträde 

till kongresslokalen i mån av utrymme om inte kongressen vid behandling 

av viss fråga beslutar om annan ordning. 

Kongressens arbetstider 

Dag Fm. Em. Kvällsplenum 

Fredagen den 17 juni 11.30–13.00 14.15–17.00 

Lördagen den 18 juni 09.00–12.00 13.00–17.00 18.00– 

Söndagen den 19 juni 09.00–12.00 13.00–17.00 

Måndagen den 20 juni 09.00–12.00 13.00–15.00 

Presidiet kan till kongressen lägga förslag om förändring av 

arbetstiderna.


Val av kongressens funktionärer 


Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: När det gäller ordförande för kongressen 

ersätts Annelie Borgström av Emma Åkesson.Till ordförande 

för kongressen föreslår förbundsstyrelsen därmed följande: 

Madlen Gunnarsson, 36 Göteborg 

Peter Johansson, 34 Sjuhärad 

Lennart Thörnlund, 2 Norrbotten 

Emma Åkesson, 44 Halland 


Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Till sekreterare för kongressen föreslår 

förbundsstyrelsen följande: 

Monika Theodorsson, förbundskontoret, huvudsekreterare 

Thomas Axelsson, förbundskontoret 

Helena Eriksson, förbundskontoret 

Lea Skånberg, förbundskontoret 

Angelica Teiffel, förbundskontoret 

Stefan Wiberg, förbundskontoret 

c) kongressberedning 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Till kongressberedning för kongressen 

föreslår förbundsstyrelsen följande: 

Anders Ferbe, förbundskontoret, ordförande 

Erica Sjölander, förbundskontoret, sekreterare 

Renate Almén, 9 Västra Gästrikland 

Simon Andrijevski, 50 Mellersta Skåne 

Magnus Bergqvist, 14 Klarälven 

Carola Andersson, 4 Södra Västerbotten 

Camilla Johansson, 28 Västra Skaraborg 

Annika Josefson, 30 Bohuslän-Dal 

Ola Mårtensson, 42 Östra Kronoberg 

d) röstkontrollanter 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Till röstkontrollanter vid slutna omröstningar 

för kongressen föreslår förbundsstyrelsen följande: 

Rune Högnäs, förbundskontoret, ordförande 

Kent Bursjöö, revisor 

Bo Karlsson, revisor 

Roland Larsson, revisor 

Anna Björklund, 31 Norra Kalmar län 

Milan Bogicevic, 21 Södertälje 

Eva Olsson, 13 Bergslagen 



e) protokollsjusterare 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Till protokollsjusterare för kongressen 

föreslår förbundsstyrelsen följande: 

Per Svensson, 15 Stockholm 

Roland Tergeland, 26 Västra Östergötland 

Camilla Wedin, 41 Kalmarsund 

Jag föreslår kongressen besluta att bifalla förbundsstyrelsens förslag 

till kongressens funktionärer. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag till kongressens funktionärer.


Behandling av verksamhet 

a) granskningskommitténs rapport och förslag 

b) förbundsstyrelsens berättelser för 2008, 2009 och 2010 års 

verksamheter 

c) beslut om ansvarsfrihet 

Föredragning 

Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Granskningskommitténs 

uppgift är att granska förbundsstyrelsens verksamhet under 

den gångna kongressperioden. Detta görs utifrån protokoll, verksamhetsberättelser 

och andra dokument som kommittén vill ta del av samt att 

kongressens ombud enligt stadgarnas § 14 mom. 9 ska ges tillfälle att ge 

synpunkter på den verksamhet som genomförts under kongressperioden. 

Samma möjlighet har getts förbundets 52 avdelningar. 

På kongressen ska granskningskommittén föredra sin granskning av 

förbundsstyrelsens förvaltning av verksamheten samt till- eller avstyrka 

ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden. 

Utifrån detta uppdrag har den av IF Metalls första ordinarie kongress 

utsedda granskningskommittén granskat förbundets verksamhet 

för åren 2008, 2009 och 2010. 

Granskningskommitténs rapport återfinns i sin helhet i kongressens 

beslutsbok sidorna 9–12, varför jag inte avser att beröra den. Dock finns 

det anledning att beröra den utredning om granskningskommitténs 

uppdrag som förbundsstyrelsen genomfört sedan föregående kongress, 

då dåvarande kommittérapport initierade en översyn av kommitténs 

arbetsuppgifter och roll. Översynen borde ses utifrån både förhållandet 

till förbundets beslutsorgan och till revisorerna. 

Förbundsstyrelsen tillsatte arbetsgrupp för att göra en sådan översyn 

och denna lämnade sina synpunkter till förbundsstyrelsen i oktober 

2009. Arbetsgruppens slutsatser innebar framför allt en renodling 

av kommitténs arbetsuppgifter till att granska hur förbundsstyrelsen 

verkställt besluten tagna vid 2008 års kongress. Därutöver lämnades 

ett antal förslag som mer var av karaktären förtydliganden. Förbundsstyrelsen 

beslutade därefter i enlighet med arbetsgruppens förslag. Det 

är också utifrån detta som granskningskommitténs arbete har bedrivits 

inför denna kongress. 

Kommitténs granskning av förbundsstyrelsens verksamhet under 

kongressperioden har inte resulterat i att kommittén finner någon anledning 

att rikta någon kritik mot förbundsstyrelsen för sin förvaltning av 

förbundet under kongressperioden. Granskningskommittén tillstyrker 

ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för den aktuella kongressperioden. 

Jag yrkar bifall till granskningskommitténs förslag. 


att godkänna granskningskommitténs rapport 



att godkänna förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser för 2008, 

2009 och 2010 

att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för förbundets verksamhet 

under kongressperioden. 

Granskningskommitténs rapport 

Inledning 

Granskningskommittén för Industrifacket Metall, utsedd av förbundets 

första ordinarie kongress, avger härmed sin rapport till förbundets andra 

ordinarie kongress. 

Granskningskommitténs uppdrag 

Kommittén uppfattar att uppdraget är att granska förbundsstyrelsens 

verksamhet under den gångna kongressperioden utifrån protokoll, 

verksamhetsberättelser och andra dokument som kommittén tagit del 

av samt kongressombudens och avdelningarnas insända yttranden efter 

kommitténs förfrågan. På kongressen ska granskningskommittén föredra 

sin granskning av förbundsstyrelsens förvaltning av verksamheten 

samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden. 

Granskningskommitténs sammansättning 

Leif Håkansson, 29 Norra Älvsborg, ordförande 

Linda Andersson, 25 Mellersta Östergötland, ledamot 

Jonas Larsson, 26 Västra Östergötland, ledamot 

Harry Rantakyrö, 1 Malmfälten, ledamot 

Mats-Åke Selfors, 16 Mälardalen, ledamot 

Kent Bursjöö, 30 Bohuslän-Dal, revisor 

Bo Karlsson, 3 Norra Västerbotten, revisor 

Roland Larsson, 15 Stockholm, revisor 

Gerry Strandberg, 27 Östra Skaraborg, ersättare 

Rune Högnäs, förbundskontoret, sekreterare 

Granskningskommitténs arbetssätt 

Kommittén har haft fem sammanträden omfattande en till två dagar. 

Kommitténs granskning har utförts genom granskning av förbundsstyrelsens 

verksamhet och beslut om: 

• förbundets verksamhet 2008, 2009 och 2010 

• Industrifacket Metalls första ordinarie kongress beslut och förbundsstyrelsens 

uppföljning av dessa 

• dispenser och avvikelser från förbundets stadgar. 

Kommittén har dessutom träffat representanter för förbundsledningen 

för kompletterande information samt givit kongressens ombud möjlighet 

att enligt förbundets stadgar § 14 mom. 9 ge synpunkter på den 

verksamhet som genomförts under kongressperioden. Samma möjlighet 

har givits förbundets avdelningar.

Utredning om granskningskommitténs uppgifter 

På förslag från granskningskommittén till förbundets första ordinarie 

kongress har förbundsstyrelsen utrett granskningskommitténs uppgifter. 

I utredningen ingick Anders Ferbe, ordförande, Yvonne Kindström, 

Anne Sandberg och Monika Theodorsson, samtliga förbundskontoret, Bo 

Karlsson, kongressvald revisor, samt Leif Håkansson och Rune Högnäs, 

båda granskningskommittén. 

Utredningens rapport och förslag har behandlats av förbundsstyrelsen, 

som beslutade 

att granskningskommitténs uppdrag till 2011 års kongress när det 

gäller granskningen av förbundsstyrelsens förvaltning av verksamheten 

består i att granska hur förbundsstyrelsen verkställt besluten 

tagna på 2008 års kongress 

att granskningskommittén tillser att kongressombuden och avdelningarna 

får tillfälle att ge synpunkter på den verksamhet som 

genomförts under kongressperioden, vilken framgår av verksamhetsberättelserna 

att granskningskommittén avger en skriftlig redovisning av sin 

granskning som ska vara avdelningarna och kongressombuden till 

handa senast sex veckor före kongressens öppnande 

att granskningskommittén på kongressen föredrar sin granskning 

samt eventuella inkomna synpunkter från kongressombud och avdelningar 

att granskningskommittén till- eller avstyrker ansvarsfrihet för den 

gångna kongressperioden ur ett verksamhetsperspektiv. 

Granskningskommitténs slutsatser av sin granskning 

Förbundsstyrelsen har under kongressperioden fattat beslut i ett mycket 

stort antal olika frågor med anledning av förbundets första ordinarie 

kongress. Detta har gällt både med anledning av motioner och förslag 

som kongressen beslutade om och genomförandet av den dagliga fackliga 

verksamheten i förbundet. 

Vid förbundets första ordinarie kongress fattades beslut rörande 591 

att-satser, varav 159 bifölls, 198 avslogs, 180 beaktades och 54 överlämnades 

till avtalsrådet. Samtliga bifallna att-satser har tagits om hand 

och redovisats till granskningskommittén. Samma sak gäller de motioner 

som kongressen beslutade vara beaktade. Samtliga att-satser som 

överlämnades till avtalsrådet har tagits om hand, dock har det inte i 

samtliga fall gått att följa upp vad som hänt med dem därefter. Granskningskommittén 

har med anledning av detta fört diskussioner med 

ansvarig i förbundsledningen, som i framtiden kommer att tillse att det 

finns system för att följa upp även detta. Granskningskommittén anser 

därmed att frågan är tillfredsställande besvarad. 

Granskningskommittén har även denna gång tittat på hanteringen 

av förbundets stadgar. Här kan noteras att det fattats avsevärt färre 



sådana beslut under den senaste kongressperioden än under perioden 

2006–2007. De beslut som fattats har i de allra flesta fall stöd i förbundets 

stadgar i form av en rätt för förbundsstyrelsen att hantera frågan. 

De undantag som finns är konsekvensen av politiska beslut som inte 

kunnat förutses av tidigare kongress. Granskningskommittén ser ingen 

anledning att kritisera förbundsstyrelsen för de fattade besluten, men 

vill ändå påpeka att det är viktigt att skrivningarna i förbundets stadgar 

är aktuella i förhållande till tillämpningen av desamma. 

Granskningskommittén har erhållit svar från fem kongressombud, 

men inte från någon avdelning, på det brev som sänts till kongressens 

ombud och till avdelningarna. De frågor och ifrågasättanden som kongressombuden 

tagit upp rör ”motioner som skickats till avtalsrådet för 

beslut”, ”integration” samt ”inriktning eller detaljbeslut”. 

Granskningskommittén kan inte se att de motioner som överlämnats 

till avtalsrådet hanterats på ett formellt felaktigt sätt. Avtalsrådet har 

dessutom godkänt beslutsordningen. Granskningskommittén anser dock 

att det alltid är viktigt att beslutsorganen är noga med att se till att deltagande 

ombud kan följa beslutsordningen och känna sig bekväma med 

att beslut fattats i laga ordning. 

I fråga om integrationsfrågans hantering kan granskningskommittén 

konstatera att ett program för IF Metalls integrationsarbete tagits fram 

och beslutades av förbundsstyrelsen den 26 januari 2011. Därmed är 

kongressens uppdrag utfört och granskningskommittén anser inte att 

det ligger inom dess område att ha uppfattningar om när under kongressperioden 

ett beslut genomförs. 

Frågan om ”inriktning eller detaljbeslut” i kongressombudens yttrande 

anser granskningskommittén mer handlar om förbundsstyrelsens 

planering av kongressen än en synpunkt till granskningskommittén, 

dock vill granskningskommittén instämma i ombudens slutsatser; att 

aldrig tumma på den demokratiska processen. 

Granskningskommitténs granskning av förbundets verksamhet och 

förbundsstyrelsens förvaltning har inte resulterat i att kommittén finner 

någon anledning att kritisera förbundsstyrelsen för dess förvaltning av 

förbundet under den gångna kongressperioden. Granskningskommittén 

tillstyrker därmed ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen för den aktuella 

kongressperioden. 

Granskningskommittén föreslår kongressen besluta 

att godkänna granskningskommitténs rapport 

att godkänna förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser för 2008, 

2009 och 2010 

att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för förbundets verksamhet 

under kongressperioden.


Beslut om arvode till förbundsstyrelse, revisorer och 

kongressombud 

Föredragning 

Ulf Andersson, förbundskontoret: Kongressombud! Enligt stadgarna 

§ 14 mom. 11 ska kongressen fastställa arvoden för förbundsstyrelsens 

ledamöter samt för förbundsrevisorerna och kongressombuden. 

Förbundsstyrelseberedningen föreslår att arvoden fastställs enligt 

följande: 

– Förbundsstyrelsens i produktionen verksamma ledamöter, liksom 

revisorerna, får ett årsarvode motsvarande ett halvt prisbasbelopp. 

– Ersättare för förbundsstyrelseledamot, liksom ersättare för revisor, 

får ett mötesarvode motsvarande en tiondel av ordinarie ledamots 

respektive revisors årsarvode. 

– Kongressombud får ett kongressarvode uppgående till 2 200 kronor, 

utöver ersättning enligt resereglementet. 

Jag yrkar bifall till förslaget. 


att bifalla förbundsstyrelseberedningens förslag om arvoden. 



Dagordningen punkt 9 

Beslut om valordning för val av förbundsstyrelse, 

revisorer, lönekommitté och granskningskommitté 

Föredragning 

Svante Bylund, valberedningens ordförande: Kongresskamrater! Dagordningens 

punkt 9 finns på sidorna 13 och 14 i beslutsboken. 

Jag ska nämna några ord om valberedningens arbete och förslag. Den 

ger en kort beskrivning av den inriktning som valberedningen ska ha 

och har haft under sitt arbete att försöka beakta en så bred representativitet 

som möjligt sett utifrån både geografiska förhållanden, branschmässig 

hänsyn, relationen små och stora företag, kompetens, jämställdhetskriterier 

och kongressens tidigare intentioner om att stödja en 

föryngringsprocess. Foldern Valberedningens förslag är utskickad till er 

och är i samtliga delar enhällig. 

Vi har hanterat 709 nomineringar, flertalet från avdelningar, 10 från 

förbundskontoret och 2 från klubbar. 86 personer har nominerats till 

de 70 uppdrag som kongressen ska genomföra val av. 43 avdelningar 

har nominerat. Det finns nominerade personer från 43 avdelningar, 

vilket innebär att 9 avdelningar saknar nominerade. 

Valberedningens förslag har inneburit nominering av 30 procent 

kvinnor. En genomsnittsålder på 47 år har tyvärr visat att vi inte har 

lyckats fullt ut med föryngringsprocessen. 38 avdelningar har föreslagits 

till kongressuppdrag. 

När det gäller fördelningen av avtalstillhörighet har ambitionen varit 

att få en fördelning som är någorlunda jämn utifrån antalet medlemmar 

på de olika avtalsområdena. Det är Teknikavtalet IF Metall som dominerar. 

I valberedningens folder finns förslag på ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen. 

Carina Kärrlander, som ska byta arbete och inte längre 

kommer att tillhöra IF Metall, har återtagit sin nominering. Valberedningen 

har därför utnyttjat möjligheten att lämna egna förslag och 

nominerar Jenny Påhlsson Andersson, 24 Norra Östergötland, tidigare 

valberedningens förslag till andre ersättare, till ordinarie ledamot i 

förbundsstyrelsen. Som andre ersättare föreslår vi Bo Pettersson, 40 

Västbo, som inte tidigare varit valberedningens förslag men som står 

med som nominerad. Det är den korrigering som valberedningen gjort 

på grund av den uppkomna situationen. 

För personval gäller i enlighet med stadgarna § 14 mom. 8 sluten 

omröstning i alla de fall där fler är föreslagna och kvarstår som nominerade 

än det antal som ska väljas. 

Vad avser val av ersättare för de arbetande ledamöterna i förbundsstyrelsen 

föreslår dock valberedningen att valen sker med acklamation 

om ingen ytterligare nominerad föreslås väljas. 

I övrigt föreslår valberedningen kongressen besluta att godkänna 

valordningen och valberedningens rapport och att ge valberedningen 

i uppdrag att efter val av förbundsstyrelsens ordinarie ledamöter och

ersättare återkomma med förslag till arbetande ledamöters personliga 

ersättare. 

Jag yrkar bifall till valberedningen förslag. 


att bifalla valberedningens förslag. 

Förslag till valordning 

Valberedningens sammansättning 

För att förbereda 2011 års val av förbundsstyrelse, revisorer, lönekommitté 

och granskningskommitté valde 2008 års kongress följande 

valberedning: 

Svante Bylund, förbundskontoret, ordförande 

Thomas Hurtig, 49 Nordvästra Skåne 


Eva Larsson, 27 Östra Skaraborg 





Ray Olsson, förbundskontoret, sekreterare 

Till ersättare valdes: 


Lars Sonestedt, 25 Mellersta Östergötland 

Monica Persson, 7 Hälsingland 

Valberedningens sammanträden 

Valberedningen har haft tre sammanträden; ett under 2010 och två 

under 2011, varav ett genomfördes under två dagar. Vid det första sammanträdet 

behandlades valberedningens ansvarsområden och arbetsformer 

samt utlysandet av nomineringarna. 

Vid övriga sammanträden har valberedningen gått igenom samtliga 

inkomna nomineringar och fastställt valberedningens förslag samt 

färdigställt information till kongressombuden. 

Till samtliga sammanträden har valberedningens ersättare inbjudits. 

Valberedningens arbete och förslag 

Valberedningen har med sitt förslag försökt att beakta en så bred representativitet 

som möjligt utifrån geografisk och branschmässig hänsyn, 

relation mellan små och stora företag, kompetens, jämställdhetskriterier 

samt kongressens intentioner att stödja föryngringsprocessen. 

De nominerade som av valberedningen inte föreslås till uppdraget 

har tillfrågats om de vill kvarstå som nominerade. De som valt att kvarstå 

är – tillsammans med dem som valberedningen föreslår – presenterade 

i foldern Valberedningens förslag. 

Valberedningens förslag är i samtliga delar enhälligt. 



Valordning 

Valberedningen har i sitt förslag till val enligt stadgarna § 14 mom. 6 

och § 15 mom. 3 försökt att beakta en så bred representativitet som 

möjligt utifrån vad som beskrivits ovan. Valberedningen har även utnyttjat 

möjligheten att lämna egna förslag till nomineringar. Med det 

förfarandet är valordningen given och framgår av dagordningspunkterna 

10 och 11. 

Valförfarande 

För personval gäller i enlighet med stadgarna § 14 mom. 8 sluten omröstning 

i alla de fall där fler är föreslagna och kvarstår som nominerade 

än det antal som ska väljas. 

Vad avser val av ersättare för de arbetande ledamöterna i förbundsstyrelsen 

föreslår dock valberedningen att valen sker med acklamation 

om ingen ytterligare nominerad föreslås väljas. Valförfarandet sker då 

enligt följande ordning: 

1. Valberedningen föreslår och kongressen väljer 13 förste ersättare för 

arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen. 

2. Valberedningen föreslår och kongressen väljer 13 andre ersättare för 

arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen. 

3. Valberedningen ges i uppdrag att, efter val av ordinarie ledamöter 

och ersättare, återkomma med förslag till personliga ersättare för de 

ordinarie ledamöterna.


Val av förbundsstyrelse, revisorer, lönekommitté och 

granskningskommitté 

a) val av förbundsordförande 

Svante Bylund, valberedningens ordförande: Valberedningen har gått 

igenom nomineringarna till förbundsordförande. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Stefan 

Löfven. 

Valberedningen föreslår att Stefan Löfven väljs till förbundsordförande 

och att valet sker med acklamation. 

Kongressen beslutade med acklamation 

att välja Stefan Löfven till förbundsordförande. 

b) val av vice förbundsordförande 


igenom nomineringarna till vice förbundsordförande. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Anders 

Ferbe. 

Valberedningen föreslår att Anders Ferbe väljs till vice förbundsordförande 



att välja Anders Ferbe till vice förbundsordförande. 

c) val av förbundssekreterare 


igenom nomineringarna till förbundssekreterare. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Monika 

Theodorsson. 

Valberedningen föreslår att Monika Theodorsson väljs till förbundssekreterare 



att välja Monika Theodorsson till förbundssekreterare. 

d) val av avtalssekreterare 


igenom nomineringarna till avtalssekreterare. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Veli- 

Pekka Säikkälä. 

Valberedningen föreslår att Veli-Pekka Säikkälä väljs till avtalssekreterare 





att välja Veli-Pekka Säikkälä till avtalssekreterare. 

Tack 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Kamrater, detta är stort! Det är nu 

tredje gången jag väljs till förbundsordförande för IF Metall. Det känns 

lika stort varje gång. För Monika är det första gången hon blir kongressvald, 

för Pekka är det andra gången och för Anders är det som för 

mig tredje gången. 

Jag har fått i uppdrag att tacka för oss alla fyra. Monika, Anders 

och Pekka står nu bredvid mig. Det symboliserar också att vi är ett lag. 

Ett lag som fungerar väldigt bra tillsammans. Vi kan och ska ha olika 

uppfattningar. Men när vi har bestämt oss då är vi enade. Vi är också 

tillsammans med förbundsstyrelseberedningen och förbundsstyrelsen 

gemensamt ansvariga. 

Det är inte bara Pekka som är ansvarig för avtalsfrågorna, det är 

inte bara Anders som är ansvarig för utredningsoch internationella 

frågor, det är inte bara Monika som är ansvarig för organisering. Vi är 

tillsammans precis som i en avdelnings- eller klubbstyrelse gemensamt 

ansvariga. Men så har vi våra speciella ansvarsområden där vi har ett 

ansvar att driva frågorna. 

Vi ser alla fyra fram emot debatterna på denna kongress. Vi ser alla 

fyra fram emot att få leda IF Metall och förverkliga alla beslut som vi 

ska fatta på kongressen. 

Vi ser fram emot att få jobba med den förbundsstyrelse som ni snart 

ska välja. Vi lovar att vi ska göra vårt yttersta för att förbättra medlemmarnas 

villkor. 

Så, från oss alla till er alla, ett hjärtligt tack. 

Vi ska med er forma framtiden! 


e) val av arbetande ledamöter till förbundsstyrelsen 


igenom nomineringarna till arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen. 

13 personer ska väljas och 22 personer har nominerats. 

Utöver de 13 som valberedningen föreslår är Ulf Carlson, 18 Örebro 

län, Anders Friebe, 44 Halland, Conny Holm, 33 Vätterbygden, Stefan 

Hultman, 6 Mellersta Norrland, Camilla Johansson, 28 Västra Skaraborg, 

Roger Lamell, 12 Uppland, Björn Olsson, 46 Västra Blekinge, 

Andreas Persson, 37 Gotland, och Gerry Strandberg, 27 Östra Skaraborg, 

nominerade. Samtliga har återtagit sina nomineringar. 

Valberedningen föreslår att följande 13 personer väljs till arbetande 

ledamöter i förbundsstyrelsen och att valet sker med acklamation. 

Ingemar Andersson, 4 Södra Västerbotten 

Monica Benjaminsson, 35 Mellersta Älvsborg 

Jamal El-Haj, 51 Malmö 

Anna Fernebro, 50 Mellersta Skåne

Lena Fornstedt, 22 Södra Sörmland 

Martin Gunnarsson, 39 Östbo 

Bert Johansson, 2 Norrbotten 

Jan Nilsson, 15 Stockholm 

Marie Nilsson, 30 Bohuslän-Dal 

Jenny Påhlsson Andersson, 24 Norra Östergötland 

Bjarne Rasmussen, 19 Östra Värmland 

Mikael Sällström, 36 Göteborg 

Berth Thulin, 16 Mälardalen 



f) val av revisorer 


igenom nomineringarna till förbundsrevisorer. 

Tre personer ska väljas och sju personer har nominerats. 

Utöver de tre som valberedningen föreslår är Kent Bursjöö, 30 Bohuslän-Dal, 

Sten-Åke Ek, 42 Östra Kronoberg, Göran Gustafsson, 25 

Mellersta Östergötland, och Lars Halvarson, 10 MittDalarna, nominerade. 

Samtliga har återtagit sina nomineringar. 

Valberedningen föreslår att följande tre personer väljs till förbundsrevisorer 


Bo Karlsson, 3 Norra Västerbotten 

Peter Krantz, 36 Göteborg 

Roland Larsson, 15 Stockholm 



auktoriserad revisor 

Svante Bylund, valberedningens ordförande: Enligt stadgarna ska kongressen 

utse auktoriserad revisor. 

Jag föreslår att Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB utses att utföra 

revisionen under kommande kongressperiod och att auktoriserade 

revisorn Sune Johnson på detta revisionsföretag tills vidare är huvudansvarig 

för revisionen. 



g) val av ledamöter till kommittén som beslutar om de av kongressen 

valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor 


igenom nomineringarna till ledamöter i kommittén som beslutar om de 

av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor. 



Tre personer ska väljas och fem personer har nominerats. 

Utöver de tre som valberedningen föreslår är William Frank, 4 Södra 

Västerbotten, och Carita Spångberg, 33 Vätterbygden, nominerade. Båda 

har återtagit sina nomineringar. 

Valberedningen föreslår att följande tre personer väljs till ledamöter 

i kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionärernas 

löne- och anställningsvillkor och att valet sker med acklamation. 

Thomas Andersson, 12 Uppland 

Besim Matoshi, 39 Östbo 

Miroslav Milurovic, 46 Västra Blekinge 



h) val av ordförande till granskningskommittén 


igenom nomineringarna till ordförande i granskningskommittén. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Leif 

Håkansson, 29 Norra Älvsborg. 

Valberedningen föreslår att Leif Håkansson, 29 Norra Älvsborg, 

väljs till ordförande i granskningskommittén och att valet sker med 

acklamation. 



i) val av sekreterare till granskningskommittén 


igenom nomineringarna till sekreterare i granskningskommittén. 

Enligt stadgarna § 14 mom. 9 är det förbundsstyrelsen som föreslår 

sekreterare. 

En person ska väljas och föreslagen är Hannu Hakala, förbundskontoret. 

Valberedningen föreslår att Hannu Hakala väljs till sekreterare i 

granskningskommittén och att valet sker med acklamation. 



j) val av ledamöter till granskningskommittén 


igenom nomineringarna till ledamöter i granskningskommittén. 

Fyra personer ska väljas och åtta personer har nominerats. 

Utöver de fyra som valberedningen föreslår är Linda Andersson, 25 

Mellersta Östergötland, Leif Håkansson, 29 Norra Älvsborg, Joachim

Norelius, 10 MittDalarna, och Harry Rantakyrö, 1 Malmfälten, nominerade. 


Valberedningen föreslår att följande fyra personer väljs till ledamöter 

i granskningskommittén och att valet sker med acklamation. 

Kent Eriksson, 5 Höga Kusten 

Morgan Fagerström, 44 Halland 

Jonas Larsson, 26 Västra Östergötland 

Camilla Stridh, 31 Norra Kalmar län 






Val av ersättare för förbundsstyrelse, revisorer, 


a) val av ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen 


igenom nomineringarna till ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen. 

Sex personer ska väljas och sex personer har nominerats, samtliga 

förbundskontoret. 

Valberedningen föreslår att följande sex personer väljs till ersättare 

för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen, att de inträder i den 

ordning de uppräknas och att valet sker med acklamation. 

Lea Skånberg 

Christer Persson 

Carin Wallenthin 

Ulf Sjödin 

Anna Gustafsson 

Lars Ankarfjäll 



b) val av förste ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen 


igenom nomineringarna till ersättare för de arbetande ledamöterna i 

förbundsstyrelsen. 

13 personer ska väljas och 42 personer har nominerats. 

Valberedningen föreslår att följande 13 personer väljs till förste 

ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen och att valet sker 

med acklamation om ingen ytterligare nominerad föreslås väljas. 

Jonas Andersson, 48 Norra Skåne 

Tonnie Andersson, 29 Norra Älvsborg 

Ulla Brännström, 3 Norra Västerbotten 

Kennet Carlsson, 36 Göteborg 

Ulf Carlson, 18 Örebro län 

Lis Erixon, 38 Mellersta Kalmar län 

Göran Gustafsson, 25 Mellersta Östergötland 

Catharina Hellerstedt, 15 Stockholm 

Stefan Hultman, 6 Mellersta Norrland 


Marie Lönn, 16 Mälardalen 

Hans-Åke Mårtensson, 49 Nordvästra Skåne 

Lars Olof Petersson, 42 Östra Kronoberg



c) val av andre ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen 

Svante Bylund, valberedningens ordförande: Efter det att valberedningen 

lagt sitt förslag till valet av förste ersättare för ledamöterna i 

förbundsstyrelsen återstår 29 nominerade. 

Utöver de 13 som valberedningen föreslår är Ingemar Andersson, 

4 Södra Västerbotten, Magnus Bergqvist, 14 Klarälven, Anna Björklund, 

31 Norra Kalmar län, Ulf Carlsson, 18 Örebro län, Jamal El-Haj, 51 

Malmö, Camilla Hallin, 42 Östra Kronoberg, Bert Johansson, 2 Norrbotten, 

Tomas Karlsson, 2 Norrbotten, Marie Lindqvist, 34 Sjuhärad, 

Johnny Nilsson, 52 Södra Skåne, Pasi Niskaner, 27 Östra Skaraborg, 

Andreas Persson, 37 Gotland, Bjarne Rasmussen, 19 Östra Värmland, 

Berth Thulin, 16 Mälardalen, och Emma Åkesson, 44 Halland, nominerade. 


Valberedningen föreslår att följande 13 personer väljs till andre 

ersättare för arbetande ledamöter i förbundsstyrelsen och att valet sker 

med acklamation om ingen ytterligare nominerad föreslås väljas. 

Lars Ask, 27 Östra Skaraborg 

Magnus Bergkvist, 14 Klarälven 

Robert Emanuelsson, 36 Göteborg 

Anders Friebe, 44 Halland 

Fredrik Holmgren, 11 Västra Dalarna 

Arijana Jazic, 32 Höglandet 

Johan Järvklo, 21 Södertälje 

Björn Olsson, 46 Västra Blekinge 

Kjell Persson, 7 Hälsingland 

Bo Pettersson, 40 Västbo 

Karl Sahlin, 13 Bergslagen 

Carita Spångberg, 33 Vätterbygden 

Camilla Wahlström, 5 Höga Kusten 




Av de från början 42 personer som nominerats till ersättare för arbetande ledamöter 

i förbundsstyrelsen har Jenny Påhlsson Andersson, efter förslag från valberedningen, 

valts till ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen. 

d) ordinarie ledamöters personliga ersättare 

Svante Bylund, valberedningens ordförande: Valberedningen har nu 

gått igenom valen av förste och andre ersättare för arbetande ledamöter 

i förbundsstyrelsen. 



Valberedningen föreslår att arbetande ledamöters personliga förste 

och andre ersättare placeras enligt följande och att valet sker med acklamation. 

för Ingemar Andersson, 4 Södra Västerbotten 

Stefan Hultman, 6 Mellersta Norrland 


för Monica Benjaminsson, 35 Mellersta Älvsborg 

Lars Olof Petersson, 42 Östra Kronoberg 


för Jamal El-Haj, 51 Malmö 

Hans-Åke Mårtensson, 49 Nordvästra Skåne 

Björn Olsson, 46 Västra Blekinge 

för Anna Fernebro, 50 Mellersta Skåne 

Jonas Andersson, 48 Norra Skåne 


för Lena Fornstedt, 22 Södra Sörmland 


Fredrik Holmgren, 11 Västra Dalarna 

för Martin Gunnarsson, 39 Östbo 

Lis Erixon, 38 Mellersta Kalmar län 

Carita Spångberg, 33 Vätterbygden 

för Bert Johansson, 2 Norrbotten 

Ulla Brännström, 3 Norra Västerbotten 


för Jenny Påhlsson Andersson, 24 Norra Östergötland 

Göran Gustafsson, 25 Mellersta Östergötland 

Bo Pettersson, 40 Västbo 

för Jan Nilsson, 15 Stockholm 

Catharina Hellerstedt, 15 Stockholm 


för Marie Nilsson, 30 Bohuslän-Dal 

Tonnie Andersson, 29 Norra Älvsborg 

Arijana Jazic, 32 Höglandet 

för Bjarne Rasmussen, 19 Östra Värmland 

Ulf Carlson, 18 Örebro län 

Karl Sahlin, 13 Bergslagen 

för Mikael Sällström, 36 Göteborg 

Kennet Carlsson, 36 Göteborg 

Robert Emanuelsson, 36 Göteborg 

för Berth Thulin, 16 Mälardalen 

Marie Lönn, 16 Mälardalen 

Magnus Bergkvist, 14 Klarälven 


att bifalla valberedningens förslag.

e) val av ersättare för revisorer 


igenom nomineringarna till ersättare för revisorer. 

Tre personer ska väljas och sex personer har nominerats. 

Utöver de tre som valberedningen föreslår är Göran Gustafsson, 25 

Mellersta Östergötland, Peter Krantz, 36 Göteborg, och Urban Larsson, 

18 Örebro län, nominerade. Samtliga har återtagit sina nomineringar. 

Valberedningen föreslår att följande tre personer väljs till ersättare 

för revisorer, att de inträder i den ordning de uppräknas och att valet 

sker med acklamation. 

Christin Sjöroos, 15 Stockholm 

Lars Halvarson, 10 MittDalarna 

Sten-Åke Ek, 42 Östra Kronoberg 



f) val av ersättare för ledamöter i kommittén som beslutar om 

de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor 


igenom nomineringarna till ersättare för ledamöter i kommittén som 

beslutar om de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor. 

Tre personer ska väljas och två personer har nominerats, nämligen 

Thomas Andersson, 12 Uppland, och Mats Bäcklund, 2 Norrbotten. 

Thomas Andersson, 12 Uppland, har återtagit sin nominering. 

Valberedningen har tillämpat sin stadgemässiga skyldighet att komplettera 

och beslutat att nominera Camilla Johansson, 28 Västra Skaraborg, 

och Emma Åkesson, 44 Halland. 

Valberedningen föreslår att följande tre personer väljs till ersättare 

för ledamöter i kommittén som beslutar om de av kongressen valda 

funktionärernas löne- och anställningsvillkor, att de inträder i den ordning 

de uppräknas och att valet sker med acklamation. 


Emma Åkesson, 44 Halland 

Mats Bäcklund, 2 Norrbotten 



g) val av ersättare för ledamöter i granskningskommittén 


igenom nomineringarna till ersättare för ledamöter i granskningskommittén. 

Fyra personer ska väljas och sju personer har nominerats. 



Utöver de som valberedningen föreslår är Leif Håkansson, 29 Norra 

Älvsborg, Stefan Leiding, 21 Södertälje, och Camilla Stridh, 31 Norra 

Kalmar län, nominerade. Samtliga har återtagit sina nomineringar. 

Valberedningen föreslår att följande fyra personer väljs till ersättare 

för ledamöter i granskningskommittén, att de inträder i den ordning de 

uppräknas och att valet sker med acklamation. 

Linda Andersson, 25 Mellersta Östergötland 

Gerry Strandberg, 27 Östra Skaraborg 

Joachim Norelius, 10 MittDalarna 

Ulf Mattsson, 18 Örebro län 


att bifalla valberedningens förslag.


Beslut om valordning för val av valberedning 

Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Jag vill börja med 

att å ledamöterna i granskningskommitténs vägnar, de nyvalda och 

ersättarna, tacka för förtroendet. 

Tid för nominering av ordförande, sekreterare, ledamöter och ersättare 

i valberedningen utlyses under pågående kongress enligt stadgarna 

§ 14 mom. 7. Rätt att nominera personer till valberedningen har kongressen 

– med undantag av sekreterare, som nomineras av förbundsstyrelsen. 

Med kongressen avses samtliga röstberättigade. 

Samtliga medlemmar i IF Metall är valbara, förutom de personer 

som denna kongress har valt till uppdrag enligt stadgarna § 14 mom. 6 

och med den begränsning om verksamma i produktionen som anges i 

§ 14 mom. 7. Nominering sker elektroniskt. Av nomineringen ska framgå 

den nominerades namn och avdelningsnummer. 

Granskningskommittén föreslår i enlighet med stadgarna § 14 mom. 7 

följande valordning för val av valberedningens ordförande, sekreterare, 

ledamöter och ersättare: 

1. Kongressen nominerar och granskningskommittén föreslår val av 

ordförande. Kongressen beslutar om ordförande till valberedningen. 

2. Enligt stadgarna § 14 mom. 7 föreslår förbundsstyrelsen val av sekreterare. 

Kongressen beslutar om sekreterare till valberedningen. 

3. Kongressen nominerar och granskningskommittén föreslår val av sju 

ledamöter. Kongressen beslutar om ledamöter till valberedningen. 

4. Kongressen nominerar och granskningskommittén föreslår val av tre 

ersättare för de ordinarie ledamöterna i valberedningen. Kongressen 

beslutar om ersättare för de ordinarie ledamöterna i valberedningen. 

Jag yrkar bifall till granskningskommitténs förslag till valordning för 

val av valberedning. 


att bifalla granskningskommitténs förslag. 




Nominering till valberedning 



Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Granskningskommittén 

föreslår att kongressen utlyser nominering av ordförande och 

sekreterare till valberedningen. 

Jag vill påminna om att det enligt stadgarna § 14 mom. 7 endast är 

förbundsstyrelsen som har rätt att föreslå sekreterare. 

Granskningskommittén föreslår att nomineringstiden avslutas 

klockan 10.40 lördagen den 18 juni 2011. 





Nomineringen av ordförande och sekreterare till valberedningen förklarades avslutad 

klockan 10.40 lördagen den 18 juni 2011. 

c) ledamöter 

Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Jag föreslår att 

kongressen påbörjar nomineringen av sju ledamöter till valberedningen. 

Jag vill påminna om skrivningen i stadgarna § 14 mom. 7 att av 

det totala antalet ordinarie ledamöter ska minst sju vara verksamma 

i produktionen. Eftersom kongressen i de tidigare valen till valberedning 

valt ombudsmän så är enbart personer verksamma i produktionen 

möjliga att nominera. 


klockan 14.30 lördagen den 18 juni. 





Nomineringen av sju ledamöter till valberedningen förlängdes till klockan 15.00 och 

förklarades avslutad klockan 15.08 lördagen den 18 juni 2011.


Val av valberedning 



har gått igenom nomineringarna till ordförande i valberedningen. 

En person ska väljas och en person har nominerats, nämligen Anna 

Jensen Naatikka, 9 Västra Gästrikland. 

Granskningskommittén föreslår att Anna Jensen Naatikka, 9 Västra 

Gästrikland, väljs till ordförande i valberedningen och att valet sker 

med acklamation. 




Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Nominerad till 

sekreterare i valberedningen är Anne Sandberg, förbundskontoret. 

Granskningskommittén föreslår att Anne Sandberg väljs till sekreterare 

i valberedningen och att valet sker med acklamation. 



c) ledamöter 

Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Efter avslutad 

nominering har granskningskommittén fått in 582 nomineringar. 

Sju personer ska väljas och nio personer har nominerats. 

Två personer har återtagit sina nomineringar. 

En enig granskningskommitté föreslår att följande sju personer väljs 

till ledamöter i valberedningen och att valet sker med acklamation. 

Thomas Hurtig, 49 Nordvästra Skåne 












Nominering av ersättare för ledamöter i valberedningen 

Leif Håkansson, granskningskommitténs ordförande: Jag föreslår att 

kongressen påbörjar nomineringen av tre ersättare för ledamöter i valberedningen. 


klockan 21.15 lördagen den 18 juni. 





Nomineringen av tre ersättare till valberedningen förklarades avslutad klockan 21.15 

lördagen den 18 juni 2011.


Val av ersättare för ledamöter i valberedningen 


har gått igenom nomineringarna till ersättare för ledamöter i 

valberedningen. 

Tre personer ska väljas och tre personer har nominerats, nämligen 

Anders Ovemar, 5 Höga Kusten, Lars Sonestedt, 25 Mellersta Östergötland, 

och Pär-Ola Olausson, 27 Östra Skaraborg. 

Granskningskommittén föreslår att följande tre personer väljs till 

ersättare för ledamöter i valberedningen och att valet sker med acklamation. 

Anders Ovemar, 5 Höga Kusten 

Lars Sonestedt, 25 Mellersta Östergötland 

Pär-Ola Olausson, 27 Östra Skaraborg 






Vårt samhälle och solidariteten 

Paneldebatt 

Dagordningspunkten inleddes med en paneldebatt. Följande personer 

deltog i panelen: 

Eric Sundström, chefredaktör för Dagens Arena, moderator 

Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor 

Carina Lundberg Markow, Folksams chef för ansvarsfullt ägande 

Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje 

Jens Orback, Palmecentrets generalsekreterare 

Jyrki Raina, IMF:s generalsekreterare 

Föredragning 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Förbundskamrater, nu ska vi komma 

till den här mer formella delen av avsnittet ”Vårt samhälle och solidariteten”. 

Jag tycker att vi har fått en hel del inspiration från panelen och 

jag ser fram emot en riktigt bra debatt i ett för IF Metalls medlemmar 

så viktigt område. 

Våra föregångare har alltid förstått och vi förstår också vikten av att 

arbeta både med arbetsplatsfrågor och med samhällsfrågor. 

I de politiska frågorna bestämmer exempelvis tillgången till arbete 

hur vi bor, hur våra barn får växa upp, vilken trygghet vi har vid sjukdomar, 

arbetslöshet, ålderdom. Besluten om allt det här fattas utanför 

arbetsplatserna – i politiken och i demokratin. 

Om vi inte tar plats i politiken, då fylls den platsen av någon annan, 

därför att demokratin har inget tomrum, det finns inget vakuum i demokratin. 

Därför är naturligtvis det politiska arbetet för oss helt enkelt 

en naturlig förlängning av det fackliga arbetet på arbetsplatsen. 

Det är några områden som står i centrum för vårt intresse naturligtvis 

och som också har resulterat i flera viktiga motioner. Ett handlar om 

industrins villkor och därför också ytterst om industrins betydelse. Den 

frågan är viktig eftersom det handlar om Sveriges förmåga att arbeta 

och skapa de värden som vi behöver för en bra välfärd. 

Ett annat område behandlar vår sociala trygghet i samhället. Det är 

det som avgör våra villkor när vi inte kan jobba på grund av sjukdom 

eller arbetslöshet. 

Vi har nu sedan drygt fyra år en regering som tar de här frågorna på 

största allvar. Men på fel sätt! För oss är också de här frågorna oerhört 

viktiga och ändå står vi så långt ifrån varandra, regeringen och IF Metall. 

När vi säger att trygghet är en rättighet då säger regeringen: Icke! 

Försäkring är bidrag och därmed skamligt, ni borde skämmas. När vi 

säger att omställning och utbildning gör landet rikare och välfärden 

mer trovärdig, då säger regeringen: Icke! Arbetslösheten beror på att ni 

kräver för hög lön. Sänk kraven så får ni jobb.

När vi kräver satsningar på industrins utveckling då säger regeringen: 

Icke! Vi skyddar bara banker och finanslejon. Industrin den får klara 

sin kris på egen hand. 

När vi säger att solidaritet är ett fundament för ett gott samhälle 

där alla får leva och utvecklas efter sina bästa förmågor då säger regeringen: 

Var och en är sig själv närmast. Var och en är sig själv närmast. 

Fundera på det en stund... 

Kamrater, just där ligger skillnaden. Det är en avgörande skillnad om 

en regering bygger sin politik på gemensamt ansvarstagande eller om 

den princip man hyllar är ”sig själv närmast”. Skillnaden blir ett samhälle 

som grundas på solidaritet eller egoism och vi står upp för solidariteten! 

Ett tredje område gäller fackligt internationellt arbete och det är ett 

uttryck för att vår solidaritet ska sträcka sig långt, långt utanför Sveriges 

gränser. Globaliseringen har skapat om världen så som väl knappast 

någon kunde förutse för 25 år sedan. Men för att den ska innebära ett 

bra liv för alla så måste världens löntagare kunna organisera sig och de 

fackliga organisationerna kunna stå starka. 

Vi vet att vi kan påverka utvecklingen – i Sverige och ute i världen. 

Därför står samhället och solidariteten i centrum för den diskussion 

som vi nu ska ha här på kongressen. 

Ordförande, med den här korta sammanfattande inledningen så 

yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A1– 

A59 och bifall till förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer. 

Tack för ordet! 

Utlåtande 

Globalt engagemang, jobben och omställningen – 

motionerna A1–A36 

Globalt engagemang 

Motionerna A1 och A2 tar upp fackligt gränsöverskridande engagemang. 

Företagens ökade internationalisering under de senaste decennierna 

förändrar och understryker vårt fackliga behov att driva 

jobbtryggheten som en viktig fråga i företagen. I globala företag 

ställs arbetare i olika länder mot varandra på ett sätt som riskerar 

att ensidigt gagna företagsledning och ägare. Genom fackliga nätverk 

inom globala företag och internationella ramavtal (IFA) med globala 

företag, bidrar vi till ökat inflytande över företagens agerande. Avtalen 

säkerställer ett ökat socialt ansvarstagande från företagen och 

deras olika underleverantörsled. 

Förbundsstyrelsen menar att IF Metall ska fortsätta att utveckla 

det globala fackliga engagemanget för sociala ansvarstaganden och 

hållbara arbeten. Inför IF Metalls kongress 2008 presenterades en 

längre rapport, Internationellt fackligt arbete, som lyfter fram viktiga, 

och alltjämt aktuella, områden för hur vi som facklig rörelse 



praktiskt går vidare med detta arbete. Förbundsstyrelsen anser 

att utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte ska ses som en del i 

IF Metalls arbete för att utveckla engagemanget på lokal nivå. 

Det internationella fackliga samarbetet behöver bedrivas i alla 

företag oberoende av storlek. Det har dock visat sig svårt att få gehör 

för kravet på att ändra regelverket för europeiska företagsråd så att 

det även omfattar företag med färre än 1 000 anställda. Uppskattningsvis 

har endast runt 60 procent av företagen som i dag berörs 

av nuvarande lagstiftning tecknat avtal om europeiska företagsråd. 

Mycket återstår att göra. Förbundsstyrelsen anser därför att prioritet 

tills vidare bör ges åt att tillämpa och utveckla nuvarande rättigheter 

i de företag som omfattas av gällande regler. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A1 1:a–3:e attsatserna, 

att motion A1 4:e att-satsen anses beaktad och att motion 

A2 avslås. 

Visstidsanställningar och bemanningsföretag 

Motionerna A3–A8 tar upp olika, i huvudsak politiska, infallsvinklar 

på visstidsanställningar och anställningar via bemanningsföretag. 

Under dagordningens punkt 18, Våra arbetsplatser och utvecklingen 

av hållbara arbeten, behandlas motioner som innehåller mer avtalsspecifika 

krav kring visstidsanställningar och bemanningsföretag. 

Förbundsstyrelsen ser en oroande utveckling på arbetsmarknaden i 

Sverige, liksom i andra industriländer, med en ökning av andelen tillfälligt 

anställda. Med hänvisning till konkurrenssituationen agerar 

företagen allt oftare för att öka andelen osäkra anställningar. Dessa 

anställda har på många sätt sämre möjligheter till utveckling av lön 

och kompetens, svagare anställningstrygghet, lägre organisationsgrad 

och därmed svårare att engagera sig fackligt. 

Förutom de problem som drabbar enskilda människor skapar en 

växande andel osäkra anställningar nya problem för företagen. Företagen 

behöver för att klara konkurrensen ha klart för sig hur arbetsplatserna 

uthålligt ska kunna upprätthålla och utveckla nödvändig 

kompetens. Den växande andelen osäkra anställningar talar snarare 

för att företagen tar för lätt på industrins utmaningar för att klara 

kompetensförsörjningen. Vid inhyrning handlar det dessutom om 

dyrare timmar. 

Det kommer även i framtiden att finnas ett visst behov av både 

inhyrning och visstidsanställningar. Ibland innebär det en möjlighet 

för löntagare att komma in på arbetsmarknaden. Industrin behöver 

dessutom hantera upp- och nedgångar i produktionen på olika sätt 

och det finns situationer när det kan vara befogat med dessa anställningsformer. 

Förbundsstyrelsens utgångspunkt är dock att andelen visstidsanställda 

och inhyrd personal behöver begränsas och att vårt främsta 

verktyg för att nå detta är avtalslösningar. I denna diskussion är det 

viktigt att se skillnaderna mellan situationen på de olika avtalsområdena 

och de olika regelverk som nu gäller. Det innebär att vi måste

kunna bemöta problemen på olika sätt beroende på respektive avtalsområdes 

förutsättningar. 

Utöver avtalslösningar anser förbundsstyrelsen att det behövs en 

översyn av såväl svenska lagar som EU-direktiv för att kunna avgöra 

vad som behöver förändras. Det är ett arbete som vi behöver göra 

gemensamt inom fackföreningsrörelsen, inte minst tillsammans med 

de andra LO-förbunden. Förbundsstyrelsen verkar gärna för detta och 

vill samtidigt göra klart att det är ett arbete som måste göras grundligt 

och därför ska vårt engagemang vara uthålligt över tid. 

Villkoren för visstidsanställningar måste förhandlas mellan parterna. 

Den lokala fackliga organisationen ska även organisera inhyrda 

arbetstagare och bevaka deras fackliga rättigheter enligt lag och 

kollektivavtal. Organisering är helt avgörande för vår fackliga tillsyn 

av avtalens efterlevnad. 

LO-förbundens gemensamma kollektivavtal med bemanningsföretagen 

förutsätter att personalen har tillsvidareanställning i bemanningsföretaget 

och i övrigt arbetar under likvärdiga villkor som de 

anställda i företaget där arbetet utförs. En reglering på detta sätt är 

att föredra framför ett förbud mot bemanningsföretagens verksamhet. 

Hösten 2010 presenterade förbundet Riktlinjer för IF Metalls arbete 

för medlemmar i bemanningsbranschen, som bland annat innehåller 

checklistor för avdelningarnas och de lokala fackliga organisationernas 

praktiska arbete. Det är viktigt att även i fortsättningen 

utveckla det fackliga inflytandet över anlitandet av bemanningsföretag 

och visstidsanställningar. IF Metall behöver också överväga hur 

förbundet i större utsträckning ska nå visstidsanställda och anställda 

i bemanningsföretag. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A5 och A6, 

att motionerna A3, A4 2:a att-satsen, A7 1:a att-satsen och A8 anses 

beaktade samt att motionerna A4 1:a att-satsen och A7 2:a att-satsen 

avslås. 

Arbetsmarknadspolitik för jobb och industriell utveckling 

Motionerna A9–A13 tar upp olika aspekter på arbetsmarknadspolitiken. 

Den ekonomiska och sociala utvecklingen i ett litet land som 

Sverige är beroende av en framgångsrik exportindustri. Bara så kan 

full sysselsättning och välfärd garanteras. IF Metalls medlemmar är 

direkt beroende av industrins utveckling för sin sysselsättning, men 

genom exportinkomsterna skapas också förutsättningar för utbyggd 

välfärd för alla grupper i samhället. 

För att vidmakthålla en stark industri krävs en utvecklad näringspolitik 

som bidrar till utveckling av innovationer i nya och befintliga 

företag. 

Det behövs en utbildningsoch arbetsmarknadspolitik som möjliggör 

för människor att utvecklas i takt med industrins efterfrågan av 

kompetens. Industrins behov av kompetens upprätthålls genom god 

rekrytering till yrkesutbildningar och tillräcklig kompetensutveck- 



ling av företagens anställda. Därtill behövs effektiva verktyg för att i 

takt med strukturomvandlingen klara omställningen från ett industriarbete 

till ett annat. 

Förbundsstyrelsen menar att den aktiva arbetsmarknadspolitiken 

behöver utvecklas så att arbetslösa tidigt får insatser som möter de 

enskildas behov. Sverige behöver ett kunskapslyft, mer yrkesinriktad 

arbetsmarknadspolitik och program som ger arbetslösa möjligheter 

att på arbetsplatser skaffa sig arbetslivserfarenhet och bygga på 

yrkeskompetensen. 

Tidigare och bättre stöd till nyanlända i form av samhällsinformation 

på det egna språket är både till hjälp på arbetsmarknaden och 

för integrationen i det svenska samhället i övrigt. 

Det behövs dessutom förbättrade insatser för att bereda funktionshindrade 

och äldre arbetstagare sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. 

I detta ingår att Arbetsförmedlingen bättre bör tillämpa 

de möjligheter som ges via lagen om vissa anställningsfrämjande 

åtgärder (främjandelagen). 

Den skandalartade tillämpningen av jobb- och utvecklingsgarantins 

tredje fas, den så kallade Fas 3, understryker frånvaron av en 

fungerande arbetsmarknadspolitik. Förbundsstyrelsen menar att 

Fas 3 ska bort och ersättas med värdiga insatser, men menar att 

återinförande av friåret inte för närvarande kan vara en prioriterad 

åtgärd inom arbetsmarknadspolitiken. 

IF Metall behöver lägga stor vikt vid att utveckla fackliga verktyg 

för att stödja medlemmarnas framtida arbetsmarknad. Flera viktiga 

insatser har utvecklats tillsammans med andra fackliga organisationer 

och arbetsgivarna, till exempel Trygghetsfonden TSL och teknikcollege. 

För att genomföra mer omfattande åtgärder krävs ofta en 

medverkan från det offentliga i form av politiska beslut, resurser och 

myndigheters förmåga att stödja insatserna. 

Det fackligt-politiska arbete som förbundet bedriver i samverkan 

med Socialdemokraterna handlar i hög grad om detta samband mellan 

våra fackliga verktyg och politikens roll. Samtidigt behöver IF Metall 

kunna ha kontakter med regeringen för att få genomslag för vårt 

engagemang för en bättre fungerande aktiv arbetsmarknadspolitik. 

Förbundsstyrelsen menar, i likhet med vad motion A9 pekar på, 

att det finns ett stort behov av en uppdaterad arbetsmarknadspolitisk 

modell för Sverige. IF Metall har ett ansvar att engagera sig i 

detta och förbundsstyrelsen anser att ett arbete med att sammanfatta 

förbundets krav och förslag på detta område bör inledas. För att 

få genomslag för vårt engagemang är det viktigt att förbundet samverkar 

med andra organisationer och aktörer. En samverkan inom 

Facken inom industrin (FI) samt med LO är angelägen. 

På flera områden pågår för närvarande utredningar och aktiviteter 

som bör kunna bidra till att formulera en ny arbetsmarknadsmodell. 

Bland annat den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

där IF Metalls förbundsordförande är ledamot. Förbundets 

egna erfarenheter inom dessa och angränsande områden bör vara en 

viktig utgångspunkt.

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A9–A11 

och A13 samt att motion A12 avslås. 

Bekämpa ungdomsarbetslösheten 

Motionerna A14–A16 tar från olika utgångspunkter upp brister i 

arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till ungdomar. Motion A17 

tar upp behovet av en LO/TCO-gemensam jourtelefon medan motion 

A18 lyfter fram bristen på ungdomsbostäder. 

Ett alarmerande bekymmer på den svenska arbetsmarknaden är 

den höga ungdomsarbetslösheten. Särskilt ungdomar som saknar 

fullständig gymnasieutbildning eller som valt ett gymnasieprogram 

mot en svagt utvecklad bransch har svårt att komma in på arbetsmarknaden. 

Förbundsstyrelsen är kritisk till de insatser som i dag genomförs 

för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Insatserna behöver sättas 

in tidigare, hålla en högre kvalitet och tydligare anpassas till varje 

enskild individs behov. 

Det är allvarligt att människor tvingas genomgå illa kontrollerade 

arbetsmarknadspolitiska program och utnyttjas som billig arbetskraft. 

Det är kränkande mot arbetssökande och medverkar till lönedumpning. 

Samtidigt är möjligheten till god praktik på arbetsplatser 

en viktig åtgärd för att ge arbetslösa yrkeserfarenheter, möjlighet att 

bygga på yrkeskompetens eller under en kortare tid kunna pröva på 

ett yrke. 

Praktiken ska hålla god kvalitet och praktikplatsen ska innehålla 

handledning. Det ska finnas en plan för praktiktidens genomförande 

med ett tydligt arbetsmiljöansvar. Som ett led i planen för praktikens 

genomförande ska det vara möjligt för praktikanten att delta i arbetsplatsens 

produktion. Det får dock aldrig innebära att praktikanter 

ersätter ordinarie personal. 

Rågången ska vara tydlig – ordinarie arbete ger ersättning enligt 

avtal, medan arbetsmarknadspolitiska insatser främst syftar till att 

ge arbetslösa en starkare grund till ett arbete. Fackligt inflytande är 

såväl en förutsättning för att klara kvaliteten i praktikens genomförande 

som för att klargöra gränsdragningen mellan ordinarie 

arbete och praktiktidens upplägg. 

Förbundsstyrelsen menar att dessa beskrivna utgångspunkter ger 

en vägledning för om och när de enskilda arbetsplatserna har förutsättningar 

att ta emot praktikanter och vad som gäller för praktikanters 

ersättning. 

De fackliga organisationerna har ett ansvar för att motverka att 

arbetsplatser bryter mot regelverken vid mottagande av praktikanter 

i arbetsmarknadspolitiska program. Ett ansvar som förbundsstyrelsen 

anser inte kan låta sig hanteras via en LO/TCO-gemensam 

jourtelefon. 

Förbundet tog 2010 initiativ till att teckna ett nytt avtal om yrkesintroduktion 

som särskilt vänder sig till ungdomar som saknar 

lämplig yrkesutbildning eller erfarenhet för industrins behov. Avtalet 



är en ramöverenskommelse som gör det möjligt för de lokala parterna 

att komma överens om att anställa ungdomar på viss tid, med ett 

lokalt avtalat utbildningsprogram. Om anställningen inte sägs upp i 

särskild ordning, övergår den till en tillsvidareanställning enligt kollektivavtalets 

anställningsvillkor. 

Avsikten med yrkesintroduktion är dels att förbättra rekryteringen 

av unga till industrin, dels att bidra till minskad ungdomsarbetslöshet. 

Avtalet innebär att den berörde omfattas av kollektivavtalets 

samtliga bestämmelser inklusive övertidsersättning, rätt till semester 

liksom möjlighet att organisera sig fackligt. 

IF Metall har därmed tagit ett stort ansvar för att underlätta för 

ungdomar att få jobb inom industrin och vi förväntar oss att arbetsgivarna 

samverkar för att avtalet ska få avsedd effekt och att utbildningsdelen 

genomförs på ett fullgott sätt. 

Förbundsstyrelsen ser avtalet om yrkesintroduktion som huvudformen 

för ungdomar som saknar relevant industriutbildning. De 

olika former av ungdomspraktik som förekommer inom den reguljära 

arbetsmarknadspolitiken bör så långt det är möjligt ersättas av 

Yrkesintroduktionsavtalet. 

Motion A18 lyfter fram bristen på bostäder, som ungdomar har råd 

att efterfråga, som ett hinder för en bättre fungerande arbetsmarknad 

och för möjligheterna att motverka ungdomsarbetslösheten. Frågan 

om ungdomsbostäder är viktig, inte minst för den facklig-politiska 

samverkan för lokal och regional utveckling. Däremot lämnar frågan 

inte utrymme för att prioriteras bland områden som förbundsstyrelsen 

behöver ta riktade initiativ i. 

Förbundsstyrelsen menar att det i Sverige finns ett generellt behov 

av en utvecklad aktiv bostadspolitik och i synnerhet ett bostadspolitiskt 

engagemang som möter ungdomarnas behov. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A14 1:a 

att-satsen och A15 1:a–3:e att-satserna, att motionerna A14 2:a attsatsen, 

A15 4:e och 5:e att-satserna, A16 och A18 anses beaktade 

samt att motion A17 avslås. 

A-kassornas huvudmannaskap och avgiften till a-kassan 

Motion A19 menar att a-kassorna ska förbli kopplade till fackföreningarna 

medan motionerna A20, A21 2:a att-satsen, A22 1:a attsatsen, 

A25, A29 2:a att-satsen och A30 2:a att-satsen på olika sätt 

tar upp behovet av förändringar i a-kasseavgiften. 

Förbundsstyrelsen anser att a-kassorna ska förbli kopplade till 

fackföreningarna med frivilligt medlemskap. Fackliga a-kassor ger 

genom sin goda branschkännedom medlemmarna en bättre service 

med smidig kontakt, kortare handläggningstider, färre felaktiga 

handläggningar och en större rättssäkerhet. Dessutom är bandet 

mellan kassorna och fackföreningarna viktigt för att trygga den 

svenska avtalsmodellen, vilken förutsätter en hög facklig organisationsgrad.

Utvecklingen under de senaste åren ger också bra argument för 

att IF Metalls kongressbeslut vid den extra kongressen hösten 2006 

var rätt. Medlemskap i a-kassan är en obligatorisk del av att vara 

med i IF Metall. Det är enkelt och på lång sikt viktigt för att stärka 

sammanhållningen i förbundet. 

De förändringar av avgiftsreglerna som den borgerliga regeringen 

har gjort är mycket dåliga för såväl den enskilde medlemmen som för 

den fackliga organisationen och för samhällsutvecklingen. Att runt 

500 000 människor på grund av regeringens politik lämnat a-kassan 

är inget annat än ett stort fiasko. 

Att dessutom införa den rörliga avgiften är en stor orättvisa. Den 

drabbar i stor utsträckning dem som jobbar i den konkurrensutsatta, 

exportberoende industrin eftersom de får ta kostnaden för den mycket 

större risken för arbetslöshet. 

Förbundsstyrelsen menar att differentieringen av avgiften och arbetslöshetsavgiften 

måste slopas. Finansieringsmodellen för arbetslöshetsförsäkringen 

bör återgå till det den var före valet 2006. 

Det är dock rimligt att det finns en egenfinansierad grundavgift 

för en försäkring som ger 80 procent i ersättning till den arbetslöse. 

Denna avgift – i dag runt 100 kronor per månad – ska vara så låg att 

arbetstagare väljer att vara med i a-kassan och den ska vara lika för 

arbetare och tjänstemän, lika för människor i arbete och arbetslösa. 

Alla bidrar, kopplingen till arbetslinjen stärks och förbundets avgiftssystem 

blir tydligt. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A19, A20, 

A21 2:a att-satsen, A22 1:a att-satsen och A30 2:a att-satsen, att motion 

A29 2:a att-satsen anses beaktad och att motion A25 avslås. 

Arbetslöshetsförsäkringens roll för omställning och arbetslinje 

Motionerna A21 1:a att-satsen, A23 2:a att-satsen, A24, A26 och A27 

2:a, 3:e och 5:e att-satserna tar upp olika aspekter på hur regelverket 

i arbetslöshetsförsäkringen påverkar omställningen och arbetslinjen. 

Arbetslöshetsförsäkringen är en omistlig del av den svenska arbetsmarknadspolitiken. 

Den underlättar rörligheten på arbetsmarknaden, 

ger den enskilde ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 

bidrar till en modernisering av det svenska samhället. Trygga människor 

vågar ta språnget, stabila spelregler underlättar för företagen 

och en väl fungerande arbetsmarknad bidrar till att många människor 

kan ta makten över sina liv. 

Det är mycket oroväckande att den borgerliga regeringen river 

ned den svenska arbetsmarknadspolitiken. En raserad abetslöshetsförsäkring, 

en obefintlig arbetsmarknadspolitik och ett i det närmaste 

totalstopp för aktiva åtgärder för att bekämpa arbetslösheten är 

ingenting annat än en stor skandal. 

Samtidigt kan IF Metall aldrig blunda för de problem som fanns 

i den svenska arbetsmarknadspolitiken också innan den borgerliga 

regeringen kom till makten 2006. Det är ingen lösning att en arbetslös 

tillåts att gå år ut och år in med a-kasseersättning. Arbetsmark- 



nadspolitiken ska inte vara en förvaringsplats och insatserna får 

inte degraderas till att ge arbetslösa återkommande möjligheter att 

förnya arbetsvillkoren för att få nya ersättningsperioder. 

IF Metall anser att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring 

mellan två jobb. Vårt krav på en bättre arbetslöshetsersättning 

hänger samman med vårt engagemang för en starkare aktiv 

arbetsmarknadspolitik. 

Förbundsstyrelsen vill se en solidariskt finansierad och självständig 

a-kassa. En god inkomsttrygghet under omställningen ska 

förenas med en effektiv arbetsmarknadspolitik som för den enskilde 

blir en garanterad rättighet och för samhället en skyldighet att 

erbjuda. Arbetslösa som tackar nej till aviserad åtgärd ska kunna 

förlora ersättningen. 

Målet är att arbetslösa snarast möjligt ska komma i arbete. Därför 

ska insatserna sättas in snabbt. Redan under uppsägningstiden 

behöver aktiva åtgärder starta för att motverka att den uppsagde 

hamnar i bestående arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

ska kunna bygga vidare på insatser som genomförts inom ramen för 

omställningsavtal. 

En aktiv arbetsmarknadspolitik behöver fler åtgärder av hög 

kvalitet som möter individens unika behov. IF Metall vill därför se 

ett nytt kunskapslyft och större satsningar på arbetsmarknads- och 

bristyrkesutbildning. Beredskapsarbete, plusjobb, utbildningsvikariat 

och nya utvecklade praktikplatser är några andra aktiva åtgärder 

som behöver utvecklas. 

Förbundsstyrelsen anser att arbetslöshetsersättningen ska gälla 

under perioden mellan två jobb. Deltagande i aktiva åtgärder inom 

arbetsmarknadspolitiken ska stimuleras och inte leda till avräkning 

från rätten till arbetslöshetsersättning. Aktiva insatser är alltid 

bättre än arbetslöshet med passivt stöd eller utanförskap. 

För att ingen ska lämnas vind för våg, ska aktiva insatser fortsätta 

även efter ett års arbetslöshet. Dessa behöver få en större bredd så att 

fler ska kunna bidra till samhällsutvecklingen. På så sätt understryks 

arbetslinjen. Det blir tydligt för såväl samhället som för den enskilde 

att alla måste vara aktiva för att bidra till den egna försörjningen 

och till samhällsutvecklingen. Arbete åt alla är mer än ett mål. Full 

sysselsättning är vår ledstjärna och ska vara den viktigaste prioriteringen 

för politiken i Sverige. 

Regelverket för arbetslöshetsförsäkringen ska vara rakt, enkelt 

och överskådligt för de enskilda medlemmarna. De regelförändringar 

som gjordes av den borgerliga regeringen hösten 2006 bidrar till att 

det i princip är omöjligt att överblicka försäkringen. Dessutom har 

flera av reglerna bidragit till att arbetslinjen har omöjliggjorts, tiotusentals 

försäkrade har tjänat ekonomiskt på att fortsätta i arbetslöshet 

i stället för att tacka ja till arbete. Så ska det inte vara! 

Förbundsstyrelsen anser att det ska vara enkelt att träda in i 

försäkringen. Den gamla principen om ett års medlemskap och minst 

sex månaders arbete på hel- eller deltid för att vara berättigad till

a-kassa fungerade väl. Förbundsstyrelsen menar dock att Sverige 

inte till fullo ska gå tillbaka till det regelverk som gällde för deltidsstämpling 

– i praktiken användes den av arbetsgivare för att kunna 

organisera arbetet på dåliga deltider. 

Detta ska i stället lösas genom insatser som ger alla rätt till heltid. 

De som då väljer att inte börja jobba heltid ska inte heller vara 

berättigade till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetsförsäkringen är 

en omställningsförsäkring mellan jobb, inte en subvention till arbetsgivare 

som organiserar sina anställda på deltidsanställningar. Någon 

form av tidsgräns behövs, men förbundsstyrelsen tar inte ställning 

till dess exakta längd. 

Det måste också bli enklare att gå mellan arbetslöshet och anställning. 

Regelverket ska hjälpa den arbetslöse att komma tillbaka i 

arbete. Det får aldrig vara bättre att kvarstå i arbetslöshet än att ta 

ett betalt arbete även om det bara gäller några dagar. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A21 1:a attsatsen, 

A23 2:a att-satsen, A24 och A27 3:e att-satsen samt att motionerna 

A26 och A27 2:a och 5:e att-satserna anses beaktade. 

Ersättningen vid arbetslöshet 

Motionerna A22 2:a att-satsen, A23 1:a att-satsen, A27 1:a att-satsen, 

A28, A29 1:a att-satsen, A30 1:a att-satsen, A31 och A32 tar alla upp 

frågan om vilken ersättning som ska utbetalas vid arbetslöshet. 

Förbundsstyrelsen anser att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen 

är viktig på tre sätt. För det första ska den ge ekonomisk 

inkomsttrygghet till den som drabbas av arbetslöshet. Den ska se till 

att ingen blir fattig för att den förlorar sitt jobb. För det andra ska 

den vara ett skydd för lönenivåerna och kollektivavtalen. Bara om 

den enskildes försörjning klaras kan vi leva upp till löftet att aldrig 

ta ett arbete för mindre än vi kommit överens om i våra kollektivavtal. 

För det tredje kan en arbetslöshetsersättning som ger god inkomsttrygghet 

vid arbetslöshet fungera som stötdämpare om landet 

drabbas av ekonomisk kris. 

Exakt var nivån som ger en god inkomsttrygghet vid arbetslöshet 

ligger, är en omdiskuterad fråga inom fackföreningsrörelsen. Det 

finns dock inga avgörande skäl som talar emot att fortsätta med det 

krav som arbetarrörelsen gemensamt formulerade inför valet 2010. 

Målet är att 80 procent av de försäkrade ska få motsvarande 80 

procent av inkomsten i ersättning vid arbetslöshet. Det är en enkel 

princip som stärker arbetslinjen och begränsar samtidigt möjligheten 

att någon skulle kunna få till exempel 60 000 kronor per månad i 

arbetslöshetsersättning om alla skulle omfattas av 80-procentsregeln 

utan ett tak. 

Den svenska arbetslöshetsersättningen har gått från att vara en 

av Europas mest generösa till en av de minst generösa. Huvudorsaken 

till det, förutom den borgerliga regeringens försämringar, är att 

arbetslöshetsförsäkringen till skillnad från sjukförsäkringen inte 

varit indexerad. Förbundsstyrelsen anser att den ska indexeras och 



följa löneutvecklingen. Då undviker vi att arbetslöshetsförsäkringen 

löpande urholkas. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A27 1:a attsatsen, 

A28 och A30 1:a att-satsen, att motionerna A22 2:a att-satsen, 

A29 1:a att-satsen och A31 anses beaktade samt att motionerna A23 

1:a att-satsen och A32 avslås. 

Karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen 

Motion A27 4:e att-satsen och A33 vill avskaffa karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen. 

Förbundsstyrelsen är kritisk till den utökning av antalet karensdagar 

som den borgerliga regeringen införde under förra mandatperioden. 

Utökningen med två ytterligare dagar tjänar inte något syfte 

och måste snarast avskaffas. Samtidigt går det inte att bortse från 

att alla de hundratusentals naturliga byten mellan två arbetsgivare, 

som sker varje år på den svenska arbetsmarknaden, ofta resulterar i 

några dagar utan lön. 

Karensdagarna har en funktion för att den enskilde och den nya 

arbetsgivaren ska anstränga sig för att uppsägning och nyanställning 

sker med kortast möjliga fördröjning – helst samma dag. Det 

är en rimligare ordning än att en arbetslöshetsförsäkring, i brist på 

karensdagar, ska behöva bekosta alla fördröjda övergångar mellan 

arbetsgivare. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna A27 4:e attsatsen 

och A33 avslås. 

Arbetslösas rätt till semester 

Motion A34 menar att arbetslösa ska ha rätt till semester med bibehållen 

arbetslöshetsersättning. 

Förbundsstyrelsen anser att den borgerliga regeringens angrepp 

på trygghetssystemen allvarligt drabbar enskilda människor och skadar 

arbetslinjen. Det är en angelägen uppgift för IF Metall att på alla 

nivåer motverka den borgerliga regeringens angrepp på välfärden. 

Förbundsstyrelsen anser dock inte att semesterrätt med bibehållen 

arbetslöshetsersättning är rätt väg att gå för att utveckla tryggheten 

för enskilda människor. 

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge en god inkomsttrygghet under 

omställningen mellan två jobb och inte fungera som en försörjning 

vid semester. Dessutom är det många som erbjuds anställning när 

ordinarie personal är på semester – en av de vanligaste vägarna för 

att få arbetslösa tillbaka i arbete. Därför är det också mycket olyckligt 

att arbetslösa inte står till arbetsmarknadens förfogande under 

just denna tid. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion A34 avslås.

Regler vid bisyssla 

Motion A35 tar upp att regelverket gör skillnad på om den arbetslöses 

inkomst kommer från bisyssla, från eget företag eller från en 

anställning. 

Förbundsstyrelsen menar att bedömningen ska gälla oberoende av 

om ersättning från bisyssla uppkommer genom anställning eller från 

egenföretagande. Det övergripande ställningstagandet om arbetslöshetsersättningen 

är att den i alla lägen ska bejaka arbetslinjen. 

Därför behöver dagens regelverk förändras så att det blir lika oavsett 

om inkomsten härrör från anställning eller från eget företag. 

Motion A35 kräver också att förbundet ska ta fram informationsmaterial 

om vad som gäller vid bisyssla. Förbundsstyrelsen anser att 

skyldigheter och ansvar för information om hur statliga regelverk 

fungerar och ska tolkas ska ligga på behörig myndighet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A35 1:a och 2:a 

att-satserna samt att motion A35 3:e att-satsen avslås. 

Blankett E 301 

Motion A36 tar upp byråkratin i arbetslöshetsersättning för gränspendlare. 

Förbundsstyrelsen anser att reglerna måste anpassas för att 

skydda den enskilda individens rätt att kunna få a-kasseersättning 

i tid. Inom ramen för Europasamarbetet pågår ett arbete med att se 

över informationsöverföringen mellan de europeiska länderna. Översynen 

kan öppna för möjligheter till bättre fungerande hantering än 

det rådande förfaringssättet med blankett E 301. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A36. 

Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta 

att bifalla motionerna A1 1:a–3:e att-satserna, A5, A6, A9–A11, 

A13, A14 1:a att-satsen, A15 1:a–3:e att-satserna, A19–A21, A22 

1:a att-satsen, A23 2:a att-satsen, A24, A27 1:a och 3:e att-satserna, 

A28, A30, A35 1:a och 2:a att-satserna samt A36 

att anse motionerna A1 4:e att-satsen, A3, A4 2:a att-satsen, A7 

1:a att-satsen, A8, A14 2:a att-satsen, A15 4:e och 5:e att-satserna, 

A16, A18, A22 2:a att-satsen, A26, A27 2:a och 5:e att-satserna, 

A29 och A31 beaktade 

att avslå motionerna A2, A4 1:a att-satsen, A7 2:a att-satsen, A12, 

A17, A23 1:a att-satsen, A25, A27 4:e att-satsen, A32–A34 och A35 

3:e att-satsen. 



Globalt engagemang, jobben och omställningen – 

motionerna A1–A36 

Motion A1 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 


Stärkt inflytande i globala företag 

Den ökande internationaliseringen och globaliseringen har på flera sätt 

förändrat förutsättningarna de senaste årtiondena. Den har inneburit 

en ekonomisk utveckling i flera länder och att många lämnat fattigdom 

och materiellt fått det bättre. På många andra plan har denna omvandling 

medfört stora negativa förändringar för anställda och fackliga 

organisationer. 

Konsekvenserna av att arbeta i globalt ägda företag och i företag 

som ägs av anonyma ”institutioner” med väldigt kortsiktiga avkastningskrav 

har varit tydliga för många, särskilt för dem som de senaste 

åren utsatts för personalnedskärningar och företagsnedläggelser. En 

annan konsekvens är att både anställningsvillkoren och arbetsvillkoren 

försämras i många länder. Dåliga arbetsmiljöer och usla löner finns i 

många av de länder som konkurrerar med svensk industri. Andra effekter 

är påverkan på miljömässiga faktorer och ekonomi. Problemet gäller 

för övrigt även andra branscher, exempelvis produktion av mat. 

Det krävs en utvecklad facklig förmåga för att hantera de problem 

som följer i globaliseringens spår. Resan från företagsägande av starka 

nationella, ofta lokala, kapitalägare till dagens anonyma kortsiktiga 

och många gånger utländska ägare har gått fort. Vi har som fackliga 

organisationer inte klarat av att utveckla våra fackliga strategier med 

tillräcklig kraft och fart, vilket gjort att kapitalet fått ökat inflytande på 

bekostnad av den anställde i denna förändring. 

Det finns lösningar på ovanstående problem. Ett är att som i dag 

försöka utveckla det fackliga samarbetet inom koncerner och mellan 

våra broder-/systerorganisationer i andra länder. Ett annat sätt är att 

bli bättre här och nu i det fackliga vardagsarbetet genom ökad kunskap 

och förmåga att driva frågor lokalt i företagen, i förhandlingsverksamhet 

och i bolagsstyrelsearbete. Ett tredje är att politiskt på alla nivåer, 

lokalt, nationellt och internationellt, arbeta för minimikrav när det gäller 

löner och arbetsmiljö, inflytande och fackliga rättigheter. 

Huvudspåret i dessa förslag handlar om både ökat inflytande i företagen 

och i samhällets politiska organ genom mer kunskaper och större 

engagemang, vilket ger en ökad internationell solidaritet. I dag kännetecknas 

vårt arbete många gånger mer av att reagera på ledningens 

förslag än att själva konstruktivt driva frågor som bidrar till långsiktig 

anställningstrygghet.

Vi föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag 

att i det internationella fackliga arbetet utveckla och verka för samarbete 

kring mål och strategier som förstärker arbetarnas position i 

relation till det internationella kapitalet och som bland annat bidrar 

till att minska lönekonkurrens mellan olika länder 

att genom utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyten öka kunskap 

och förmåga att hantera globaliseringens effekter på lokal facklig 

nivå som ett led i att utveckla fackliga strategier för att motverka 

globaliseringens negativa effekter 

att öka trycket på politiska beslutsfattare på ett sätt som bidrar till 

att minska klyftor som hänger samman med de globala företagens 

utnyttjande av anställda 

att ta fram ett program för socialt ansvarstagande och hållbar utveckling. 

Motion A2 

Avdelning 50 Mellersta Skåne 

Öka möjligheten att bilda EWC-råd 

Internationaliseringen omfattar nästan alla av företagens verksamheter. 

Det gäller bland annat utveckling, produktion och handel men också 

ägande, finansiering och marknadsinsatser. Företagens globala strategier 

påverkar förhållandena för de anställda i många länder. Inflytande 

för de anställda i företag med verksamheter i flera länder är en avgörande 

fråga för den fackliga styrkan. Omvärldsberoendet medför att arbetsgivarna 

har stärkt sina positioner i förhållande till de fackliga aktörerna. 

Att följa svenska företags verksamheter utomlands är en viktig facklig 

uppgift både lokalt och nationellt. Ju mer företagen agerar globalt 

desto viktigare är det att samordna den fackliga styrkan som finns i 

världen och att arbeta mer intensivt för att få till stånd gemensamma 

globala fackliga strategier. 

Vi föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att verka 

för 

att minimikravet på 1 000 anställda för att få bilda EWC-råd tas 

bort. 

Motion A3 

Avdelning 4 Södra Västerbotten 

Begränsa visstidsanställningarna 

Företagen använder sig alltmer av visstidsanställningar i sin verksamhet. 

Framför allt de unga får ofta starta sin yrkeskarriär i osäkra anställningar. 

Det är dåligt såväl för den enskilde som för arbetets innehåll 

och också väldigt dåligt för fackföreningen som organisation. 

ILO har i en rapport visat att Sverige ligger på föga hedrande tredje 

plats bland alla industrinationer i världen när det gäller andel visstids- 



anställda. Att använda argument som ”vi måste, för det är ännu fler i 

andra länder” stämmer alltså inte. 

Visstidsanställda blir ”andra klassens arbetare” med sämre möjlighet 

till bostadskontrakt eller banklån. 

Visstidsanställningar leder till en maktförskjutning på arbetsplatsen 

som är skadlig för arbetarkollektivet. Visstidsanställda vågar sällan 

ifrågasätta chefernas beslut eller ställa krav på bättre arbetsmiljö, då 

de riskerar att inte få fortsätta sin anställning. 

Även de tillsvidareanställda drabbas, då maktbalansen på arbetsplatserna 

förskjuts till företagets och chefernas fördel. 

Ett utbrett nyttjande av visstidsanställningar är ett hot mot oss som 

fackförening. Dels är viljan att vara med i fackföreningen bland visstidsanställda 

lägre, dels leder de osäkra anställningsförhållandena till en 

försvagad förhandlingsposition för de lokala fackliga organisationerna. 

Det finns risk att företagen för att kunna hantera visstidsanställda 

övergår till styrda arbeten där arbetsuppgifterna är enkla och utvecklingsmöjligheterna 

små. Företagen vill att industriarbetarna enkelt ska 

vara utbytbara mot andra. 

Samtidigt ska IF Metall försvara och aktivt förbättra villkoren för de 

visstidsanställda. 


att under den kommande kongressperioden, politiskt och avtalsmässigt, 

arbeta för att kraftigt begränsa möjligheten till visstidsanställningar 

på arbetsplatserna. 

Motion A4 

Medlem Peter Widén och ytterligare sex medlemmar avdelning 16 Mälardalen 

Anställningsformer och inhyrning 

Bemanningsföretag var fram till 1991 förbjudna i svensk lag. Det räknades 

som privat arbetsförmedling och profitering på annans arbetslöshet. 

När lagen ändrades var vi många inom fackföreningsrörelsen som 

varnade. 

Tidsbegränsade provanställningar fanns också förr i tiden men användes 

sparsamt och i speciella fall. I dag visstidsanställer man som 

rutin. Exempelvis får de tillsvidareanställda som blev uppsagda i finanskraschens 

spår bara visstidsanställningar när de nu återkommer. 

Men företagen kan ju inte gärna hävda att de behöver en prövotid. Den 

anställde var ju tidigare tillsvidareanställd i kanske fem år eller mer! 

Företagens politik att systematiskt använda bemanningsföretag 

och visstidsanställningar handlar om att kraftigt förskjuta styrkeförhållandena 

på arbetsmarknaden. Man har i Maud Olofssons förlovade 

land lyckats över förväntan. Lagen om anställningsskydd undermineras 

totalt. 

Som anställd i bemanningsföretag eller visstidsanställd har man 

mycket svårare att stå upp för sina rättigheter, kritisera förhållanden 

och agera fackligt. Är man dessutom visstidsanställd i bemanningsföretaget 

är positionen oerhört försvagad. Arbetsköparen behöver inte moti-

vera någon uppsägning. Han kan helt enkelt låta visstidsanställningen 

löpa ut eller förklara att behovet av inhyrd personal har upphört. 

Arbetarrörelsen måste ta upp kampen för att åter förbjuda profitering 

på arbetslöshet och därmed förbjuda bemanningsföretag. Arbetarrörelsen 

måste också ta kampen för mycket striktare regler för när 

visstidsanställning ska kunna komma ifråga. 

Att gå emot systemen med bemanningsföretag och visstidsanställningar 

är att gå emot splittring av arbetarklassen och emot den förskjutning 

av makt på arbetsmarknaden som vi nu upplever. Det handlar 

om att försvara dem som i dag är anställda i bemanningsföretag och 

arbetar under tidsbegränsade anställningsformer så att dessa arbetstagare 

kan få säkra och fasta jobb. 


för 

att bemanningsföretag åter klassas som privat arbetsförmedling och 

förbjuds 

att det sker lagförändringar som kraftigt snävar in möjligheten till 

visstidsanställning. 

Motion A5 

Avdelning 16 Mälardalen 

Anställningsformer och inhyrning 

Sedan förbudet mot privat arbetsförmedling hävdes 1991 har bemanningsbranschen 

vuxit explosionsartat. I kombination med ett utbrett 

bruk av visstidsanställningar har en arbetsmarknad skapats som på 

många sätt undergräver exempelvis lagen om anställningsskydd (LAS) 

och avtal om förskottssemester. Dessa företeelser har också medfört att 

normen i samhället inte längre självklart är tillsvidareanställning. 

De svenska arbetsgivarnas systematiska tänjande av visstidsanställningar 

har gått så långt att EU:s myndigheter anmärkt på möjligheterna 

att stapla olika visstidsanställningar på varandra. Anställningsvillkor 

och fackliga positioner har också undergrävts i takt med 

att osäkerheten i anställningen ökat och inflytandet över inhyrning 

försvagats, bland annat genom Abu Garcia-domen. 


för 

att via politiska beslut och avtal snäva in möjligheten till visstidsanställning 

att via politiska beslut och avtal stärka det fackliga inflytandet över 

inhyrningsfrågor och förhindra att man denna väg sätter LAS ur 

spel. 



Motion A6 

Avdelning 11 Västra Dalarna 

Inhyrd personal 

Uppgörelsen i senaste avtalsrörelsen för inhyrd personal är bra men 

inte tillräcklig. Problemen vi ser rör inte personal som sägs upp och 

ersätts av inhyrda utan personal som hyrs in i stället för att anställas i 

företaget. Detta fenomen har växt sig så stort att vissa företag snart har 

50 procent av arbetsstyrkan inhyrd. 

Företagen motiverar med ökad flexibilitet och kör på år efter år 

oavsett arbetsbelastning. Det är ett problem att fast personal ständigt 

måste lära upp nya medarbetare. Det upplevs av våra medlemmar som 

väldigt jobbigt. 

Kompetensutvecklingen för den fasta personalen blir lidande och de 

inhyrda, som när som helst kan bytas ut, kan vara de som besitter bäst 

kunskap om produktionen på företaget. Därmed dräneras företagen på 

kunskap och den viktigaste resursen för den svenska industrin, som 

fortfarande är världsledande, håller på att utarmas. 


för 

att genom politisk samverkan och avtalsteckning arbeta för att begränsa 

arbetsgivarens möjlighet att hyra in personal. 

Motion A7 

Klubben vid Petainer Lidköping AB avdelning 28 Västra Skaraborg 

Ungdomsarbetslösheten 

Alla vet om att vi i dag har en orimligt hög ungdomsarbetslöshet. Lösningarna 

för att komma till rätta med problemet verkar också lysa med 

sin frånvaro. Alliansregeringen verkar också stå helt utan verktyg för 

att kunna, eller vilja, komma till rätta med detta resursslöseri. IF Metallklubben 

vid Petainer Lidköping AB är övertygad om att en stor del 

av skulden ligger i alla korttidsanställningar som ständigt missbrukas 

av arbetsgivarsidan. Det är visstid, vikariat och bemanningsföretag som 

aldrig ger ungdomarna någon fast punkt i tillvaron. Detta är inte längre 

acceptabelt. 

Olika anställningsformer under många år leder i dag inte till en tillsvidareanställning. 

Vi inom den fackliga rörelsen måste få företagarna 

att inse att de är en del av ansvaret, nämligen samhällsansvaret. Detta 

måste vi alla hjälpas åt med, annars lär vi inte få någon lösning inom 

överskådlig framtid. Går det inte att nå detta förhandlingsvägen så får 

vi försöka verka för framtida lösningar lagskärpningsvägen, detta bör 

nogsamt poängteras för arbetsgivaren. Inget företag kan rimligen motivera 

ständigt tillfälliga anställningslösningar. Då står nog snarare felet 

att hitta i själva företagsstrukturen. Det verkar som att det är någon 

form av ”lättjans kultur” som spridit sig.


att lägga stor kraft på att begränsa formerna av visstidsanställningar 

och framför allt då den oacceptabelt långa tidsrymd som gäller i 

dag 

att ta fram någon form av maxtak för hur många korttids (visstid, 

bemannings och vikariat) timmar (procent av antalet kollektivanställda) 

som får förekomma på varje enskild arbetsplats under ett år. 

Motion A8 


Bemanningsföretag skadar den fackliga styrkan 

Användandet av bemanningsföretag är resultatet av ett medvetet beslut 

från arbetsgivaren att varaktigt begränsa eller minska antalet fast 

anställda. Det argument som ofta används för att göra detta är behovet 

av att ”maximera flexibiliteten” (läs: göra det lättare att göra sig av med 

arbetstagare från den ena dagen till den andra) eller söka efter billigare 

alternativ på grund av globalisering och marknadskrafter. 

Effekten av tillfällig arbetskraft är en förskjutning av risken till de 

anställda. Företagen behöver inte på samma sätt som tidigare överväga 

affärsbeslut när riskerna är överlåtna på de anställda. 

För att kunna hantera tillfälliga arbetstagare övergår företagen 

alltmer till starkt styrda arbeten där arbetsuppgifterna är enkla och 

utvecklingsmöjligheterna små, vilket leder till sämre arbeten. 

Ett utbrett nyttjande av bemanningsföretag är ett hot mot oss som 

fackförening. Med många olika företag inne på arbetsplatsen försämras 

de lokala fackliga organisationernas förhandlingsposition. 

Samtidigt ska IF Metall givetvis fortsätta att försvara och aktivt förbättra 

villkoren för de anställda inom bemanningsföretagen. 


att under den kommande kongressperioden, politiskt och avtalsmässigt, 

driva frågan om att begränsa bemanningsföretagens utbredning 

på svensk arbetsmarknad. 

Motion A9 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 5 Höga Kusten, 24 Norra Östergötland, 

25 Mellersta Östergötland, 26 Västra Östergötland, 31 Norra Kalmar län, 32 Höglandet, 

33 Vätterbygden, 38 Mellersta Kalmar län, 39 Östbo, 40 Västbo, 41 Kalmarsund, 

42 Östra Kronoberg, 43 Västra Kronoberg 

Arbetsmarknadspolitikens betydelse för svensk industri 

Svensk industri har under många år varit den enskilt viktigaste näringen 

för att skapa välstånd i landet. Svensk industri skapar arbeten i 

såväl producerande företag som inom tjänstesektorn. 

Genom globaliseringen utsätts svensk industri för mer omfattande 

konkurrens än tidigare. För att klara denna konkurrens krävs det att 



produktionen är oerhört rationell och effektiv, likaså att de produkter 

som skapas är i framkant av den tekniska utvecklingen. Denna utveckling 

måste understödjas av ett innovativt entreprenörskap, baserat på 

ett högt tekniskt kunnande hos den svenska befolkningen. Genom att 

Sverige under decennier satsat på utbildning och gjort den effektiv, i 

princip alla kan utbilda sig till vad de vill utan att studieskulderna 

blir för stora, är den allmänna tekniska kunskapsnivån hög. Detta har 

förenats med ett intresse av att arbeta inom industrin och med förhållandevis 

goda möjligheter till en bra lön för industriarbetare. 

För att understödja svensk industri och den allmänna sysselsättningen 

i landet har arbetsmarknadspolitiken skapat en infrastruktur 

på arbetsmarknaden för att upprätthålla en god tillgång på kvalificerad 

arbetskraft. 

Eftersom den internationellt konkurrensutsatta industrin i en allt 

snabbare takt måste bli effektivare och innovativare riskerar många 

företag att slås ut. Det är en naturlig urvalsprocess som tillhör en fri 

marknad. Men det som inte får glömmas bort är att samhället är oerhört 

beroende av företagens framgång och av att människor kan sysselsättas 

på en privat arbetsmarknad. När ett företag tvingas rationalisera 

och effektivisera kommer de arbeten som finns kvar att ha ett större 

kunskapsinnehåll. De arbetstagare som inte kan beredas arbete, efter 

rationaliseringar eller vid beslut om nedläggningar, har en oerhörd potential 

om deras kunskaper tillvaratas och utvecklas. 

Arbetsmarknadspolitiken ska inrikta sig på att tillgodose det framtida 

behovet av tekniskt kunnande inom svensk industri. Allt handlar 

om att både människor och politik måste våga satsa på industrin. För 

att framtidens arbetstagare ska vilja ge sig på en karriär inom industrin 

måste flera saker vara på plats. Alla vet vi att den internationellt 

konkurrensutsatta industrin ständigt kommer att drabbas av strukturella 

omställningssituationer. För att klara dessa påfrestningar måste 

arbetsmarknadspolitiken vara understödjande. 

Den svenska industrins överlevnad står och faller med tillgången på 

kvalificerad arbetskraft. Den arbetskraften finns, under förutsättning 

att det fortsättningsvis ges möjligheter till tekniskt och industriinriktade 

utbildningar, men också genom att arbetskraften vågar ta risken 

att söka sig till arbete inom industrisektorn. Arbetsmarknadspolitiken 

kan ge företagen en chans att klara omställningen till ny teknik och nya 

produktionsmetoder genom att skapa en trygghet för arbetskraften. 

Om svensk industri inte understöds av en arbetsmarknadspolitik 

som ger arbetstagarna trygghet vid omställning kommer den att gå 

under i den allt tuffare situation som globaliseringen innebär. 

För att svensk industri långsiktigt ska kunna hävda sig internationellt 

och kvalificerad arbetskraft i tillräcklig omfattning ska finnas tillgänglig 

för industrins behov fordras att det skapas förutsättningar för 

en helt ny modell på svensk arbetsmarknad. För att åstadkomma nya 

förutsättningar krävs bland annat, vilket också ska utgöra underlag till 

en ny arbetsmarknadspolitisk modell, att arbetstagarna ges rätt till en 

relevant arbetsmarknadsutbildning vid omställning och att rätten till 

omställningsstöd även är garanterad vid arbetslöshet och/eller sjukdom.

Modellen ska även innehålla trygga och kraftfulla rehabiliteringsåtgärder 

vid sjukdom. För att möta konjunktursvängningar, strukturella 

förändringar och fysisk utslagning av arbetskraft inom industrin 

ska en ny arbetsmarknadspolitisk modell även innehålla en lägsta nivå. 

En nivå som garanterar det absoluta flertalet av arbetstagarna minst 

80 procents ersättning vid arbetslöshet och sjukdom, men även rätt till 

arbetsmarknadspension som inte påverkar ålderspensionen negativt. 

För att stärka företagens konkurrenskraft och för att undvika uppsägningar 

av arbetstagare på grund av arbetsbrist under tider av lågkonjunktur 

behöver den nya arbetsmarknadspolitiska modellen även 

innehålla ett regelverk som tillför företagen ekonomiskt stöd för kompetenshöjande 

åtgärder som alternativ till uppsägningar av anställd 

personal. Modellen ska även utgöra grunden i omställningsprocessen 

på arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter ska i kollektivavtal 

även kunna komplettera regelverket med avtalsförsäkringar eller 

liknande. 

En förutsättning för att en ny svensk arbetsmarknadspolitisk modell 

långsiktigt ska fungera är också att arbetsmarknadens parter har ett 

stort inflytande över den arbetsmarknadspolitiska modellens beslutsprocess 

och utveckling. 


att utreda och föreslå en ny arbetsmarknadspolitisk modell som skapar 

förutsättningar för ökad konkurrenskraft för svensk industri och 

en ökad och förutsägbar trygghet för arbetstagare sysselsatta inom 

industrin. 

Motion A10 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten 

Bereda handikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på den öppna 

arbetsmarknaden 

I framtiden behövs fler i arbete. Vår övertygelse är att de allra flesta 

människor kan och önskar arbeta. Däremot har människor olika förutsättningar. 

Möjligheten till arbete ska finnas för alla medborgare i arbetsför 

ålder. Fysiska och psykiska sjukdomar utgör funktionshinder så länge 

som arbetslivet inte anpassas efter olika människors förutsättningar. 

Med tekniska hjälpmedel, ekonomiskt stöd och med anpassade krav 

och arbetstider kan de allra flesta bidra till egen och andras försörjning. 

Arbetslivet kan inte bara reserveras för dem som kan bidra till produktionen 

med 100 procent. 

Ansvaret för ett väl anpassat arbetsliv för alla vilar på oss alla. Staten 

och kommunerna kan tillsammans med arbetsmarknadens parter 

göra betydligt mer än i dag. För att klara detta är den glömda lagen, 

främjandelagen, ett viktigt instrument. 




för 

att Arbetsförmedlingen tillämpar § 8–13 i främjandelagen i syfte att 

bereda arbetshandikappade och äldre arbetstagare sysselsättning på 

den öppna arbetsmarknaden. 

Motion A11 


Avskaffa Fas 3 

När personer som är arbetslösa går in i Fas 3, så blir de utskickade på 

olika praktiker där de utför ett reguljärt arbete utan att ha några som 

helst rättigheter. De har varken rätt till avtalspension, semester eller 

avtalsenlig lön. 

Personer i Fas 3 behandlas som andra klassens medborgare och IF 

Metall har många arbetslösa medlemmar som riskerar att komma in i 

Fas 3. 


för 

att Fas 3 omedelbart avskaffas. 

Motion A12 

Avdelning 3 Norra Västerbotten 

Återinför friåret i modifierad form 

Även om friårsreformen kan kritiseras när det gäller den ekonomiska 

ersättningen anser vi att den på det stora hela har varit en väl fungerande 

reform med enbart vinnare. Detta har visat sig inte minst på vår 

arbetsplats där den nyttjats av ett flertal medlemmar. Efter många års 

arbete har de fått möjlighet att göra ett välkommet avbrott i arbetet som 

även har ökat deras chanser att orka arbeta fram till pensionsdagen. 

Samtidigt har ett antal arbetslösa fått ett riktigt arbete att gå till och 

några har fått fortsatt anställning. Hos oss har friåret således fungerat 

som det var tänkt och upplevts mycket positivt av de berörda. Vi ser det 

därför som önskvärt att denna reform återinförs i en modifierad form. 

Det som behöver modifieras är framför allt ersättningsreglerna, så att 

det ur ekonomisk synpunkt blir möjligt att nyttja reformen även för de 

lägst avlönade. Vi skulle även vilja se att en kvalifikationstid på minst 

tio år i arbetslivet infördes. 


för 

att friåret införs i modifierad form så att det kan nyttjas av alla, oavsett 

inkomster, under förutsättning att man arbetat i minst tio år.

Motion A13 

Avdelning 36 Göteborg 

Bättre hjälp för nyanlända invandrare 

Vi vill ha bättre hjälp för nyanlända invandrare i form av en information 

om viktiga samhällsfrågor på den nyanländes eget hemspråk. 

Informationens uppgift bör vara att på ett lättförståeligt sätt förklara 

hur Sverige fungerar. Syftet ska vara att underlätta integration och 

bidra till att nyanlända inte tar felaktiga beslut i sin jakt på rätt instanser 

och personer som de kan tänkas behöva råd och hjälp ifrån. 

Även när det gäller arbetsmarknaden finns ett stort behov av lättförståelig 

information på hemspråket avseende kollektivavtal, försäkringsskydd, 

lagstiftning m.m. I dag finns massor av matnyttig information 

som borde kunna sammanställas till en helhet och där de nyanlända 

kan finna svar på de frågeställningar och problem de kan tänkas stå 

inför. 

Informationen bör dock inte vara så djupgående att den blir inaktuell, 

exempelvis bör sådant som med största sannolikhet med jämna 

mellanrum ändras undvikas. Vi tänker då främst på ändrad lagstiftning 

och politiska svängningar. Vi anser att det finns stora samhällsekonomiska 

och mänskliga fördelar om detta blir verklighet. 


för 

att beslutsfattare, myndigheter, instanser och företag ger nyanlända 

invandrare information om viktiga samhällsfrågor och arbetsmarknadsfrågor 

på vars och ens hemspråk. 

Motion A14 

Avdelning 46 Västra Blekinge 

Ersättning och villkor för deltagare i jobbgaranti för ungdomar 

Ungdomar under 25 år kan erbjudas att delta i det arbetsmarknadspolitiska 

programmet jobbgaranti för ungdomar om de under tre sammanhängande 

månader har varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen. 

De som inte uppfyller villkoren för a-kassa erhåller en 

skattefri utvecklingsersättning på 135 kronor per dag. Ungdomar 

utan slutbetyg från gymnasiet erhåller en utvecklingsersättning på 48 

kronor per dag från 18 år till och med den 30 juni det år de fyller 20 

år. Dessa belopp gäller under 2010 och omräknas årligen när prisbasbeloppet 

ändras. Ersättningen är inte semester-, pensions- eller sjukpenninggrundande. 

Vi tycker det är viktigt att ungdomar snabbt kommer in i en åtgärd 

när de inte får ett arbete. Tiden för att komma in i åtgärder bör bli 

kortare. Vi upplever också att arbetspraktiken som genomförs ute på 

arbetsplatserna till stor del består av ordinarie arbete och till mycket 

liten del av handledning. Ersättningen för det arbete man utför under 

arbetspraktiken behöver därför höjas. 




för 

att förkorta tiden på tre sammanhängande månader för ungdomar 

som varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen för att 

komma in i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för 

ungdomar 

att deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti 

för ungdomar ska få en högre ersättning när åtgärden består av arbetspraktik. 

Motion A15 

Avdelning 30 Bohuslän-Dal 

Praktikplatser 

Vi vill att kongressen uppmärksammar problemet med praktikplatser 

där arbetsgivare utnyttjar arbetslösa som gratis arbetskraft. 

Dessa praktikplatser leder sällan eller aldrig till anställning och upplevs 

därför ofta förnedrande för praktikanten. 


för 

att förhindra att arbetsgivare använder praktikplatser i stället för 

att anställa 

att stoppa ”gratisarbete” 

att förhindra upprepad praktik för samma person på samma arbetsplatser 

att inte tillåta praktik vid anställningsstopp 

att en praktikant inte får ta ordinarie arbetsuppgifter, utan ska ha 

handledare. 

Motion A16 

Avdelning 46 Västra Blekinge 

Ob-ersättning till deltagare i jobbgaranti för ungdomar 

Ungdomar i åldern 18–24 år som inte uppfyller villkoren för ersättning 

från a-kassan och deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet 

jobbgaranti för ungdomar erhåller en skattefri utvecklingsersättning på 

135 kronor per dag. Ungdomar utan slutbetyg från gymnasiet erhåller 

en utvecklingsersättning på 48 kronor per dag till och med den 30 juni 

det år de fyller 20 år. Dessa belopp gäller under 2010 och omräknas årligen 

när prisbasbeloppet ändras. Semesterersättning eller andra ersättningar 

utgår inte. 

Det förekommer att deltagare i jobbgaranti för ungdomar arbetar på 

tider som enligt kollektivavtal ger de anställda ersättning för arbete på

obekväm tid. Jobbgaranti för ungdomar utförs i form av arbetspraktik 

när den är förlagd till en arbetsplats och man kan undra varför praktiken 

ska genomföras på obekväm tid. Olägenheten för ungdomar i ett 

arbetsmarknadspolitiskt program som måste arbeta på obekväm tid är 

lika stor som för de anställda, varför ersättningen bör vara densamma. 


för 

att deltagare i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti 

för ungdomar ska få ersättning enligt kollektivavtal för arbete på 

obekväm tid. 

Motion A17 

Medlem Susanna Svensson avdelning 18 Örebro län 

Jourtelefon för praktikanter 

Arbetslösheten är hög och har varit det i stort sett sedan krisen på 

1990-talet. Även under högkonjunkturer har det visat sig svårt att få 

ned arbetslösheten. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken till stor del 

inriktats på olika typer av subventionerade anställningar där skattebetalarna 

betalar hela eller delar av lönen för dem som är i åtgärd. Denna 

utveckling har accelererat under alliansregeringen. 

Det som rör till det mest på arbetsmarknaden är insatser i form av 

praktikplatser där arbetsgivarna får arbetskraft helt gratis och i vissa 

fall till och med får bidrag för att ta emot en praktikant. Praktikanter 

får inte utföra självständigt arbete och ersätta ordinarie personal vid 

exempelvis sjukdom, men det existerar inte någon kontroll av att reglerna 

följs. 

I Fas 1 och 2 skickas människor ut på praktik i 1–6 månader och 

jobbar med aktivitetsstöd motsvarande sin a-kassa som lön. Det är 

meningen att praktiken ska resultera i en anställning hos arbetsgivaren, 

men det vanliga är att arbetsgivaren efter praktiktidens slut låter 

praktikanten sluta för att sedan ta in en ny praktikant i stället. 

De som inte lyckas få ett riktigt jobb efter 450 dagar hamnar i Fas 3 

och lämpas över till en anordnare på ett 2-årskontrakt. De flesta i Fas 3 

hamnar hos föreningar eller andra ideella organisationer, exempelvis 

Frälsningsarméns Myrorna, som har hela sin verksamhet uppbyggd 

med den typen av arbetskraft. 

Även bemanningsföretagen har börjat anordna sysselsättning inom 

Fas 3 och det är en regelrätt handel med arbetslösa människor som 

anordnaren får nästan 5 000 kronor i månaden för att sysselsätta med 

påhittade jobb. Kontrollen är obefintlig när det gäller om personer i 

Fas 3 utnyttjas mot reglerna och därmed tränger bort riktiga jobb. 

Jag föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att 

verka för 

att LO startar någon form av jourtelefon i samarbete med tjänstemannafacken 

där praktikanter inom de olika faserna kan ringa in 

och berätta om de utnyttjas mot reglerna. 



Motion A18 


Bygg bostäder till ungdomar 

Ungas förutsättningar för ett eget liv försämras ständigt. Arbetslösheten 

är hög och det försvårar deras möjligheter att skaffa egen bostad. 

Bristen på hyresrätter försvårar dessutom ungdomars möjligheter att 

flytta dit jobben finns. Utan jobb eller studieplats blir det omöjligt för 

dem att flytta hemifrån. Tillfälliga arbeten duger ofta inte för ett förstahandskontrakt 

och bristen på billiga hyresrätter är akut. 

Borttagandet av de statliga investeringsstöden ledde till att bostadsbyggandet 

stannade av långt innan den ekonomiska krisen nådde Sverige. 

Utförsäljningen av hyresrätter i de större städerna de senaste fyra 

åren har försvårat möjligheterna för den utan eget kapital att skaffa 

bostad. 

Lösningen för många ungdomar blir andra- eller tredjehandskontrakt 

eller tillfälliga boenden hos kompisar och många tvingas bo kvar 

hos föräldrarna långt upp i 30-årsåldern. Det hämmar möjligheterna 

för ungdomar att leva ett fritt liv, ta fullt vuxenansvar, välja sina fritidsintressen, 

skapa relationer och bilda familj. 

Ungdomsperspektivet borde genomsyra all politik. IF Metall ska 

driva på för en politik som tar den unga generationens förutsättningar 

på allvar. Därför är det vitalt att det blir bättre förutsättningar för unga 

att skaffa bostad. 


att ta initiativ till att det byggs fler billiga bostäder som ungdomar 

har råd att bo i. 

Motion A19 


Statens styrande över a-kassan 

Många medlemmar känner en stark oro för hur utvecklingen av vår 

a-kassa kommer att se ut i framtiden. Den borgerliga regeringen har 

kraftigt försämrat både villkor, ersättningsregler och avgifter, vilket 

fått många att lämna a-kassorna. 

Nästa steg kan befaras bli att medlemskap i a-kassan görs obligatoriskt 

för alla löntagare. Vi tror inte att en obligatorisk a-kassa skulle 

vara en bra lösning för att få fler medlemmar till a-kassorna. Vi tror att 

en lösning lik den tidigare ordningen med bättre villkor, ersättningsregler 

och framför allt en försäkring som alla har råd med är den bästa. 


för 

att riksdagens beslutsfattare förändrar a-kassans regelverk på ett 

sätt som fortsätter att bygga på en frivillig försäkring med en avgift 

som är lika stor för alla a-kassor och där a-kassan även i framtiden 

ska vara möjlig att administrera för fackföreningarna.

Motion A20 

Avdelning 45 Östra Blekinge 

A-kassans finansieringsavgift 

Det nuvarande systemet med en rörlig finansieringsavgift i a-kassesystemet 

är orimligt och djupt orättvist. Den nuvarande regeringens 

experimenterande och fördyring av medlemskapet i a-kassan har fått 

förödande konsekvenser för många löntagare. Resultatet ser vi nu när 

cirka 500 000 personer har valt att lämna a-kassan, många av dessa av 

rent ekonomiska skäl. 

Finansieringen av a-kassan ska ske solidariskt. Att som nu låta arbetslösheten 

i respektive bransch styra den enskildes kostnader för medlemskap 

i a-kassan kommer att bryta sönder hela tanken med a-kassan. 


för 

att nuvarande finansieringssystem av arbetslöshetsförsäkringen med 

en rörlig avgift avskaffas. 

Motion A21 

Avdelning 7 Hälsingland 

En förbättrad a-kassa 

A-kassan har förutom en trygghet vid arbetslöshet alltid varit en viktig 

faktor för att se till så att de som har ett jobb kan kräva löneförhöjningar 

och bättre villkor. Detta för att det inte varit en press från de 

arbetslösa som har varit utanför. 

Men med den a-kassa som vi har i dag så ökar pressen från de arbetslösa 

och ”hotar” kollektivavtalens minimilöner. 

Vi vill förhindra denna utveckling och ge de arbetslösa en drägligare 

tillvaro. 


för 

att a-kassan förbättras med regler som inte hindrar utvecklingen av 

de arbetslösa 

att a-kassan får en bättre ersättning och en solidarisk avgift. 

Motion A22 


Arbetslöshetsavgiften och taket på dagpenningen 

Många förändringar har de senaste åren skett i arbetslöshetsförsäkringen, 

bland annat införande av arbetslöshetsavgiften. 

Den som är sjukskriven i dag, men saknar arbetsgivare, kan hos arbetslöshetskassan 

ansöka om att bli befriad från arbetslöshetsavgiften. 

Den som är sjukskriven och har en arbetsgivare måste däremot betala 

den. En arbetslös är befriad från denna avgift. 



Arbetslöshetsavgiften varierar mellan olika förbund beroende på hur 

hög eller låg arbetslösheten är. Detta får orimliga konsekvenser för dem 

som arbetar i en bransch med stor risk för konjunktursvängningar. Varför 

ska industriarbetare straffas med jämna mellanrum bara för att de 

arbetar i den branschen? 

Man ska inte tvingas betala olika beroende på vilken förbundstillhörighet 

man har. Man ska inte tvingas betala olika beroende på hur hög 

eller låg arbetslösheten är. Denna avgift ska tas bort ur försäkringen. 

Som arbetslös kan du i dag högst få 680 kronor i dagpenning. Det 

är viktigt att vi får till en höjning av taket på dagpenningen. Taket ska 

vara till för de människor som hamnar i arbetslöshet och får en försämrad 

ekonomi. 


för 

att arbetslöshetsavgiften avskaffas i sin helhet 

att taket på dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs till minst 

1 100 kronor. 

Motion A23 


En a-kassa värd namnet 

Den moderatstyrda regeringen har under ett halvt decennium plockat 

sönder a-kassan steg för steg. Sänkta ersättningsnivåer och väldigt 

många förändringar i villkoren som försvårar möjligheten att få ersättning. 

Vi har sett följderna av en sådan politik under krisen 2008–2010 där 

medlemmar har fått lämna hus och hem. En av anledningarna är att 

man i vissa fall endast fått ut runt 50 procent av sin tidigare lön. Detta 

är inte värdigt att kalla en omställningsförsäkring. 


för 

att vår arbetslöshetsförsäkring går att leva på under omställningstiden 

och att den ska ge 90 procent i ersättning under omställningstiden 

att se över regelverket för medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen 

så att fler kvalificerar sig för ersättning. 

Motion A24 


En a-kassa som stämmer med arbetslinjen 

Regeringens målsättning med arbete i stället för a-kassa är en god 

ambition. Det känns dock inkonsekvent när samma regering skapar ett

egelverk där den enskilde tvingas säga nej till arbete för att över huvud 

taget överleva ekonomiskt. Deltidsstämpling med 75-dagarsregeln 

i a-kassan måste förändras och anpassas till den verklighet som råder 

ute i företagen. 

När nu hjulen åter börjar snurra efter den extrema lågkonjunkturen 

råder det en försiktighet att anställa. Det innebär att många medlemmar 

anställs på korta anställningar, ibland bara några dagar per vecka. 

Detta gör att personen förbrukar 5 av dessa 75 dagar även om personen 

endast haft arbete under 1 dag. När de 75 dagarna börjar tryta 

tvingas den enskilde tacka nej till fortsatt arbete för att över huvud 

taget klara sig på sin a-kassa. 

Att dessa dagar även räknas av från det totala antalet a-kassedagar 

gör det ännu mer orimligt. 


för 

att förändra regelverket så att arbete alltid går före a-kassa. 

Motion A25 

Avdelning 15 Stockholm 

A-kassans egenavgift 

Vi har medlemmar som blir av med sin aktivitetsersättning och därmed 

helt saknar egen inkomst. Medlemmen drabbas dubbelt genom att 

a-kassans regler är sådana att man måste betala egenavgiften om man 

inte får a-kasseersättning/aktivitetsersättning, trots att man är inskriven 

som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Att betala förbundets 

lägsta avgift på 214 kronor och dagens egenavgift till arbetslöshetsförsäkringen 

på 300 kronor är en tung utgift om man inte har någon 

inkomst. 

A-kassans regelverk måste ändras så att den som är inskriven som 

arbetssökande hos Arbetsförmedlingen slipper egenavgiften. 


för 

att förändra reglerna i a-kassans regelverk så att alla arbetssökande 

slipper betala egenavgiften till arbetslöshetsförsäkringen. 

Motion A26 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

A-kassans 75-dagarsregel 

De av våra arbetslösa medlemmar som får anställning en hel dag, men 

inte en hel vecka, räknas som deltidsarbetande (utbetalning del av 

vecka). När man har förbrukat sina 75 dagar för deltidsarbete kan man 

inte ta enstaka arbetsdagar, eftersom man då inte får någon ersättning 

resten av veckan. Det kan inte vara rimligt att människor som vill arbeta 

inte kan ta arbete på grund av regelverket. 




för 

att nuvarande regel om 75 dagars deltidsarbete avskaffas. 

Motion A27 


Taket för a-kassan 

Det är en skam att Sveriges a-kassesystem bara befinner sig på 25:e 

plats i världen. En anständig a-kassa skulle leda till att köpkraften ökar 

där behoven finns, vilket i sin tur gagnar samhällsekonomin. 


för 

att taket i a-kassan indexregleras 

att 75-dagarsregeln vid deltidsarbete tas bort 

att a-kassedagar inte samordnas med aktivitetsstödsdagar 

att karensdagarna i a-kassan tas bort 

att en aktivt arbetssökande inte ska kunna utförsäkras. 

Motion A28 


Höj taket i a-kassan 

Vi behöver en a-kassa som är värd namnet igen. 

När borgarna gick till val 2006 lovade de att minska utanförskapet, 

men det de gjorde var att höja avgiften till a-kassan och sänka ersättningen 

för de arbetslösa. 

Detta skapar bara ett klassamhälle med ökade klyftor. 

I dag får endast 12 procent av de som är arbetslösa 80 procent i akassa 

och genomsnittet ligger på 56 procent i ersättning. Detta är inte 

rimligt. 


för 

att taket i a-kassan höjs så att 80 procent av de arbetslösa får 80 

procent av sin tidigare inkomst i a-kassa. 

Motion A29 

Avdelning 2 Norrbotten 

Ersättning och a-kasseavgift 

Vi kräver en tryggad omställning vid arbetslöshet. Våra trygghetssystem 

har i dag blivit kraftigt försämrade. Ersättningarna har blivit 

lägre och med högre kostnad för att vara med i a-kassan. Vi kräver en

ättre ersättning så att den verkligen blir 80 procent av den tidigare 

inkomsten till alla löntagare. 

Vi kräver att kostnaden för att vara med i a-kassan sänks till 

80 kronor så att alla ska kunna vara med i trygghetssystemet. 


för 

att a-kasseersättningen höjs till 80 procent av den verkliga inkomsten 

att a-kasseavgiften sänks till 80 kronor per månad. 

Motion A30 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten 

Rättvis a-kassa 

Arbetslösa bestraffas mångfalt i dagsläget. Inkomsten sänks rejält och 

få kommer upp till 80 procent av tidigare inkomst. Skattesatsen blir 

också högre eftersom inget jobbavdrag gäller för arbetslösa. 

Under årets sex första månader har IF Metall tappat 9 800 medlemmar 

enligt LO-tidningen. Enligt Stefan Löfven är en av förklaringarna 

på medlemstappet krisen och arbetslösheten. Det är bättre att medlemmarna 

blir kvar även under kris och arbetslöshet. 


för 

att ersättningen vid arbetslöshet motsvarar minst 80 procent av 

inkomstbortfallet 

att ta bort den förhöjda avgiften för arbetslöshetsförsäkringen. 

Motion A31 

Avdelning 49 Nordvästra Skåne 

Höj taket i a-kassan 

Under mandatperioden 2006–2010 har vi sett hur regeringen förändrat 

a-kassan ett antal gånger och hur det har drabbat våra medlemmar. 

Mot bakgrund av detta är det desto viktigare att vi visar våra arbetslösa 

kamrater hur vi vill utveckla a-kassan för framtiden. 


för 

att taket i a-kassan höjs så att man får minst 80 procent av sin faktiska 

lön vid arbetslöshet. 



Motion A32 

Klubben vid Lövånger Elektronik AB avdelning 3 Norra Västerbotten 

Höj a-kasseersättningen till 90 procent 

Den nuvarande regeringen gör allt för att skillnaderna mellan de som 

har arbete och de som är arbetslösa ska öka. Detta görs inte genom att 

de som arbetar får det bättre utan genom att de som tvingats ut i arbetslöshet 

får det allt sämre. 

Att bli arbetslös är normalt sett inget man valt frivilligt utan något 

som man tvingats in i. Att bli arbetslös kan innebära stora påfrestningar 

för individen. Man förlorar sina arbetskamrater och den sociala trygghet 

som ett arbete ger. Utöver detta drabbas man hårt ekonomiskt, särskilt 

om man är lågavlönad, vilket förvärrar en redan besvärlig situation. 


för 

att arbetslöshetsersättningen höjs till 90 procent av inkomsten. 

Motion A33 

Avdelning 24 Norra Östergötland, 40 Västbo 

Karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen bör tas bort 

Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras på många sätt. Ett enkelt 

sätt att reformera försäkringen är att ta bort karensdagarna. 

Karensdagarna påverkar egentligen inte försäkringen på annat sätt 

än att man skjuter på utbetalningen sju dagar fram i tiden. Ekonomiskt 

är det svårt nog att klara sig i de fall man blir uppsagd på grund av 

arbetsbrist. 

Med dagens regler berörs inte ersättningsperioden, i normalfallet 300 

dagar, av karensperioden. Den som blir arbetslös tilldelas i normalfallet 

ändå 300 dagar. 


för 

att karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen tas bort. 

Motion A34 

Avdelning 40 Västbo 

Ledighet för arbetslösa 

Den regering som vi nu har väljer att bestraffa dem som är arbetslösa 

med en icke människovärdig ersättning. Nu är det inte bara den arbetslöse 

som blir bestraffad utan detta gäller hela familjen. 

Runt om i Sverige finns det barn som blir nekade fritidsaktiviteter 

av sina föräldrar för att de inte har råd med kostnaderna. Många lever i 

det nya fattigsverige. 

Utöver detta ska man stå till arbetsmarknadens förfogande och kan 

därför inte ens tillbringa ett par veckors välbehövlig rekreation på som-

maren tillsammans med barnen eller hälsa på avlägset boende släkt. Vi 

ska inte heller glömma våra invandrade kamrater som definitivt inte har 

denna möjlighet. 

Arbetslinjen har i alla tider varit ett rättesnöre för arbetarrörelsen, 

men i detta fall behöver vi tänka om. 

Kamrater, det är dags att vi visar att vi vill göra något positivt för de 

arbetslösa och deras familjer samt visar att vi definitivt inte anser att 

barnen ska drabbas. 


för 

att arbetslösa ges möjlighet till två veckors ledighet med bibehållen 

a-kassa under perioden juni–augusti 

att ett regelverk utformas för ledighet med bibehållen a-kassa 

att den arbetslöse under de båda lediga veckorna inte behöver stå till 

arbetsmarknadens förfogande. 

Motion A35 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten 

Regler vid bisyssla i arbetslöshetsförsäkringen 

På många av våra arbetsplatser har vi medlemmar som har nekats att 

få arbetslöshetsersättning eftersom de har en anställning eller ett eget 

företag. 

Regelverket har under 2010 förändrats så att en medlem med en 

bisyssla i egenskap av egen företagare behandlas förmånligare än en 

medlem med bisyssla som anställd. En företagare med en bisyssla där 

inkomsten är större än det regelverket föreskriver får godkänd bisyssla 

med reducerad dagpenning, men en anställd får däremot inte sin bisyssla 

godkänd. 


att verka för att alla medlemmar med sidoinkomster ska behandlas 

lika i arbetslöshetsförsäkringens regelverk 

att verka för att det införs en avräkning på dagpenningen av bisysslan 

i arbetslöshetsförsäkringen som är lika oavsett typ av bisyssla 

att ta fram ett bättre informationsmaterial för våra medlemmar med 

bisyssla. 

Motion A36 

Avdelning 14 Klarälven, 20 Västra Värmland 

Underlag för utbetalning av arbetslöshetsersättning 

År 2003 tackade Per-Olov Persson från Lysvik nej till ett arbete i Norge 

med påföljd att hans a-kassa reducerade ersättningen med 25 procent 



under en tid. Beslutet överklagades men kammarrätten och regeringsrätten 

slog fast att förfarandet är korrekt. Rent konkret innebär detta 

att staten ser Sverige och Norge som en gemensam arbetsmarknad. 

Det finns dock ett undantag i detta synsätt. När en svensk avslutar 

en anställning i Norge och återkommer som arbetslös till Sverige utbetalas 

ingen ersättning om inte blankett E 301 inkommit till a-kassan. 

Blanketten utfärdas av NAV och en väntetid på 16–20 veckor är inte 

ovanlig. Detta innebär att den arbetssökande kan få vänta sex månader 

innan ersättningen betalas ut. Uppgifterna på blankett E 301 hämtas 

från det norska arbetsgivarintyget. 


för 

att ersätta kravet på blankett E 301 med ett arbetsgivarintyg som 

innehåller nödvändiga uppgifter för att kunna betala ut a-kasseersättning 

inom rimlig tid. 



Ulf Björk, 4 Södra Västerbotten 

Kennet Bergqvist, 4 Södra Västerbotten 

Jan-Anders Lindfors, 45 Östra Blekinge 

Jan-Olov Carlsson, 4 Södra Västerbotten 

Stefan Jansson, 30 Bohuslän-Dal 

Hans Andersson, 4 Södra Västerbotten 

Joakim Rylin, 38 Mellersta Kalmar län 

Stefan Svensson, 39 Östbo 

Florim Gashi, 34 Sjuhärad 

Gunilla Nordberg, 30 Bohuslän-Dal 

Roger Johansson, 30 Bohuslän-Dal 

Kaj Sandholm, 15 Stockholm 

Evangelos Varsamis, 40 Västbo 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A1–A36. 

Simon Andrijevskis förslag om bifall till motion A2. 

Hans Anderssons förslag om bifall till motionerna A3 och A8. 

Stefan Janssons förslag om bifall till motion A15. 

Florim Gashis förslag om bifall till motion A18. 

Roger Johanssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion A19.

Kennet Bergqvists förslag om bifall till motion A23 1:a att-satsen. 

Kaj Sandholms förslag om bifall till motion A25. 

Gunilla Nordbergs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion A27. 

Ulf Björks förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion 

A30. 

Jan-Anders Lindfors förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion A30 1:a att-satsen. 

Evangelos Varsamis förslag om bifall till motion A33. 

Joakim Rylins tilläggsförslag avseende motion A9 att en arbetsgrupp 

med bred förankring inom förbundet bör utses. Arbetsgruppen ska ta 

fram förslag på ny arbetsmarknadspolitik utifrån motionen och IF Metalls 

handlingslinjer. 

Stefan Svenssons tilläggsförslag avseende motion A9 där han anser att 

det är viktigt att IF Metall bjuder in andra aktörer på arbetsmarknaden 

för att diskutera hur svensk industri kan stärkas och utvecklas med 

stöd av ny arbetsmarknadspolitik. 

Stefan Löfvens ändringsförslag beträffande motion A25 att kongressberedningen 

ges i uppdrag att inarbeta en skrivning i handlingslinjerna 

om undantag från den av regeringen införda förhöjda egenavgiften. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A1–A36 i 

de delar där inga motförslag förelåg 

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A15 4:e och 

5:e att-satserna, A18 och A23 1:a att-satsen 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A2 

att efter rösträkning med siffrorna 158 mot 135 bifalla förbundsstyrelsens 

utlåtande över motion A8 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion A9 

att efter rösträkning med röstsifforna 167 mot 133 bifalla förbundsstyrelsens 

utlåtande över motion A33. 


Hans Andersson, 4 Södra Västerbotten, återtog under debatten sitt förslag om bifall till 

motion A3. 



Kaj Sandholm, 15 Stockholm, återtog under debatten sitt förslag om bifall till motion 

A25 och anslöt sig till Stefan Löfvens ändringsförslag. Stefan Löfvens ändringsförslag 

rörande motion A25 och skrivningen om förhöjd egenavgift i handlingslinjerna behandlas 

under dagordningspunkt 22, avsnittet Vårt samhälle och solidariteten. 

Votering avseende motion A2 begärdes av Simon Andrijevski, 50 Mellersta Skåne. 

Votering avseende motionerna A8, A9 och A33 begärdes av kongressordföranden. 

Jan-Olov Carlsson, 4 Södra Västerbotten, lade under debatten ett förslag om tillägg 

till handlingslinjerna. Förslaget behandlas under dagordningspunkt 22, avsnittet Vårt 

samhälle och solidariteten. 

Utlåtande 

Energi- och transportpolitik – motionerna A37–A45 

Energipolitik 

I motionerna A37–A44 framhålls energipolitikens viktiga roll för 

framtida investeringar inom industrin. 

Förbundsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att svensk 

elproduktion även i framtiden inte ska ge några, eller mycket låga 

utsläpp av växthusgaser. Sverige måste minska på användningen av 

de klimatpåverkande fossila bränslena. Detta kommer att få till följd 

att vår elkonsumtion kommer att öka. 

En stabil energipolitik är en viktig förutsättning för investeringar 

inom industrin. De höga elpriserna under 2010 är inte långsiktigt 

hållbara om vi vill behålla och utveckla viktiga delar av vår industriproduktion. 

De är inte heller hållbara för många hushåll. 

Det senaste året har tydligt visat vårt lands stora beroende av en 

fungerande elproduktion och det viktiga bidrag som kärnkraftverken 

ger. Den utmaning vi står inför är att våra kärnkraftverk åldras och 

vi behöver hållbara lösningar för att ersätta denna elproduktion. 

Förbundsstyrelsen betvivlar att de förnybara alternativen inom 

överskådlig tid kommer att räcka för att ersätta bortfallet från 

kärnkraften, nästan hälften av vår elproduktion, men menar att de 

förnybara alternativen kan utgöra ett viktigt klimatvänligt tillskott. 

Därför finns det också ett behov av stora gemensamma FoUsatsningar 

mellan stat och industri om mer klimatneutral elenergi, 

såsom sol-, vind- och vågkraft. 

Förbundsstyrelsen anser vidare att det är viktigt att Socialdemokraterna 

tydligt prioriterar en ny bred energiöverenskommelse med 

inriktning på ett svenskt elöverskott som därmed ger trygghet om 

tillräcklig framtida elförsörjning för hushåll och industri. Överenskommelsen 

måste öppna för alla energislag som inte ger växthusgaser 

och erkänna kärnkraftens viktiga roll för vår elförsörjning. 

En överenskommelse bör snarast träffas för att undvika den 

osäkerhet som råder gällande investeringar i fråga om bland annat 

ny kärnkraft inom ramen för befintlig lokalisering. Den bör också slå 

fast att Vattenfalls svenska verksamhet även i framtiden ska ägas

av staten och att nya utlandsförbindelser inte ska byggas, om inte 

Sverige har ett stabilt och långsiktigt elöverskott. 

När det gäller frågan om en ny folkomröstning om kärnkraftens 

framtid anser förbundsstyrelsen att omröstningen från 1980 inte 

längre kan tas till intäkt för att kärnkraften inte kan förnyas. Förbundsstyrelsen 

anser dock att de politiska partierna är mogna att 

hantera frågan. 

Förbundsstyrelsen menar att regleringar av elproduktionen behöver 

vara bättre utformade för att ge förutsättningar för stabila och 

hållbara priser. För att uppnå detta behöver en kvalificerad offentlig 

utredning genomföras som ser till hela elmarknadens funktionssätt 

ur ett konkurrensperspektiv. 

Motion A38 3:e att-satsen lyfter fram att Sverige ska använda sina 

urantillgångar. När det gäller framtida uranbrytning i Sverige anser 

förbundsstyrelsen att det principiellt är riktigt att vi i framtiden ska 

kunna ha möjlighet att bryta uran, men att frågan nu inte är aktuell. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A37, A38 

1:a att-satsen, A39–A42, A43 1:a och 2:a att-satserna, att motionerna 

A38 2:a och 3:e att-satserna, A43 3:e att-satsen och A44 anses beaktade 

samt att motion A38 4:e att-satsen avslås. 

Transportpolitik 

Motion A45 behandlar det svenska transportsystemet och vill stimulera 

nya hållbara bränslen och tekniker samt investeringar i järnvägen. 

Förbundsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att vår transportinfrastruktur 

förbättras. En stor del av den svenska industrin 

har långa avstånd till sina avsättningsmarknader och för att förbättra 

svensk industris konkurrenskraft är det därför viktigt med ett 

modernt transportsystem. Även transporter på den regionala nivån 

behöver förbättras för att öka konkurrenskraften för de företag som 

är underleverantörer och de som vidareförädlar råvaror. 

Ett modernt transportsystem innefattar effektiva järnvägstransporter 

med omlastningsstationer, fordonsteknisk utveckling med till 

exempel bilmotorer som drivs med miljövänliga bränslen och med en 

öppenhet för ny teknik. Sverige har goda förutsättningar att aktivt 

delta i den utvecklingen med bland annat två av världens största 

lastbilsproducenter, Volvo och Scania. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A45. 


att bifalla motionerna A37, A38 1:a att-satsen, A39–A42, A43 1:a 

och 2:a att-satserna samt A45 

att anse motionerna A38 2:a och 3:e att-satserna, A43 3:e att-satsen 

samt A44 beaktade 

att avslå motion A38 4:e att-satsen. 



Energi- och transportpolitik – motionerna A37–A45 

Motion A37 

Avdelning 19 Östra Värmland 

Sverige behöver ett robust elproduktionssystem 

År 2010 kommer att gå till historien som det dyraste elåret hittills. 

Många elintensiva företag fick stänga ned sin produktion periodvis 

under vintern eftersom elpriserna var för höga för att motivera fortsatt 

produktion. En viktig orsak till de höga elpriserna var att många kärnkraftverk 

stod still för översyn och att oligopolföretagen helt bestämde 

elpriset. 

Det visar på sårbarheten i den svenska elproduktionen och politiker 

talar om att vi därför ska minska vårt beroende av kärnkraften och i 

stället bygga ut alternativen, dvs. de subvenionerade produktionsslagen 

biokraft och vindkraft. 

Men elåret 2010 har visat Sveriges stora beroende av kärnkraften 

som utgör nästan hälften av vår elproduktion. Våra kärnkraftverk kommer 

inom en inte alltför lång framtid att ställas av och ny elproduktion 

måste då tillföras. 

En utbyggnad av de förnybara alternativen kan och måste vara ett 

komplement i vår framtida elproduktion. Den kommer dock inte inom 

en överskådlig tid att ge oss den försörjningstrygghet som svensk industri 

behöver för att framtida investeringar och utveckling av basindustrin 

ska komma till stånd i Sverige. 

Under 2009 kom cirka 40 procent av Sveriges totala elproduktion 

från kärnkraft och det är en betydande andel. Hur gärna man än vill 

går den inte att ersätta med vind- eller solkraft och inte heller med 

småskalig vattenkraft. De förnybara alternativen kan inte heller ersätta 

kärnkraften under överskådlig tid. 

Det socialdemokratiska partiet har hittills blundat för industrins 

behov av en långsiktighet och en hållbar elproduktion som kan uppfylla 

kraven på god tillgång till rimliga priser. 

Den elintensiva basindustrin utgör trots rutavdraget fortfarande 

grundstommen i den svenska ekonomin. En viktig faktor är att den får 

sitt energibehov tillfredsställt. Kärnkraften står i dag för ungefär hälften 

av Sveriges elproduktion och utan den skulle Sverige göras beroende 

av importerad el, huvudsakligen genererad i smutsiga kolkraftverk. 

Sverige behöver en bred partipolitisk överenskommelse om framtidens 

energipolitik, en överenskommelse där kärnkraften inte är utesluten. 


för 

att socialdemokratin medverkar i en bred, långsiktig uppgörelse om 

elenergipolitiken som ger industrin goda investeringsförutsättningar 

i vårt land.

Motion A38 

Avdelning 1 Malmfälten 

Industrins beroende av billig elkraft 

Privatpersoner har de senaste åren kunnat se effekterna av den avreglerade 

elmarknaden när de betalat sina elräkningar. Varje år när kylan 

kommer så får vi höra att elpriserna stiger på grund av låga nivåer i 

vattenmagasinen eller problem med reaktorer. För de flesta är dock 

svaret enkelt. Det är att priset stiger eftersom det inte finns tillräcklig 

kapacitet för elkraft i Sverige. 

En viktig framgångsfaktor för svensk industri har varit tillgången 

till billig el. För basindustrin, såsom gruvorna, är det helt avgörande 

med billig el. 

Energipolitiken de senaste åren har handlat om att bygga vindkraftsparker 

och stänga kärnkraftverk. I praktiken kommer det att ta väldigt 

många år att ersätta kärnkraften med miljövänligare alternativ och 

fram till dess kommer privatpersoner och företag att få betala för detta 

genom höga elräkningar. 

I debatten hör man bara om hur smutsiga och farliga kärnkraftverken 

är i förhållande till sol och vind. Det man sällan nämner är att 

kärnkraften i förhållande till andra energikällor såsom kol och olja är 

väldigt ren. Vi vet att allt fler företag och privatpersoner skaffar dieselvärmare 

och eldar med olja i sina lokaler redan nu då elen blir för dyr. 

Till saken hör också att vi i dag har 2–3 generationer med vuxna 

invånare i Sverige som aldrig fått yttra sig i kärnkraftsfrågan då folkomröstningen 

om kärnkraft skedde för många år sedan. Det går inte att 

luta sig mot ett så gammalt beslut. 

Samtidigt har vi tillgång till uran i Sverige som vi valt att inte bryta, 

kanske man måste tänka om även här. I dag importeras uran utan att 

vi har minsta kontroll av under vilka förhållanden uranet bryts. 

Sverige har en lång tradition av världsledande forskning och innovationer. 

Med rätt vilja så skulle Sverige kunna skapa ett nytt stort 

kluster kring utvinning och exploatering av kärnkraft. Detta utifrån 

ett miljö- och arbetsmiljöperspektiv vilket skulle kunna ge många nya 

arbetstillfällen samtidigt som vi säkerställer tillgången på billig el. 


för 

att säkerställa tillgången på billig energi där kärnkraft inte utesluts 

att det byggs nya, effektiva och säkra kärnkraftverk i Sverige 

att man börjar bryta uran i Sverige med målet att vi ska vara självförsörjande 

med uran för vår egen kärnkraft 

att om man inte får gehör i kärnkraftsfrågan, verka för att det genomförs 

en ny folkomröstning i frågan. 



Motion A39 


Socialdemokraterna måste tänka om 

En viktig orsak till den socialdemokratiska valförlusten i förra årets val 

var partiets energipolitik. Den uppfattades av väljarna som orealistisk. 

Att i ett land som Sverige, med sitt stora elberoende både hos hushållen 

och inom industrin, förorda en politik som ska ta bort hälften av vår elproduktion 

och ersätta den med subventionerad (dvs. bio- och vindkraft) 

vann inte väljarnas och inte heller vårt stöd. 

Vårt förbund organiserar tusentals arbetare inom den elintensiva 

industrin och långt mer än hundra tusen inom övrig industri. Vi vet att 

energipolitiken är oerhört viktig, för oljan kommer inte att räcka till. 

Vi måste för överskådlig framtid ha kärnkraften som en energikälla för 

våra jobb och för landets välfärd. Tillgången till och priset på elkraft är i 

många fall avgörande för framtida investeringar inom industrin. 

Sveriges kärnkraftverk måste snart ersättas, då räcker det inte med 

fromma förhoppningar som att det kommer nog att lösa sig med förnybara 

energislag, för kärnkraften är en viktig hörnpelare i vår elproduktion. 


för 

att det socialdemokratiska partiet nyktrar till inom energipolitiken 

och medverkar i en bred energiöverenskommelse där ny kärnkraft 

utgör en viktig del i vår energiproduktion. 

Motion A40 

Klubben vid Volvo Powertrain avdelning 27 Östra Skaraborg 

Energipolitik 

Tillgången på billig och säker energi är en av flera förutsättningar för 

en konkurrenskraftig och framtidsinriktad fordonsindustri. Volvo Powertrain 

i Skövde med drygt 2 500 anställda är i dag den största enheten 

i Sverige inom koncernen. Det är också den anläggning som 

förbrukar mest energi, bland annat för att vi har två gjuterier, det ena 

ett av världens modernaste. Vi har varit mycket framgångsrika i våra 

sparförsök och vi har systematiskt kunnat producera mer trots lägre 

elförbrukning per producerad enhet. 

Vårt beroende av elenergi kan dock inte trollas bort genom att vi 

pratar vackert om framtiden. Företag, anställda och kommun behöver 

långsiktiga försäkringar att tillgången på konkurrenskraftig elenergi 

kan säkerställas. Detta så att vi kan vara ett alternativ när det gäller 

framtida investeringar till företagets anläggningar i USA, Brasilien, 

Japan och Frankrike. 

De senaste 30 årens svenska energipolitik har dominerats av ett 

politiskt komplicerat spel där vårt lands industriella intressen fått stå 

tillbaka för en kortsiktig politisk taktik mellan de politiska blocken. Vår

erfarenhet är att inget av detta har hänt eller händer i de länder till 

vilka AB Volvo relativt lätt kan investera för att trygga motortillgången 

för företagets produkter. 

Vi vet att det är helt nödvändigt att bygga ut de förnyelsebara 

energikällorna för att ersätta fossilkraften och klara klimatmålen. Vi 

vet också att för att nå dessa mål pågår en utbyggnad av 60 nya kärnkraftverk 

i hela världen varav tre i Finland. Ytterligare 100 nya verk är 

dessutom på projektstadiet. 

Eftersom behovet av energi inte kommer att minska vet vi att forskningen 

behöver intensifieras för alla energikällor och att även de mest 

optimistiska sparkalkyler knappast kommer att kunna realiseras inom 

överskådlig tid. 


att utveckla och argumentera för en realistisk syn på vårt behov av 

energi i framtiden, där kärnkraft inte är utesluten 

att i alla sammanhang försöka verka för en blocköverskridande, långsiktig 

energipolitik så att industriinvesteringar i vårt land inte hindras 

av kortsiktiga politiskt och taktiskt småskurna överväganden. 

Motion A41 

Avdelning 6 Mellersta Norrland 

Gör upp om energipolitiken 

Sverige står inför en stor utmaning, hälften av vår elproduktion, kärnkraften, 

behöver ersättas inom en inte alltför lång framtid. Våra politiker 

måste visa att de förstår allvaret i denna utmaning. Att som de 

rödgröna gjorde i årets val, förespråka en avveckling av kärnkraften 

utan att med trovärdighet peka på vad som ska komma, duger inte. 

Vi måste vara klara över att Sverige med sin tunga energislukande 

industri och med sitt kalla klimat inte kan bygga sin elproduktion på 

subventionerade förnybara energislag. De kan lämna ett litet bidrag 

men inte mer. Ska vi behålla och utveckla vår industri måste politikerna 

visa att de förstår vad som behövs för detta. 

Att Socialdemokraterna hittills inte förstått det är beklagligt, men 

det finns alltid en möjlighet att tänka om och tänka rätt. Ett arbetarparti 

som inte står upp för jobben inom industrin förlorar många sympatisörer, 

medan ett som står upp för jobben vinner många. 

Energipolitiken är en viktig del i en näringspolitik som leder mot fler 

jobb och är i många fall avgörande för kommande investeringar. Vi kan 

inte tänka bort kärnkraften i en långsiktig energipolitik. Elanvändningen 

i landet kommer troligast att öka när fossilerna ska fasas ut. Därför 

måste socialdemokratin ompröva sitt motstånd mot kärnkraft i Sverige. 




för 

att Socialdemokraterna omprövar sin energipolitik och deltar i en 

bred långsiktig överenskommelse där kärnkraft har sin berättigade 

andel. 

Motion A42 


Mångfald i energipolitiken 

Sverige och övriga länder i världen står inför en historisk utmaning att 

under de kommande åren hantera klimathotet, nu också tillsammans 

med en världsomspännande lågkonjunktur. Utsläppen av koldioxid 

måste minska radikalt. Användningen av fossila bränslen måste hushållas 

så att ökningstakten av jordens medeltemperatur avstannar. 

Åtgärder som påverkar den globala uppvärmningen verkar mycket 

långsamt, det är därför nödvändigt att effektiva insatser samordnas och 

sker snabbt och i stor skala. Det talas mycket lite om hur Sveriges industri 

ska anpassas och överleva långsiktigt. Industrin med dess förmågor 

är en avgörande faktor för hur vi ska nå de av politiken uppsatta målen 

för att bekämpa växthuseffekten. 

Sverige behöver utforma en process som kan förena genomförandet 

av klimatmålen med utveckling och bevarande av en konkurrenskraftig 

industri. Miljöfrågorna omfattar många olika delfrågor och åtgärder 

som riskerar att komma i konflikt med andra viktiga mål. 

IF Metall måste på alla sätt främja en utveckling där svensk industri 

spelar en aktiv roll för att uppnå klimatmålen. Detta måste göras på ett 

sätt som stärker industrin och på så vis även säkrar välfärden. 

Svensk energibalans har en bättre sammansättning än de flesta 

andra länder med en hög andel förnyelsebar energi samtidigt som industrin 

kommit jämförelsemässigt långt med effektivisering av energiförbrukningen. 

Det innebär att svensk industri kan vara en föregångare 

för andra och att svensk miljöteknik kan exporteras till andra länder. 

För att öka konkurrenskraften samtidigt som vi måste klara målen 

med minskningen av koldioxidgaserna måste fossila bränslen, där det 

är möjligt, snarast ersättas med elenergi. Den elenergiproduktion vi har 

i dag är i form av vattenkraft och kärnkraft samt en liten men något 

ökande andel biomassa. 

Sol- och vindkraft räcker inte för att fasa ut fossila bränslen. Det 

sker en långsam men nödvändig utbyggnad av vindkraften. Problemet 

är att vind inte går att lagra. Det tillsammans med vindkraftens låga 

verkningsgrad och vattenkraftens begränsade utbyggnadsmöjligheter 

innebär att kärnkraften under lång tid kommer att vara nödvändig 

för svensk elenergiförsörjning. Kärnkraften utgör hälften av vår elproduktion 

och är tillsammans med vattenkraften den absolut viktigaste 

faktorn för Sveriges internationellt sett låga utsläpp av koldioxid trots 

att vi har en hög andel tung energiintensiv industri.

En stark välfärd med många arbetstillfällen är beroende av en stark 

industrisektor, långsiktigt kända villkor avseende kontinuitet i elförsörjningen 

och stabila energipriser. Kärnkraften kan därför inte uteslutas. 

Energipolitiken i Sverige har under den senaste tiden präglats av 

en osäkerhet kring framtida styrning och val av energilösningar samt 

tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. IF Metall och övriga 

industriförbund måste kraftfullt verka för att initiativ tas för en bred 

överenskommelse, mellan flertalet riksdagspartier och industrin, i syfte 

att stärka forskning, teknikutveckling, kompetensuppbyggnad och 

infrastruktur för elenergi som ska ersätta fossila bränslen. IF Metall 

måste arbeta för att bara klimatneutrala tekniker ska ingå i framtidens 

energimix. 

Energipolitiken kommer att bli viktig under kommande år. Den är 

viktig för jobben och välfärden. Svensk industri är beroende av konkurrenskraftiga 

priser. Det är helt nödvändigt att det skapas stabilitet för 

att uppnå långsiktigt förtroende för svensk energipolitik. 


för 

att en stabil och långsiktig politisk blocköverskridande överenskommelse 

skapas om överskottet av elenergiproduktionen 

att betydande statliga satsningar sker snarast, och tillsammans 

med industrin, på forskning och utveckling av alla former av klimatneutral 

elenergi. 

Motion A43 


Mångfald i energipolitiken 

Sverige och övriga länder i världen står inför en historisk utmaning att 

under de kommande åren hantera klimathotet, nu också tillsammans 

med en världsomspännande lågkonjunktur. Utsläppen av koldioxid 

måste minska radikalt. Användningen av fossila bränslen måste hushållas 

så att ökningstakten av jordens medeltemperatur avstannar. 

Åtgärder som påverkar den globala uppvärmningen verkar mycket 

långsamt, det är därför nödvändigt att effektiva insatser samordnas och 

sker snabbt och i stor skala. Det talas mycket lite om hur Sveriges industri 

ska anpassas och överleva långsiktigt. Industrin med dess förmågor 

är en avgörande faktor för hur vi ska nå de av politiken uppsatta målen 

för att bekämpa växthuseffekten. 

Sverige behöver utforma en process som kan förena genomförandet 

av klimatmålen med utveckling och bevarande av en konkurrenskraftig 

industri. Miljöfrågorna omfattar många olika delfrågor och åtgärder 

som riskerar att komma i konflikt med andra viktiga mål. 

IF Metall måste på alla sätt främja en utveckling där svensk industri 

spelar en aktiv roll för att uppnå klimatmålen. Detta måste göras på ett 

sätt som stärker industrin och på så vis även säkrar välfärden. 



Svensk energibalans har en bättre sammansättning än de flesta 

andra länder med en hög andel förnyelsebar energi samtidigt som industrin 

kommit jämförelsemässigt långt med effektivisering av energiförbrukningen. 

Det innebär att svensk industri kan vara en föregångare 

för andra och att svensk miljöteknik kan exporteras till andra länder. 

För att öka konkurrenskraften samtidigt som vi måste klara målen 

med minskningen av koldioxidgaserna måste fossila bränslen, där det 

är möjligt, snarast ersättas med elenergi. Den elenergiproduktion vi har 

i dag är i form av vattenkraft och kärnkraft samt en liten men något 

ökande andel biomassa. 

Sol- och vindkraft räcker inte för att fasa ut fossila bränslen. Det 

sker en långsam men nödvändig utbyggnad av vindkraften. Problemet 

är att vind inte går att lagra. Det tillsammans med vindkraftens låga 

verkningsgrad och vattenkraftens begränsade utbyggnadsmöjligheter 

innebär att kärnkraften under lång tid kommer att vara nödvändig 

för svensk elenergiförsörjning. Kärnkraften utgör hälften av vår elproduktion 

och är tillsammans med vattenkraften den absolut viktigaste 

faktorn för Sveriges internationellt sett låga utsläpp av koldioxid trots 

att vi har en hög andel tung energiintensiv industri. 

En stark välfärd med många arbetstillfällen är beroende av en stark 

industrisektor, långsiktigt kända villkor avseende kontinuitet i elförsörjningen 

och stabila energipriser. Kärnkraften kan därför inte uteslutas. 

Energipolitiken i Sverige har under den senaste tiden präglats av 

en osäkerhet kring framtida styrning och val av energilösningar samt 

tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. IF Metall och övriga 

industriförbund måste kraftfullt verka för att initiativ tas för en bred 

överenskommelse, mellan flertalet riksdagspartier och industrin, i syfte 

att stärka forskning, teknikutveckling, kompetensuppbyggnad och 

infrastruktur för elenergi som ska ersätta fossila bränslen. IF Metall 

måste arbeta för att bara klimatneutrala tekniker ska ingå i framtidens 

energimix. 

Energipolitiken kommer att bli viktig under kommande år. Den är 

viktig för jobben och välfärden. Svensk industri är beroende av konkurrenskraftiga 

priser. Det är helt nödvändigt att det skapas stabilitet för 

att uppnå långsiktigt förtroende för svensk energipolitik. 


för 

att en stabil och långsiktig blocköverskridande överenskommelse 

träffas om överskott i elenergiproduktionen 

att betydande satsningar sker snarast och tillsammans med industrin 

på forskning och utveckling av alla former av klimatneutral 

elernergi 

att en reglering av elproduktionen sker som skapar förutsättningar 

för stabila och hållbara priser.

Motion A44 


En tryggare energiförsörjning kräver nya kärnkraftverk 

Den energiintensiva industrin i Sverige behöver bra tillgång till och en 

tryggad energiförsörjning. 

Ett förbud mot att investera i ny kärnkraft kan leda till att svensk 

industri tvingas dra ned produktionen under vintrarna, vilket gör att 

det är hög tid att börja skrota de gamla reaktorerna och investera i nya. 

Vi kräver att man bygger ut kärnkraften för framtiden i Sverige. 


för 

att industrin får en tryggare energiförsörjning genom utbyggnad och 

vidareutveckling av befintliga och nya kärnkraftverk. 

Motion A45 


Transportsystem 

Socialdemokraterna ville i valet 2010 tillsammans med de rödgröna se 

över möjligheterna att införa en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter 

i Sverige. Motiveringen var att ”En rätt genomförd kilometerskatt 

bör kunna öka effektiviteten inom transportsystemet och därmed 

minska slitage, buller samt utsläpp av partiklar, kväveoxider, svaveldioxid 

och koldioxid särskilt om införandet av en kilometerskatt kombineras 

med satsningar på att bygga ut kapaciteten för godstransporter 

på järnväg. Särskild hänsyn bör tas till transporter inom näringar som 

saknar alternativ till transport på väg.”. 

Tanken var god, men åtgärden fick motsatt verkan genom att det var 

väldigt få som faktiskt kunde förklara hur konkurrensen skulle stärkas, 

framför allt inom tillverkningsindustrin. Vi måste ha snabba miljövänliga 

transportsystem samtidigt som vi stärker konkurrenskraften. Nya 

hållbara bränslen och tekniker måste stimuleras och det är viktigt att 

investeringar i järnvägen på allvar prioriteras. En kilometerskatt för 

tunga lastbilstransporter kan införas om den införs i hela EU. 

Det krävs i första hand ett transportsystem och ett transportstöd i 

Sverige som premierar vidare förädling och industriell tillverkning. Därför 

måste priserna vara konkurrenskraftiga och kapaciteten på järnväg 

och omlastningsstationer kraftigt byggas ut. 


för 

att transportsystem och transportavgifter uppmuntrar jobbskapande 

vidareförädling. 





Sten Andersson, 48 Norra Skåne 

Camilla Andersson Hult, 50 Mellersta Skåne 

Ronny Nilsson, 48 Norra Skåne 

Ingvar Lugnfors, 1 Malmfälten 





Sten Anderssons förslag att motionerna A37–A44 avslås. 

Ronny Nilssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion A37. 

Ingvar Lugnfors förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion A38. 

Kennet Bergqvists förslag att motion A38 1:a och 2:a att-satserna avslås. 

Lars Asks förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion 

A40. 

Camilla Andersson Hults förslag att motion A44 avslås. 

Stefan Löfvens förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna A37–A45. 




att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A37–A43 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motion 

A44. 


Votering avseende motion A44 begärdes av Sten Andersson, 48 Norra Skåne. 

Reservationer 

Claudia Nilsson, Roger Olsson, Jolanta Payne och Mikael Widén, samtliga 51 Malmö, 

reserverade sig mot bestluten rörande motionerna A38 1:a–3:e att-satserna, A39, A40 

1:a att-satsen, A41 och A44. 

Philip Maughan, 51 Malmö, reserverade sig mot besluten rörande motionerna A38 och A44. 

Camilla Andersson Hult, 50 Mellersta Skåne, reserverade sig mot beslutet rörande 

motion A44.

Utlåtande 

Social trygghet – motionerna A46–A59 

Trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna 

Motionerna A46 och A48 3:e att-satsen önskar se en trepartsuppgörelse 

kring socialförsäkringarna. 

Förbundsstyrelsen menar att arbetsmarknadens parter behöver få 

utrymme att på ett djupare sätt engagera sig i socialförsäkringarna. 

Tillsammans kan samhället och arbetsmarknadens parter skapa 

det engagemang och ge de förutsättningar som behövs i ett framtida 

trygghetssystem. Samtidigt är trepartslösningar inte helt enkla att 

förverkliga. 

En trepartsöverenskommelse förutsätter att det finns en blocköverskridande 

politisk samsyn kring grunderna för socialförsäkringarnas 

långsiktiga utveckling. Även om IF Metall har en i grunden positiv 

syn på att socialförsäkringarna hanteras med blocköverskridande 

samsyn, kan vi som facklig organisation inte tillåta att denna samsyn 

uppnås till vilket pris som helst. 

Frågan om trepartsuppgörelser kring socialförsäkringarna lyfter 

även frågan om att socialförsäkringarna ska vara fristående från den 

statliga budgeten. Detta skulle kunna innebära att avgifterna till 

försäkringen förväntas täcka utgifterna och att därmed eventuella 

under- eller överskott får hanteras med ökade eller minskade avgifter. 

I förlängningen innebär detta en påverkan av löneutrymmet. 

Förbundsstyrelsen motsätter sig ett system som leder till att parternas 

förhandlingsutrymme påverkas av hur ohälsotalet rör sig upp 

eller ned. 

De möjligheter och förutsättningar som finns för parterna att få 

en större roll i socialförsäkringarna hanteras just nu i den parlamentariska 

socialförsäkringsutredningen. Förbundet kommer att följa 

och påverka utvecklingen i utredningens arbete. Samtidigt behöver 

IF Metall fördjupa diskussionerna inom förbundet om de möjligheter 

och risker som finns förenade med en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna A46 och A48 3:e 

att-satsen anses beaktade. 

Grunderna för social trygghet 

Motion A47 1:a–5:e att-satserna lyfter grundläggande principer för 

det sociala trygghetssystemet. Motion A48 1:a att-satsen tar upp ersättningsnivån 

i socialförsäkringen medan motion A48 2:a att-satsen 

föreslår att den bortre gränsen för rätt till sjukpenning tas bort. 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och ohälsa är en omistlig del av 

den svenska välfärden. Det ger trygghet till individen, eftersom ingen 

blir friskare av att bli fattig. 

Den enskilda människans ekonomiska trygghet är också viktig 

för samhällets utveckling. Ett samhälle där individen fruktar att få 



lämna hus och hem, inte kunna ta sitt familjeansvar vid allvarlig 

ohälsa, skapar rädda och otrygga människor. 

Rädda och otrygga människor urholkas på sin tilltro till samhället 

och samhällsbygget. Var och en söker rädda sig själv. Utsatta människor 

med de största behoven blir alltid förlorare i en sådan utveckling. 

När rädslan och egoismen breder ut sig brister samhällsbygget, 

både ekonomiskt, socialt och politiskt. Ett starkt samhälle förutsätter 

däremot trygghet. Ett samhälle som strävar efter alla människors 

vilja till utveckling, full sysselsättning och uthållig ekonomisk 

tillväxt behöver således en generell välfärd med ett solidariskt 

finansierat socialt trygghetssystem. 

Ett generellt socialt trygghetssystem som är solidariskt finansierat 

bygger på tillit mellan människor. Systemen ska vara enkla att 

förstå för den enskilde och befriade från risken att människors rätt 

till trygghet utelämnas till oförutsägbar tillämpning av byråkratiska 

regelverk. Fusk och bedrägeri är stöld ur vår gemensamma trygghet. 

Det skadar tilliten och därmed också samhällsbygget. Därför är det 

viktigt att upptäcka, utreda och kunna bestraffa bedrägligt beteende 

mot våra trygghetssystem. 

De sociala trygghetssystemen måste vara utformade så att de ger 

människor ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen under den tid 

som inkomsttryggheten behövs. De sociala trygghetssystemen ska 

inte användas för att dölja arbetslöshet eller bli en livslång försörjning 

när samhället inte förmår att ge aktivt stöd. Ett socialt trygghetssystem 

som främjar arbetslinjen ska innehålla insatser som 

förebygger uppkomsten av ohälsa och ställer krav på aktivitet riktad 

mot både individ och samhälle. 

Samhället ska vara skyldigt att erbjuda aktiviteter som motiverar, 

utbildar och åtgärdar problem som är möjliga att ta itu med redan 

tidigt i ersättningsperioden. Individen ska vara skyldig att delta i 

insatserna. I stället för snäva tidsgränser och fattigdom vill vi ha ett 

system med verklig rehabilitering där människors behov, resurser 

och möjligheter tillvaratas och utvecklas så tidigt som möjligt. 

Lämplig aktivitet måste varieras beroende på varje individs förutsättningar 

och behov. Dessutom behöver aktiviteten anpassas efter 

den utveckling som individen genomgår. Arbetsmarknadens parter 

måste få en större roll i insatserna för rehabilitering och människors 

möjlighet att komma i arbete. 

Förbundsstyrelsen vill se en aktivitetsplikt som omfattar både 

individ och samhälle. Vare sig Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan 

ska kunna avvakta en tidsgräns när en person behöver en 

snabb åtgärd. Även läkare har en roll i detta. Likaväl som att uttala 

sig om medicinska hälsotillstånd och arbetsförmåga bör det vara 

lämpligt att rekommendera behov av viss aktivitet. 

Förbundsstyrelsen föreslår att socialförsäkringssystemet ska vägledas 

av följande huvudprinciper: 

• De sociala trygghetssystemen ska vara solidariskt och gemensamt 

finansierade.

• De sociala trygghetssystemens utformning ska medverka till 

rättvis och jämlik riskutjämning mellan olika grupper och människors 

olika skeden i livet. 

• De sociala trygghetssystemen ska ha en finansiering som är långsiktigt 

hållbar. 

• De sociala trygghetssystemen ska medverka till att främja arbetslinjen 

genom att de förenas med insatser som förebygger 

uppkomsten av ohälsa och aktivitet för människors möjlighet att 

komma tillbaka i sysselsättning. 

• Trygghetssystemen ska fungera sammanhängande och vara 

förutsägbara för att ge människor trygghet och bidra till arbetslinjen. 

Begrepp om arbetsförmåga ska fungera mellan systemen 

som hanterar socialförsäkring och arbetsmarknadspolitik. Myndigheter 

ska samverka så att det alltid står klart vem som har 

och tar över ansvar för människors rätt till ekonomisk ersättning 

och aktiva insatser. 

• Ersättningarna i socialförsäkringarna ska bygga på inkomstbortfallsprincipen 

och garantera en rimlig levnadsstandard. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A47 1:a–5:e 

att-satserna och A48 1:a att-satsen samt att motion A48 2:a att-satsen 

anses beaktad. 

Medlemmarna och den sociala tryggheten 

Motion A47 6:e att-satsen föreslår att IF Metall genomför medlemssamtal 

om medlemmarnas åsikter om utvecklingen av den sociala 

tryggheten. 

Förbundsstyrelsen är mycket kritisk till de försämringar i de 

sociala trygghetssystemen som den borgerliga regeringen genomfört. 

Försämringarna drabbar våra medlemmar hårt och riskerar att urholka 

tilliten till hela den svenska välfärdsmodellen. 

IF Metall har en roll att synliggöra de orättvisor som varje dag 

drabbar många människor och verka för konstruktiva förslag till 

förändringar i socialförsäkringssystemen. Förbundsstyrelsen anser 

därför att förbundet bör skapa lämpliga aktivitetsformer som i medlemskommunikation 

kan fånga upp medlemmarnas syn på socialförsäkringarna 

och de behov till reformering som upplevs mest angelägna. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion A47 6:e att-satsen 


Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

Motionerna A49, A50 och A51 2:a att-satsen föreslår att förbundsstyrelsen 

skickar de berörda motionerna till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen genomför sitt 

arbete fram till den 15 maj 2013, då kommitténs arbete i sin helhet 



ska slutredovisas. Förbundsstyrelsen vill vara aktsam med att tidigt 

låsa positionerna och begränsa dessa till ett mindre urval av alla de 

områden som utredningen ska ta upp. IF Metall bör snarare använda 

sig av hela perioden som utredningen verkar och samtidigt aktivt 

driva på för att regering och riksdag omedelbart rättar till de värsta 

avarterna – till exempel hur den så kallade rehabiliteringskedjan 

drabbar människor. 

En viktig del i förbundets engagemang är att, i linje med förbundsstyrelsens 

ställningstagande beträffande motion A47 6:e att-satsen, 

hitta aktivitetsformer för att i kommunikation med medlemmarna 

fånga upp angelägna utvecklingsbehov i de sociala trygghetssystemen. 

Medlemmarnas röst om hur trygghetssystemen bör utvecklas 

för att möta deras behov i vardagen behöver få både tid och utrymme 

att synas i förbundets engagemang för starkare social välfärd. 

Genom att IF Metalls förbundsordförande är en av ledamöterna i 

utredningen har engagerade medlemmar en unik möjlighet att under 

hela utredningens arbete lägga fram förslag och synpunkter kring 

hela den palett av frågor kring social- och arbetslöshetsförsäkringarna 

som utredningen har regeringens uppdrag att behandla. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna A49, A50 och 

A51 2:a att-satsen anses beaktade. 

Nollklassning 

Motion A51 1:a att-satsen tar upp problemet med risken att bli nollklassad 

i sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). 

Förbundsstyrelsen anser att de förändringar i regelverken i socialförsäkringen 

som den borgerliga regeringen genomfört har inneburit 

många rent absurda tillämpningar. Ett bland många exempel är den 

så kallade nollklassningen i SGI där människor förlorar rätten till 

ersättning, trots att det går att påvisa högst godtagbara skäl för att 

personen inte har haft möjlighet att anmäla sig till Arbetsförmedlingen 

på den första arbetslösa dagen. 

Blir en person nollklassad påverkas inte bara sjukpenningen, utan 

även rehabiliteringssjukpenning och havandeskapspenning samt 

bestämmandet av livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring 

(LAF). Förbundsstyrelsen är övertygad om att det går att utforma ett 

system som klarar att leva upp till kravet på att människor ska stå 

till arbetsmarknadens förfogande med en förnuftig och human tilllämpning. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A51 1:a attsatsen. 

Anställningstryggheten vid sjukdom eller arbetsskada 

Motionerna A52 och A53 tar upp vikten av anställningstrygghet vid 

sjukdom eller arbetsskada. 

Syftet med rehabilitering är att fler sjukskrivna ska kunna få 

stöd för att återfå arbetsförmågan och kunna återgå i arbete. Den

verktygslåda som finns måste användas fullt ut i en kvalitetssäkrad 

process för att säkerställa att alla åtgärder sätts in för att trygga 

människors anställning. De snäva tidsgränser som den borgerliga regeringen 

infört via den så kallade rehabiliteringskedjan undergräver 

detta arbete och riskerar att urholka det stöd som lagen om anställningsskydd 

(LAS) ger. 

För sjukskrivna som har en anställning är det viktigt att säkerställa 

att arbetsgivaren bedriver ett förebyggande arbetsmiljöarbete 

och fullföljer sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen (AML) och lagen om 

allmän försäkring (AFL). 

Förbundsstyrelsen menar att det finns risk att arbetsgivare alltför 

lätt gör bedömningen att en person inte kan återgå till sin anställning 

och att skyldigheterna till rehabilitering, anpassning och eventuell 

omplacering inom arbetsplatsen därmed inte följs. För att säga upp en 

person på grund av sjukdom måste uppsägningen vara sakligt grundad 

enligt 7 § i LAS. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är 

skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren ett annat 

arbete. 

När det gäller medfinansiering från arbetsgivaren anser förbundsstyrelsen 

att den lokala fackliga organisationen i samband med att 

rehabiliterings- och anpassningsplanen årligen läggs, bör verka för 

att det också fastställs ett ekonomiskt utrymme för verksamheten. 

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 1994:1 står det att 

den som arbetar med anpassning och rehabilitering ska ha befogenheter 

och resurser för verksamheten. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna A52 och A53 

anses beaktade. 

Begreppet arbetsförmåga 

Motion A54 föreslår att begreppet arbetsförmåga ändras från nu 

gällande ”reguljära arbetsmarknaden” till den gamla formuleringen 

”normalt förekommande arbete”. 

Förbundsstyrelsen menar att dagens hantering av begreppet för 

arbetsförmåga är under all kritik. Därför bör det noga belysas av 

den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. IF Metall bör på 

grund av detta inte i nuläget låsa sig vid hur begreppet exakt ska 

beskrivas. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion A54 anses beaktad. 

Rehabilitering och rehabiliteringskedjan 

Motion A55 tar upp rehabiliteringskedjan medan motion A56 lyfter 

fram betydelsen av ett utvecklat rehabiliteringsarbete. 

Förbundsstyrelsen menar att det finns stora problem inom anpassnings- 

och rehabiliteringsområdet som IF Metall ska lägga kraft på 

att motverka. Den så kallade rehabiliteringskedjan är ett obehagligt 

exempel på att byråkratiska regelverk sätts före människors möjlighet 

att arbeta efter förmåga och rätt till ersättning under läkningsoch 

behandlingsprocessen. 



Personer som behöver längre rehabiliteringsåtgärder får problem 

eftersom sjukförsäkringen har en bortre gräns. Många blir utförsäkrade 

eller tvingas att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. 

Förbundsstyrelsen menar att det därför är viktigt att, i likhet med 

det som tas upp i motion A55, debatten inte sker endast med inriktning 

på ohälsans kostnader utan också tar hänsyn till det mänskliga 

lidandet. Debatten behöver breddas för att handla mycket mer om 

förebyggande och anpassande åtgärder på arbetsplatserna. 

Likaså behövs en diskussion om hur utrymmet på arbetsplatserna 

kan öka för ett arbetsliv där alla kan bidra efter sin förmåga. Högt 

arbetstempo, minibemanning och arbetsgivarens jakt på ”superarbetskraften” 

skapar press på de anställda. 

Arbetsgivarna tillsammans med myndigheterna har ansvar för 

rehabilitering. Förbundsstyrelsen vill se en mänsklig och funktionell 

handläggning. Överlämningsmöten mellan Försäkringskassan och 

Arbetsförmedlingen ska vara obligatoriska. 

Medel för rehabilitering finns i socialförsäkringssystemet. Summan 

är emellertid ofta för låg. Från 2010 och framåt får dock företagshälsovården 

550 miljoner kronor i statligt stöd. Syftet är att 

stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga 

åtgärder för återgång i arbetet. I avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) 

har en särskild fond tillsatts som ger möjlighet till ersättning för 

rehabilitering. Ansökan kan göras av såväl arbetsgivare som den 

försäkrade. 

De flesta av våra riksavtal innehåller arbetsmiljöavtal. Det är 

viktigt att lokala fackliga organisationer tecknar anpassningar till 

dessa arbetsmiljöavtal i vilka man också reglerar hur rehabiliteringsarbetet 

på företaget ska gå till. En resurs i detta arbete är företagshälsovården, 

som måste arbeta enligt sjukoch hälsovårdslagen 

samt enligt personuppgiftslagen (PUL) för att skydda människors 

integritet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna A55 och 

A56 1:a att-satsen, att A56 2:a och 4:e att-satserna anses beaktade 

samt att motion A56 3:e att-satsen överlämas till avtalsrådet. 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

Motion A57 föreslår att en konsekvensanalys görs av det reformerade 

pensionssystemet liksom nödvändiga justeringar av pensionssystem 

och sjukoch aktivitetsersättning. 

När fem politiska partier träffade pensionsöverenskommelsen ingick 

också att de regelbundet skulle genomföra en konsekvensanalys 

och vidta åtgärder när så krävdes. Så har också skett. Dock är tiden 

nu mogen för Socialdemokraterna att göra en egen konsekvensanalys. 

I en sådan analys, som helst bör ske i samverkan med de fackliga 

organisationerna, finns det möjligheter att politiskt belysa problem 

och följder av pensionssystemets förändring. Resultatet av konsekvensanalysen 

bör ligga till grund för vilka åtgärder som är mest angelägna 

att genomföra vid en tänkbar justering av pensionssystemet.

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion A57 1:a attsatsen 

och att motion A57 2:a att-satsen anses beaktad. 

Tandvård 

Motionerna A58 och A59 föreslår att tandvård ska ingå i hälso- och 

sjukvårdens högkostnadsskydd. 

Förbundsstyrelsen menar att rätten till god tandhälsa aldrig får 

bli en klassfråga. Tyvärr är det så i dag. Höga priser och en ofullständig 

tandvårdsförsäkring innebär att många tvingas avstå nödvändig 

tandvård på grund av ekonomiska skäl. Tandvårdens högkostnadsskydd 

bör därför på lång sikt hanteras enligt samma modell som inom 

hälso- och sjukvården. 

Att låta tandvårdskostnaderna fullt ut ingå i hälso- och sjukvårdens 

högkostnadsskydd kommer emellertid att innebära väldigt höga 

kostnader för samhället. Därför finns ett behov av att prioritera vilka 

reformer i tandvården som är mest angelägna på kort sikt. I ett kortare 

perspektiv bör en förlängning av den avgiftsfria ungdomstandvården 

upp till 25 år prioriteras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna A58 och A59 



att bifalla motionerna A47 1:a–5:e att-satserna, A48 1:a att-satsen, 

A51 1:a att-satsen, A55, A56 1:a att-satsen och A57 1:a att-satsen 

att anse motionerna A46, A47 6:e att-satsen, A48 2:a och 3:e attsatserna, 

A49, A50, A51 2:a att-satsen, A52–A54, A56 2:a och 4:e 

att-satserna, A57 2:a att-satsen, A58 och A59 beaktade 

att överlämna motion A56 3:e att-satsen till avtalsrådet. 

Social trygghet – motionerna A46–A59 

Motion A46 


Behovet av en trepartsuppgörelse 

Regeringen har sänkt nivåerna i socialförsäkringssystemen som är 

tänkt att vara en trygghet när vi inte kan arbeta. Överskotten i systemen 

används i stället till andra prioriteringar, däribland skattesänkningar. 

Därför behövs en bredare samsyn kring socialförsäkringarna och 

valet av finansieringen av dessa. Ett tydligt kontrakt mellan samhället 

och arbetsmarknadens parter där det är helt klarlagt vad och för vilka 

socialförsäkringsavgifterna är avsedda för samt vad i socialförsäkringssystemen 

som ska skatte- och avgiftsfinansieras. 

En tydlig ansvarsfördelning bidrar till att stärka försäkringstanken 

utan att socialförsäkringarna eller delar av dessa behöver lyftas ur 



statsbudgeten. En trepartsuppgörelse är i högre utsträckning ett stöd 

för dem som finns utanför arbetsmarknaden, till skillnad mot om delar 

av socialförsäkringen enbart läggs på arbetsmarknadens parter. 

Riksdag och regering kan även i fortsättningen besluta om socialförsäkringarnas 

regelverk, men inom ramen för det inflytande och den 

överenskommelse som samhället har med parterna. 


för 

att en trepartsuppgörelse kring socialförsäkringarna träffas. 

Motion A47 

Avdelning 42 Östra Kronoberg 

Social trygghet 

Medlemmarnas vilja till utveckling och rättighet till trygghet gäller inte 

bara arbetsplatsen utan den sträcker sig även utanför grindarna. 

De mjuka men ändå så viktiga frågorna såsom trygghetssystemen är 

inte förändringsbara på arbetsplatsen. De avgörs i Sveriges riksdag, av 

dem som har det svenska folkets förtroende. 

Samhället ska svara för tryggheten i olika situationer och medlemmarna 

ska inte behöva känna rädsla och oro i sina liv, oavsett vilken 

situation de hamnar i. 

Trygghetssystemen ska vara tillgängliga för alla i samhället och 

finansieras av alla efter vars och ens förmåga. Ersättningen ska grundas 

på inkomstbortfallsprincipen och ha en sådan nivå att människor kan 

känna trygghet i de situationer som uppstår under livets gång. Man ska 

inte behöva sälja huset, båten, den ärvda sommarstugan eller motsvarande 

för att kunna försörja sig. 

När vi tänker på trygghetssystem så är det vid arbetslöshet, sjukdom, 

barns födelse m.m. Vi vill med denna motion att förbundet under 

kongressperioden och i kommande valrörelse kraftfullt ska visa att man 

står på löntagarnas sida. 


för 

att samhället ska svara för tryggheten i olika situationer och i olika 

skeden av livet 

att trygghetssystemen ska omfatta alla i samhället 

att trygghetssystemen finansieras av var och en efter förmåga 

att ersättningen i trygghetssystemen grundas på inkomstbortfallsprincipen 

att ersättningarna i trygghetssystemen har en nivå som gör att människor 

kan känna trygghet i olika situationer och skeden i livet

att medlemssamtal genomförs med breda medlemsgrupper, med början 

2012, för att säkerställa att förbundet vet vad medlemmarna vill 

och att medlemmarna förstår vikten av trygghet för alla människor i 

olika situationer och i olika skeden av livet. 

Motion A48 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

Socialförsäkringarna 

I dag kan regeringen ensidigt styra hur vårt försäkringsbelopp i de sex 

försäkringarna i arbetsgivaravgiften används. Detta har medfört att 

överskottet i försäkringarna har använts till att fylla ut stadsbudgeten 

på de sjukas och arbetslösas bekostnad. 

Statsmakten har sänkt ersättningsnivåerna för löntagarna som 

betalat in försäkringspremien. Man har även sänkt pensionerna med 

motiveringen att intäkterna till pensionssystemet har minskat. Man 

har sänkt intäkterna till vårt trygghetsförsäkringspaket genom att frita 

vissa anställningsformer från arbetsgivaravgiften, som är en lönedel och 

framförhandlad på den tiden det var en trepartsförsäkring. 

Arbetsmarknadens parter måste återfå kontrollen över försäkringen 

tillsammans med statsmakten. Den måste återgå till att bli en trepartsförsäkring 

igen. Statsmaktens missbruk och dränering av vårt försäkringsbelopp 

måste förhindras och försäkringen måste värdesäkra försörjningstryggheten 

till de försäkringstagare som behöver nyttja den. 


för 

att vår rätt till socialförsäkringen stärks och att nivån på ersättningen 

ligger närmare förlorad arbetsförtjänst än i dag 

att alla hinder för rätten till försäkringsbeloppet tas bort, vilket innebär 

att det inte ska finnas någon bortre gräns i sjukförsäkringspaketet 

och a-kassan 

att socialförsäkringen ska handhas som en trepartsförsäkring, där 

försäkringstagarna genom sina organisationer har makten över försäkringen. 

Motion A49 


Låt sjukförsäkringen bli frisk 

Stora summor satsas på att rehabilitera sjuka tillbaka till arbete varje 

år. Exakt hur mycket vet ingen och Sverige är inte ensamt om att, som 

en mogen välfärdsstat, tampas med gränsdragning för vad som ska anses 

som ohälsa och arbetsförmåga. 

Läkarna uppger själva att det är svårt att hantera rollen som patienternas 

behandlande läkare och samtidigt vara intygsutfärdare till 

Försäkringskassan. Två av tre läkare säger sig ta hänsyn till patien- 



tens motivation och vilja att återgå till arbete vid en sjukskrivning. 

Samtidigt anser 70 procent av läkarna det svårt att bedöma i vilken 

grad patienten kan arbeta, trots sjukdom. Lika många läkare anser det 

svårt att hantera sjukskrivningsärenden där man tvivlar på patientens 

bedömning av arbetsförmågan i relation till beskrivna besvär. Läkarna 

uppger dessutom att de och sjukvården skulle kunna göra mer för att 

förkorta eller undvika sjukskrivningar, bland annat genom bättre samarbete 

mellan hälso- och sjukvårdens verksamheter, kortare utredningsoch 

väntetider. 

Försäkringskassans handläggare uppger å sin sida att det är svårt 

att få in begärda handlingar från läkare och 80 procent av handläggarna 

tycker det är svårt att hantera ärenden där man upplever att läkaren 

sjukskrivit enbart utifrån den försäkrades egna uppfattningar om sin 

sjukdom och arbetsförmåga. 

Kompetensförstärkningar behövs 

Rehabilitering bygger på att den sjukskrivne ska återfå förmågan såväl 

fysiskt som psykiskt. Men det förutsätter att hälso- och sjukvården 

reorganiseras så att det finns spetskompetens på ett antal områden. 

Fler hälsocentraler behöver kompetensen multimodal rehabilitering och 

kognitiv beteendeterapi (KBT). 

Även företagshälsovårdens kompetens måste stärkas för att klara 

utmaningarna i framtiden, bland annat med hjälp av arbets- och medicinska 

kliniker så att sjukskrivna kan återfå arbetsförmågan så snabbt 

som möjligt. 

Arbetsförmågan 

1. Den sjukskrivnes besvär måste fastställas så tidigt som möjligt och 

utifrån de medicinska besvären måste man se över vilka möjligheter 

som finns till återgång i arbetet eller annat arbete. 

2. Om det krävs utbildning/teori/praktik för återgång till det egna arbetet 

eller annat arbete ska Försäkringskassan ha utökade befogenheter 

att kunna bevilja rehabiliteringsersättning mer än ett år. 

3. Försäkringskassan ska verkställa att den sjukskrivne får prova 

förmågan i annat arbete och att man klarar av detta innan sjukpenning/sjukersättning 

dras in. 

4. Försäkringskassans befogenheter ska utökas till att kunna initiera 

medicinsk rehabilitering och företagshälsovård. 

5. Personer med funktionsnedsättningar och äldre arbetstagare ska 

ges möjlighet till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden med 

ersättning från sjukförsäkringen och vid behov ges möjligheter till 

arbetsträning under den tid Försäkringskassan anser det befogat. 

6. Försäkringskassan ska ges möjlighet att bevilja ersättning till arbetsgivare 

för personer som har nedsatt arbetsförmåga. 

7. Behandlande läkares medicinska underlag bör innehålla en beskrivning 

av individens arbetsförmåga. I dag efterföljs inte detta.

8. Sjukförsäkringen ska bygga på försäkringstanken. Systemet ska ha 

tydliga regelverk om i vilka situationer ersättning kan ges. 

9. De sociala trygghetssystemen behöver tillföras nya principer. Systemen 

ska ha samma tolkning av begreppet arbetsför och de ska också 

vara överlappande. En myndighet ska inte kunna släppa det ekonomiska 

ansvaret för en enskild individ innan det är klarlagt vilken 

annan myndighet som tar över. 

10. Arbetslinjen behöver utvecklas så att krav inte enbart ställs på den 

enskilde. Denne ska också kunna ställa krav på samhället när det 

gäller goda möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och 

rehabilitering. 

11. Även arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att upprätthålla 

arbetslinjen och bör till exempel aktivt medverka till att omställningen 

fungerar på ett bra sätt och leder till nya anställningar. 


att sända motionen till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 

Motion A50 


Återinför sjukoch aktivitetsersättningen 

Människor drabbas hårt av de förändrade sjukförsäkringsreglerna. 

Många kommer inte att ha rätt till sjukpenning, hur sjuka de än blir. 

I stället blir de hänvisade till socialtjänstens försörjningsstöd, men för 

att få rätt till försörjningsstöd måste man helt sakna inkomster och 

tillgångar. 

I samband med de nya sjukskrivningsreglerna valde den borgerliga 

regeringen att ta bort den tillfälliga förtidspensionen. Det drabbar i 

huvudsak unga människor då dessa omfattades av den tillfälliga förtidspensionen, 

framför allt personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. 

Regelförändringarna med en bortre gräns i sjukförsäkringen 

har gjort att många har förlorat sin sjukpenning. 

Men det stoppar inte med det. Många av dem som tillhör gruppen 

unga människor med funktionsnedsättningar blir inte bara utan sjukpenning. 

Många av dem har heller inte jobbat, vilket gör att de helt 

saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Och har man inte SGI 

är man enligt de nya reglerna hänvisad till kommunernas försörjningsstöd. 

Det innebär att de utförsäkrade som tillhör denna grupp, hittills 

cirka 1 500 bara i år enligt Försäkringskassan, kan bli hur sjuka som 

helst utan att få någon sjukpenning. Benbrott eller allvarlig sjukdom 

spelar ingen roll. De blir utan kompensation och får i stället vända sig 

till socialtjänsten och det är då som det börjar bli riktigt besvärligt. 

För att få försörjningsstöd måste man helt sakna inkomster och tillgångar. 

Personer som äger sitt hus eller har en sparad slant på banken 



kan inte få hjälp. Då får man leva av sina tillgångar eller sälja det man 

äger. Det gör att en del av gruppen inte kommer att få någon ersättning 

alls, men hur många det blir vet man ännu inte. 

Många ungdomar bor hemma på grund av bostadsbrist och har därför 

inte rätt till försörjningsstöd, vilket innebär att deras föräldrar får 

hjälpa till ekonomiskt. 


att sända motionen om att återinföra sjukoch aktivitetsersättningen 

till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 

Motion A51 


Den sjukpenninggrundande inkomsten 

Under den tid som Försäkringskassan utreder den försäkrades rätt till 

sjukpenning är den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) skyddad. 

Det är först när Försäkringskassan fattar beslut om avslag som den 

försäkrades SGI kan påverkas. 

För att inte riskera att förlora sin SGI måste den försäkrade anmäla 

sig på Arbetsförmedlingen första dagen efter det att han eller hon har 

Försäkringskassans beslut i sin hand. När man slutat sin anställning 

ska man stå till arbetsmarknadens förfogande första dagen efter det 

att anställningen upphört. I annat fall nollklassas man och exempel på 

detta är om man råkar ut för ett olycksfall och blir inlagd på sjukhus. 

Blir man nollklassad påverkar det inte bara sjukpenningen som blir 

noll kronor utan även rehabiliteringssjukpenning, havandeskapspenning 

m.m. SGI har också betydelse för bestämmande av livränta. 

Om en person blir nollklassad har han eller hon bara en möjlighet att 

komma in i sjukförsäkringen igen och det är att få ett arbete som kan 

antas pågå i minst sex månader. 


att verka för att man inte ska nollklassas i SGI om det finns godtagbara 

skäl 


Motion A52 

Avdelning 12 Uppland, 17 Västra Mälardalen, 29 Norra Älvsborg 

Anställningsrätten kvar vid sjukdom eller arbetsskada 

Under senare år har arbetsgivarna i allt större omfattning använt sig 

av uppsägningar när våra medlemmar blivit långtidssjukskrivna på 

grund av sjukdom eller arbetsskada. Det regelverk som säger att arbetsgivaren 

har skyldighet att hjälpa den anställde till rehabilitering och 

återgång i arbete fungerar inte.

Arbetsgivaren hävdar, till och med på stora arbetsplatser med många 

olika arbetsuppgifter, att det inte finns anpassat arbete för den drabbade. 

Företagen hävdar att de inte behöver skapa några tjänster för att få 

den drabbade att återgå i arbete. De bollar över initiativet till individen 

och den fackliga organisationen, men även när vi hävdar att det finns 

arbetsuppgifter avfärdas det med att dessa ska ingå i andras tjänster/ 

arbeten. 

Vår erfarenhet säger oss att Försäkringskassan alltid går på företagets 

linje och därmed hjälper företaget att bli av med den sjuke/arbetsskadade. 

Det som händer är att individen slussas ut från sitt arbete till Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen och till olika stödåtgärder från 

samhällets sida. Detta kombineras oftast med minskade inkomster från 

ersättningssystemen. 

Det är givetvis inte fel att använda sig av samhällets resurser för att 

hjälpa den sjuke/arbetsskadade tillbaka till arbete genom rehabilitering. 

Felet ligger i att arbetsgivaren kan avsäga sig ansvar och kostnader. 

I de flesta fall kommer inte individen tillbaka i arbete och i de fall 

hon/han gör det är det nästan alltid genom lönebidrag på en annan 

arbetsplats. 

En arbetsgivare blir av med sitt ansvar och en annan får gratis arbetskraft. 


för 

att arbetsgivaren inte ska kunna säga upp en anställd på grund av 

sjukdom eller arbetsskada 

att arbetsgivaren ska medfinansiera rehabiliteringen. 

Motion A53 

Avdelning 27 Östra Skaraborg 

Anställningsrätten kvar vid sjukdom eller arbetsskada 

Under senare år har arbetsgivarna i allt större omfattning använt sig 

av uppsägningar när våra medlemmar blivit långtidssjukskrivna på 

grund av sjukdom eller arbetsskada. Det regelverk som säger att arbetsgivaren 

har skyldighet att hjälpa den anställde till rehabilitering och 

återgång i arbete fungerar inte. 

Även på stora arbetsplatser med många olika arbetsuppgifter hävdar 

arbetsgivaren att det inte finns anpassat arbete för den drabbade. 

Företagen hävdar att de inte behöver skapa några tjänster för att få 

den drabbade att återgå i arbete. De bollar över initiativet till individen 

och den fackliga organisationen, men även när vi hävdar att det finns 

arbetsuppgifter avfärdas det med att dessa ska ingå i andras tjänster/ 

arbeten. 

Försäkringskassan går ofta på företagets linje och hjälper därmed 

företaget att bli av med den sjuke/arbetsskadade som slussas ut till 



Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och olika stödåtgärder från 

samhällets sida. 

Förutom att individen drabbas ytterligare genom minskade inkomster 

på grund av att lön byts ut mot ersättning från de ersättningssystem 

som är är kopplade till Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens 

rehabiliteringsprogram, avsäger sig arbetsgivaren ansvar och 

kostnader. 

I de flesta fall kommer inte individen tillbaka i arbete och i de fall 

hon/han gör det är det nästan alltid genom lönebidrag på en annan 

arbetsplats. 

En arbetsgivare blir av med sitt ansvar och en annan får gratis arbetskraft. 


för 

att arbetsgivarna inte ska kunna säga upp en anställd på grund av 

arbetsbrist som har sin grund i sjukdom eller arbetsskada 

att arbetsgivarna ska medfinansiera rehabiliteringen av sjuka och 

arbetsskadade. 

Motion A54 

Avdelning 24 Norra Östergötland 

Ändring av begreppet för arbetsförmåga 

Före den 1 juli 2008 användes begreppet ”normalt förekommande arbete”. 

I en dom från Regeringsrätten den 8 april 2008 (mål nr 7437-06) 

definierades begreppet närmare till ”vanliga arbeten på arbetsmarknaden 

där en försäkrads arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast 

full omfattning”. Regeringsrätten ansåg att ett normalt förekommande 

arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen 

anpassning förekommer med hänsyn till funktionshinder eller medicinska 

besvär hos den försäkrade. 

I förarbetena till den nu aktuella ändringen av lagreglerna, finns 

ingen motivering till varför begreppet ”normalt förekommande arbete” 

ändras till den ”reguljära arbetsmarknaden”. 

Försäkringskassans uppfattning är att det nya begreppet är vidare, 

dvs. att fler arbeten omfattas av detta begrepp. När man läser förarbetena 

finns vissa motstridiga skrivningar om en vidgning av arbetsförmågebegreppet 

är avsedd eller inte. 


för 

att Försäkringskassans regler, där det står att den försäkrade ska 

prövas mot den ”reguljära arbetsmarknaden”, ändras till den gamla 

formuleringen ”normalt förekommande arbete”.

Motion A55 

Avdelning 34 Sjuhärad 

Rehabiliteringskedjan 

I dag hamnar alla som är sjukskrivna i en rehabiliteringskedja. I detta 

system likställer man olika sjukdomar och tar inte hänsyn till behandlingstid 

och läkningsprocess. Detta kan innebära att om en sjukdom 

kräver längre rehabiliteringstid riskerar den drabbade att bli utförsäkrad. 

Denna tidspress hämmar en lugn och bra återgång till arbetet. 


för 

att den bortre gränsen för sjukskrivning tas bort och att den drabbade 

tillåts att arbeta efter sin förmåga tills läknings- och behandlingsprocessen 

är klar. 

Motion A56 

Avdelning 37 Gotland 

Rehabilitering 

Våra medlemmar nekas rätten till sjukpenning och alltfler drabbas. 

I stället ska de uppbära a-kassa. Tiden går och snart är de 300 dagarna 

i a-kassan slut. 

Ohälsa är det sista var och en vill uppleva. Vi lever i tron och förhoppningen 

att samhällets stöd ger en ekonomisk trygghet och hjälp 

tillbaka eller till ett nytt arbete. 

Arbetsgivarna tillsammans med myndigheterna har ansvar för rehabilitering. 

Den process som sätts i gång måste ha en mänskligare 

handläggning än i dag och våra medlemmar måste ges tid i den svåra 

situation de befinner sig i. 

Företagshälsovården har många fördelar men verksamheten är svår 

att överskåda och företag kan välja att köpa minsta möjliga avtal till sin 

personal. I många fall så upplever våra medlemmar att företagshälsovården 

är en förlängning av arbetsgivarens verksamhet och den ses inte 

som arbete med rehabilitering och stödjande mot ohälsa. 


för 

att utarbeta förslag till en fungerande rehabilitering och att överlämningsmöten 

mellan Försäkringskassa och Arbetsförmedling blir 

obligatoriska 

att medel tillskjuts i våra socialförsäkringssystem till rehabilitering 

att inom avtalsförsäkringarna utarbeta medel till rehabilitering 

att företagshälsovården ges tydliga medel för rehabilitering och att 

våra medlemmar garanteras integritet. 



Motion A57 


Ekonomisk trygghet vid ålderdom 

Pensionssystemets grundläggande mål har alltid varit att minska 

fattigdom och ojämlikhet bland äldre. Pensionernas karaktär av långsiktigt 

åtagande gör att de måste präglas av förtroende och hållbarhet. 

Alla i samhället, såväl unga som gamla, måste kunna lita på pensionssystemets 

hållbarhet. 

Regeringens försämringar med sänkningar av nivåerna i de sociala 

trygghetssystemen påverkar sjukförsäkringen och därmed sjukpenningen, 

sjukoch aktivitetsersättningen, föräldrapenningen, a-kassan m.m. 

Allt detta leder till lägre ålderspension. 

Ersättningsnivåerna är 64 procent av antagna inkomster, men blir 

oftast lägre. Det gör att fler och fler kommer att omfattas av garantipensionen 

trots att de arbetat 30–40 år. En ogift person får 7 780 kronor 

i månaden och den som är gift får 6 932 kronor i månaden. Minskande 

nivåer i sjukoch aktivitetsersättningen får därför stora konsekvenser 

för dem som drabbas av sjukdom och arbetslöshet. Därtill hänvisas de 

som blir utförsäkrade från sjukersättningen och a-kassan till försörjningsstödet. 

Det leder också till lägre ålderspension. 

Socialdemokraternas partikongress i Sundsvall 1997 slog fast att när 

den nya pensionsreformen trätt i kraft och verkat en tid så skulle en 

konsekvensanalys genomföras och nödvändiga justeringar ske. Det är 

nu dags att leva upp till det beslutet. 

Man beslutade också att nivåerna för låg- och medelinkomsttagare 

skulle ligga väl i paritet med ersättningsnivåerna i ATP-systemet. Det 

har nu genomförts väldigt många förändringar som påverkar pensionerna 

negativt. 


att sända motionen till socialdemokratiska partistyrelsen med uppdraget 

att verka för att en konsekvensanalys genomförs av det reformerade 

pensionssystemet samt sjukoch aktivitetsersättningen 

att verka för att nödvändiga justeringar av pensionssystem och sjukoch 

aktivitetsersättning genomförs. 

Motion A58 

Avdelning 12 Uppland, 18 Örebro län 

Tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet 

Många människor i Sverige kommer att ha svårare att betala kostnaderna 

för sina tandskador. 

Högerregeringen har genomfört sänkningar i socialförsäkringssystemet 

som ger utsatta människor sämre inkomster. 

Detta gör att tandvården i dag har blivit en klassfråga. Vi vill därför 

att kongressen beslutar att tandvårdskostnaderna ska ingå i sjukvårdens 

högkostnadsskydd.


för 

att kostnaderna för tandvård ska ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd. 

Motion A59 

Avdelning 24 Norra Östergötland, 40 Västbo 

Tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet 

Många människor i dagens Sverige har fått allt svårare att betala kostnaderna 

för sin tandvård. En av anledningarna är försämrade villkor i 

tandvårdsförsäkringen. Försämringarna har genomförts av den borgerliga 

regeringen. 


för 

att kostnaderna för tandvård ska ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd. 



Lennart Önblad, 5 Höga Kusten 

Urban Larsson, 18 Örebro län 

Ingela Karolin, 2 Norrbotten 




Ulf Björks förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion A46. 

Lennart Önblads förslag om bifall till motion A48 3:e att-satsen. 

Ingela Karolins förslag om bifall till motion A52. 

Urban Larssons förslag om bifall till motion A58. 

Stefan Löfvens förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna A46–A59. 




att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A48 3:e 

att-satsen och A58 




utlåtande över motion A52. 


Ulf Björk, 4 Södra Västerbotten, lade under debatten ett förslag om tillägg till handlingslinjerna. 

Förslaget behandlas under dagordningspunkt 22, avsnittet Vårt samhälle 

och solidariteten. 

Votering avseende motion A52 begärdes av kongressordföranden.


Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 

Paneldebatt 



Agneta Karlsson, Arenagruppen, moderator 

Carl Bennet, styrelseordförande i Getinge 

Stina Johansson, doktorand vid Luleå Universitet, avdelningen för industriell 

produktionsmiljö 

Johan Ancker, tidigare vid Teknikföretagen 

Birgitta Öjmertz, Swerea IVF, programdirektör Produktionslyftet 

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO 

Föredragning 

Veli-Pekka Säikkälä, förbundsstyrelsen: IF Metall har både ambition 

och kunskap att forma kraven på morgondagens arbetsplatser. Vi ska 

stärka industriarbetets status och innehåll. 

En effektiv produktion ska genomföras med aktiv medverkan från 

IF Metall. Vi ska inte bara se på när förändringens vind blåser och reagera 

på den med brandkårsutryckningar. Vi ska aktivt arbeta med att 

ta fram idéerna. Vi formar framtiden. 

För det behöver vi en sund lönebildning som ger förutsättningar för 

reallöneökningar, god internationell konkurrenskraft och full sysselsättning. 

Vi behöver hållbara arbetsmiljöer där arbetare inte riskerar liv 

och lem i det dagliga arbetet. Vi ska ha nolltolerans mot dödsolyckor 

på arbetet. Vi ska ha utvecklande arbeten där lärande och utveckling 

står i centrum. Vi ska ha en arbetsorganisation där folk inte slits ut 

och slängs ut. Vi ska ha ett arbete där hjärnan är med hela dagen. Det 

innebär att vi ska ha en utveckling i arbete som går hand i hand med 

utveckling i lön. På det sättet skapar vi en konkurrenskraftig industri 

till gagn för alla löntagare i vårt land. 

Vi har 146 motioner med tillhörande handlingslinjer. Det här berör 

våra medlemmar väldigt konkret. Det handlar om allt ifrån krisavtal 

och konkreta förbättringar i våra avtal om löner och allmänna anställningsvillkor 

till arbetsmiljö och försäkring, men också om det hållbara 

arbetet. 

Den förra avtalsrörelsen genomfördes under den värsta krisen i mannaminne. 

Finanskrisen slog oerhört hårt mot industrin. På ett år blev 

70 000 av våra medlemmar av med sina jobb. Varslen stod som spön i 

backen hösten och vintern 2008/2009. Det IF Metall gjorde då var att vi 

krävde hjälp från staten – utbildning i stället för uppsägning sade vi. 

Men staten tog handen ifrån industrin. 

Runt om i vår omgivning, i konkurrentländerna, såg vi att staten 

ställde upp. Det var inte av snällhet utan i den djupa insikten att ett 

modernt land med god välfärd behöver också goda finanser och det innebär 

också att man måste ha en stark industri. Vi hörde under panel- 



debatten om Tyskland, där produktionen gick ned procentuellt sett lika 

mycket som i Sverige, men ändå sade man bara upp ungefär hälften så 

många. 

Vi ser nu att återhämtningen i Tyskland har gått mycket snabbare 

än den gjort i Sverige. Att man var passiv i krisen, att man inte lyssnade 

på det vi sade om utbildning i stället för uppsägning, att man inte 

hjälpte företagen, det har gjort att den arbetslöshet som vi har nu har 

hängt sig kvar längre än nödvändigt. 

Vi träffade krisavtal. Många var tveksamma när vi gjorde det. I dag 

tror jag att de allra flesta är överens om nödvändigheten. Det som 

hände i mars 2010 var att varslen halverades direkt i samband med 

att vi gjorde det här. De gick ned på ungefär 4 000. Vi hade månaderna 

dessförinnan haft varsel för mellan 8 000 och 10 000 medlemmar varje 

månad. I ett vanligt läge brukar ungefär 800 medlemmar varje månad 

varslas, men det kommer till fler jobb. 

Avtalsrörelsen resulterade i en arbetsgrupp angående utbildning i 

stället för uppsägning. Nästa vecka kommer en rapport som visar hur 

man har gjort i andra länder. Framför allt har man tittat på Tyskland 

och Finland, men även på Holland, där man har utbildningssystem. Vi 

kommer förhoppningsvis att kunna enas med arbetsgivarna om ett förslag 

som vi ska överlämna till politikerna. För politiken behövs i det här. 

Staten behöver hjälpa till. 

Efter avtalsrörelsen har vi också varit drivande i att träffa avtal som 

ser till att vi förhandlar gemensamt i höst inom industrin. Arbetarna 

har tidigarelagt sina förhandlingar och tjänstemännen har senarelagt 

sina. Vi har också förhandlat fram ett nytt Industriavtal som innebär en 

tajtare samordning och koordinering mellan industrifacken och betonar 

det som vi alla vet är en grund i den solidariska lönepolitiken, dvs. den 

internationellt konkurrensutsatta industrins lönenormerande roll. 

I handlingslinjerna slår vi fast att vi ska jobba för ett starkt Industriavtal 

och ett stabilt samarbete inom Facken inom industrin. Vi säger 

också att vi ska ha en samordning inom LO som främjar solidariteten 

på arbetsmarknaden, ger reallöneökningar och skapar en sund lönebildning 

för goda villkor på sikt. 

När det gäller avtalsmotionerna så finns konkreta förslag på löneökningsbestämmelser, 

ob-ersättningar, avtalsförsäkringar osv. Förbundsstyrelsen 

föreslår att de motionerna överlämnas till höstens avtalsråd 

för behandling och prioritering. Detta för att vi ska få en samlad bild. 

Sista dagen för motioner till avtalsrådet är den 12 juli och det är bra 

om vi då har en samlad bild. Dessutom är det så att kongressen är det 

tyngsta organ som vi har och en prioritering härifrån innebär att den 

sitter stenhårt fast. Det vet också arbetsgivarna om. De vet i vilken 

ordning vi har prioriterat saker, vilket innebär att det kan bli problematiskt. 

När det gäller avtalsförsäkringarna kan jag redan nu säga att även 

om vi har föreslagit att en hel del av dem också ska gå till avtalsrådet 

så kommer de sannolikt att ingå i en LO-samordning. Samtidigt som vi 

börjar förhandla om våra avtal inom industrin kommer man också sätta

upp en förhandlingsdelegation inom LO och köra parallellt för att vi ska 

kunna uppnå resultat på det området. 

Sedan har vi ett antal motioner som handlar om utökade möjligheter 

till ledighet. Det kan vara permissionsbestämmelser eller tidigare pensionering. 

På de områdena föreslår förbundsstyrelsen avslag på motionerna. 

Det har att göra med, vilket framgår av utlåtandet, att Metalls 

och Industrifackets långsiktiga mål om 100 timmars arbetstidsförkortning 

står kvar i det nya förbundet IF Metall. 

När det gäller arbetstidsförkortningsfrågor i övrigt är de hänvisade 

till avtalsrådet. 

Det är med glädje jag läser alla motioner som handlar om arbetsmiljö 

och hållbart arbete. När vi tittar på den senaste perioden kan vi se att 

arbetsmiljöfrågorna har prioriterats ned av den sittande regeringen. 

Anslagen till arbetsmiljöfrågor har minskat med mer än 100 miljoner 

under den här regeringens mandatperiod. Lägger vi till nedläggningen 

av Arbetslivsinstitutet kan vi dra bort 420 miljoner till. Det innebär att 

vi har en obefintlig arbetslivsforskning och väldigt mycket färre arbetsmiljöinspektörer. 

Redan hittills i år har fyra av våra medlemmar fått sätta livet till i 

jobbet. Hur många till ska behöva göra det innan regeringen tar dessa 

frågor på allvar? I våra handlingslinjer slår vi fast att det ska vara nolltolerans 

mot dödsolyckor. När hänger regeringen med på det? 

Det vi också ska göra utifrån handlingslinjerna är att öka kunskapen 

bland våra medlemmar om arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete. 

Nya skyddsombud ska få relevant utbildning senast inom sex månader 

från att de har fått sitt uppdrag. Rehabprocessen måste bli bättre 

och tillsammans med arbetsmiljöfrågorna bli en central del i företagets 

utvecklingsarbete. 

Sist men inte minst har vi också utvecklingen av hållbara arbeten. 

Mycket har gjorts under kongressperioden. Vi har tillsatt en ny enhet 

– arbetsutvecklingsenheten. Man har följt upp trender i industriarbetarnas 

villkor. Det finns en utställning här utanför som jag tycker att ni 

ska ta del av. Förbundsstyrelsen har också beslutat om en plattform för 

hållbart arbete. Det är en sammanslagning och utveckling av det som 

Metall kallade för Det goda arbetet och det som Industrifacket kallade 

för Det utvecklande arbetet. Nytt material som har tagits fram är Arbetsorganisation 

och arbetsutveckling, Kompetensutveckling, Godkänd 

jämställdhetsplan och Lönesystem för utveckling i arbete och lön. Nu 

gäller det för oss på den här kongressen att ta beslut och ta nästa steg 

för att föra ut det här på arbetsplatserna. Det är då det får betydelse. 

I handlingslinjerna säger vi bland annat att 

• arbetet ska organiseras så att minst 25 procent av arbetstiden vid 

styrda linor och liknande ska bestå av utvecklande, omväxlande och 

bredare arbetsuppgifter 

• vi ska öka aktiviteten och ta initiativ i företagens utvecklingsarbete 

• vi ska utse förändringsledare på lokal nivå 



• vi ska bygga nätverk 

• vi ska sätta in särskilda utbildningsinsatser på de här områdena. 

När vi har gjort det ska vi också sätta upp konkreta och mätbara mål 

som vi kan följa upp på nästa kongress. 

Med de orden yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna B1–B146 samt bifall till slutsatserna i handlingslinjerna på 

detta avsnitt. 

Utlåtande 

Avtalsrörelser, avtalsfrågor och arbetsrätt – 

motionerna B1–B71 

Öppningsklausuler i kollektivavtalen 

I motion B1 föreslås bland annat att inskränkningar i gällande rättigheter 

i kollektivavtalen inte ska kunna förhandlas på lokal nivå. 

Motionen har sin historiska bakgrund i de krav som IF Metall 

mött från arbetsgivarhåll de senaste avtalsrörelserna om att lokalt 

kunna göra avsteg från riksavtalet på en sämre nivå än det som 

avtalats centralt. Dessa krav har IF Metall kategoriskt avvisat och 

förbundsstyrelsen har ingen annan uppfattning än att så ska ske 

även i framtiden. 

Det krisavtal som skrevs våren 2009 var det första i sitt slag inom 

förbundet i modern tid. Avtalet kom till mot bakgrund av att IF Metall 

efter ett stort antal uppvaktningar hos regeringen inte såg några 

möjligheter att få gehör för förbundets förslag till att dämpa finanskrisens 

effekter. 

Krisavtalen möjliggjorde att det fria fallet i antalet varsel om 

uppsägningar inom våra branscher kunde hejdas, och våra undersökningar 

visar att IF Metall med hjälp av krisavtalen kunde rädda 

jobben för cirka 15 000 medlemmar. 

Krisavtalet var en nödlösning för att klara av en mycket svår situation 

där regering och riksdag inte vidtog åtgärder. I flera andra länder 

valde regeringar i stället att på olika sätt stödja den inhemska industrin, 

vilket innebär att Sverige i dag har en betydligt högre arbetslöshet 

inom industrin än våra närmaste konkurrentländer. 

IF Metalls målsättning inför kommande avtalsrörelser kommer 

därför att inriktas mot att skapa större och bättre trygghetssystem 

för förbundets medlemmar än de vi har i dag. Detta gör att krisavtalet 

aldrig kan bli en norm inom förbundet, utan ska ses som en 

enskild, nödvändig överenskommelse som kom till under en mycket 

svår situation. 

Överenskommelsen innebar också att IF Metall hade möjlighet att 

bevaka sina rättigheter i riksavtalet på lokal nivå. På alltför många 

företag diskuterades förslag på att ta bort avtalade rättigheter för att 

på så sätt rädda några arbetstillfällen under krisen. Dessutom gjorde 

krisavtalet det möjligt för våra klubbar att bevaka och bevara våra 

rättigheter även efter krisen – något som inte hade varit möjligt om

de tvingats till ensidiga eftergifter utan de begränsningsregler som 

angavs i avtalet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion B1. 

Kompensera urholkningen av våra trygghetssystem 

I motion B2 föreslås att den urholkning som sker av våra trygghetssystem 

ska kompenseras i kommande avtalsrörelse. 

När kraven inför avtalsrörelsen fastställs är utgångspunkten det 

samlade löneökningsutrymmet i industrin och den svenska ekonomin 

i sin helhet. IF Metall ska alltid träffa avtal om löner och andra anställningsvillkor 

som innebär att vi tar det mesta möjliga samtidigt 

som förutsättningar skapas för konkurrenskraftig industri och ökad 

sysselsättning. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B2 anses beaktad. 

Löneökningsbestämmelser 

Motionerna B3 och B4 tar upp vilka kriterier som ska ligga till grund 

för lönesättning. 

I motion B3 tas även frågan upp om hur avtalets löneökningar 

ska fördelas om de lokala parterna inte kommer överens. 

Avtalen förutsätter en lokal överenskommelse om hur den centrala 

potten ska fördelas, men när man inte kommer överens lokalt finns 

det olika regler om fördelning utifrån det avtal som gäller. 

I vissa avtal finns det inga regler alls om hur fördelningen ska gå 

till. I andra avtal är en viss del av potten generell, medan den andra 

delen ska fördelas i lönesystem. Det finns även avtal där arbetsgivaren 

ensidigt bestämmer över delar av potten. IF Metall har även 

normlöneavtal där all löneökning sker enligt tariffer. Avsikten med 

dessa så kallade stupstockar är att skapa incitament för de lokala 

parterna att komma överens om en rimlig fördelning av löneutrymmet. 

I motion B4 föreslås att individgarantin ska falla ut innan förhandlingarna 

tas upp för nästkommande avtalsår. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att den lokala lönesättningen 

ska baseras på de lokala parternas gemensamt överenskomna lönesystem. 

Dessa ska så långt som det är möjligt bygga på objektiva 

kriterier, där utgångspunkten ska vara att utveckling i arbetet också 

ska ge utveckling i lön. 

På många företag har man träffat överenskommelser om lönesystem 

som utifrån de enskilda företagens och medlemmarnas 

förutsättningar fungerar bra. Många av dessa lönesystem innehåller 

subjektiva faktorer. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att de lokala parterna måste 

ha frihet att själva kunna komma överens om hur lönesystem ska 

byggas för att passa dem. De centrala avtalens texter om kriterier 

ska ses som riktlinjer. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B3 och B4 överlämnas 




I motionerna B5–B7 föreslås att avtalshöjningarna ska vara i 

kronor och ören i stället för i procent. I dagsläget ser det olika ut på 

olika avtalsområden. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse och att frågan berör 

respektive avtals löneökningsbestämmelser bör frågan behandlas 

bland övriga viktiga avtalskrav. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B5–B7 överlämnas 


I motion B8 föreslås att IF Metall ska påbörja en kursändring när 

det gäller utgångspunkten för de centrala avtalsförhandlingarna. 

Vidare föreslås att IF Metall i kommande centrala avtalsförhandlingar 

ska kräva löneökningar som förutom reala lönehöjningar också 

kompenserar för de inkomstskillnader som skapats mellan personalkategorierna 

inom industrin. 

Förbundsstyrelsen har uppfattningen att förbundets medlemmar 

ska åtnjuta ökad reallön. Lönepolitik måste emellertid vara 

långsiktig. Utifrån industrins normerande roll måste lönekrav och 

uppgörelser vara på den nivån att såväl industrins konkurrenskraft 

som hela samhällsekonomin klarar det. Utfallet under perioden med 

Industriavtalet har varit historiskt bra med reallöneökningar på i 

genomsnitt mer än 2 procent per år. 

Förbundsstyrelsen följer kontinuerligt löneutvecklingen för olika 

grupper inom industrin. Vi kan konstatera att det för de senaste åren 

inte finns några uppgifter om att industritjänstemännens löneutveckling 

varit bättre än den som industriarbetarna haft. Det är av 

stor vikt att både arbetare och tjänstemän kan uppnå fördelar av 

samarbetet som Facken inom industrin (FI) utgör. 

Förbundsstyrelsen konstaterar att industrins arbetare under de 

tre senaste avtalsrörelserna fått en omställningsförsäkring samt 

stora förbättringar av avtalspensionen. Därigenom har arbetarnas 

villkor förbättrats och på dessa områden närmat sig tjänstemännens. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B8 2:a att-satsen 

anses beaktad och att motion B8 1:a att-satsen avslås. 

Värna om kollektivavtalet 

I motionerna B9 och B10 föreslås att inga avtal ska kunna tecknas 

som ger lägre lön för vissa grupper. Vidare föreslås i motion B10 att 

ingen medlem får teckna avtal som ger lägre lön än vad det centrala 

avtalet säger. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att våra avtal inte ska 

vara diskriminerande. 

I nästan alla IF Metalls kollektivavtal finns bestämmelser om så 

kallade lägstalöner som reglerar vad arbetsgivaren lägst kan betala 

för ett arbete och ofta baseras dessa på ålder. Dessa regler uppfattas 

inte som diskriminerande. Utifrån detta skulle konsekvenserna av 

förslagen i motionerna B9 och B10 bli att dessa avtal måste omförhandlas 

i syfte att inga lönekriterier får baseras på ålder.

När det gäller frågan om medlemmarnas rätt att teckna avtal 

som ger lägre lön, finns inte den möjligheten i dag och ska inte heller 

finnas i framtiden. 


anses beaktad och att motionerna B9 och B10 2:a att-satsen avslås. 

Permittering 

Under en akut ekonomisk kris ställs många företag inför utmaningen 

att snabbt minska sina kostnader för att överleva. De företag som 

snabbast lyckas anpassa sina kostnader efter fallande efterfrågan 

har störst möjlighet att övervintra en sådan situation. För många av 

de anställda blir resultatet uppsägningar. 

Under den senaste ekonomiska krisen tog IF Metall sitt ansvar 

och tecknade avtal som motverkade att tusentals medlemmar förlorade 

sina jobb. Regeringen däremot svek de anställda när man vägrade 

bidra med resurser till utbildning i stället för uppsägning under den 

extrema situation som rådde. 

Motionerna B11 och B12 tar upp behovet av att skapa ett system 

där liknande kriser kan hanteras utan att anställda, i företag som i 

övrigt är väl fungerande, behöver sägas upp. 

IF Metall har tillsammans med representanter från Unionen, 

Sveriges Ingenjörer och våra gemensamma motparter tillsatt en arbetsgrupp 

för att utreda förutsättningarna för ett system på svensk 

arbetsmarknad med utbildningslösningar i stället för uppsägningar 

i krissituationer. Detta skulle innebära någon form av permitteringslösning 

med tydlig utbildningskoppling. I uppdraget ingår att 

studera hur man löst frågan i andra länder, med liknande struktur på 

arbetsmarknaden, och att analysera vilka effekter ett sådant förslag 

skulle kunna få på den svenska strukturomvandlingen. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B11 1:a och 3:e 

att-satserna och B12 anses beaktade samt att motion B11 2:a attsatsen 

överlämnas till avtalsrådet. 

Integritet i arbetslivet 

I motion B13 föreslås att förbundsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp 

som granskar gällande regelverk vad avser integritet i arbetslivet 

och att arbetsgruppen utarbetar ett förslag till integritetsavtal inför 

nästa avtalsrörelse. Dessutom föreslås att förbundet aktivt och löpande 

följer de förändringar som sker i svensk lagstiftning och påverkar 

besluten genom remissvar och dialog med politiker. 

Den statliga offentliga utredningen SOU 2009:44 Integritetsskydd 

i arbetslivet har resulterat i förslag till lagändring för att 

stärka individens integritet i arbetslivet där det fackliga inflytandet 

stärks. IF Metall har via LO i remissförfarandet ställt sig positivt 

till förslaget. Någon proposition på området kan inte förväntas 

under våren 2011. 

Förbundsstyrelsen anser att det inte är nödvändigt att tillsätta 

en arbetsgrupp för närvarande, utan föreslår att en eventuell propo- 



sition inväntas. Därefter kan vi ta ställning till hur vi ska hantera 

frågan politiskt. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B13 3:e att-satsen 

anses beaktad samt att motion B13 1:a och 2:a att-satserna avslås. 

Försvar av företrädesrätten 

I motionerna B14 och B15 föreslås att det inte ska vara möjligt för inhyrd 

personal att bemanna arbeten där våra medlemmar blivit uppsagda 

på grund av arbetsbrist. Vidare föreslås att företrädesrätten till 

återanställning förlängs till tolv månader. 

Företagens möjlighet att bemanna lediga tjänster med bemanningsanställda, 

när det finns medlemmar med företrädesrätt till 

återanställning, var under förra avtalsrörelsen en stor fråga som 

slutligen reglerades avtalsvägen genom kollektivavtalad förstärkt 

företrädesrätt (KFF). 

Förbundsstyrelsen delar intentionen att kringgående av företrädesrätten 

ska omöjliggöras. Om företrädesrätten ska återställas till 

tolv månader krävs antingen lagändring eller kollektivavtalsreglering. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör frågan behandlas 

bland andra viktiga avtalskrav. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B14 och B15 


Anställningstrygghet 

Motionerna B16 och B17 tar upp effekterna av de olika uppsägningstiderna 

i 11 § lagen om anställningsskydd (LAS). För den som 

anställts före den 1 januari 1997 gäller ålder som grund för uppsägningstid 

och för den som anställts därefter gäller anställningstid 

som grund. För den som anställts före den 1 januari 1997 gäller 

fortfarande regeln i dess gamla lydelse. 

Effekten av detta blir nu efter 14 år att två jämngamla yngre 

personer som anställts före respektive efter den 1 januari 1997 har 

väsentligt olika uppsägningstider. För äldre personer spelar detta 

ingen roll. 

Under krisen 2008–2009 uppstod många praktiska problem på 

grund av de olika reglerna. Förbundsstyrelsen anser att det av rättviseskäl 

är rimligt att reglerna prövas. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B16 anses beaktad 

och att motion B17 överlämnas till avtalsrådet. 

I motion B18 föreslås att det i riksavtalen skrivs in att en tillsvidareanställning 

ska gälla efter maximalt ett års visstidsanställning. 

Bakgrunden till förslaget är den otrygghet som många upplever 

med en tidsbegränsad anställning. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att visstidsanställningar ska 

användas mycket begränsat. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B18 överlämnas till 

avtalsrådet.

I motion B19 föreslås att 39 § LAS ändras så att den som drabbas 

av ogiltig uppsägning eller avskedande, själv får välja mellan att få 

tillbaka sin anställning eller att få skadestånd. 

När en arbetsgivare säger upp eller avskedar en arbetstagare utan 

saklig grund, kan arbetsgivaren dömas att betala allmänt och ekonomiskt 

skadestånd. Detta innebär också att anställningen består. Det 

allmänna skadeståndet betalas för den kränkning det innebär att 

bli felaktigt uppsagd eller avskedad. Det ekonomiska skadeståndet 

ersätter den ekonomiska skada som kan uppkomma efter anställningens 

upphörande. 

Huvudregeln vid uppsägning på grund av personliga skäl är att 

anställningen pågår under den tid som parterna tvistar i ärendet och 

till dess att domstolen meddelar sin dom. Tanken är att den uppsagde 

inte ska lämna arbetsplatsen och därmed försvåra återgång i arbete 

vid en felaktig uppsägning. Om arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter 

en dom, i vilken domstolen har ogiltigförklarat uppsägningen eller avskedandet, 

anses anställningsförhållandet som upplöst. Arbetsgivaren 

ska då betala skadestånd till arbetstagaren enligt 39 § LAS. 

Vid en sådan tvist består anställningen under hela processen från 

uppsägningsdagen till dess att det kommer ett slutligt avgörande från 

domstolen, en process som oftast pågår 12–18 månader. Konstruktionen 

av lagen syftar till att arbetstagaren ska få behålla sitt arbete då 

en felaktig uppsägning eller avsked har verkställts. 

Den förändring som föreslås i motion B19 innebär att syftet med 

LAS konstruktion förändras i grunden, vilket inte skulle gagna våra 

medlemmars intressen. Å andra sidan vore det inte bra att förändra 

LAS på ett sätt som gör att en arbetsgivare som vägrar att rätta sig 

efter en dom om ogiltighet inte skulle kunna ”köpa ut” den anställde. 

I praktiken skulle det ofta bli omöjligt för den anställde att arbeta 

kvar på arbetsplatsen, samtidigt som arbetsgivaren skulle slippa 

betala skadestånd. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B19 avslås. 

I motion B20 hävdas att regeln om att en anställd får tillgodoräkna 

sig all anställningstid hos sin arbetsgivare vid uppsägning är den 

största anledningen till att arbetsgivare ofta föredrar att visstidsanställa 

personal. I motionen föreslås att en arbetstagare under de två 

första åren i en tillsvidareanställning inte ska få tillgodoräkna sig 

tidigare anställningstid hos arbetsgivaren. 

Förbundsstyrelsen delar inte den problembeskrivning som framförs 

i motionen. Det kan visserligen vara en aspekt, men knappast 

den främsta orsaken till att företag väljer att anställa människor 

under en begränsad tid. Att tillmötesgå förslaget i motionen skulle 

få andra oönskade konsekvenser. 


Ledighet för fackliga studier 

I motion B21 föreslås att det skrivs in bestämmelser i samtliga IF 

Metalls avtal om att ledighet för fackliga studier ska sökas hos arbetsgivaren 

senast 14 dagar före kursstart. 



Motionen har sin grund i departementspromemorian Ds 2009:15 

En enklare ledighetslagstiftning, där det föreslås förändringar i 

bland annat studieledighetslagen. IF Metall har via LO yttrat sig 

över promemorian där det finns ett flertal inskränkningar som LO 

avstyrkt. Propositionen beräknas läggas fram inför riksdagen den 22 

mars 2011. Förbundsstyrelsen anser att frågan kan regleras i avtal 

oavsett om det sker en lagändring eller inte. 


avtalsrådet. 

Förmånsrättslagen 

Motion B22 tar upp de korta tidsfristerna i förmånsrättslagen och 

reglerna om maxbelopp för utbetalning enligt lönegarantilagen. Vidare 

föreslås att sparad semester och kompensationstid ska räknas 

in i lönegarantin. 

Förbundsstyrelsen anser att det är rimligt att det mesta av innestående 

fordringar som uppkommit inom en anställning ska täckas 

av lönegarantin vid konkurs. Att helt avskaffa tidsfristerna får däremot 

betraktas som orealistiskt och inte heller önskvärt. Det vore 

emellertid ett steg i rätt riktning att politiskt påverka för att få till 

förändringar i förmånsrättslagen så att tidsfristen förlängs och att 

maxbeloppet höjs. 


Varselavgiften i främjandelagen 

I motion B23 föreslås att varselavgiften i lagen om vissa anställningsfrämjande 

åtgärder (främjandelagen) höjs och ändras till att 

utgöra procent på basbeloppet. 

Förbundsstyrelsen delar intentionen att det inte får vara billigare 

för arbetsgivaren att låta bli att varsla i tid vid driftsinskränkning, 

än att följa främjandelagens regler, eftersom det påverkar samhällets 

möjlighet att förbereda sig för att ta hand om de medlemmar som blir 

arbetslösa. 

Då en förändring av varselavgiften kräver lagändring anser förbundsstyrelsen 

att vi bör fokusera på att driva en sådan fråga via 

våra facklig-politiska kontakter. Förbundsstyrelsens uppfattning är 

att vi inte i förväg ska bestämma på vilket sätt varselavgiften höjs. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion B23 1:a attsatsen 

och att motion B23 2:a att-satsen anses beaktad. 

Arbetstid 

De tidigare förbunden Industrifacket och Metall fattade på 1990-talet 

beslut om målsättningen att samtliga avtal skulle innehålla 100 

timmars arbetstidsförkortning per år. En del av detta har också 

verkställts. Förbundsstyrelsens uppfattning är att detta mål också 

ska gälla för IF Metall framöver. Beslutet ligger till grund för allt 

resonemang kring olika former av förkortning av arbetstid och är 

vägledande för hur utlåtandetexten formulerats i följande avsnitt.

I motion B24 föreslås att framförhandlade arbetstidsförkortningar 

inte ska kunna användas till övertid. I motion B25 föreslås att arbetstidsförkortning 

ska intjänas vid både sjukfrånvaro och olika 

typer av föräldraledighet. 

Avtalet om arbetstidsförkortning är konstruerat på ett sätt som 

möjliggör för arbetsgivaren att de timmar av arbetstidsförkortningen 

som tagits ut i ledighet återförs som tillgänglig övertid. Detta innebär 

att den medlem som arbetat 150 timmar övertid och tar ut arbetstidsförkortning 

kan bli skyldig att arbeta övertid i motsvarande grad. 

IF Metall har som ett långsiktigt mål att begränsa övertidstaket 

till 100 timmar per år. I den kommande avtalsrörelsen bör dessa frågor 

behandlas bland andra viktiga avtalskrav. 



I motion B26 föreslås att arbetsgivarna anpassar arbetstiden så 

att arbete kan utföras på dagtid då en förälder med barn under åtta 

år nyttjar rätten till att arbeta 75 procent. I motion B27 föreslås att 

arbetstidsförkortningen inom avtalet Tvättindustri utökas. 

I diskrimineringslagen framgår att arbetsgivaren ska underlätta 

för kvinnliga och manliga arbetstagare så att de kan förena arbetsliv 

med föräldraskap. Utöver detta har man rätt att förkorta normalarbetstiden 

med upp till en fjärdedel enligt föräldraledighetslagen. 

Förbundsstyrelsen gör bedömningen att frågan om hur arbetstiden 

läggs upp i samband med föräldraskap är individuell. Det är 

inte säkert att arbete på dagtid är mest lämpligt för alla som är 

föräldralediga på deltid. 


avtalsrådet och att motion B26 avslås. 

Motionerna B28–B32, B48 och B49 handlar om arbetsgivarens 

möjlighet att beordra övertid kontra det inflytande den fackliga organisationen 

eller individen har i arbetstidsfrågan. 

Att öka individens och den fackliga organisationens inflytande 

över arbetstiden är alltid aktuellt och tas upp inom såväl LO som FI 

och på europanivå. European Metalworkers’ Federation (EMF) beslutade 

vid en kollektivavtalskonferens 1996 att årsarbetstiden inte 

ska överstiga 1 750 timmar och att övertidsarbetet bör begränsas till 

100 timmar per år. IF Metall är som medlem i EMF bundet av det beslutet 

och förbundsstyrelsen ser 100 timmar per år som ett mål som 

vi ska arbeta vidare med för att uppnå. 

År 2007 infördes en begränsning av arbetsgivarens rätt att beordra 

övertid i Teknikavtalet IF Metall från 200 timmar per år till 

maximalt 150 timmar. Därefter krävs individens medgivande om inte 

arbetsgivaren träffat lokal överenskommelse om ytterligare övertid. 


anses beaktad, att motionerna B29–B31, B32 1:a–3:e att-satserna, 

B48 och B49 överlämnas till avtalsrådet samt att motion B28 avslås. 



Förskottssemester 

I motion B33 föreslås att alla anställda, även visstidsanställda, får 

rätt till förskottssemester. De flesta får inte en tillsvidareanställning 

utan att den föregås av en, ofta tolv månader lång, visstidsanställning. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör förslaget behandlas 



avtalsrådet. 

Pension för skiftarbetare 

I motion B34 föreslås en pensionsålder om 62 år för skiftarbetare. 

I flertalet av IF Metalls avtal finns möjligheten att använda 

arbetstidsförkortningen som livsarbetspremie (LP) och därmed gå 

tidigare i pension. Detta gäller oavsett om man är skiftarbetare eller 

inte. 


Höjd övertidsersättning för obekväm arbetstid 

Motionerna B35–B37 behandlar ersättning för obekväm arbetstid. 

I motion B35 föreslås att all övertidsersättning höjs med 50 procent 

för att på så sätt minska arbetsgivarens intresse av att beordra 

övertid. I motionerna B36 och B37 föreslås att ersättningar för obekväm 

arbetstid höjs i de centrala kollektivavtalen. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse föreslår förbundsstyrelsen 

att motionerna behandlas bland andra viktiga avtalskrav. 



Bemanningsbranschen 

Motion B38 behandlar bevakning av bemanningsbranschen, tilllämpning 

av Bemanningsavtalet, introduktion för nyanställda och 

inrangering. 

Redan i dag finns det olika partsgemensamma forum för att bevaka 

bemanningsbranschen. Det finns också forum där LO-förbunden 

träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter, diskutera och lösa 

olika problem. 

Under hösten 2009 tog en arbetsgrupp på förbundet fram checklistor 

och material för att värva nya medlemmar. Enligt Bemanningsavtalet 

ska avdelningen få en kopia på anställningsavtal för de personer 

som anställs av ett bemanningsföretag. Avdelningarna har 

därmed bra förutsättningar för att säkerställa att nyanställda får en 

facklig introduktion. 

Vår uppgift är att bevaka att reglerna i kollektivavtalen efterlevs. 

Förbundets bestämda uppfattning är att de företag som arbetar med 

uthyrning av personal ska gå under Bemanningsavtalet. Ändå finns 

det fortfarande företag som går under andra avtal inom bemannings-

anschen. Redan i dag finns lokalt rutiner för hur en inrangering 

ska gå till. 


I motion B39 föreslås ändringar i Bemanningsavtalet § 3 Anställning. 

I motion B40 föreslås att det måste finnas en lokal överenskommelse 

för att ett företag ska kunna anlita ett bemanningsföretag. 

I motion B41 föreslås att en tidbank införs på Bemanningsavtalet. 

Bemanningsbranschen växer och förbundet har en medveten strategi 

för att värva fler medlemmar och utveckla Bemanningsavtalet. 

Enligt gällande regler i 39 § lagen om medbestämmande (MBL) har i 

vissa fall den fackliga organisationen vetorätt att stoppa oseriösa bemanningsföretag. 

I den senaste avtalsrörelsen fick förbundet igenom 

kravet om en kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt (KFF) som 

skyddar medlemmar med företrädesrätt till återanställning. 

Anställningstrygghet är en viktig fråga för förbundets medlemmar 

och Bemanningsavtalet ska löpande ses över och förbättras. 

Regler om tidbank finns än så länge inte reglerade i Bemanningsavtalet. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör dessa förslag 




I motion B42 föreslås att bemanningsföretagen ska göra avdrag 

för fackavgiften på medlemmarnas löner. 

Bemanningsavtalet är ett LO-avtal som 14 förbund ansvarar för. 

LO-förbunden tillämpar olika metoder för att få in medlemsavgifter 

från sina medlemmar. Även om IF Metall har uppbördsavtal som gör 

det möjligt för arbetsgivaren att göra avdrag för fackavgift på medlemmarnas 

lön är detta något som saknas hos majoriteten av övriga 

LO-förbund. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör frågan 



avtalsrådet. 

Omarbetning av löneprinciperna 

I motion B43 föreslås att löneprinciperna omarbetas i sin helhet i de 

avtal som har löneprinciper inskrivna. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att den lokala lönesättningen 

ska baseras på de lokala parternas gemensamt överenskomna lönesystem. 

Dessa lönesystem ska, så långt som möjligt, bygga på objektiva 

kriterier med utgångspunkt i principen utveckling i arbetet för 

utveckling i lön. 

På många företag har man träffat överenskommelser om lönesystem 

som utifrån det enskilda företagets förutsättningar fungerar bra. 

Många av dessa lönesystem innehåller subjektiva faktorer. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör förslaget behandlas 



avtalsrådet. 



Teknikavtalet IF Metall 

I motion B44 föreslås att en ny stupstock skapas utifrån en centralt 

fastställd befattningsmall. 

Förbundsstyrelsen anser att såväl löneprinciper och löneavtal som 

stupstocksbestämmelser bör vara konstruerade så att de främjar 

tillkomsten av lokala avtal om lönesystem. Dessa lönesystem ska så 

långt som möjligt bygga på objektiva kriterier, där utgångspunkten 

ska vara att utveckling i arbetet ska ge utveckling i lön. 

Förbundsstyrelsen tror inte att en stupstock om en centralt fastställd 

befattningsvärderingsmall är en väg till en positiv löneutveckling. 

Risken är i stället att en sådan skulle försvåra för våra klubbar 

att avtala om lönesystem. 

Samtidigt delar förbundsstyrelsen motionens andemening om att 

stärka det lokala inflytandet över löneökningarnas fördelning. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör frågan behandlas 

bland övriga viktiga avtalskrav. 


avtalsrådet. 

I motion B45 föreslås att arbetstagarens och den lokala fackliga organisationens 

inflytande över Teknikavtalet IF Metalls övertidsregler 

stärks. Dessutom vill man reglera villkoren för övertidsarbete som 

arbetsgivaren har ställt in. 

Att öka det fackliga och enskilda inflytandet över arbetstiden är 

en ständigt aktuell fråga för IF Metall. Förslag om inskränkningar i 

arbetsgivarens hjärtefråga ”rätt att leda och fördela” ställer emellertid 

stora krav på hur avtalskraven formuleras. 


avtalsrådet. 

I motion B46 föreslås att förbundet åter ska fokusera på målet 

om 100 timmars arbetstidsförkortning per år. Vidare föreslås att all 

arbetstidsförkortning ska tas ut i ledighet, att uttag i form av kontant 

betalning inte ska vara möjligt och att arbetstidsförkortningen ska 

användas till att minska årsarbetstiden. I motionen föreslås också att 

arbetstidsförkortningen läggs i en egen tidbank. 

IF Metall har ett långsiktigt krav om att förkorta arbetstiden med 

100 timmar per år. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör 

förslagen behandlas bland andra viktiga avtalskrav. 


avtalsrådet. 

I motion B47 föreslås att Teknikavtalet IF Metall § 5 mom. 1 ska 

innehålla en regel om hur snabbt arbetstagaren ska få ett svar på 

ansökan om uttag av betald ledighet ur tidbanken. Dessutom föreslås 

att man ska vara garanterad 40 timmars sammanhängande betald 

ledighet om man ansökt om detta med två månaders framförhållning. 

Förbundsstyrelsen känner till att många medlemmar haft problem 

med att få ut betald ledighet ur tidbanken. Därför infördes 2004 en 

anmärkning som innebar att en ansökan i normalfallet ska göras i 

god tid. Vidare innehåller anmärkningen en skrivning om att både

arbetstagarens önskemål och produktionens behöriga gång ska beaktas. 

Denna anmärkning ger vår lokala organisation utökade möjligheter 

att biträda de medlemmar som nekas uttag av betald ledighet 

ur tidbanken. 

Arbetsgivaren ska givetvis behandla ledighetsansökningar utan 

onödiga dröjsmål. Ytterst kan arbetsgivaren göra sig skyldig till 

kollektivavtalsbrott om denne inte har rimliga skäl till att neka 

överenskommelse om uttag av betald ledighet ur tidbanken. Samma 

sak gäller om arbetsgivaren utan rimlig förklaring dröjer med att 

besvara en ansökan om uttag av betald ledighet. 


avtalsrådet. 

I motion B50 föreslås att semesterlönegarantin i Teknikavtalet IF 

Metall ska omfatta alla betalda semesterdagar och att lydelsen i § 6 

mom. 11 ska vara sammanlagd anställningstid i stället för sammanhängande. 

Förslaget innebär förändringar av gällande riksavtal. Mot bakgrund 

av kommande avtalsrörelse bör frågan behandlas bland andra 

viktiga avtalskrav. 


avtalsrådet. 

Motion B51 tar upp att bestämmelserna avseende nettosemester 

i Teknikavtalet IF Metall är tvingande. Detta medför att det inte 

finns något förhandlingsutrymme lokalt. Därför föreslås i motionen 

att bestämmelsen får tillägget ”andra förläggningsregler kan avtalas 

lokalt”. 

Av 2010 års gemensamma avtalskommentarer framgår att ett tilllägg 

har gjorts i kommentarstexten att det inte strider mot avtalet om 

de lokala parterna enas om andra förläggningsregler. 


I motion B52 föreslås att de skrivningar som behandlar visstidsanställning 

i Teknikavtalet IF Metall § 9 mom. 1 ses över och att förbundet 

verkar för att lagen om anställningsskydd ger bättre trygghet 

för individen vid tillfälliga anställningar. 

Förbundsstyrelsen konstaterar att de gemensamma kommentarerna 

uttrycker att tillsvidareanställning är den huvudsakliga anställningsformen. 

Det finns emellertid alltid anledning att se över och om 

så behövs ställa krav på förbättringar i våra avtal. 

Förbundsstyrelsen anser att visstidsanställningar ska användas 

undantagsvis och under begränsad tid. 

Förbundsstyrelsen anser att vi har störst möjlighet att förbättra 

anställningstryggheten genom avtalskrav. Avtalslösningar har ofta 

också den fördelen att de blir mer stabila än politiskt beslutade lagar. 


anses beaktad och att motion B52 1:a att-satsen överlämnas till avtalsrådet. 

I motion B53 föreslås att reglerna om omplaceringstillägg i Teknikavtalet 

IF Metall ska återställas till samma innehåll som fanns i 

Verkstadsavtalet § 17 före avtalsåret 2004. 



Förbundsstyrelsen vill understryka att en förändring enligt motionen 

i många fall skulle innebära en inskränkning i rätten till omplaceringstillägg. 

De gamla reglerna i Verkstadsavtalet § 17 innebar att det var 

nödvändigt att träffa lokala avtal om indelning i olika arbetsområden. 

Det var endast vid omplacering till annat arbetsområde som 

man hade rätt till omplaceringstillägg och därför uppstod tvister 

om rätten till omplaceringstillägg. Sammantaget innebar detta att 

många medlemmar gick miste om omplaceringstillägg i situationer 

där de med de nuvarande reglerna i Teknikavtalet IF Metall § 10 

hade varit berättigade till det. 

Motionen föreslår förändringar av gällande riksavtal. 


avtalsrådet. 

Motionerna B54 och B55 behandlar permission i samband med 

nära anhörigs begravning. I motion B54 föreslås att även barnbarn 

ska ingå i begreppet nära anhörig i förbundets samtliga avtal. I motion 

B55 föreslås att antalet permissionsdagar utökas till två dagar i 

samband med nära anhörigs begravning. 

Att utöka och förbättra möjligheterna till permission är ett sätt att 

förkorta arbetstiden och konkurrerar därför med förbundets mål om 

100 timmars arbetstidsförkortning per år. 


avslås. 

I motionerna B56 och B57 föreslås att förbundet fortsättningsvis 

ska skriva egna avtalskommentarer till Teknikavtalet IF Metall. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att frågan om fortsatta gemensamma 

kommentarer till Teknikavtalet IF Metall ska bedömas 

utifrån hur vi kan komma överens om skrivningar i framtiden. Det 

vore olyckligt att på förhand stänga möjligheten till gemensamma 

kommentarer och därmed också tappa motpartens stöd gällande 

tolkningen av avtalsbestämmelser i de delar som de är till förbundets 

fördel. 



Stål- och metallavtalet 

I motion B58 föreslås att timlön avskaffas i Stål- och metallavtalet. 

Timlön har stegvis rangerats ut ur avtalet sedan 2007 och även tagits 

bort i kommentarsboken. På avtalsområdet är det i dag väldigt få 

som tillämpar timlön. Det behov som kan finnas är, som motion B58 

pekar på, vid exempelvis ferieanställningar. Mot bakgrund av kommande 

avtalsrörelse bör förslaget bli föremål för prioritering bland 

andra viktiga avtalskrav. 


avtalsrådet. 

I motion B59 föreslås att Stål- och metallavtalet tillförs ett moment 

som gör att avdrag för föräldraledighet harmonierar med 

ersättningen från Försäkringskassan.

Motionen beskriver avdrag som sker på månadslönen i samband 

med kortvarig föräldraledighet. 

Månadslön är till skillnad mot timlön en fastställd lön per månad. 

Detta innebär att om man inte arbetar, utan exempelvis är sjuk eller 

föräldraledig, finns det regler i avtalen om hur avdrag på månadslönen 

ska göras. I vissa fall görs avdrag per timme, i andra fall görs 

avdrag på lön per kalenderdag eller så avser avdraget hela månadslönen. 

Eftersom det är möjligt att ta ut föräldraledighet sju dagar i 

veckan betalar Försäkringskassan ut ett kalenderdagsbelopp. Detta 

till skillnad mot tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) som 

endast går att ta ut för dag eller del av dag då man skulle ha arbetat. 

En modell i enlighet med motionens förslag skulle få som konsekvens 

att det ibland ska göras avdrag på lön och i andra fall ska en 

extra kompensation utbetalas. Detta skulle innebära att den enskilde 

kan bli överkompenserad, vilket i sådana fall skulle innebära avdrag 

på lön. Allt detta beroende på vilken arbetstidsform och löneform som 

gäller. 


Ersättning vid arbetsolycksfall 

I motion B60 föreslås att avtalsrådet driver frågan om 100 procent 

sjuklön vid arbetsskada på alla avtalsområden som inte redan har 

frågan reglerad. I motionerna B61 och B62 föreslås att man i riksavtalen 

inför att arbetsgivaren ska betala hela inkomstbortfallet de 

första fjorton dagarna vid arbetsolycksfall. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör förslagen behandlas 




Dagtraktamenten 

I motion B63 föreslås att dagtraktamente ska införas i de kollektivavtal 

som inte har detta reglerat och i motion B64 föreslås att kollektivavtalen 

ska reglera frågan om nattlogins beskaffenhet. 

I det tidigare Verkstadsavtalet som gällde fram till 1991 fanns 

frågan om dagtraktamente reglerad, likaså i Svemekavtalet samt 

avtalet med Sveriges Byggindustrier fram till 1998. Avlösningen av 

dessa dagtraktamenten skedde genom att de som tidigare varit berörda 

av ersättningen fick motsvarande värde i löneökning. 

Detta är avtalsfrågor som kan komma att beröra flera andra av IF 

Metalls avtalsområden. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse 

bör förslagen bli föremål för prioritering bland andra viktiga avtalskrav. 





Hälsokontroll på betald arbetstid 

I motionerna B65 och B66 föreslås att samtliga anställda ska ha möjlighet 

att på betald arbetstid genomföra en hälsokontroll. Motion B65 

begränsar sig till att förstagångsbesöket ska vara på betald arbetstid. 

Som framgår av motionerna är frågan reglerad i vissa avtal. 

Förbundsstyrelsen kan konstatera att permission beviljas för 

hälsoundersökning med vissa beaktanden när det gäller exempelvis 

Teknikavtalet IF Metall samt Stål- och metallavtalet. Beaktandena 

tar sikte på arbetsgivarens skyldighet enligt lag eller gällande författning, 

kompletteringar av hälsoundersökningar samt vad som 

ingår i företagets hälsovård för att bevilja betald ledighet. 



Yrkesintroduktionsavtalet 

I motion B67 poängteras vikten av att vi står upp för vårt löfte om 

lika lön för lika arbete. Dessutom föreslås att Yrkesintroduktionsavtalet 

sägs upp. 

Yrkesintroduktionsavtalet är ett avtal som ger de lokala parterna 

en möjlighet att bland annat hantera de lägsta lönerna i kollektivavtalen. 

Syftet med avtalet är att få ungdomar som saknar rätt kvalifikationer 

och är arbetslösa att få arbete inom industrin. En del av 

arbetsuppgifterna är kvalificerade och kräver yrkesvana och utbildning, 

vilket gör att ungdomar inte blir aktuella för en sådan anställning 

i företagen. 

Lika lön för lika arbete är en grundprincip för IF Metall. Med 

Yrkesintroduktionsavtalet ges en möjlighet att träffa en lokal överenskommelse 

om utbildningsinsatser som ska ge den utbildning och 

de kvalifikationer som saknas för att klara arbetet. En lokal överenskommelse 

om eventuell reducering av lägsta lönen ska stå i proportion 

till utbildningsinsatserna. Det handlar således inte om att utföra 

ordinarie arbetsuppgifter för lägre lön. 

Förbundsstyrelsen anser att avtalet om yrkesintroduktion måste 

utvärderas för att se vilka effekter det haft och hur det har använts 

innan det går att avgöra om det ska sägas upp eller förändras. 


Den svenska kollektivavtalsmodellen 

Motion B68 behandlar det faktum att EU:s lagstiftning påverkar de 

svenska arbetsmarknadslagarna och den svenska kollektivavtalsmodellen. 

Direktiv från EU måste implementeras i den svenska lagstiftningen. 

Detta kan innebära såväl fördelar som nackdelar i fråga om 

arbetstagares rättigheter i Sverige. 

I Sverige har vi en lång tradition av att lösa frågor på arbetsmarknaden 

med hjälp av kollektivavtal. IF Metalls uppfattning är att det 

är en modell som fungerar och som vi därmed bör fortsätta med. 

I motionen ges också exempel på hur även annan lagstiftning än 

den som kommer från EU försvårar för fackliga organisationer att

kontrollera att kollektivavtalen efterlevs på ett korrekt sätt. I motion 

B68 föreslås därför att en facklig strategi utformas för att återupprätta 

den svenska kollektivavtalsmodellen. 

År 2010 tillsatte LO en arbetsgrupp med namnet Kollektivavtal 

som arbetsmarknadsmodell. Gruppen har till uppgift att utreda och 

föreslå åtgärder på följande tre områden: 

• Migration och utländsk arbetskraft. 

• Maktdelning (utveckling av förhållandet mellan arbete och kapital). 

• Organisationsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad. 

Resultatet från gruppens arbete kommer att redovisas vid halvårsskiftet 

2011 som underlag inför LO:s kongress 2012. Såväl den nämnda 

arbetsgruppen som LO:s kongress kommer därmed att behandla 

de frågeställningar som tas upp i motionen. 


Rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete 

Motionerna B69 och B70 föreslår att medlemmar i LO-förbund får 

rätt till sex månaders tjänstledighet för att pröva nytt arbete. 

Detta krav har varit med i den gemensamma plattformen för 

Facken inom industrin under två tidigare avtalsrörelser, än så länge 

utan framgång. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör förslagen behandlas 




Rätt till arbetsgivarintyg inom rimlig tid 

I motion B71 föreslås att vi i våra kollektivavtal ska reglera arbetsgivarens 

skyldighet att utfärda arbetsgivarintyg inom rimlig tid. 

Som framgår av brödtexten till motionen är det redan i lagstiftning 

reglerat att arbetsgivaren efter begäran har skyldighet att utfärda 

arbetsgivarintyg. Att avtalsreglera denna skyldighet skulle inte förstärka 

eller förbättra den besvärliga situation som den enskilde medlemmen 

hamnar i när arbetsgivaren inte utfärdar arbetsgivarintyg. 



att bifalla motionerna B1 och B23 1:a att-satsen 

att anse motionerna B2, B8 2:a att-satsen, B10 1:a att-satsen, B11 

1:a och 3:e att-satserna, B12, B13 3:e att-satsen, B16, B22, B23 2:a 

att-satsen, B32 4:e att-satsen, B38, B51, B52 2:a att-satsen, B56, 

B57 och B68 beaktade 

att överlämna motionerna B3–B7, B11 2:a att-satsen, B14, B15, 

B17, B18, B21, B24, B25, B27, B29–B31, B32 1:a–3:e att-satserna, 



B33, B35–B37, B39–B50, B52 1:a att-satsen, B53, B58, B60–B66, 

B69 och B70 till avtalsrådet 

att avslå motionerna B8 1:a att-satsen, B9, B10 2:a att-satsen, B13 

1:a och 2:a att-satserna, B19, B20, B26, B28, B34, B54, B55, B59, 

B67 och B71. 

Avtalsrörelser, avtalsfrågor och arbetsrätt – motionerna 

B1–B71 

Motion B1 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 21 Södertälje 

Öppningsklausuler i kollektivavtalen 

Förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden bygger på makt. 

Arbetsgivarna är i grunden starka var och en för sig. IF Metall kan 

bara matcha detta genom att stå enade, först när vi går samman i ett 

förbund med gemensamma krav så når vi en nödvändig styrka. 

Företagen har under många år drivit på för att få så kallade öppningsklausuler 

inskrivna i kollektivavtalen. Detta har motats av fackföreningsrörelsen 

i vetskap om den stora maktförskjutning sådana avtal 

skulle medföra, till arbetsgivarnas fördel. 

Under den industrikris som uppstod 2008 – i svallvågorna av bankvärldens 

misslyckande – valde IF Metall att teckna ett kollektivavtal 

för att hantera situationen. Detta krisavtal har diskuterats flitigt sedan 

dess, men dess nödvändighet och konsekvenser kommer vi nog inte att 

kunna enas kring. Därför bör vi nu ta ställning till framtiden, och vi bör 

ta ställning till principer. 

När frågan om stora inskränkningar i de anställdas rättigheter, 

såsom löner och arbetstider, förflyttas från förbundet och i stället blir 

klubbars och lokalfunktionärers ansvar, så monterar vi ned det enda 

skydd vi har; den rikstäckande styrkan byggd på solidaritet. På lokal 

nivå blir de känslomässiga banden starkare, oron större och därmed 

undergrävs förmågan att stå starka och enade gentemot arbetsgivarnas 

påtryckningar. 

Därför måste frågor av den art som på ett väsentligt sätt gör avsteg 

från kollektivavtalets gällande principer bli en fråga för förbundet att 

hantera centralt, ett ökat lokalt inflytande över detta gör oss svagare. 


att verka för att frågor som innebär betydande inskränkningar av 

gällande rättigheter inte ska kunna förhandlas fram på lokal nivå 

att fortsätta strida för att öppningsklausuler inte skrivs in i kollektivavtalen 

att krisavtal med den konstruktionen som uppfanns 2009 inte tillåts 

utgöra en norm inför framtida lågkonjunkturer.

Motion B2 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 7 Hälsingland 

Kompensera urholkningen av våra trygghetssystem 

Under 2000-talet har urholkningen av våra trygghetssystem lett till 

att vi har ett samlat överskott i vår sjukförsäkring som beräknas vara i 

storleksordningen 133 miljarder kronor 2014. 

Sedan regeringsskiftet 2006 har avsättningen till våra sjukförsäkringsavgifter 

reducerats från 8,78 procent (2007) av lönesumman till 

5,95 procent (2010). 

Genom att kraftigt försämra villkoren i vår allmänna sjukförsäkring 

har man skapat sådana överskott att våra motparter på arbetsgivarsidan 

nu allmänt kräver rejäla sänkningar av socialförsäkringsavgifterna. 


för 

att med motkrav kompensera urholkningen av våra trygghetssystem 

i kommande avtalsrörelse. 

Motion B3 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

Lönefördelningsmakten 

För att vi i dag och i framtiden ska kunna motivera ett fackligt medlemskap, 

är det väldigt viktigt att vi jämnar ut makten över lönefördelningen. 

I avtalen i dag står det att lönen ska grunda sig på subjektiva 

delar som exempelvis idérikedom, initiativförmåga osv. Detta gör att 

makten helt skjuts över till arbetsgivaren. 

Det är också viktigt att komma överens om lönefördelningen. Skulle 

man i dag inte komma överens med arbetsgivaren, kan denne i stort 

sett ”göra som han vill” med fördelningen. Därför är det jätteviktigt att i 

avtalen få tillbaka, att om man man inte kommer överens ska pengarna 

fördelas lika på samtliga. På så vis får man båda parter motiverade 

att komma överens i en förhandling. I dag vill arbetsgivarna ofta inte 

komma överens. 

Arbetsgivarna har fått mer och mer makt över lönefördelningen. Har 

man makten över lönefördelningen, har man också makten över i stort 

sett allt annat – individens röst, arbetsmiljö, lojalitet osv. Detta är viktiga 

förutsättningar för att vi ska kunna motivera medlemmar fackligt 

medlemskap och därför ser vi detta som en principfråga. 


för 

att alla subjektiva delar på vilka lönen föreslås grunda sig på i avtalen 

förhandlas bort 

att det införs en stupstock för lönefördelningar som innebär att om 

man inte kommer överens så ska lönen fördelas lika. 



Motion B4 

Avdelning 2 Norrbotten, 5 Höga Kusten 

Individgaranti 

I de senaste avtalsöverenskommelserna har en individgaranti införts 

som efter två avtalsår utfyller med ett belopp motsvarande cirka ett års 

utfall. 


för 

att individgarantin ska falla ut innan förhandlingarna tas upp för 

nästkommande avtalsår. 

Motion B5 


Avtalsutlägg i kronor och ören i Teknikavtalet IF Metall 

I de senaste avtalsuppgörelserna i tidigare Verkstadsavtalet, nu Teknikavtalet, 

har löneökningar utgått i procent. Detta har haft effekten att vi 

inom ovanstående kollektivavtals ramar har fått en ökad lönespridning 

inom kollektivet. 

Vi har hört skräckexempel där man från fackklubbars sida har resonerat 

som så att om man outsourcar de lågavlönade arbetena ökar man 

snittlönen och därmed kan man få högre avtalsutlägg vid procentsatser. 

Det står i IF Metalls stadgar § 2 mom. 1 att förbundet ”bygger sin 

verksamhet på uppfattningen om alla människors lika värde”. Att då 

prata om procentsatser där den som tjänar bäst får mest liknar mer ett 

kapitalistiskt synsätt där den som har mest ska få mest. 


för 

att löneökningar ska utgå i krontal i stället för procent. 

Motion B6 


Löneökningar i kronor och ören 

Det finns många skäl att beräkna löneökningar i kronor och ören i stället 

för i procent. Hur man än väljer att argumentera för procentberäkning, 

är det i slutändan kronorna som räknas och gäller vid konsumtion. 

En annan oönskad effekt av procenttal är den lönespridning som blir 

mellan kollektivanställda och tjänstemän. Vi vet alla att löneutrymmet 

uppstår ur produktionsresultatet. 

Från 1990-talets början och framåt har utfallet i löneutvecklingen 

blivit cirka 100 procent högre till tjänstemännens fördel.


för 

att löneökningar i våra centrala löneavtal ska anges i kronor och 

ören. 

Motion B7 


Löneökningar i kronor och ören 

Lönespridningen inom IF Metall är flera tusen kronor per månad. Den 

skillnaden är alldeles för stor, och skillnaden mellan de högst avlönade 

och de lägst avlönade kommer aldrig att minska så länge vi får lönepåslagen 

i procent. 


för 

att framtida löneökningar ska räknas i kronor och ören. 

Motion B8 


Ta kamp för rejäla centrala lönelyft 

De senaste årens löneutveckling har varit ett nederlag för arbetarkollektivet 

jämfört med tjänstemän och chefer. 

Löneskillnaderna mellan de olika grupperna på arbetsmarknaden 

har accelererat och vi ser inga tendenser till att vi lyckats ändra på 

detta. 

Orsakerna är flera till denna förändring. Dels är det företagens strategi 

att begränsa de lokala löneökningarna för arbetare, dels arbetarrörelsens 

oförmåga att försvara de landvinningar som gjordes fram till 

1980-talet. 

Den senaste avtalsrörelsen blev tendensen alltmer uppenbar: 

– tvåårsavtal med låga centrala höjningar 

– hårdnackat motstånd från företagen mot lokala avtalshöjningar 

– stor risk för ökad lönespridning. 

Effekterna av de ökade löneskillnaderna är flera. Det handlar om den 

faktiska devalveringen av vårt arbete jämfört med andra yrkeskategorier 

inom industrin, men också om ett kraftigt minskat förtroende hos 

våra medlemmar för fackföreningens förmåga. Risken för accelererande 

medlemstapp är väldigt stor. 

Att Teknikarbetsgivarna nu säger upp Industriavtalet tyder på att de 

nu anser sig vara tillräckligt starka för att gå vidare i sin attack på de 

fackliga villkoren på svenska industriarbetsplatser. 




att påbörja en kursändring från IF Metalls sida när det gäller utgångspunkten 

för de centrala avtalsförhandlingarna 

att i kommande centrala avtalsförhandlingar kräva löneökningar 

som, förutom reala lönehöjningar, kompenserar för de inkomstskillnader 

som skapats mellan personalkategorierna inom industrisektorn. 

Motion B9 


Enade vi stå 

IF Metall ska vara ett förbund som står upp för alla sina medlemmar. 

Vår styrka ligger i att vi är många som tillsammans lovar att inte konkurrera 

om priset på vårt arbete. 

Det är av största vikt att vi inte värderar någon grupp högre än 

någon annan. Vi ska aldrig teckna avtal där medlemmar på grund av 

ålder, kön eller härkomst får lägre lön än andra. 


att inte teckna avtal med lägre löner för vissa grupper. 

Motion B10 

Avdelning 5 Höga Kusten 

Värna om kollektivavtalet 

Att våra centralt tecknade kollektivavtal ska bestämma spelreglerna 

på arbetsmarknaden råder det inga tvivel om. Medlemmarna ska vara 

säkra på att kollektivavtalets paragrafer är det golv som finns för löner, 

arbetstider osv. 

Det är därför av yttersta vikt att vi som förbund står fast vid kollektivavtalen 

och inte tecknar några avtal som innebär att villkoren för 

medlemmarna försämras under pågående avtalsperiod. 


för 

att inga avtal som innebär en lägre lön än vad det centrala avtalet 

säger får tecknas av någon medlem i IF Metall 

att inga skillnader ska göras på medlemmar när det gäller ålder, kön 

eller etniskt ursprung när man tecknar avtal som innehåller lönevillkor.

Motion B11 


Permitteringsfond 

I spåren av den kris som inleddes 2008 kunde vi runt om i Europa se 

olika system för permitteringslösningar. 

I Sverige fanns inget som helst stöd från regeringen, vilket gjorde 

att svensk industri tappade gentemot övriga länder. Man fann att även 

företagare var inne på dessa tankar. 


att arbeta för att möjligheterna till permittering återskapas 

att ta med frågan om permittering som en del i kommande avtalsrörelse 

att få med sig övriga LO-förbund i arbetet med att återskapa möjligheterna 

till permittering. 

Motion B12 


Särskilda kompbanker för konjunkturnedgångar – kris- och lånekrisbank 

I dag har vi en a-kassa som är väldigt osäker eftersom reglerna ändras 

beroende på vilka som regerar för tillfället. Nu senast hade vi en alliansregering 

som inte gjorde någon åtgärd för att rädda jobben kvar inom 

industrin. IF Metall tog sitt samhällsansvar och gjorde upp ett krisavtal 

med arbetsgivarparten som räddade kvar jobben för ett flertal medlemmar. 

Nu vill vi att IF Metall fortsätter i samma anda och redan nu börjar 

stärka anställningstryggheten i de centrala avtalen inför kommande 

konjunkturnedgångar. 

Vi avstår en viss procentsats av vårt löneutrymme och arbetsgivaren 

tillför lika mycket som vi avstår, på så sätt arbetar man in 50 procent av 

framtida utlagd ledighet. När en medarbetare avslutar sin anställning 

utbetalas eller överförs (till en annan krisbank) hälften av den intjänade 

tiden till individen, den andra hälften överförs till lånekrisbanken 

där nyanställda och de som inte har tillräckligt med egen intjänad tid 

kan ”låna” timmar. Detta innebär att bankerna byggs på även vid personalomsättning. 


för 

att anställningstryggheten ökar genom införande av en ny form av 

arbetstidsförkortning där arbetstidsförkortningen sparas i individuella 

krisbanker och gemensamma lånekrisbanker 

att det är parterna gemensamt som bestämmer när och i vilken omfattning 

man ska använda timmar från krisbanken/lånekrisbanken 

efter redovisad och förhandlad arbetsbristsituation. 



Motion B13 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 7 Hälsingland 

Medlemmars rätt till integritet i arbetslivet 

Rätten till ett privatliv är en mänsklig rättighet som skyddas enligt 

artikel 12 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och 

artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 

och de grundläggande friheterna från 1950. 

Utvecklingen av informationsteknik och medicinsk teknik gör att nya 

metoder för att hämta in information om enskilda medlemmar ständigt 

tillkommer. 

Kombinationen av arbetsgivarens ökade kontrollbehov och förekomsten 

av alltmer avancerade kontrollmöjligheter gör det angeläget 

att arbetsgivare, fack och den enskilde medlemmen har ett tydligt regelverk 

att hålla sig till. 

Exempel på områden där integritet för den enskilde medlemmen kan 

kränkas är: 

– kameraövervakning på arbetsplatser 

– medicinsk provtagning, exempelvis drogtester 

– medicinska analyser för inhämtande av biologisk information om den 

enskilde medlemmen. 

Exempel på loggning i olika tekniska system: 

– telefoner 

– internettrafik 

– GPS-system 

– knapptryckningar och manövrer som utförs från ett kontrollrum/en 

kontrollpanel. 

Exempel på utdrag från olika register vid anställning: 

– belastningsregistret 

– Försäkringskassan 

– dataintrång i filer och e-post 

– utlämnande av information om privatlivet vid anställning 

– personlighetstester. 


att tillsätta en arbetsgrupp som granskar gällande regelverk vad 

avser integritet i arbetslivet 

att arbetsgruppen om integritet i arbetslivet utarbetar ett förslag till 

integritetsavtal till nästa avtalsrörelse 

att aktivt och löpande följa de förändringar som sker i svensk lagstiftning 

och påverka besluten med remissvar och genom dialog med 

politiker.

Motion B14 


Försvara återanställningsrätten 

Tidigare var återanställningsrätten tolv månader. Den har nu försämrats 

till nio månader. 

Det allvarligaste är dock att företagen i dag har rätt att gå runt 

återanställningsrätten genom att ta in inhyrda via bemanningsföretag. 

Detta gör att hela återanställningsrätten kan sättas ur spel, och har så 

gjorts. 

De förbättringar som kom till i 2010 års avtal räcker inte, då arbetsgivarnas 

möjligheter att gå runt återanställningsrätten är för stora. 

Våra medlemmar kastas ut i arbetslöshet och de skydd och rättigheter 

de skulle ha, blir ofta bara ett tomt papper. 

Som fackliga organisationer har vi en skyldighet att ge våra mest utsatta 

medlemmar ett försvar mot godtyckligt agerande från företagen. 

Det var därför vi en gång var med och drev igenom återanställningsrätten 

och då är det också vår skyldighet att se till att denna också 

fungerar i verkligheten. 

Eftersom det är extra svårt att övertyga nuvarande regering om att 

ändra lagen om anställningsskydd (LAS) till vår fördel, blir det vår uppgift 

att driva kraven på detta i nästa avtalsrörelse och få dessa punkter 

inskrivna i kollektivavtalet. 


för 

att inhyrda inte ska kunna bemanna arbeten där våra medlemmar 

blivit uppsagda på grund av arbetsbrist 

att återanställningsrätten ska gälla i tolv månader. 

Motion B15 

Avdelning 12 Uppland, 17 Västra Mälardalen 

Försvar för återanställningsrätten 

Återanställningsrätten var tidigare tolv månader men har nu försämrats 

till nio månader. Det allvarligaste är dock att företagen i dag har 

rätt att runda återanställningsrätten genom att ta in inhyrda från 

bemanningsföretag. Det gör att hela återanställningsrätten kan sättas 

ur spel och så har också skett. 

De förbättringar som kom till i 2010 års avtal räcker inte. Arbetsgivarnas 

möjligheter att åsidosätta återanställningsrätten är för stora. 

Våra medlemmar kastas ut i arbetslöshet och de skydd och rättigheter 

som de skulle ha haft blir ofta bara ett tomt papper. 

Som facklig organisation har vi en skyldighet att skydda våra mest 

utsatta medlemmar mot godtyckligt agerande från företagen. Därför var 

vi en gång med och drev igenom återanställningsrätten och det är vår 

skyldighet att se till att den fungerar i verkligheten. 



Eftersom det är extra svårt att övertyga nuvarande regering om 

ändringar i LAS till vår fördel blir det vår uppgift att driva dessa krav i 

nästa avtalsrörelse och få dem införda i kollektivavtalet. 


för 

att inhyrda inte ska kunna bemanna arbeten där våra medlemmar 

har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist 

att återanställningsrätten ska gälla i tolv månader. 

Motion B16 

Klubben vid Bosch Rexroth avdelning 22 Södra Sörmland 

Diskriminerande regel i LAS 

De gamla reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) har inte längre 

några skyddsregler för arbetstagare som anställts före den 1 januari 

1997. Den funktionen blev överspelad från och med den 1 januari 2007 

då alla som anställts tidigare än 1997 hade uppnått mer än tio års anställningstid. 

I dag är det tvärtom ett antal som diskrimineras av att de gamla reglerna 

finns kvar. De får kortare uppsägningstid än många som anställts 

1997 eller senare. Det är de som ännu inte uppnått 45 år som är gränsen, 

enligt de gamla reglerna. 

På vår arbetsplats har vi exempel på några som blir ”guld-klubbare” 

(25 års anställning) som skulle fått kortare uppsägningstid om vi inte 

lokalt förhandlat fram att alla ska få uppsägningstid enligt reglerna för 

anställning från den 1 januari 1997 och framåt. 

Exempel: 

Om två 16-åringar, ”Kalle” och ”Olle”, födda i december 1980, anställdes 

i samband med att dagens regler infördes, Kalle i december 1996 och 

Olle i januari 1997, skulle de i dag (oktober 2010) vara 29 år och ha två 

månaders (Kalle) respektive sex månaders (Olle) uppsägningstid. För 

Kalle, som anställts tidigare, skulle det dröja ända fram till december 

2025 innan han fått samma uppsägningstid som Olle som anställts i 

januari 1997. Om en uppsägning hade skett i dag, hade Kalle, med sina 

13 anställningsår, fått samma uppsägningstid som de som har mer 

än två men mindre än fyra års anställning. Olle – och alla andra som 

anställts från januari 1997 och fram till den 8 maj 2006 – skulle ha en 

till fyra månaders längre uppsägningstid än Kalle som anställdes före 

dem. 

Den nuvarande lagstiftningen säger att man ska få längre uppsägningstid 

när man har längre anställningstid och då borde vi se till att ta 

bort den gamla, diskriminerande regeln.


att ta relevanta kontakter i syfte att få bort det gamla, diskriminerande 

regelverket i LAS gällande uppsägningstid för anställningar 

gjorda före den 1 januari 1997, så att alla anställda får uppsägningstid 

enligt reglerna för anställningar gjorda från den 1 januari 1997 

och framåt. 

Motion B17 


11 § LAS 

Den 1 januari 1997 gjordes en ändring i 11 § LAS som innebär att man 

vid uppsägning ska gå efter anställningstid i stället för som tidigare 

efter ålder. Lagändringen gäller dock bara för dem som anställts efter 

den 1 januari 1997. 

Detta innebär att en medlem som till exempel är 32 år och har varit 

anställd i samma företag i elva år förlorar tre månaders uppsägningstid. 

Om medlemmen anställdes före den 1 januari 1997 gäller bara tre 

månaders uppsägningstid, men hade medlemmen i stället blivit anställd 

efter den 1 januari 1997 hade uppsägningstiden varit sex månader. 


för 

att alla IF Metalls kollektivavtal ändras så att 11 § LAS 

gäller för alla oavsett om man har blivit anställd före eller efter 1 

januari 1997. 

Motion B18 


Rätt till tillsvidareanställning 

För inte alls så länge sedan kunde man gå in i en tillfällig anställningsform 

för att efter en anständig tid få en tillsvidareanställning. 

Nuläget på arbetsmarknaden gör att arbetsgivaren under flera år utnyttjar 

alla möjliga anställningsformer för att reglera antalet anställda. 

På detta vis har det skapats en andra klassens arbetare som inte har 

tryggheten i en fast anställning. 

En fast anställning innebär att du har möjlighet att starta ett eget 

självständigt liv med möjlighet att skaffa bostad och – om så behövs – ta 

ett lån i en bank. 


för 

att det i riksavtalen står att en tillsvidareanställning ska gälla efter 

max ett års visstidsanställning. 



Motion B19 


Ändra 39 § LAS 

Enligt 39 § i lagen om anställningsskydd (LAS) behöver en arbetsgivare 

inte återanställa en person som blivit uppsagd eller avskedad, trots att 

domstol slagit fast att uppsägningen eller avskedandet är ogiltigt. Arbetsgivaren 

kan i stället välja att betala skadestånd till personen i fråga 

och kan på så sätt med hjälp av rådande lagstiftning ”köpa sig fri”. 

Att det är tillåtet i det svenska rättssamhället kan inte upplevas 

som annat än stötande och omoraliskt. Det borde naturligtvis vara så, 

att den som blivit felaktigt uppsagd eller avskedad ska ha en ovillkorlig 

rätt att återfå sitt arbete. Man kan dock inte bortse från risken att en 

person som återgår till sitt arbete efter domstolsprövning riskerar att 

bli trakasserad, mobbad och utfryst av arbetsgivaren. Det enda rimliga 

är således att den som blivit felaktigt uppsagd eller avskedad själv får 

välja om han vill ha skadestånd eller få arbetet tillbaka. 


för 

att 39 § LAS ändras så att den som drabbas av ogiltig uppsägning 

eller avskedande själv får välja mellan att få tillbaka sin anställning 

eller skadestånd. 

Motion B20 

Medlem Eric Lindqvist avdelning 3 Norra Västerbotten 

Ändra lagen om anställningsskydd (LAS) 

Hösten 2008 drabbades industrin i Sverige av den mest omfattande 

lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Ett stort antal av våra medlemmar 

blev varslade och väldigt många av dessa sedermera även arbetslösa. 

Många av dem hade väldigt lång anställningstid på sina arbetsplatser. 

Nu när konjunkturen så sakta börjar vända ser vi ett stort problem 

ute på våra arbetsplatser. Nästan inga arbetsgivare vågar tillsvidareanställa. 

Medlemmarna har blivit fast i ”visstidsträsket”. Den enskilt 

största anledningen till att den anställningsformen nu ökar lavinartat 

är utformningen av dagens LAS. 

Regelverket – att man får tillgodoräkna sig all tid i företagen – är 

generellt bra, men under rådande omständigheter har det en negativ effekt 

för att medlemmarna ska erbjudas tillsvidareanställningar. 

Även en förändring av det slag som föreslås, skulle bidra till att 

arbetsgivarna i mindre omfattning nyttjar bemanningsföretag när det 

sker en uppgång på arbetsplatserna. 

Jag föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att 

verka för 

att en ändring i LAS sker som gör att man vid en tillsvidareanställning 

inte får tillgodoräkna sig den tidigare anställningstiden på 

arbetsplatsen de två första åren vid en anställning.

Motion B21 


Ledighet för fackliga studier 

Regeringen har, för att ”förenkla” ledighetslagarna – och då speciellt 

studieledighetslagen – beslutat att man ska söka ledigt minst två månader 

före kursstart. 


för 

att bestämmelse om att ledighet för fackliga studier ska sökas hos 

arbetsgivaren senast 14 dagar före kursstart förs in i IF Metalls 

samtliga avtal. 

Motion B22 


Förmånsrättslagen vid konkurs 

Förmånsrättslagen har tillkommit för att sörja för att den enskilde arbetstagaren 

ska kunna få ut sina ekonomiska fordringar mot företaget 

vid en konkurs. 

Lagen behöver ses över för att bättre anpassas till den verklighet 

som råder för de flesta arbetstagare. Förmånsrätten på lönen beräknas 

på intjänad lön tre månader före konkursansökan. Lagen utgår alltså 

inte från när lönen skulle ha förfallit till betalning, utan när den började 

tjänas in, och då blir tidsfristerna svåra att hålla. Alltför ofta begär 

medlemmarna hjälp för sent för att kunna få ut hela sin lönefordran med 

nuvarande tidsfrister. Förutsättningen för att förmånsrätten och lönegarantin 

ska aktualiseras är att arbetsgivaren först försätts i konkurs, 

även detta tar sin tid. Tidsfristen i förmånsrättslagen bör helt tas bort 

eller åtminstone förlängas. 

Semesterlagen ger alla anställda rätten att spara semesterdagar 

upp till fem år, förutom semesterårets dagar, samt intjänandedagar till 

nästkommande semesterår. Därutöver kan arbetstagaren ha sparat 

inarbetad kompensationstid som han eller hon inte har hunnit ta ut i 

form av ledighet eller pengar. Semesterlön och semesterersättning som 

är intjänad före konkursansökan omfattas av förmånsrätten. Det räknas 

vad som är innestående för innevarande och närmast föregående 

intjänandeår. Intentionen i lagen är god, men lagens maxbelopp för 

lönegarantin med fyra prisbasbelopp begränsar detta. 

Lagen bör utformas så att en heltidsanställd medlem med genomsnittlig 

lön och sex månaders uppsägningstid ska kunna få ut hela sin 

fordran vid en konkurs. Då ska även sparad semester och kompensationstid 

räknas med i underlaget. 




för 

att tidsfristen i förmånsrättslagen tas bort eller förlängs 

att sparad semester och kompensationstid ska räknas in i lönegarantin 

att förmånsrättslagens maxbelopp ökas från fyra prisbasbelopp 

till fem prisbasbelopp. 

Motion B23 


Varselavgiften i främjandelagen 

I 17 § främjandelagen står: ”Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov 

oaktsamhet underlåter att varsla om driftsinskränkning enligt vad som 

föreskrives i denna lag, kan åläggas att utge en särskild varselavgift 

till staten... Varselavgift fastställes för varje påbörjad vecka som varsel 

försummats samt bestämmes till lägst 100 och högst 500 kronor för varje 

arbetstagare som beröres av driftsinskränkningen.”. 

Med dagens regler i främjandelagen frestas företag att bryta mot 

varselreglerna då de i många fall kan tjäna stora pengar genom att 

bryta mot lagen. När brott sker borde skadeståndet vara betydligt högre 

än dagens maximala 500 kronor. Med nuvarande högsta belopp är det 

frestande att bryta mot lagen, för även med en fällande dom tjänar arbetsgivaren 

på det. 

Nivåerna på varselavgiften bör höjas och ändras till procent av prisbasbelopp 

så att nivån följer prisbasbeloppets utveckling. 


för 

att varselavgiften i främjandelagen höjs 

att varselavgiften i främjandelagen ändras till att utgöra procent på 

basbeloppet. 

Motion B24 

Avdelning 4 Södra Västerbotten, 12 Uppland, 17 Västra Mälardalen 

Ograverad arbetstidsförkortning 

Under årens lopp har vi i riksavtalsförhandlingar avtalat om arbetstidsförkortningar. 

Lokalt har vi sedan förhandlat fram lösningar som passar medlemmarnas 

olika intressen. På en del arbetsplatser har arbetstidsförkortningen 

schemalagts medan den på andra arbetsplatser har lagts i en 

tidbank som individen själv kan förfoga över. 

Problemet uppstår i det senare fallet när tidbankerna (kompbank och 

arbetstidsförkortningsbank) har slagits samman. Det har medfört att

arbetsgivaren kan utnyttja uttag av arbetstidsförkortning för att kräva 

övertid utöver 150 timmar för våra medlemmar. 

Vi är övertygade om att detta inte var avsikten med arbetstidsförkortningen. 

Vi vill att vår framförhandlade arbetstidsförkortning ska vara ograverad. 

Den ska inte kunna användas av chefer för att kräva mer övertid. 


för 

att de framförhandlade arbetstidsförkortningarna inte ska kunna 

användas till övertid. 

Motion B25 

Avdelning 48 Norra Skåne 

Arbetstidsförkortningstid vid viss frånvaro 

Det är inte nog med att vi förlorar 20 procent i sjuklön/sjukersättning 

när vi drabbas av sjukdom. Vi tjänar inte in någon tid i individuella 

arbetstidsförkortningen heller. Detsamma gäller vid vård av barn, föräldraledighet 

och ledighet vid havandeskap. 

Nu är det tid för oss som facklig organisation att ta ansvar för våra 

arbetskamrater som drabbas vid dessa tillfällen och missar att få tid i 

sin arbetstidsförkortning. Här finns många aspekter på varför detta är 

en viktig fråga för vårt förbund, främst ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 


för 

att av rättviseskäl lyfta frågan om arbetstidsförkortningstid vid viss 

frånvaro 

att av rättviseskäl ska tid gå in i den individuella arbetstidsförkortningen 

vid sjukdom, vård av barn, föräldraledighet och havandeskap 

enligt samma principer som när man räknar ut semesterlönegrundande 

tid och semesterersättning. 

Motion B26 

Klubben vid IAC avdelning 28 Västra Skaraborg 

Arbetstid vid deltidsarbete 

När en förälder är delvis ledig, exempelvis arbetar 75 procent på grund 

av att denne har barn under åtta år, bestämmer arbetsgivaren arbetstiderna. 

Föräldern kan då till exempel arbeta tvåskift, natt- eller helgskift. 

Syftet med föräldraledigheten är att föräldrar ska kunna vara 

tillsammans med sina barn på kvalitetstid. 

Föräldraledigheten tjänar inte sitt syfte ifall föräldern är hemma 

under den tid då barnet befinner sig på förskola/skola. 




för 

att arbetsgivarna anpassar arbetstiden så att arbete kan utföras på 

dagtid. 

Motion B27 


Arbetstidsförkortning inom avtalet Tvättindustri 

Ledighet är viktigt. Det allt hårdare tempot i en slimmad organisation 

på tvätterierna resulterar i att våra medlemmar blir totalt slutkörda. 

Saken blir inte bättre av det låga löneläget, som är en bidragande 

orsak till att medlemmarna ofta ställer upp och arbetar övertid för att 

de ska få lite tillskott i kassan. Arbetstidsförkortningen är viktig för att 

kunna klara ett allt hårdare klimat på arbetsplatsen då produktionskraven 

ökar vid varje budgetförhandling. Detta gör att det blir mer 

påfrestande både fysiskt och psykiskt. 

I nuläget har vi i avtalet 46 timmar i arbetstidsförkortning (varav 2 

timmar är för nationaldagen) och det är alldeles för lite i förhållande till 

andra avtal. Målet ska vara 100 timmar för samtliga. 


för 

att 16 timmars arbetstidsförkortning tillförs vid nästa avtalsförhandling 

inom avtalet Tvättindustri. 

Motion B28 

Avdelning 35 Mellersta Älvsborg 

Minskade arbetsmiljöpåfrestningar 

För att minska arbetsmiljöpåfrestningarna och öka antalet arbetstillfällen, 

föreslår vi att arbetsgivarens möjligheter att utkräva övertid 

minskas. 

Genom samarbete med andra fackföreningar, bland annat inom LO, 

kan IF Metall i sina egna avtal – och i andra avtal – minska antalet 

övertidstimmar som arbetsgivaren kan utkräva av sina anställda. 


för 

att arbetsgivarens möjlighet att beordra övertid begränsas till maximalt 

80 timmar per år inom IF Metalls samtliga avtalsområden. 

Motion B29 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 21 Södertälje 

Inflytande över sin fritid 

På flera företag är övertidsarbete frekvent använt för att klara av 

produktionen. Då den större delen av produktionen är baserad på line-

arbete, inom bland annat bilindustrin, innebär övertidsarbetet att i 

princip alla inom ett visst område behöver stanna kvar för att produktionen 

ska fungera. 

Möjligheten att beordra övertid används på ett sätt som av medlemmarna 

uppfattas som ett missbruk. Det totala antalet övertidstimmar 

håller sig på säkert avstånd från de gränser som Teknikavtalet IF Metall 

anger då det sker genom allt ifrån tolv minuter till två timmar per 

tillfälle. 

Att flera dagar i veckan beordras arbeta övertid, och få vetskapen om 

detta före sista rast på ordinarie arbetstid, är en stark psykisk påfrestning. 

När medlemmarna går till arbetet vet de aldrig på förhand när 

arbetsdagen ska ta slut. Människor känner sig livegna och oavsett om 

detta är ett arbetssätt som är ytterst ovanligt på andra håll i landet, så 

är det en verklighet för många människor i vår närhet. 

Även om ytterligare begränsningar skulle upprättas gällande antalet 

timmar per månad eller år som övertidsarbete kan ske, skulle grundproblemet 

för oss bestå. Grundproblematiken är den extremt sneda 

maktfördelning som råder. 

Vår ståndpunkt är att arbetarens behov av rekreation och fritid bör 

väga tyngre än arbetsgivarens behov av övertid. 


för 

att medlemmarna får större bestämmanderätt över de timmar som 

ligger utanför ordinarie arbetstid. 

Motion B30 


Övertid 

Vi har de senaste åren fått allt större problem med övertid. Tidigare har 

övertid kunnat tas ut enligt överenskommelse mellan chef och arbetare. 

Detta har mer eller mindre upphört. Chefer beordrar nu övertid och godkänner 

i princip inga skäl för arbetare att neka. 

Konflikt om övertid uppstår många gånger med arbetsgivaren. Det 

har resulterat i hot och varningar (erinran) mot våra medlemmar. Vi 

upplever även att tolkningen centralt ger arbetsgivaren rätt gentemot 

arbetarna. 

Detta innebär att arbetstiden i princip har förlängts med 150 timmar 

i stället för den arbetstidsförkortning vi eftersträvat. Dessutom 

innebär sammanslagningen av tidbankerna för arbetstidsförkortning 

och kompensationsledighet att en arbetare som vill kunna utnyttja sin 

arbetstidsförkortning måste arbeta övertid motsvarande tid om chefen 

så kräver. 

Vi anser att denna överföring av makt till arbetsgivarna och därmed 

ökande maktlöshet för individen/arbetaren är felaktig. 

Nuvarande skrivningar i Teknikavtalet IF Metall (och kanske i andra 

avtal) till arbetsgivarnas ensidiga fördel måste förändras. Individens 



rätt måste i stället skrivas in. Därför vill vi att våra förhandlare får i 

uppdrag att driva igenom denna förändring i våra avtal. 


att ta upp övertidsreglerna i förhandlingarna 

att verka för att övertid bara ska kunna tas ut efter överenskommelse 

mellan arbetsgivare och arbetstagare 

att övertidsuttaget inte ska kunna utökas utöver de avtalade 150 

timmarna vid uttag av ledighet från kompensationsledighets- eller 

arbetstidsförkortningsbank. 

Motion B31 

Avdelning 28 Västra Skaraborg 

Övertid 

Under en längre tid har vi nu sett hur arbetsgivare utnyttjar sin möjlighet 

att tvinga våra arbetskamrater att arbeta övertid. Från att ha styrt 

vår arbetstid, har de mer och mer också velat styra vår fritid, vilket de 

alltså nu lyckats med. Dessutom utnyttjas övertid även som ett sätt att 

undvika nyanställningar och utnyttja befintlig personal till bristningsgränsen. 

Denna övertid riskerar att leda till både fysisk och psykisk 

ohälsa. 

Vi anser att det är dags att vi tar tillbaka makten över vår egen fritid 

och vårt eget välbefinnande. 


för 

att övertid ska vara frivilligt att utföra för den enskilde. 

Motion B32 


Makten över arbetstiden 

År 1919 infördes åtta timmars arbetsdag i Sverige. Året därpå, 1920, 

kom 48-timmarsveckan. Vi fick vänta ända fram till 1970-talets första 

skälvande år innan vi hade 40 timmars arbetsvecka. 

Arbetstidslagen som begränsar arbetsgivarnas rätt att kräva längre 

och fler arbetsdagar är utformad som en skyddslag, men den kompletteras 

även av andra lagar som garanterar att man ska kunna kombinera 

arbete, barn och familj. Många av LO-förbunden har dessutom förhandlat 

fram ytterligare arbetstidsförkortning. 

Starkt styrda och hårt slimmade organisationer med löpande band, 

är tyvärr högsta mode inom industrin i dag. Dessa arbetsplatser präglas 

av maximalt resursutnyttjande, inte minst när det gäller personalen. 

Arbetet utförs ofta under stark tidspress och stress vilket sliter på de 

anställda såväl psykiskt som fysiskt. Det är därför av stor betydelse att

de anställda får tillräcklig möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen. 

Vi ser dagligen hur hela arbetsplatser tvingas till övertid, ibland med 

minimal varseltid, ofta på grund av alltför hårt slimmad eller direkt 

felaktig bemanning. Många arbetare har i dag svårt att ta ut inarbetad 

ledighet och avtal om konjunkturanpassad arbetstid missbrukas från 

företagens sida. Detta leder till längre arbetstid, vilket motverkar meningen 

med genomförda arbetstidsreformer och avtal om arbetstidsförkortning. 

För vissa grupper är problemen större och man måste fråga sig om 

det inom inustrin finns plats för småbarnsföräldrar eller ensamstående 

föräldrar (som inte sällan är kvinnor) över huvud taget i framtiden. 

Även om sextimmarsdagen numer för många framstår som en utopi, 

får vi inte sluta kämpa för att behålla åttatimmarsdagen och 40-timmarsveckan 

med de framförhandlade arbetstidsförkortningarna. Just 

nu går utvecklingen på många arbetsplatser åt fel håll. Detta är inte en 

värdig utveckling i ett välfärdsland som Sverige. 


för 

att individens arbetsskyldighet begränsas vid övertidsuttag som ensidigt 

beslutats av arbetsgivaren 

att arbetstagaren får större makt vid uttag av arbetstidsförkortning 

och kompensationsledighet 

att arbetsgivarens möjlighet att ensidigt beordra större övertidsuttag 

begränsas 

att samarbete sker inom LO-samordningen för att öka makten över 

arbetstiden. 

Motion B33 


Förskottssemester 

Vi har ett bra avtal om förskottssemester. Problemet är att många nyanställda 

inte har möjlighet att utnyttja det. Det kan handla om en majoritet 

i dag. 

Anledningen är att de flesta inte får en tillsvidareanställning när de 

börjar utan som regel en visstidsanställning. Visstidsanställningen kan 

löpa i upp till tolv månader. Därefter har man tjänat in semester och 

förmånen behövs inte längre för individen. 

De som är visstidsanställda har i dag inte rätt till förskottssemester 

och därför kommer många inte i åtnjutande av ett bra villkor i våra 

avtal. 

Det är angeläget att IF Metall tillser att alla anställda, tillsvidareanställda 

såväl som visstidsanställda, får rätt till förskottssemester. 




för 

att alla anställda får rätt till förskottssemester. 

Motion B34 


Pension för skiftarbetare från 62 år 

En skiftarbetares medellivslängd är i genomsnitt kortare än för övriga i 

arbetslivet. 


att utreda och verka för en pensionsålder vid 62 år för skiftarbetare. 

Motion B35 


Höjd övertidsersättning 

För att minska arbetsmiljöpåfrestningar och öka arbetstillfällen föreslås 

att arbetsgivarens möjligheter att utkräva övertid minskas. 

Genom samarbete med andra fackföreningar, bland annat inom LO, 

kan IF Metall i sina egna avtal – och i andra avtal – minska antalet 

övertidstimmar som arbetsgivaren kan utkräva av sina anställda. 


för 

att minska arbetsgivarens intresse av att beordra övertid genom att 

höja all övertidsersättning med 50 procent inom IF Metalls samtliga 

avtalsområden. 

Motion B36 


Ersättning för arbete på obekväm tid, nattarbete 

Alla vet att nattarbete inte är bra för hälsa och välmående. Nattarbete 

är inget att sträva efter, vi vill att arbetsgivaren så långt det är möjligt 

förlägger arbetet till dagtid. 

I dag kan arbetsgivaren planera arbete under nattens timmar till en 

alltför låg merkostnad. 

För att få arbetsgivaren att i större utsträckning planera arbetet under 

dagens timmar föreslår vi höjd ersättning för nattarbete, det måste 

kosta mer. 


för 

att ersättningarna för nattarbete höjs i det centrala kollektivavtalet.

Motion B37 


Ersättning för arbete på obekväm tid 

Alla vet att nattarbete inte är bra för hälsa och välmående. Nattarbete 

är inget att sträva efter. Vi vill att arbetsgivaren så långt det är möjligt 

förlägger arbetet till dagtid. 

I dag kan arbetsgivaren planera arbete under nattens timmar till en 

alltför låg merkostnad. För att få arbetsgivaren att i större utsträckning 

planera arbetet under dagens timmar föreslår vi höjd ersättning för obekväm 

arbetstid, det måste kosta mer! 


för 

att ersättningar för obekväm arbetstid höjs i de centrala kollektivavtalen. 

Motion B38 

Avdelning 26 Västra Östergötland 

Inhyrd arbetskraft 

Bemanningsföretagen ökar och de producerande företagen visar en allt 

större vilja att anlita inhyrd arbetskraft, i stället för att själva anställa 

personal för det arbete som behöver utföras. Detta har säkert ett flertal 

orsaker, men i slutändan är det ökade vinster i det egna bolaget som är 

det som styr besluten. Att det går att hyra in personal med lönsamhet 

beror mycket på att man kan ge dessa anställda sämre villkor på olika 

sätt. 

Den lokala fackliga organisationen har många gånger varken kunskap 

eller rätt verktyg för att kontrollera eller skapa förutsättningar för 

att Bemanningsavtalet för inhyrda på arbetsplatsen efterföljs. 

Det varken är, eller har varit, en självklarhet att bemanningsföretag 

kopplas till Bemanningsavtalet med bemanningsföretagen som vår 

motpart. Det finns exempelvis i dag ett stort antal bemanningsföretag 

verksamma inom tillverkningsindustrin kopplade till Teknikavtalet IF 

Metall, med Teknikföretagen som motpart. I dessa fall kan man kringgå 

exempelvis både Bemanningsavtalets regler om begränsat antal visstidsanställningar 

för enskild arbetstagare samt regler om lön som ska 

motverka lönedumpning. All form av uthyrning av arbetskraft borde 

ske under Bemanningsavtalet, oavsett om företaget har en verksamhet 

under ett annat avtalsområde eller inte. Detta borde gå att ha som ett 

kompletterande avtal för företag som också sysslar med annan verksamhet 

parallellt med uthyrning. 

Något stöd för att kalla de företag, som sysslar med bemanningsverksamhet 

men har ett annat kollektivavtal, för oseriösa och stoppa dessa 

utifrån en entreprenadförhandling enligt MBL finns inte. När allt kommer 

omkring kan de ta sig in på en arbetsplats i alla fall. 

Fackföreningsrörelsen har misslyckats med att på ett tillfredsställande 

sätt hantera den problematik som uppstår beträffande bevakningen 



av att Bemanningsavtalet efterlevs. Vi har inte heller klarat av att ha en 

bra kontakt med dessa medlemmar eller att rekrytera nya. Detta ger i 

sin tur effekten att ett fackligt medlemskap inte upplevs värdefullt. 


att organisera bevakningen av bemanningsföretagen i samverkan 

med samtliga LO-förbund 

att verka för att ordningen för den fackliga introduktionen för nyanställda 

inom bemanningsbranschen säkerställs 

att verka för att företag verksamma i bemanningsbranschen alltid 

för berörda arbetstagare tillämpar Bemanningsavtalet 

att verka för att med arbetsgivarorganisationerna träffa överenskommelse 

om former för inrangering till Bemanningsavtalet för företag 

med verksamhet i bemanningsbranschen. 

Motion B39 

Avdelning 33 Vätterbygden 

Förändringar i Bemanningsavtalet § 3 

Bemanningsbranschen har kommit att bli en buffert vid såväl lågkonjunktur 

som högkonjunktur. Företag använder bemanningsföretagen 

antingen för att arbeta bort toppar eller reglera sin egen personalstyrka 

vid frånvaro osv. En del företag jobbar mer strategiskt med inhyrning 

som en del av sin egen bemanning. Många gånger används bemanningsföretaget 

för ett visst uppdrag, på kortare eller längre tid. 

Bemanningsbranschen har kommit att bli en parameter att arbeta 

med i alla företag och vid alla tillfällen när det diskuteras bemanning. 

Vi måste därför bli mer aktiva i dessa diskussioner tillsammans med företagen, 

och därigenom skapa förutsättningar för trygga anställningar; 

såväl för den egna personalen som för den inhyrda. 

Det är inte genom att motverka bemanningsbranschen som vi ska 

skapa trygga anställningar. Det åstadkommer vi genom att förstärka 

regelverk, avtal och lagar så att de som tar en anställning i ett bemanningsföretag 

får en trygg anställning. 

Att ta en anställning i ett bemanningsföretag innebär oftast initialt 

att man blir visstidsanställd. I kollektivavtalet anges att arbetsgivaren 

och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om anställning för viss 

tid. Väldigt ofta blir man anställd för ett visst uppdrag på ett visst företag. 

Detta får konsekvensen att när uppdraget tar slut, tar även anställningen 

slut och man blir uppsagd med 14 dagars uppsägningstid. 

Det är inte angivet i anställningskontrakten att det rör sig om ett 

specifikt uppdrag, vilket innebär att det är svårt att påvisa att arbetsgivaren 

missbrukar avtalets möjligheter till att överenskomma med 

arbetstagaren om anställning för viss tid. 

Det är exempelvis inte rimligt att en person får en visstidsanställning 

av ett bemanningsföretag på tre månader, dessa hyr ut personen

för ett visst uppdrag som tar slut efter bara någon vecka och personen 

då blir – med detta som enda anledning – uppsagd med 14 dagars uppsägningstid. 


för 

att det i Bemanningsavtalet § 3 införs regler som hindrar rena uppdragsanställningar 

att det i Bemanningsavtalet § 3 mom. 1 tas bort möjlighet att säga 

upp någon som är anställd på viss tid 

att det i Bemanningsavtalet § 3 tas bort möjlighet för arbetsgivaren 

och arbetstagaren att komma överens om anställningar på viss tid 

och att i stället införa bestämmelse om att alla anställningar för viss 

tid alltid ska överenskommas med den fackliga organisationen. 

Motion B40 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten 

Lokal överenskommelse om bemanningsföretag 

IF Metalls grundläggande inställning är att vi ska sträva efter fasta 

anställningar. Detta ger arbetstagare en tryggare ställning i arbetslivet. 

I dag tar företagen in bemanningsföretag i stället för att anställa 

folk. Det måste finnas lokala avtal och regler innan man tar in dessa. 

Företaget ska inte kunna ta in bemanningsföretag om det inte finns en 

lokal överenskommelse om detta. 


för 

att komplettera kollektivavtalen så att företag inte får ta in bemanningsföretag 

om det inte finns en lokal överenskommelse. 

Motion B41 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

Tidbank Bemanningsavtalet 

I Bemanningsavtalet finns det möjlighet att överenskomma om kompensationstid 

med arbetsgivaren när man arbetar övertid. För att jämställa 

avtal inom IF Metall anser vi att det ska finnas en tidbank i avtalet. 

Den enda möjligheten att ta ledigt del av dag är tjänstledighet. Detta 

kan medföra att färre semesterdagar utfaller. 


för 

att införa en tidbank i Bemanningsavtalet. 



Motion B42 


Fackavgift Bemanningsavtalet 

Anslutningsgraden vid bemanningsföretagen ökade med 84 procent under 

de tre första kvartalen 2010. I Bemanningsavtalet finns en klausul 

som gör att bemanningsföretagen är skyldiga att underlätta för fackligt 

arbete och en del i detta arbete borde vara att dra fackavgift. 


för 

att bemanningsföretagen tvingas dra fackavgift för att underlätta 

facklig anslutning. 

Motion B43 


Omarbeta löneprinciperna 

Vi har sett hur chefer använder löneprinciperna för att skapa stora 

löneskillnader mellan personer som arbetar med samma sak, har likvärdig 

utbildning och arbetat lika länge. Varför har det då blivit stora 

löneskillnader mellan dessa personer? 

Man skulle kunna tro att en person inte arbetar lika snabbt som den 

andre, men så är inte fallet. Man kan se skillnader i lönesättningen då 

den ena personen har haft tid eller ork att arbeta mer övertid än den 

andre. Det är inte rätt att personer som har ett rikt socialt liv ska få 

lägre lön än de som har få fritidsintressen. 

Detta gör även att chefen, utan att behöva säga något, ”tvingar” 

personer att arbeta över, även om de skulle behöva vara hemma. Detta 

förlorar hela samhället på, då det kommer att finnas färre personer som 

orkar hålla i olika aktiviteter, exempelvis för ungdomar. 


för 

att omarbeta löneprinciperna i sin helhet, så att de inte kan missbrukas 

eller användas som påtryckningsmedel mot anställda, utan 

att de bara reflekterar vad man arbetar med och inte hur omtyckt 

man är av sin chef. 

Motion B44 


Teknikavtalet IF Metall § 2 Löneprinciperna 

Det centrala Teknikavtalet IF Metall anger i § 3 Lönebestämmelser 

att med utgångspunkt i löneprinciperna bör de lokala parterna komma 

överens om lönesystem, vilket är en uppmaning till de lokala parterna 

att skapa en objektiv, tydlig och strukturerad lönesättning. Även avtalet 

om kompetensutveckling i företagen påvisar betydelsen av att de lokala

parterna tillämpar lönesystem och anställningsvillkor som stimulerar 

de anställda att sträva mot en kontinuerlig utveckling av arbetsuppgifter 

och kompetens. 

I dag finns dock tendensen att arbetsgivare tar avstånd från lönesystem 

för att i stället förorda en individuell chefslönesättning i likhet med 

tjänstemännens. 

Det centrala avtalet Teknikavtalet IF Metall har som en stupstock 

att om överenskommelse inte kan träffas i löneformsfrågan, kan lokal 

part begära att tillämpa bestämmelserna i tim- och ackordslönebilagan. 

Att kräva rent ackord är ett både riskfyllt och utvecklingshämmande 

steg i många fall. Det andra alternativet är att med utgångspunkt i 

aktuellt centralt löneavtal kryssa sig fram med hjälp av Teknikavtalet 

IF Metall § 2. 

Löneprinciperna innehåller en flora av faktorer och bedömningsgrunder 

att ta hänsyn till vid fördelning av löneökningar och fastställande 

av individens lönenivå. Om överenskommelse inte kan träffas om lönesystem, 

är innehållet och tolkningarna i denna paragraf lika svåra att 

enas kring. Samma frågor kvarstår: vilka av faktorerna ska gälla, hur 

ska arbetet värderas och vad är betalning för respektive faktor etc. 

Ska lönesättningen ske med utgångspunkt ur löneprinciperna årligen 

är det vidare omöjligt att säkerställa att varje medarbetare vet på 

vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. 

Grunden för lönesättningen är ju i detta fall resultatet av förhandlingen 

vid varje aktuell lönerevision. Om endast löneprinciperna används 

kan varje nytt tillfälle innebära att faktorerna värderas på annat 

sätt eller att andra faktorer används än vid föregående tillfälle, vilket 

innebär att bedömningsgrunderna blir kända först efter att respektive 

lönerevision genomförts. 

Om lokal överenskommelse om tolkning av § 2 inte kan träffas är 

förhandlingsordning och regelverk kring lönesättningsprocessen otydlig. 

Klart är dock att processen är mycket svårhanterlig. Det finns en stor 

risk i att en ny ordning inrättas där företaget från ena lönerevisionen 

till den andra ändrar ståndpunkt om vilka kriterier som ska gälla för 

tillfället inom den vida ramen för avtalets löneprinciper. 

I längden riskerar uppgiften att hantera en sådan ordning bli övermäktig 

för en klubb. Man kan slutligen fråga sig om Teknikföretagen 

verkligen ger medlemsföretagen rådgivningen att de lokala parterna – 

med utgångspunkt i § 2 – bör träffa överenskommelse om lönesystem. 

I det centrala månadslöneavtalet bör därför en ny, kompletterande 

stupstock införas, att använda vid sidan av endera parts möjlighet att 

kräva raka ackord, när man lokalt inte kan komma överens. Stupstocken 

ska baseras på arbetsuppgifterna och inplacering av dessa ska ske 

utifrån en centralt fastställd befattningsvärderingsmall. 




för 

att i nästkommande avtalsförhandling för Teknikavtalet IF Metall 

skapa en ny, kompletterande stupstocksregel baserad på inplacering 

av arbetsuppgifter utifrån en centralt fastställd befattningsvärderingsmall 

att om en ny kompletterande stupstocksuppgörelse inte kan nås i 

nästkommande avtalsförhandling för Teknikavtalet IF Metall ändå 

klargöra samt fastställa förhandlingsordningen och löneprincipernas 

praktiska tillämpande. 

Motion B45 


Teknikavtalet IF Metall § 4 Arbetstid 

Vi har i vårt centrala avtal Teknikavtalet IF Metall överenskommit om 

40 timmars arbetsvecka med möjlighet att genom lokal överenskommelse 

förlägga arbetstiden. Vad gäller övertidsarbete enligt avtalets 

§ 4 anger denna paragraf att ”Då arbetsgivaren så anser erforderligt 

bör arbetstagaren, såvida han icke är därtill förhindrad, arbeta på 

övertid i den utsträckning som denna paragraf medger.”. Vad arbetsskyldigheten 

vid övertidsarbete anbelangar och vad som är godtagbara 

skäl till förhinder, så skiljer sig naturligtvis uppfattningarna åt mellan 

IF Metall och Teknikföretagen. 

Med en organisation baserad på line-tillverkning och förbrukningsstyrd 

produktion, blir avtalets regler om övertid satta ur spel då detta 

förutsätter att stora arbetarkollektiv måste arbeta övertid, vid på förhand 

fastlagda tider, för att bibehålla produktionsflödet. Vad som nu 

sker, är att arbetsgivaren försöker beordra övertidsarbete med avtalets 

regler om övertid som stöd på ett sätt som mer kan liknas vid kollektiv 

produktionsövertid, utan att först förhandla. Sättet att tillverka innebär 

en stor psykisk påfrestning för den enskilde arbetaren, då dennes möjlighet 

till övertidsarbete kan vara helt avgörande för om övertidsarbete 

vid en produktions-line över huvud taget ska vara möjligt. 

Arbetsgivaren tar sig också rätten att, återigen med det centrala Teknikavtalet 

IF Metall som stöd, ställa in överenskommet övertidsarbete 

med varsel senast före sista rast på ordinarie arbetstid. Det finns alltid 

exempel på oförutsedda driftsavbrott eller andra missöden att redovisa 

i en stor verksamhet; olika skäl till att överenskommet övertidsarbete 

kan ställas in utan att kompensera arbetstagare som skaffat sig extra 

kostnader för exempelvis barnomsorg eller färd till arbetet. 

Arbetsgivarens motiv och anledningar till att beordra övertidsarbete 

har IF Metall i dag inget inflytande över. Då behovet av övertid exempelvis 

har sin grund i bristande materialflödesplanering, störningskänslig 

produktion utan buffertar och/eller tillverkningsmål (baserade på 

en för låg bemanning) ger inte det centrala avtalet den fackliga organisationen 

något som helst inflytande över dessa frågor. I praktiken har

en arbetare på Teknikavtalet IF Metalls avtalsområde en arbetsplikt 

på ytterligare 150 timmar årligen – utöver de 40 timmar per vecka som 

det centrala avtalet föreskriver – och dessa timmar ska utföras närhelst 

arbetsgivaren så önskar. 

Vi vill att arbetstagaren får ett större inflytande och ett bättre skydd 

i det centrala avtalet Teknikavtalet IF Metalls regler om övertidsarbete 

samt att IF Metall med motpart träffar överenskommelse om hittills 

oreglerade frågor. Med en ökande andel skiftarbete hänvisas övertidsarbete 

i allt större utsträckning till hela arbetsdagar under helger och 

arbetsfria dagar, vilket tillsammans med de gemensamma avtalskommentarerna 

bidrar till att arbetstagaren får allt mindre inflytande över 

sin fritid. 

Att man som metallarbetare ska stå i ständig beredskap eller evighetsjour 

och lämna arbetsfria dagar samt helger oplanerade i händelse 

att arbetsgivaren kan komma att behöva beordra övertidsarbete, är 

något vi aldrig kan acceptera. 


för 


tillvarata arbetstagarens intressen samt stärka arbetstagarens och 

den fackliga organisationens inflytande över avtalets övertidsregler 


reglera villkoren vid av arbetsgivaren inställt övertidsarbete. 

Motion B46 


Arbetstidsförkortning Teknikavtalet IF Metall 

Metalls mål från 1995 om 100 timmars arbetstidsförkortning har kommit 

i skymundan i flertalet avtalsrörelser. 

Syftet med arbetstidsförkortningen är att minska årsarbetstiden och 

att medlemmarna själva efter behov ska få styra sin fritid. 

Detta syfte måste åter sättas i fokus eftersom det nu missbrukas genom 

att man tar ut arbetstidsförkortningen i pengar i stället för ledighet. 


att åter sätta målet om 100 timmar i fokus 

att verka för att arbetstidsförkortningen ska tas ut i ledighet 

att verka för att arbetstidsförkortningen inte ska kunna tas ut i 

pengar 

att verka för att arbetstidsförkortningen ska minska årsarbetstiden 

att verka för att arbetstiden ska läggas i en egen tidbank. 



Motion B47 


Regler för tidbanken Teknikavtalet IF Metall 

I Teknikavtalet IF Metall § 5 mom. 5:1 Betald ledighet, står att ”Efter 

överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan tiden tas 

ut i form av betald ledighet.”. I anmärkningen som följer står även att arbetstagaren 

i normalfallet ska ta upp frågan om betald ledighet i god tid. 

Med den slimmade produktion som i dag råder i Sverige får vi arbetstagare 

allt oftare höra att ”det får vi se när vi kommer lite närmare”, 

trots att vi i god tid har lämnat in önskemål att få nyttja ledighet ur 

tidbanken. 

Vi anser att det ska vara i god tid för båda parter. Arbetsgivaren ska 

snarast efter inlämnat önskemål meddela om den önskade ledigheten 

kan beviljas. 

Vi anser även att man ska arbeta för att få in ytterligare en anmärkning 

i avtalet med följande innebörd: i de fall arbetstagaren meddelar 

önskemål om att ta ut ledighet ur tidbanken två månader i förväg, ska 

ledighet upp till 40 timmar beviljas. 


för 

att den befintliga anmärkningen i Teknikavtalet IF Metall § 5 mom. 

5:1 ändras till att även reglera hur snart arbetstagaren har rätt att 

få svar 

att införa ytterligare en anmärkning i § 5 mom. 5:1 om att ledighet 

upp till 40 timmar i en följd ska beviljas när önskemål lämnats med 

två månaders varsel. 

Motion B48 


Övertidsbestämmelser i Teknikavtalet IF Metall 

Våra medlemmar överutnyttjas på arbetsplatserna i dag. De gemensamma 

avtalskommentarerna gynnar inte vårt kollektiv i sin nuvarande 

skrivning och detta har gett en försämring för våra medlemmar. Vi som 

organisation måste visa att vi är progressiva, och att vi offensivt verkar 

för att förbättra för arbetstagarna i landet. 

Känslan av att IF Metall – som Sveriges starkaste förbund – enbart 

försvarar tidigare framgångar måste bort. Vi är arbetarrörelsens motor 

och det är dags att växla upp. 


för 

att paragrafen i Teknikavtalet IF Metall som reglerar rättighet att ta 

ut övertid skrivs om till att enbart gälla med arbetstagarens samtycke.

Motion B49 

Avdelning 38 Mellersta Kalmar län 

Kravet på övertid i Teknikavtalet IF Metall 

Kravet på övertidsuttag inom svensk industri har ökat alltmer. Presssen 

på den enskilde anställde har därmed också ökat. Det har blivit allt 

svårare att stå emot företagets krav då det är få skäl som godtas för att 

neka övertid. 

Möjligheten enligt gällande Teknikavtal att säga nej till övertid är 

starkt begränsad. Det är först efter 150 timmars övertid som den formella 

rätten finns. 

Arbetsgivarens nästan totala makt över övertiden behöver minska 

genom ändringar i avtal eller lagstiftning. Det skulle exempelvis kunna 

finnas begränsningsregler för äldre arbetare, skiftgående personal eller 

småbarnsföräldrar. 


att utreda frågan om hur begränsningsregler av kravet på övertid 

kan se ut samt ställa krav på begränsningsregler i kommande avtalsförhandlingar. 

Motion B50 


Semesterlönegarantin i Teknikavtalet IF Metall 

Vi anser att nuvarande regel i Teknikavtalet IF Metall § 6 mom. 11 är 

högst diskriminerande eftersom texten lyder ”med två års sammanhängande 

anställningstid vid företaget”. 

Detta innebär att de som allra mest behöver en bättre semesterlön 

aldrig får det. 

Unga människor och ensamstående föräldrar har knappt råd att ha 

semester för att de anställs under kortare perioder och de har inga möjligheter 

att påverka sin situation. En fast anställning är mycket ovanlig 

i dagens Sverige. Arbetsgivaren kan ha visstidsanställda i kortare perioder 

och det ger ingen semesterlönegaranti. 


för 

att semesterlönegarantin i Teknikavtalet IF Metall ska omfatta alla 

betalda semesterdagar 

att Teknikavtalet IF Metall får en skrivning som gör att man åtminstone 

får räkna samman sin anställningstid. 



Motion B51 

Avdelning 2 Norrbotten, 21 Södertälje 

Nettosemester inom Teknikavtalet IF Metall 

De förläggningsregler om nettosemester som finns i Teknikavtalet IF 

Metall är tvingande. Detta innebär att lokala avvikelser omöjliggörs. Vi 

anser att avtalet i den här frågan borde fungera som en stupstocksregel, 

dvs. att om vi inte kommer överens om något annat så är det avtalets 

texter som gäller. 


för 

att till anmärkningen i Teknikavtalet IF Metall § 6 mom. 8 införa 

texten ”andra förläggningsregler kan avtalas lokalt”. 

Motion B52 


Visstidsanställning enligt Teknikavtalet IF Metall 

I Teknikavtalet IF Metall § 9 mom. 1 Visstidsanställning, står det i 

tredje stycket att ”Utan stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare 

och arbetstagare träffa avtal om visstidsanställning om minst en 

månads och högst tolv månaders anställningstid.”. 

I och med att man i föregående avtalsförhandlingar gick med på att 

ändra ”Med” till ”Utan” i ovannämnda stycke, tog man bort de lokala 

fackens främsta kontrollmedel över hur anställningar genomförs. 

Detta innebär att det på många större arbetsplatser har blivit en 

smärre anarki gällande visstidsanställningar. Det innebär också att 

många unga som anställs på dessa premisser riskerar att inte komma in 

i yrkeslivet utan kan i stället hamna i ett ekorrhjul av visstidsanställningar 

hos olika arbetsgivare. 


för 

att i Teknikavtalet IF Metall § 9 mom. 1 Visstidsanställning återinföra 

tidigare lydelse 

att LAS ger bättre trygghet för individen vid tillfälliga anställningar. 

Motion B53 


Omplaceringstillägget i Teknikavtalet IF Metall 

De tre senaste avtalsperioderna har parterna varit överens om en försämring 

av omplaceringstillägget i § 10 Löneskydd. 

Enligt tidigare avtal hade den anställde, efter minst fyra års anställningstid, 

rätt att behålla tillägget så länge detta inte var helt avräknat 

enligt reglerna i samma avtal.

I dag upphör omplaceringstillägget efter den tid som den anställde 

har haft tillägget, men längst under två år. 


att i förhandlingar med arbetsgivarna driva frågan om att återställa 

omplaceringstillägget till de skrivningar som fanns i dåvarande § 17 i 

avtalen fram till 2004. 

Motion B54 


Utökning av permissionsbegreppet i Teknikavtalet IF Metall 

Verkligheten är inte alltid anpassad efter avtalen och avtalen inte alltid 

efter verkligheten. 


för 

att innebörden av permissionsbegreppet i Teknikavtalet IF Metall vid 

nära anhörigs död även ska inkludera barnbarn 

att permissionsbegreppet vid nära anhörigs död ska inkludera barnbarn 

även på övriga avtalsområden. 

Motion B55 


Utökning av permissionsdagar i Teknikavtalet IF Metall i samband med 

nära anhörigs begravning 

I dagsläget har man rätt till en dags permission i samband med nära 

anhörigs begravning samt upp till två resdagar om det behövs. Detta är 

bra men inte tillräckligt. 

Då det blir allt vanligare att våra bortgångna anhöriga kremeras 

sker inte begravningen samtidigt som den ceremoni där man tar ett 

sista fysiskt farväl med att askan sprids eller urnsätts. 


att verka för att antalet permissionsdagar i Teknikavtalet IF Metall 

i samband med nära anhörigs begravning utökas till att ge rätt till 

ledighet i två dagar och i övrigt befintlig text avseende resdagar 

att i övrigt driva frågan om fler permissionsdagar i samband med 

nära anhörigs begravning på övriga avtalsområden inom IF Metall. 

Motion B56 


Gemensamma avtalskommentarer 

Sedan de gemensamma avtalskommentarerna såg dagens ljus har 

arbetsgivarna fått mer makt och inflytande på svensk arbetsmarknad. 



En reaktionärt skriven gemensam avtalskommentar gynnar inte arbetarrörelsen, 

oavsett hur samverkansvänlig stämning som rått mellan 

Teknikföretagen och IF Metall centralt. Lokalt är detta en katastrof. 


att förkasta de gemensamma avtalskommentarerna för Teknikavtalet 

IF Metall och hädanefter skriva dessa i egen regi. 

Motion B57 

Avdelning 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

Gemensamma kommentarer till Teknikavtalet IF Metall 

För ett antal år sedan beslutade dåvarande Metall om en förändring 

av kommentarerna till motsvarande Teknikavtalet IF Metall. Beslutet 

innebar att man fortsättningsvis skulle arbeta fram kommentarerna 

gemensamt med Teknikarbetsgivarna. Tanken var att man skulle slippa 

ett antal förhandlingar genom att ha gemensamma tolkningar, i stället 

för som tidigare, sina egna. 

För medlemmar som omfattas av Teknikavtalet IF Metall är tolkningsfriheten 

numera ganska begränsad. Tidigare kunde man, med stöd 

av förbundets egna tolkningar, lägga lokala verkligheter i förhandlingar 

med arbetsgivaren. Det gagnar medlemmarna om man kan lägga in lokala 

förutsättningar i tolkningarna av våra avtal. Tack vare möjligheten 

till att förstärka lokala förhandlingar vad gäller tolkningen av avtalsskrivningen 

ges det ett större medlemsvärde för alla medlemmar, även 

för dem som har sin arbetsplats långt ifrån avdelningen. 


för 

att återgå till egna kommentarer till Teknikavtalet IF Metall. 

Motion B58 


Timlön avskaffas från kollektivavtalet 

Timlön uppfattas av våra medlemmar som otidsenligt. Det innebär 

ojämna löneutbetalningar för skiftarbetare då det skiljer i arbetade timmar 

olika månader. Även semesterutbetalningen blir ojämn och svårberäknad 

vid timlön. 

Vi har under lång tid försökt förhandla med vår arbetsgivare om att 

införa månadslön. Så länge möjlighet till timlön finns enligt avtal kan vi 

dock inte kräva månadslön om arbetsgivaren inte vill införa det. 


för 

att timlön avskaffas från kollektivavtalet Stål- och metall, röda avtalet, 

vid tillsvidareanställning

att om det inte är möjligt att ta bort timlön från avtalet i stället verka 

för en reglering om att månadslön ska införas om någon av parterna 

så begär. 

Motion B59 

Avdelning 22 Södra Sörmland 

Avdrag vid föräldraledighet inom Stål- och metallavtalet 

Om man som förälder väljer att ta ut föräldraledighet, exempelvis på 

fredagar, under tre månader, görs ett timavdrag enligt texten nedan. 

Problemet är att man får en dagersättning från Försäkringskassan. 

Avdraget harmonierar inte mot den ersättning som erhålls från Försäkringskassan. 

Detta innebär att man bara får en ersättning på 55–58 procent. Lagen 

säger att ersättning för föräldraledighet ska vara 80 procent. När det 

gäller tillfällig föräldrapenning stämmer det, eftersom man då får ersättning 

per timme från Försäkringskassan. 

Förslaget är att tillföra ett moment i Stål- och metallavtalet som gör 

att avdraget för föräldraledighet – oavsett om det är hel dag eller del av 

dag – ska vara enligt följande: 

Månadslönen x 12 

----------------------- / 8 x timmar 

365 

Om man tar fyra timmar ledigt på fredagar blir det exempelvis: 

18 000 x 12/365 = 591/8 = 74 x 4 = 296 kronor i avdrag. 

I dag är avdraget på Stål- och metallavtalet månadslönen delat med 

175. Vid 4 timmar blir avdraget således 412 kronor. 

Vid frånvaro del av dag eller hel dag för period om högst fem arbetsdagar 

görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme. 

Vid längre frånvaro än fem arbetsdagar görs avdrag med lön per dag 

för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som 

inleder eller avslutar en frånvaroperiod räknas inte som frånvarodagar. 

Vid frånvaro hel kalendermånad görs – oberoende av om frånvaron 

inleds eller avslutas på arbetsfri dag – avdrag med hela månadslönen. 


för 

att Stål- och metallavtalet ändras vid nästa avtalsrörelse så att det 

tillförs ett moment som gör att avdrag för föräldraledighet harmonierar 

med ersättningen från Försäkringskassan. 

Motion B60 

Avdelning 7 Hälsingland, 10 MittDalarna, 14 Klarälven 

100 procent sjuklön vid arbetsskada 

I några av våra avtalsområden, bland annat Gemensamma metallavtalet, 

regleras att den anställde har rätt till full sjuklön om frånvaron är 

orsakad av arbetsolycksfall. Så är inte fallet i alla våra avtal. 



Det borde vara en självklarhet att alla går ekonomiskt skadeslösa 

efter en arbetsplatsolycka. IF Metall borde därför vidta de åtgärder som 

går för att alla kollektivavtal ska få frågan reglerad. 


för 

att avtalsrådet driver frågan om 100 procent sjuklön vid arbetsskada 

på alla avtalsområden som inte redan har den reglerad. 

Motion B61 

Avdelning 21 Södertälje 


Vid olycksfall i arbetet har man enligt trygghetsförsäkringen vid arbetsskada 

(TFA) rätt till ersättning för inkomstbortfall endast om sjukskrivningen 

överstiger 14 dagar. För kortare sjukskrivningar får man 

ersättning via sjuklönesystemet, som innebär avdrag för karensdag och 

ersättning med 80 procent av lön. 

Alla tjänar på att komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. I 

många fall kan arbetsuppgifterna anpassas om man inte klarar av sitt 

ordinarie arbete direkt efter olycksfallet. 

Vi anser att all sjukfrånvaro, som är orsakad av arbetsolycksfall, ska 

ersättas fullt ut från första dagen. 


för 

att man i riksavtalen inför att arbetsgivaren ska betala hela inkomstbortfallet 

de första 14 dagarna vid arbetsolycksfall. 

Motion B62 



Om man råkar ut för olycksfall i arbetet har man enligt avtalsförsäkringen, 

TFA, rätt till ersättning för inkomstbortfall endast om sjukskrivningen 

överstiger 14 dagar. För kortare sjukskrivningar får man ersättning 

via sjuklönesystemet, som innebär avdrag för karensdag och en 

ersättning på 80 procent av lönen. 

Alla tjänar på att man kommer tillbaka till arbetet så fort som 

möjligt. I många fall kan man anpassa arbetsuppgifterna ifall man inte 

direkt efter olycksfallet klarar av sitt ordinarie arbete. 

Vi anser att all sjukfrånvaro som är orsakad av arbetsolycksfall ska 

ersättas fullt ut från första dagen. 


för 

att man i riksavtalen för in att arbetsgivaren ska betala hela inkomstbortfallet 

de första 14 dagarna vid arbetsolycksfall.

Motion B63 


Dagtraktamente inom samtliga avtalsområden 

Det blir allt vanligare för förbundets medlemmar att utföra arbete 

utanför den ordinarie arbetsplatsen utan att det medför övernattning. 

Arbetssituationen medför i de flesta fall fördyrade levnadsomkostnader 

då det medför betydande svårigheter att tillaga/värma medtagen matlåda. 

Medlemmarna tvingas att betala för lunch på lunchrestauranger 

för att få ett lagat mål mat på dagtid. 

I de flesta av IF Metalls avtal är traktamente knutet till övernattning, 

undantaget är exempelvis Sinfavtalet, Tvättindustri och Allokemisk 

industri. 

I Motorbranschavtalet och Stål- och metallavtalet utges en reseersättning 

vid förrättning som inte medför övernattning. 

Vi menar att förutsättningar måste ges till medlemmarna att äta 

lagad mat varje arbetsdag och att det inte ska bero på vilket avtalsområde 

man arbetar under om ersättning utges eller inte. Vid de tillfällen 

arbetsgivaren beordrar arbete utanför den egna arbetsplatsen ska 

någon form av dagtraktamente utges. 

Vi föreslår kongressen besluta 

att ge avtalsråd och förhandlingsdelegationer i uppdrag att ta upp 

diskussioner med arbetsgivarparterna med avsikt att träffa överenskommelse 

om dagtraktamente 

att om det inte är möjligt att träffa överenskommelse om dagtraktamente 

innan nästa avtalsrörelse ska frågan tas upp i kommande 

avtalsförhandlingar i avsikt att reglera frågan 

att ta upp frågan om dagtraktamente på samtliga kollektivavtalsområden 

där frågan inte är reglerad. 

Motion B64 


Nattlogins beskaffenhet 

I dag är det flera av våra medlemmar som utför arbete utanför den egna 

verkstaden, både enstaka dagar och flera dygn i sträck. I flera av förbundets 

avtal saknas beskrivning över vad som kan krävas av nattlogi 

vid flerdygnsförrättning. I Sinfavtalet står: ”Med nattlogi av godtagbar 

standard avses logi i enkelrum med tillgång till dusch/bad och toalett.”. 

I IMG-avtalet står: ”Med nattlogi av godtagbar standard avses logi i 

enkelrum med toalett och dusch eller bad.”. 

Vi menar att avsaknaden av beskrivning kan skapa onödig irritation 

och konflikt då arbetsgivare och arbetstagare kan ha olika uppfattning 

om vad som kan vara lägsta, godtagbara standard på logi. 




att ge avtalsråd och förhandlingsdelegationer i uppdrag att ta upp 

diskussioner med arbetsgivarparterna med avsikt att träffa överenskommelse 

om nattlogins beskaffenhet 

att om det inte är möjligt att träffa överenskommelse om nattlogins 

beskaffenhet innan nästa avtalsrörelse ta upp detta i kommande 

avtalsförhandlingar i avsikt att reglera frågan 

att frågan om nattlogins beskaffenhet tas upp på samtliga kollektivavtalsområden 

där frågan inte är reglerad. 

Motion B65 


Hälsokontroll på betald tid 

I dag skiljer det sig mellan våra avtalsområden huruvida vi har rätt att 

genomföra hälsokontroll på betald arbetstid eller inte. 

I några avtal finns det reglerat med permission, i andra accepterar 

arbetsgivarna det ändå, men på en del håll får man ta obetald tjänstledighet. 

Vi tycker det är rimligt att vi förtydligar samtliga avtal så att alla 

anställda får rätt att utföra hälsokontroll på tid som arbetsgivaren svarar 

för. 


för 

att våra kollektivavtal regleras så att alla anställda får rätt att utföra 

hälsokontroll på tid som arbetsgivaren svarar för. 

Motion B66 

Avdelning 10 MittDalarna 

Hälsokontroll på betald arbetstid 

I dag skiljer det sig mellan våra avtalsområden huruvida vi har rätt att 

genomföra förstagångsbesök och hälsokontroll på betald arbetstid eller 

inte. I några avtal finns det reglerat med permission, i andra accepterar 

arbetsgivarna det ändå, men på en del håll får man ta obetald tjänstledighet. 

Vi tycker det är rimligt att vi förtydligar alla avtal så att samtliga 

anställda får rätt att utföra förstagångsbesök och hälsokontroll på tid 

som arbetsgivaren svarar för. 


för 

att reglera våra kollektivavtal så att samtliga anställda får rätt att 

utföra förstagångsbesök och hälsokontroll på tid som arbetsgivaren 

svarar för.

Motion B67 


Bevara kollektivavtalets värde, säga upp Yrkesintroduktionsavtalet 

Historien har gång på gång visat att när kollektivet står enat så vinner 

vi våra största segrar. Om vi börjar segregera oss inom vårt eget kollektiv, 

kommer vi sakta men säkert nedmontera vår gemensamma styrka, 

och vi kommer att stå grupp mot grupp. 

Vi måste i dessa tider stå upp för vårt löfte – lika lön för lika arbete. 

Det fackliga löftet: ”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och 

under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön 

än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten 

om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla 

våra krav!”. 


att säga upp Yrkesintroduktionsavtalet. 

Motion B68 

Medlem Alfonzo Ramirez avdelning 15 Stockholm 

Återupprätta den svenska modellen med kollektivavtal 

När de två svenska fackförbunden Elektrikerna och Byggnads har fått 

böta med miljonbelopp för att den svenska lagen, stiftad av riksdagen, 

inte stämmer överens med Europeiska Unionens fördrag och då den 

borgerliga riksdagsmajoriteten, våren 2010, stiftade den nya Lex Laval, 

som i princip förbjuder fackliga ingripanden mot svältlöner för utländska 

arbetare i Sverige, hur ska fackföreningsrörelsen då agera? 

Ska vi vänta på att svenska arbetsgivare går till EU:s domstol och 

ogiltigförklarar de bärande delarna i kollektivavtalen, för att de är diskriminerande 

i förhållande till utländska avtal som ger sämre villkor för 

utländska arbetare? 

Industrifacket Metalls EU-parlamentariker Olle Ludvigsson driver, 

tillsammans med många andra socialister, på politisk väg frågan om en 

förändring av EU:s regelverk. Problemet är att tillsammans med EUkommissionen 

och samtliga högerstyrda EU-länder få till en ändring av 

Lissabonfördraget. Hur ska man sedan undvika att perukstockarna i 

EU:s domstol i Luxemburg – den fria rörlighetens och fördragens väktare 

– inte stoppar eventuella förbättringar för Europas arbetare? Den 

fria rörligheten för kapital och arbete går ju före alla mänskliga rättigheter. 

Det har visat sig flera gånger tidigare att domstolen dock inte är helt 

okänslig för starka folkliga opinioner, men då måste fackföreningsrörelsen 

i Sverige väcka den. IF Metall måste återupprätta den svenska 

kollektivavtalsmodellen. 

För att kollektivavtal ska kunna accepteras som normerande vad 

gäller löner måste vi återgå till eller förtydliga principen att de ska 

omfatta alla anställda inom berörda branscher och företag – inte bara 



de fackligt organiserade. Svartfötter ska inte kunna förhandla i stället 

för facket, men principen att arbetsgivarna får betala skadestånd till 

facken, motsvarande de belopp som oorganiserade förlorat, ska hävdas 

enligt tidigare praxis i Arbetsdomstolen. 

Facken måste få rätt att granska alla anställdas löner och villkor. 

Personuppgiftslagen ska tillåta registrering av personuppgifter, som 

är nödvändiga för att uppfylla avtal. Trots detta har Datainspektionen 

kunnat förbjuda fackförbund all insyn i oorganiserades lönevillkor. 

Jag föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag 

att utforma en facklig strategi för att återupprätta den svenska kollektivavtalsmodellen. 

Motion B69 


Rätt till tjänstledighet för att pröva annat arbete 

I många avtal inom LO-kollektivet finns möjlighet att få tjänstledigt 

för att prova på annat arbete i sex månader. Denna möjlighet saknas i 

IF Metalls kollektivavtal. Detta ger en inlåsningseffekt, särskilt i glesbygden 

där arbetstillfällena är få och arbetslösheten hög. 


för 

att i nästa avtalsrörelse driva frågan om rätt till sex månaders ledighet 

för att prova på annat arbete. 

Motion B70 


Tjänstledighet för att pröva annat arbete 

I takt med att trygghetssystemen urholkas och klassklyftorna växer, 

blir det allt svårare att ta ett steg i den egna utvecklingen för våra medlemmar. 

Akademiker, tjänstemän och de som arbetar inom stat och kommun 

har i regel frikostiga möjligheter till tjänstledighet för att pröva ett nytt 

arbete. 

Våra medlemmar och andra arbetare har i regel ingen möjlighet till 

tjänstledighet för att pröva ett nytt arbete. 

Vi skulle öka möjligheterna till personlig utveckling betydligt för 

våra medlemmar och få en bättre matchning på svensk arbetsmarknad 

med en rättslagstiftning inom detta område. 


för 

att våra medlemmar och andra LO-förbunds medlemmar får rätt till 

sex månaders tjänstledighet för att pröva ett nytt arbete.

Motion B71 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 7 Hälsingland 

Säkerställa rätten till arbetsgivarintyg inom rimlig tid 

Under finanskrisen drabbades många av våra medlemmar av uppsägningar 

och har efter detta haft tidsbegränsade anställningar. Nu 

– sedan en tid tillbaka – har en del återanställts, men många erbjuds i 

första hand en visstidsanställning. 

Vi inom den fackliga organisationen ser att problemen ökar med att 

få ett arbetsgivarintyg utfärdat inom en rimlig tid, eftersom lagstiftningen 

är bristfällig på detta område. Kravet på arbetsgivarintyg finns 

reglerat i lagen om arbetslöshetsförsäkring, som endast reglerar arbetsgivarens 

skyldighet att utfärda intyg efter begäran. 

För att inte en medlem ska drabbas av att a-kasseersättningen försenas 

och drabbas av ekonomisk skada, vill vi att förbundsstyrelsen ser 

över möjligheterna att reglera detta i kollektivavtalen. 


att utreda möjligheterna att i våra kollektivavtal reglera skyldigheten 

att utfärda arbetsgivarintyg inom rimlig tid. 


Michael Gustafsson, 21 Södertälje 


Annika Skoog, 44 Halland 



Lennart Önblad, 5 Höga Kusten 

Johan Bertilsson, 44 Halland 

Joachim Fors, 48 Norra Skåne 

Heino Wahter, 2 Norrbotten 

Khuanla Chalardyaem, 36 Göteborg 

Monica Enarsson, 10 MittDalarna 

Claudia Nilsson, 51 Malmö 

Per Nilsson, ombudsman, 48 Norra Skåne 

Angelica Johannesson, 6 Mellersta Norrland 

Jörgen Ödling, 5 Höga Kusten 

Anders Rollings, 36 Göteborg 

Lars Bergström, 2 Norrbotten 

Daniel Hellkvist, 26 Västra Östergötland 

Peter Jörgensen, 35 Mellersta Älvsborg 

Catarina Palmblad, 47 Östra Skåne 

Anders Nyström, 2 Norrbotten 

Anneli Norlin, 11 Västra Dalarna 

Lars Sundin, 6 Mellersta Norrland 

Christina Hjalmarsson, 19 Östra Värmland 

Hans Öberg, 5 Höga Kusten 



Leif Eriksson, 17 Västra Mälardalen 

Magnus Flyckt, 7 Hälsingland 

Maria Grehagen Hedberg, 15 Stockholm 




Baris Belge, 33 Vätterbygden 

Jonas Lennström, 12 Uppland 

Robert Andersson, 35 Mellersta Älvsborg 

Jasmin Cosic, 26 Västra Östergötland 

Martin Eriksson, 44 Halland 

Markku Sandelin, 15 Stockholm 


Tore Larsson, 15 Stockholm 

Patrik Appelqvist, 44 Halland 

Madeleiene Forsanker, 33 Vätterbygden 

Mikael Johansson, 38 Mellersta Kalmar län 

Tobias Borgström, 33 Vätterbygden 

Patrik Engström, 13 Bergslagen 

Karl Johansson, 11 Västra Dalarna 

Christer Eriksson, 4 Södra Västerbotten 

Tony Moberg, 15 Stockholm 

Stefan Åström, 20 Västra Värmland 



Jan Axell, 34 Sjuhärad 

Mattias Åberg, 39 Östbo 

Kent Williamsson, 39 Östbo 

Per Scheikl, 22 Södra Sörmland 

Veli-Pekka Säikkälä, förbundsstyrelsen 

Tomas With, förbundskontoret 

Darko Davidovic, förbundskontoret 

Christer Persson, förbundskontoret 

Anna Gustafsson, förbundskontoret 

Tommy Andersson, förbundskontoret 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B1–B71. 

Michael Gustafssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion B1. 

Annika Skoogs och Jörgen Ödlings förslag om bifall till motion B3. 

Angelica Johannessons och Anneli Norlins förslag om bifall till motion 

B5. 

Angelica Johannessons och Jan-Anders Lindfors förslag om bifall till 

motion B6.

Angelica Johannessons och Kent Williamssons förslag om bifall till motion 

B7. 

Magnus Flyckts förslag om bifall till motion B9. 

Christina Hjalmarssons och Stefan Åströms förslag om bifall till motion 

B11. 

Annika Josefsons förslag om bifall till motion B13. 

Khuanla Chalardyaems och Lars Bergströms förslag om bifall till motion 

B13 1:a och 2:a att-satserna. 

Monica Enarssons förslag om bifall till motion B13 3:e att-satsen. 

Jan Axells förslag om bifall till motionerna B14 och B15. 

Angelica Johannessons förslag om bifall till motion B21. 

Markku Sandelins förslag om bifall till motion B22 1:a och 2:a att-satserna. 

Peter Jörgensens förslag om bifall till motion B28 samt tilläggsförslag 

att individen och den lokala fackliga organisationen ges möjlighet att 

bevilja dispens utöver de 80 timmar som nämns i motionen. 

Kennet Bergqvists, Lars Bergströms, Johans Järvklos och Heino Wahters 

förslag om bifall till motion B29. 

Lars Asks och Leif Erikssons förslag om bifall till motion B30 1:a attsatsen. 

Stefan Åströms förslag om bifall till motion B31. 

Jonas Lennströms förslag om bifall till motion B33. 

Daniel Hellkvists och Jasmin Cosics förslag om bifall till motion B38 1:a 

och 3:e att-satserna. 

Baris Belges, Tobias Borgströms och Madeleiene Forsankers förslag om 

bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion B39. 

Lars Bergströms förslag om bifall till motion B40. 

Daniel Hellkvists förslag om bifall till motion B45. 

Lars Asks förslag om bifall till motion B45 1:a att-satsen. 

Simon Andrijevskis förslag om bifall till motion B46. 

Karl Johanssons förslag om bifall till motion B47. 



Joakim Rylins förslag om bifall till motion B49. 

Karl Johanssons förslag om bifall till motion B52. 

Mikael Johanssons förslag om bifall till motion B53. 

Joachim Fors förslag om bifall till motion B54. 

Camilla Andersson Hults, Robert Anderssons, Patrik Appelqvists, Martin 

Erikssons och Maria Grehagen Hedbergs förslag att motion B54 överlämnas 


Anders Rollings förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion B55 1:a att-satsen samt förslag att motion B55 2:a att-satsen 

överlämnas till avtalsrådet med medskicket att det i avtalen skrivs in 

att en permissionsdag ska läggas ut i samband med urnnedsättning. 

Camilla Andersson Hults förslag att motion B55 överlämnas till avtalsrådet. 

Johan Bertilssons, Claudia Nilssons och Catarina Palmblads förslag om 

bifall till motion B56. 


B56. 

Simon Andrijevskis, Claudia Nilssons, Catarina Palmblads, Camilla 

Wahlströms och Lennart Önblads förslag om bifall till motion B57. 


B57. 

Lars Sundins förslag om bifall till motion B58. 

Per Nilssons förslag om bifall till motion B67. 

Monica Enarssons, Patrik Engströms och Hans Öbergs förslag om bifall 

till motion B69. 

Hans Öbergs förslag om bifall till motion B70. 

Anders Nyströms förslag om bifall till motion B70 samt tilläggsförslag 

att förbundsstyrelsen verkar för övergripande samtal mellan Svenskt 

Näringsliv och IF Metall gällande ledighet för att pröva annat arbete 

inom alla våra avtalsområden. 

Christer Erikssons, Heino Wahters och Mattias Åbergs förslag om bifall 

till motion B71. 

Tony Mobergs förslag att motion B71 överlämnas till avtalsrådet. 

Anders Nyströms förslag om bifall till motion B71 samt tilläggsförslag 

att sätta en tidsgräns på sju dagar.

Tomas Withs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna 

B3, B5–B7, B28–B31, B45, B46, B49, B52, B53, B56 och B57. 

Darko Davidovics förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B13–B15, B21 och B71. 

Christer Perssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B9, B22, B33, B60, B67, B69 och B70. 

Anna Gustafssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B38–B40. 

Tommy Anderssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B34 och B58. 

Veli-Pekka Säikkäläs ändringsförslag om bifall till motion B45 1:a attsatsen 

och att motion B54 överlämnas till avtalsrådet. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B1–B71 i 

de delar där inga motförslag förelåg inklusive Veli-Pekka Säikkäläs 

ändringsförslag om bifall till motion B45 1:a att-satsen 

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B3, B5, B9, 

B11, B13–B15, B21, B22 1:a och 2:a att-satserna, B28 (därmed föll 

Peter Jörgensens tilläggsförslag), B33, B38 1:a och 3:e att-satserna, 

B40, B45 2:a att-satsen, B49, B53, B54 (som enligt ändringsförslag 

överlämnas till avtalsrådet), B58, B67, B69 och B70 (därmed föll Anders 

Nyströms tilläggsförslag) 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna 

B31, B46 och B55–B57 


utlåtande över motionerna B6 och B7 

att efter rösträkning med röstsiffrorna 178 mot 131 bifalla motion 

B29 


B71. 


Tore Larsson, 15 Stockholm, och Per Scheikl, 22 Södra Sörmland, deltog i debatten utan 

att lägga några förslag. 

Lars Ask, 27 Östra Skaraborg, och Leif Eriksson, 17 Västra Mälardalen, återtog under 

debatten sina yrkanden om bifall till motion B30 1:a att-satsen. 

Karl Johansson, 11 Västra Dalarna, återtog under debatten sina förslag om bifall till 

motionerna B47 och B52. 

Anders Nyström, 2 Norrbotten, återtog sitt tilläggsförslag avseende motion B71. 



Votering avseende motionerna B6, B7 och B29 begärdes av kongressordföranden. 

Votering avseende motion B31 begärdes av Eli Abadji, 28 Västra Skaraborg. 

Votering avseende motion B46 begärdes av Simon Andrijevski, 50 Mellersta Skåne. 

Votering avseende motion B55 begärdes av Anders Rollings, 36 Göteborg. 

Votering avseende motionerna B56 och B57 begärdes av Lennart Önblad, 5 Höga 

Kusten. 

Votering avseende motion B71 begärdes av Anders Ferbe, förbundsstyrelsen. 

Utlåtande 

Arbetsmiljö – motionerna B72–B84 

En av förbundets viktigaste uppgifter är att slå vakt om en god 

arbetsmiljö för medlemmarna och att arbeta för att skapa attraktiva 

arbetsplatser för den framtida arbetskraften. 

Genom våra valda skyddsombud finns möjlighet att direkt kontrollera 

och påverka arbetsmiljön på arbetsplatserna. Det är dock viktigt 

att allt ansvar inte läggs på de enskilda skyddsombuden. Alla bör ta 

del i arbetet för en bättre arbetsmiljö och det är varje förtroendevalds 

ansvar att se och arbeta för helheten. 

På många jobb och arbetsplatser har trycket ökat. Prestationskraven 

är höga och många har svårt att få ihop det så kallade livspusslet. 

Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning 

på de anställda som är kvar. Många arbetsgivare organiserar arbetet 

som om alla människor alltid skulle kunna prestera maximalt. 

Det är ohållbart. 

Arbetare är inte bara hårt drabbade av belastningsskador. De 

löper också hög risk att drabbas av långa sjukskrivningar och arbetsolyckor 

som leder till medicinsk invaliditet och i värsta fall dödsolyckor. 

Försämrad arbetsmiljö drabbar i högre grad kvinnor än män. 

Kvinnor upplever att de har mindre inflytande över arbetsuppgifter 

och får inte samma möjligheter till vidareutbildning eller karriärutveckling 

som män. Kvinnor drabbas oftare av både fysiska och 

stressrelaterade besvär. 

Nu är det skarpt läge. Vi behöver gå på offensiven och kräva att 

arbetsgivarna tar sitt ansvar för att förebygga arbetsolyckor och 

belastningsskador. Vi behöver driva fler förhandlingar och vara pådrivande 

för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera. I detta 

arbete behöver vi dra lärdom av tillbud och olyckor och vidta de åtgärder 

som behövs för att säkerställa att det inte händer igen. Vi behöver 

vara pådrivande så att de sammanlagda medlen för arbetslivsforskning 

ökar kraftigt i volym. 

Skyddsombuden behöver bli mer aktiva i det förebyggande arbetet 

och när det har inträffat en arbetsplatsolycka. De kunskaper som 

skyddsombuden och andra fackligt förtroendevalda har behöver tas 

till vara på ett bättre sätt än i dag och skyddsombuden behöver stöd

av samtliga medlemmar och förtroendevalda för att klara sitt livsviktiga 

uppdrag. 

Nu krävs en kraftansträngning för att vända utvecklingen på 

arbetsplatserna. Det är dags att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren 

så att alla får möjlighet till en bra arbetsmiljö och utveckling 

i jobbet. Ingen ska behöva gå till arbetet och vara orolig för att inte 

komma hem igen. IF Metall tänker vara med och forma framtidens 

hållbara och säkra arbeten. 

Återskapa möjligheten till en samlad forskning 

I motion B72 föreslås att möjligheten till en samlad forskning ska 

återskapas, att utbildningsmöjligheterna säkerställs samt att Arbetslivsinstitutets 

arbetsmiljöbibliotek återskapas och utvecklas så att 

skyddsombud även i framtiden kan få del av dessa kunskaper. 

Förbundsstyrelsen delar de åsikter som framförs i motionen. Förbundsstyrelsen 

lämnade 2009 en motion till LO:s representantskap 

med förslag om att de sammanlagda medlen för arbetslivsforskning 

skulle öka kraftigt i volym, att ett beredningsorgan under regeringen 

skulle inrättas med uppgift att överblicka och ge regeringen råd 

angående arbetslivsforskningens inriktning och omfattning samt att 

ett nationellt arbetslivsbibliotek skulle upprättas. LO:s representantskap 

delade IF Metalls uppfattning och motionen bifölls. 

När det gäller att säkerställa skyddsombudens utbildningsmöjligheter 

har detta gjorts genom att LO och Svenskt Näringsliv 2010 

kom överens om att avsätta 10 miljoner kronor per år i fem år. Dessa 

medel tillförs LO och används till tvärfackliga vidareutbildningar av 

skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud. 

Vidare var förbundet pådrivande i arbetet med att få med förslag 

i de rödgrönas arbetsmiljöpaket inför valet 2010. I arbetsmiljöpaketet 

föreslogs bland annat ökade resurser till arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen. 


Tillsynsverksamheten inom Arbetsmiljöverket 

I motion B73 föreslås att anslagen till Arbetsmiljöverket ökar, så att 

verket kan bedriva en aktiv myndighetstillsyn av våra arbetsplatser. 

Förbundsstyrelsen delar de åsikter som framförs i motionen. 

Förbundet lämnade 2009 en motion till LO:s representantskap med 

förslag om att Arbetsmiljöverket skulle tillföras ytterligare anslag 

för att kunna bedriva en aktiv och bättre myndighetstillsyn av arbetsplatserna. 

LO:s representantskap delade IF Metalls uppfattning 

och motionen bifölls. 

IF Metall har även bedrivit en aktiv opinionsbildning med debattartiklar 

och nyheter på IF Metalls hemsida kring frågan om ökade 

resurser till Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. 

Vidare var förbundet pådrivande i arbetet med att få med förslag i 

de rödgrönas arbetsmiljöpaket inför valet 2010. I arbetsmiljöpaketet 

föreslogs bland annat ökade resurser till Arbetsmiljöverket. 




Arbetsplatsolyckor m.m. 

I motion B74 föreslås att rutinerna hos myndigheterna förbättras 

vid arbetsplatsolyckor. I motion B75 föreslås att polishögskolan inför 

en obligatorisk utbildning inom arbetsmiljölagstiftningens område 

samt att det säkerställs att arbetsmiljöbrott prioriteras och utreds av 

välutbildad personal inom polisväsendet. 

Förbundsstyrelsen delar den uppfattning som framförs i motionerna. 

Faktum är att de senaste åren har minst 17 personer åtalats 

för grovt arbetsmiljöbrott, men bara en person har fällts. Detta sker 

samtidigt som dödsolyckorna på arbetsplatserna åter ökar. 

Förbundsstyrelsen lämnade 2009 en motion till LO:s representantskap 

med förslag om att det ska införas en obligatorisk utbildning 

inom arbetsmiljölagstiftningens område i samband med polishögskolans 

utbildningar och att det säkerställs att arbetsmiljöbrotten prioriteras 

och utreds av personal inom polisväsendet som är välutbildad 

på arbetsmiljölagstiftningens område. 

LO:s representantskap delade IF Metalls uppfattning. Förslaget 

om införande av en obligatorisk utbildning inom arbetsmiljölagstiftningens 

område i samband med polishögskolans utbildningar besvarades. 

Förslaget om att säkerställa att arbetsmiljöbrotten prioiteras 

och utreds av personal inom polisväsendet som är välutbildad på 

arbetsmiljölagstiftningens område bifölls. 

Förbundsstyrelsen anser att frågan om förbättrade rutiner hos 

myndigheterna vid arbetsplatsolyckor bör lyftas av samtliga LO-förbund 

och föreslår därför att motionen vidarebefordras till LO. 

IF Metall har de senaste åren bedrivit ett aktivt arbete med nolltolerans 

mot dödsolyckor på arbetet. Arbetet har innehållit en rad 

debattartiklar, nyheter på IF Metalls hemsida, medverkan på seminarier 

och intervjuer samt arbetsplatsaffischer. 

Vidare var förbundet pådrivande i arbetet med att få med förslag i 

de rödgrönas arbetsmiljöpaket inför valet 2010. I arbetsmiljöpaketet 

föreslogs bland annat att en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet 

ska införas. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion B74 och att motion 

B75 anses beaktad. 

Skärpta regler vid ergonomisk belastning 

I motion B76 föreslås ett bättre regelverk vid ergonomisk belastning. 

Med anledning av att IF Metalls medlemmar i hög grad riskerar 

att drabbas av belastningsskador enades IF Metall och Teknikarbetsgivarna 

i avtalsrörelsen 2010 om att ge en arbetsgrupp i uppdrag 

att arbeta med frågan. Arbetsgruppen arbetar för närvarande tillsammans 

med Prevent med att ta fram ett förslag på en vägledning 

för de lokala parterna. Vägledningen ska vara ett stöd för de lokala 

parternas arbete med att förebygga belastningsskador. 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 

1998:1) ska revideras under 2011. IF Metall är med och påverkar 

arbetet genom att ingå i Arbetsmiljöverkets samråd och förbundet

kommer att svara på remissförfarandet som föregår beslutet om revidering 

av föreskrifterna. 


Årlig hälsokontroll 

I motion B77 föreslås att alla ska få rätt till en årlig obligatorisk 

hälsokontroll. 

Belastning på grund av arbetet kan skilja sig mycket åt mellan 

olika yrken och olika typer av arbetsuppgifter. Om årliga hälsokontroller 

ska ske för samtliga anställda måste riskanalyser visa på att 

detta behov finns. 


Rätt till rast/uppehåll vid treskiftsarbete 

I motion B78 framförs att det i avtalet Allokemisk industri utgår 

obetald rast i samband med intermittent skiftarbete. 

I motionen föreslås förändringar av avtalet. Mot bakgrund av 

kommande avtalsrörelse bör förslaget bli föremål för prioritering 



avtalsrådet. 

Utbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor 

Motionerna B79–B81 tar upp olika frågor om utbildning i arbetsmiljöoch 

skyddsfrågor. I samtliga motioner föreslås att förbundsstyrelsen 

ska ges i uppdrag att verka för att alla medlemmar får utbildning i 

arbetsmiljö- och skyddsfrågor. I motionerna B80 och B81 föreslås att 

en medlemsutbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor skapas, riktad 

till alla medlemmar. 

Under verksamhetsåret 2010 har förbundskontorets arbetsmiljöoch 

försäkringsenhet tillsammans med ett antal handledare från 

avdelningarna arbetat fram en ledstång samt grund- och vidareutbildningsmoduler 

i arbetsmiljö. 

Huvudinriktningen för användandet av modulerna är främst att 

utbilda skyddsombud, huvudskyddsombud, regionala skyddsombud 

och förtroendevalda med förhandlingsmandat. Modulerna kan även 

med fördel användas för att utbilda medlemmar som inte har dessa 

förtroendeuppdrag. Handledarna har en betydelsefull roll när det 

gäller att anpassa utbildningarna till den aktuella målgruppen. 

Utöver IF Metalls egna utbildningsmaterial och utbildningar har 

Prevent ett material rubricerat Bättre arbetsmiljö som används i 

Prevents utbildningar Bättre arbetsmiljö (BAM) för sina medarbetare. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B79–B81 anses 

beaktade. 

I motion B82 föreslås att alla som hyrs ut till ett nytt arbetsställe 

ska få en kvalificerad arbetsmiljöintroduktion av kundföretaget. 



Under verksamhetsåret 2010 beslutade förbundsstyrelsen om riktlinjer 

för bemanningsbranschen. I dessa riktlinjer framkommer bland 

annat att klubben på kundföretaget ska försäkra sig om att inhyrd 

personal får information om anställnings-, arbets- och arbetsmiljöförhållandena 

hos kundföretaget och att klubben ska verka för goda 

arbets- och arbetsmiljöförhållanden för inhyrd personal. 

Som stöd i arbetsmiljöintroduktionen kan de grund- och vidareutbildningsmoduler 

i arbetsmiljö som förbundet har tagit fram användas. 

De som genomför arbetsmiljöintroduktion har en betydelsefull 

roll när det gäller att anpassa introduktionen till den aktuella målgruppen. 


Truck- och traversförarutbildning 

I motion B83 föreslås att avtal tecknas så att alla som arbetar med 

truck eller travers ska ha förarbevis och utbildas av auktoriserade 

instruktörer. 

I de flesta olyckor som sker inom industrin är en truck inblandad, 

enligt statistik från AFA. Den 1 januari 2011 trädde nya riktlinjer för 

truckförares kunskaper och färdigheter i kraft, kallade TLP10. De är 

framtagna i samarbete mellan Svenskt Näringsliv och LO där även 

förbunden har medverkat. Riktlinjerna är ännu inte implementerade 

i samtliga våra avtal. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör 

förslaget bli föremål för prioritering bland andra viktiga avtalskrav. 


avtalsrådet. 

Skyddsombudens dag 

I motion B84 föreslås att det instiftas en Skyddsombudens dag för att 

på så sätt årligen uppmärksamma det goda arbete som skyddsombuden 

dagligen genomför på svenska arbetsplatser. 

IF Metall bedriver ett målinriktat arbete med att stärka skyddsombuden 

och det lokala arbetsmiljöarbetet. Förbundskontoret har 

bland annat: 

• startat verksamheten Stärkt lokalt arbetsmiljöarbete (SLA) 

• tagit fram ett stort antal material till skyddsombuden 

• tagit fram ett speciellt skyddsombudsmärke 

• tagit fram grund- och vidareutbildningsmoduler 

• gjort arbetsplatsaffischer 

• tagit fram riktlinjer för arbetet med rehabilitering och företagshälsovård 

• förbättrat medlemsportalen och Lotus Notes 

• varit aktivt i opinionsbildningen genom debattartiklar, nyheter 

på IF Metalls hemsida och intervjuer i massmedia.

Dessutom ingår skyddsombudsuppdraget som en del i IF Metalls 

långsiktiga aktivitet Starka tillsammans. 

Skyddsombuden har en viktig roll när det gäller att verka för en 

trygg och säker arbetsmiljö. Om vi ska få ett stort genomslag på en 

speciell dag för skyddsombuden, är det förbundsstyrelsens uppfattning 

att införandet av en Skyddsombudens dag bör ske i samarbete 

med LO och övriga LO-förbund. 



att bifalla motionerna B74 och B84 

att anse motionerna B72, B73, B75, B76 och B79–B82 beaktade 

att överlämna motionerna B78 och B83 till avtalsrådet 

att avslå motion B77. 

Arbetsmiljö – motionerna B72–B84 

Motion B72 


Återskapa möjligheten till en samlad arbetsmiljöforskning 

Sedan flera decennier, fram till att den borgerliga regeringen tog makten, 

hade den svenska arbetsmiljöforskningen tillsammans med övriga 

nordiska länder haft en internationell särställning i förhållande till 

övriga länder. En av de viktigaste framgångsfaktorerna har varit att vi 

i Sverige successivt utvecklat och byggt ut en sammanhållen forskning 

genom Arbetslivsinstitutet (ALI) med anor ända från 1937. 

Genom regionala satsningar på yrkesmedicinska enheter och med 

samverkan, mellan forskning och arbetsmarknadens parter samt Arbetsmiljöverket 

(AV), har arbetsmiljöarbetet framgångsrikt utvecklats 

mycket positivt. 

En annan framgångsfaktor är att man bedrivit tvärvetenskaplig 

forskning på ett sätt som varit unikt i världen. Forskning, som utvecklats 

genom ett samarbete mellan forskare från olika discipliner. Denna 

unika tvärvetenskapliga forskning fungerar, tack vare en stark sammanhållande 

kraft där ALI varit navet i utvecklingen. 

Den 21 december 2006 tog den borgerliga regeringen det huvudlösa 

beslutet att denna så framgångsrika forskning helt skulle upphöra. När 

nu forskarna skingrats för vinden har den tvärvetenskapliga forskningen 

till stora delar kommit att upphöra. Nästan hälften av arbetslivsforskarna 

har försvunnit och medlen för arbetslivsforskning har minskat 

med 200 miljoner kronor. Arbetsmiljöforskning har nu blivit en marginaliserad 

verksamhet jämfört med de flesta övriga av EU:s medlemsstater 

och stora delar av västvärlden. 

Efter nedläggningen är nu forskarna spridda på olika ställen, däribland 

olika universitet i landet. Här ska nu forskarna konkurrera med 



all annan forskning och söka finansiering på samma villkor som övriga 

forskare. Konsekvenserna har därför blivit uppenbara och den tvärvetenskapliga 

arbetsmiljöforskningen har nu kraftigt stagnerat. 

Att samtidigt lägga ner ALI:s arbetsmiljöbibliotek gör att skyddsombuden 

inte längre kommer att kunna ta del av alla de forskningsresultat 

som sammanställts i form av rapporter, avhandlingar och 

projektarbeten för att kunna förbättra och utveckla arbetsmiljön på 

våra arbetsplatser. Många skyddsombud och förtroendevalda har också 

genom ALI:s försorg, genomgått olika former av arbetsmiljöutbildningar 

och kompetensutveckling för att på så sätt stärka arbetstagarnas möjligheter 

till en bra arbetsmiljö. Denna möjlighet till kompetensutveckling 

för våra skyddsombud har nu gått förlorad. 


för 

att återskapa möjligheten till en samlad arbetsmiljöforskning 

att utbildningsmöjligheterna för våra förtroendevalda skyddsombud 

säkerställs 

att ALI:s arbetsmiljöbibliotek återskapas och utvecklas så att 

skyddsombud även i framtiden kan få ta del av alla dessa kunskaper. 

Motion B73 


Säkerställ tillsynsverksamheten inom Arbetsmiljöverket 

Den borgerliga regeringen har minskat anslagen till Arbetsmiljöverket 

(AV). Detta har medfört att hundratals tjänster inom AV har försvunnit. 

Konsekvensen av det är att tillsynen ute på arbetsplatserna har minskat 

med 25 procent i jämförelse hur det var 2006. 

Minskade möjligheter för AV medför också mindre konsekvenser för 

arbetsgivare med en bristfällig och dålig arbetsmiljö. Ett av de viktigaste 

instrumenten för ett aktivt myndighetsutövande har därmed kraftigt 

försämrats och skyddsombudens rättigheter att påtala brister i arbetsmiljön 

och begära inspektioner har försvårats. 

En av de viktigaste rättigheterna för skyddsombuden är att skriva 

en framställan i en arbetsmiljöfråga enligt arbetsmiljölagen. Denna 

framställan ska behandlas av AV och eventuella myndighetskrav måste 

sedan åtgärdas av arbetsgivaren. 

Konsekvensen av de minskade anslagen har lett till personalneddragningar 

inom AV, som leder till att AV inte får den tid som krävs för 

detta arbete. Därigenom undgår många arbetsgivare eventuella krav på 

åtgärder. 

Med alla de arbetsmiljöproblem som finns på många av våra arbetsplatser 

har dessa beslut lett till försämringar för våra arbetskamrater, i 

värsta fall till priset av deras liv eller hälsa.


för 

att anslagen ökar till Arbetsmiljöverket, så att de kan bedriva en 

aktiv myndighetstillsyn av våra arbetsplatser. 

Motion B74 


Utredningar av arbetsplatsolyckor 

Varje arbetsplatsolycka är ett ”skarpt läge” och då gäller det för fack, 

Arbetsmiljöverket och polis att vara på plats och börja arbeta omedelbart. 

Det är viktigt för det kommande rättsarbetet att sammanställa ett 

antal handfasta rutiner och anvisningar för organisation och samsyn 

kring allvarliga arbetsplatsolyckor. 

Skyddsombud och andra lokala fackliga förtroendevalda har kunskaper 

och information som inte tas tillvara, eller som inte ens kommer 

till myndigheternas kännedom efter en allvarlig arbetsplatsolycka. 

Skyddsombudens roll behöver uppvärderas och tas tillvara från början 

när en arbetsplatsolycka har hänt. Då ökar möjligheterna att det väcks 

åtal för arbetsmiljöbrott och att det leder till fällande dom. Åtal och dom 

ska inte vara ett självändamål, utan en möjlighet till upprättelse och 

en rättvisefråga för arbetsskadade, samt ett viktigt led i att förebygga 

framtida arbetsplatsolyckor. 

Åklagare, polis och Arbetsmiljöverket har ett lagstiftat ansvar för att 

utreda allvarliga arbetsplatsolyckor. Dåligt utredda, försämras möjligheterna 

att förebygga nya olyckor och arbetsskador. 

Myndigheternas (till exempel polisens och Arbetsmiljöverkets) utredningar 

av allvarliga arbetsplatsolyckor leder sällan till konkreta 

resultat. Åklagare lägger ned förundersökningar i brist på bevis. Om 

och när åtal väcks, leder allt för få mål om arbetsmiljöbrott till fällande 

dom. Allt detta leder till berättigad ilska bland löntagarna, inte minst 

på de arbetsplatser där en allvarlig olycka har inträffat och förundersökningen 

sedan har lagts ned. På arbetsplatsen vet man var det finns 

brister i arbetsmiljön, många kan peka på konkreta försummelser från 

arbetsledningens sida och på åtgärder som borde ha vidtagits, men som 

inte blivit av. Kanske har det skett tillbud utan att de utretts och bristerna 

åtgärdats. 

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att arbetsplatsen ska 

dra lärdom av tillbud och olyckor och vidta de åtgärder som behövs för 

att säkerställa att det inte kan hända igen. Skillnaden är att en olycksutredning 

ska vara tydligt fokuserad på en viss bestämd händelse och 

att det finns tidsgränser som måste beaktas. Åklagare måste tidigt få 

tillgång till alla relevanta uppgifter om och kring en allvarlig arbetsplatsolycka. 

Det är viktigt att skyndsamt, och med alla medel från de 

inblandade, arbeta för en framåtsyftande utredning vid en inträffad 

arbetsplatsolycka. Här kan de fackliga organisationernas kunskap tas 

tillvara bättre. 



En annan viktig del i detta är att se till att samhället tydligt signalerar 

att varje arbetsplatsolycksfall är oacceptabelt. 


för 

att rutinerna hos myndigheter förbättras vid arbetsplatsolyckor. 

Motion B75 


Höj polisens kompetens inom arbetsmiljöområdet 

På grund av alltför bristfälliga förundersökningar i samband med utredningar 

gällande eventuella arbetsmiljöbrott läggs i dag de flesta utredningarna 

ned. En av anledningarna till detta är, att det inte ingår någon 

som helst utbildning kring arbetsmiljölagstiftning i polishögskolans 

utbildningsplan. 

Dessutom prioriteras inte utredningarna i tillräcklig omfattning, 

utan ansvariga utredare på polisen får många gånger lägga utredningar 

kring eventuella arbetsmiljöbrott åt sidan, till förmån för andra brottsutredningar. 


för 

att polishögskolan inför obligatorisk utbildning inom arbetsmiljölagstiftningens 

område 

att det säkerställs att arbetsmiljöbrott utreds och prioriteras av välutbildad 

personal inom polisväsendet. 

Motion B76 


Skärpta regler vid ergonomisk belastning 

Vi har i dag på många arbetsplatser en dålig ergonomisk arbetsmiljö 

vilket gör att våra medlemmar blir utslitna i förtid, ofta med utslitna 

ryggar, axlar och armar som följd. 

Vi ser en tydlig trend att arbetsgivarna vill, eller har förändrat, arbetsorganisationen 

till exempelvis lean production. Där det nya arbetssättet 

ofta ökar den redan höga ergonomiska belastningen, blir resultatet 

en ännu större utslagning av våra medlemmar. 

Vi tycker att arbetsmiljölagen är alldeles för dålig på området ergonomi 

och vill ha ett tydligare och skärpt regelverk kring detta. 


att utreda och verka för ett bättre och skärpt regelverk vid ergonomisk 

belastning.

Motion B77 


Årlig hälsokontroll 

Att förebygga ohälsa ligger i både arbetstagarnas och arbetsgivarnas 

intresse. Det är viktigt att ohälsa, eller risk för ohälsa, upptäcks i ett 

tidigt skede. 


för 

att alla ska få rätt till en årlig obligatorisk hälsokontroll. 

Motion B78 

Avdelning 7 Hälsingland, 10 MittDalarna, 14 Klarälven 

Rätt till rast/uppehåll vid treskiftsarbete 

I flera av våra avtal har man en betald rast/uppehåll vid intermittent 

skiftarbete. I andra avtal, bland annat Allokemisk industri, får man ta 

en obetald rast. Det påverkar den sammanlagda arbetstiden, som ändå 

kan vara nog så betungande. 


för 

att likställa alla våra kollektivavtal vad gäller rätt till betald rast/ 

uppehåll vid intermittent treskiftsarbete. 

Motion B79 


Utbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor för IF Metalls medlemmar 

Fortfarande förolyckas och skadas alldeles för många på arbetsplatsen 

på grund av arbetsolycksfall. Vi ser en ökande trend med ett tuffare 

arbetsklimat, högre tempo och kortare arbetscykler och ledtider på våra 

arbetsplatser. När tidsförluster jagas glöms ofta arbetsmiljö- och personsäkerheten 

bort, inte bara av företagsledningar, utan också av våra egna 

medlemmar. 

En hög medvetandegrad hos individen har sin grund i goda kunskaper. 

Utbudet av utbildningsalternativ i arbetsmiljö- och skyddsfrågor, 

för medlemmar som inte är förtroendevalda, är mycket tunt. 


att verka för att alla medlemmar får utbildning i arbetsmiljö- och 

skyddsfrågor. 



Motion B80 

Avdelning 17 Västra Mälardalen 

Utbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor för medlemmarna 

Enligt Arbetsmiljöverkets rapporter minskar antalet arbetsolyckor och 

dödsfall i jobbet. Att detta är en trend som med säkerhet fortsätter i 

samma riktning känns tveksamt, bland annat eftersom vi samtidigt 

kan se en ökande trend med ett tuffare arbetsklimat, högre tempo samt 

kortare arbetscykler och ledtider på våra arbetsplatser. När tidsförluster 

jagas glöms ofta arbetsmiljö- och personsäkerheten bort, inte bara av 

företagsledningar, utan också av våra egna medlemmar. 






skyddsfrågor 

att skapa en medlemsutbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor riktad 


Motion B81 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 27 Östra Skaraborg, 29 Norra Älvsborg, 

34 Sjuhärad 

Utbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor för medlemmarna 

Fortfarande förolyckas och skadas alldeles för många på arbetsplatsen 

på grund av arbetsolycksfall. Vi ser en ökande trend med ett tuffare arbetsklimat, 

högre tempo samt kortare arbetscykler och ledtider på våra 

arbetsplatser. När tidsförluster jagas glöms ofta arbetsmiljö- och personsäkerheten 

bort, inte bara av företagsledningar, utan också av våra egna 

medlemmar. 






skyddsfrågor 

att skapa en medlemsutbildning i arbetsmiljö- och skyddsfrågor riktad 


Motion B82 


Arbetsmiljöintroduktion 

Eftersom brister finns i arbetsmiljö- och skyddsinformation vid bemanning, 

måste regelverket och ansvarsfördelningen tydliggöras.


för 

att alla som hyrs ut till ett nytt arbetsställe får en kvalitetssäkrad 

arbetsmiljöintroduktion av kundföretaget. 

Motion B83 

Avdelning 47 Östra Skåne 

Truckförarutbildning 

Vid sammanslagningen av Industrifacket och Metall fanns ett avtal 

mellan Industrifacket och arbetsgivareorganisationen om att alla, som i 

sitt arbete var tvungna att köra truck, skulle utbildas av en auktoriserad 

instruktör och efter godkänd utbildning få ett truckkort. 

Om vi minns rätt så tecknades avtalet 1985. Med detta vill vi säga 

att det går åt fel håll. Då fick ingen köra truck utan att ha utbildningen, 

men detta är tydligen borttaget nu. 

Ute i samhället krävs det utbildning för att få framföra motordrivna 

fordon och det är lika viktigt att de som framför fordon, traverser och 

telfrar på våra arbetsplatser också är välutbildade, efter alla olyckor 

som inträffat. 


för 

att ett avtal tecknas så att alla som arbetar med ovanstående maskiner 

ska utbildas av auktoriserade instruktörer och få truckkort och/ 

eller traverskort. 

Motion B84 


Instiftan av Skyddsombudens dag 

Vid sidan av fars dag, mors dag, kungens och drottningens namnsdagar, 

FN-dagen och Nobeldagen vill vi att IF Metall verkar för att instifta en 

Skyddsombudens dag. 

Denna dag ska vara tänkt att uppmärksamma allt det goda arbete 

som våra fackliga kamrater, skyddsombuden, dagligen bedriver inom 

arbetsmiljöns område på svensk arbetsmarknad. 

I första hand tycker vi att den 29 juni vore lämplig. Det var den dag 

då arbetarskyddslagen, i vilken ”arbetarnas ombud” för första gången 

nämndes, lämnades till kungen för underskrift. Skulle det vid en kommande 

bedömning finnas skäl att välja en annan dag, finns säkert 

anledning att ta detta i beaktande. Det viktigaste är att dagen instiftas 

och uppmärksammas. 




för 

att det instiftas en Skyddsombudens dag för att på så sätt årligen 

uppmärksamma det goda arbete skyddsombuden dagligen genomför 

på svenska arbetsplatser. 


Tomas Karlsson, 2 Norrbotten 

Jörgen Ödling, 5 Höga Kusten 

Lars Bergström, 2 Norrbotten 

Per-Erik Ahlström, 7 Hälsingland 

Simon Ryndal, 34 Sjuhärad 

Anders Randell, 41 Kalmarsund 

Johnny Fröjd, 9 Västra Gästrikland 

Stefan Wiberg, förbundskontoret 




Lars Bergströms förslag om bifall till motion B72. 

Per-Erik Ahlströms, Lars Bergströms och Johnny Fröjds förslag om 


Per-Erik Ahlströms förslag om bifall till motion B75. 

Anders Randells förslag om bifall till motion B76. 

Tomas Karlssons förslag om bifall till motion B77. 

Tomas Karlssons förslag att motion B77 ska anses beaktad. 

Simon Ryndals förslag om bifall till motion B81. 

Jörgen Ödlings förslag om bifall till motion B82. 

Stefan Wibergs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna B72, B73, B75–B77, B81 och B82. 

Veli-Pekka Säikkäläs ändringsförslag att motion B77 ska anses beaktad.


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B72–B84 i 

de delar där inga motförslag förelåg, inklusive Veli-Pekka Säikkäläs 

ändringsförslag att motion B77 anses beaktad 

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B72, B75, 

B76, B81 och B82 


B73. 


Tomas Karlsson, 2 Norrbotten, återtog under debatten sitt förslag om bifall till motion 

B77 och anslöt sig till Veli-Pekka Säikkäläs, förbundsstyrelsen, ändringsförslag att 

motionen ska anses beaktad. 

Votering avseende motion B73 begärdes av Per-Erik Ahlström, 7 Hälsingland. 



Utlåtande 

Avtalsförsäkringar – motionerna B85–B125, utom 

B102 4:e att-satsen 

Socialförsäkringssystemet, arbetsskadeförsäkringen 

I motion B85 föreslås att LO ska driva frågan om översyn av lagen 

om arbetsskadeförsäkring (LAF). 

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk socialförsäkringsutredning 

vars uppgift bland annat är att se över arbetsskadeförsäkringen. 

LO och förbundet är på olika sätt involverade i arbetet med 

utredningen för att bevaka våra intressen. 

I motion B85 föreslås också att förbundsstyrelsen ska utreda alternativa 

lösningar där arbetsmarknadens parter får ett stort ansvar att 

driva arbetsskadeförsäkringen genom exempelvis AFA Trygghetsförsäkring 

eller annat bolag. 

Förbundsstyrelsen anser att det är samhället och inte avtalsparterna 

som ska avgöra vad som är en arbetsskada. Förslaget i motionen 

innebär att kostnaden för handläggning och utredning kommer 

att belasta avtalsförsäkringen och parterna och i slutändan påverka 

löneutrymmet. 



I motion B86 1:a att-satsen föreslås att arbetsskadenämnderna 

(socialförsäkringsnämnderna) återinförs. 

Eftersom en parlamentarisk socialförsäkringsutredning har påbörjats 

som även ska titta på inflytandefrågan i beslutande instanser, 

vill inte förbundsstyrelsen binda sig vid ett återinförande av just arbetsskadenämnder. 

Det kan finnas andra alternativ som bör beaktas. 

Motion B86 2:a att-satsen tar upp företagshälsovårdens roll i arbetsskadehanteringen. 

Av förbundets riktlinjer när det gäller företagshälsovård framgår 

att företagshälsovården ska medverka vid exponering och arbetsskadeutredningar. 

I motion B86 3:e att-satsen föreslås att de försäkringsmedicinska 

rådgivarna ska kopplas bort från försäkringskassorna och att en 

oberoende resurs som yrkesoch miljömedicinska kliniker tar över de 

försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. 

Förbundskontoret har under flera år samarbetat med socialdemokratiska 

riksdagsledamöter från IF Metall för att påverka en sådan 

utveckling. En lösning kan vara att yrkesoch miljömedicinska kliniker 

tar över utredningarna, eftersom de oftast har kompetens för att 

göra en relevant bedömning för våra medlemmar. 

I motion B86 4:e att-satsen föreslås att arbetsskadesjukpenningen 

återinförs. Förbundsstyrelsen instämmer i detta. Allt färre anmälningar 

om arbetsskada görs, vilket förmodligen har sin förklaring i 

att tilltron till arbetsskadeförsäkringarna har försvagats. 

I motion B86 5:e att-satsen föreslås att vi ska sända motionen till 

den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Förbundet kommer att arbeta politiskt för en förändring enligt 

att-satsens intentioner. Förbundsstyrelsen vill emellertid inte binda 

sig vid ett förslag som riskerar att minska vårt framtida handlingsutrymme. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion B86 4:e attsatsen 

och att motion B86 1:a–3:e och 5:e att-satserna anses beaktade. 

I motion B87 föreslås att en lista på godkända arbetsskador upprättas 

i likhet med den danska modellen. 

Förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till om detta är en bra lösning 

på problemet. En lista som innehåller ett antal diagnoser innebär 

en risk att man årligen ställs inför förhandlingar om vilka diagnoser 

som ska betraktas som arbetsrelaterade och därmed berättiga 

till ersättning enligt LAF. 

Samtidigt anser förbundsstyrelsen att förslaget innebär att vi 

riskerar att återgå till yrkesskadeförsäkringen som gällde före 1977. 

Gamla yrkesskadeförsäkringslagen (YFL) hade en så kallad diagnoslista 

som inte var helt oproblematisk, varför man beslutade om en 

förändring till 1977 års arbetsskadeförsäkring. 


Avtalsförsäkringar, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 

I motion B88 föreslås förbättringar i avtalsförsäkringarna och att 

frågan ska finnas med som ett avtalskrav i kommande avtalsrörelse. 

Vidare föreslås att förbundet ska verka för att förbättringar av avtalsförsäkringarna 

sker inom ramen för nuvarande premie och att 

försäkringarna utformas så att, om det sker en återgång till de socialförsäkringar 

som gällde före 2007, en anpassning sker av ersättningsreglerna 

mot tidigare förhållanden. 

Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till förbättringar i avtalsförsäkringarna. 

Krav på avtalsförsäkringar och förbättringar av dessa 

har under många avtalsrörelser funnits med i olika LO-samordningar. 

Dessutom har Facken inom industrin fört fram gemensamma 

avtalsförsäkringskrav. Kraven om förbättringar kommer att finnas 

med även i framtida avtalsrörelser. 

Förbundsstyrelsen anser inte att vi ska låsa oss vid ett förslag 

om tillbakagång till det gamla regelverket, utan vara mer öppna och 

visionära för att se om det finns bättre lösningar i framtiden. 


anses beaktad samt att motion B88 1:a och 2:a att-satserna överlämnas 


I motion B89 föreslås att avtalsförsäkringarna förändras så att de 

som arbetar efter 65 år har samma försäkringsskydd som övriga på 

arbetsplatsen. 

Förbundsstyrelsen anser att dessa medlemmar ska ha samma försäkringsskydd 

som sina yngre kolleger. Motioner med detta yrkande 

har behandlats på tidigare kongresser och bifallits. LO-kongresser 

har även behandlat liknande motioner positivt. Förbundet fortsätter 

att arbeta aktivt med frågan inom LO. 




I motion B90 föreslås att riksdagen förändrar reglerna för prövning 

av arbetsskada på grund av sjukdom och att förbundsstyrelsen 

tillsammans med LO ska undersöka möjligheten att TFA prövar 

arbetsskada efter 180 dagars frånvaro på grund av sjukdom som tros 

vara arbetsrelaterad. 

Bedömningar av arbetssjukdom är oftast svårare och mer utredningskrävande 

än olycksfall. Försäkringskassan prövar i dag rätten 

till livränta på grund av arbetsrelaterade besvär, under förutsättning 

att den drabbade gör en förlust på mer än en femtondel och har en 

varaktig arbetsoförmåga om minst ett år. Undantag från ovanstående 

princip är de fall där arbetssjukdomen finns upptagen i International 

Labour Organizations (ILO) konvention nummer 121. I de fallen 

prövar TFA-försäkringen arbetssjukdomen. 

Problematiken uppstår när en arbetssjukdom som inte står på 

ILO-listan ska avgöras hos TFA efter 180 dagars sjukskrivning. I 

dagsläget gör den nya rehabiliteringslagstiftningen det mycket komplicerat 

eftersom samordningstiden i TFA-villkoren är 180 dagar. 

Orsaken till detta är att rehabiliteringskedjans regler om återgång 

till arbete har slagit till och eftersom medlemmen är utförsäkrad/ 

friskskriven blir det heller ingen prövning hos TFA. Förbundsstyrelsen 

anser att regeln om 180 dagar bör tas bort ur TFA-villkoren. 



I motion B91 föreslås att självrisken och karensdagen i arbetsskadeförsäkringen 

slopas. 

Förbundsstyrelsen gör bedömningen att någon självrisk i arbetsskadeförsäkringen 

inte finns eftersom försäkringen täcker en inkomstförlust. 

När det gäller karensdagen i arbetsskadeförsäkringen 

är det så, att om den enskilde kan visa att denne haft fler än två 

sjukdagar med inkomstförlust under sjukdomsperiod till följd av 

arbetsskada, har denne rätt till särskild arbetsskadeersättning enligt 

lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). 


I motion B92 föreslås att bevisbördan vid arbetsskada och arbetssjukdom 

ska överföras till arbetsgivaren vid en vållandeutredning. 

Vid arbetsolycksfall behöver vållandeprövning inte göras om 

olycksfallet inträffat efter den 1 maj 2001. Vid arbetssjukdom ska 

vållandeprövning alltid göras och det är den skadelidande som ska 

visa att det är arbetsgivaren som orsakat sjukdomen. 

På kongressen 2008 bifölls en motion om att vållandeprövningen 

skulle tas bort helt när det gäller arbetssjukdomar. Denna motion 

har sedan vidarebefordrats till LO för åtgärd. 


Motionerna B93, B94 och B97 behandlar på olika sätt ersättningsprinciper 

vid arbetsolycksfall/färdolycksfall. 

Innan TFA skapades var den som blev skadad på jobbet tvungen 

att visa att arbetsgivaren varit vårdslös eller försumlig för att kunna

få någon ersättning enligt skadeståndslagen. I flertalet av dessa fall 

nåddes uppgörelser utan domstolsprövning, oftast efter förhandling 

med arbetsgivaren och dennes ansvarsförsäkringsbolag. Fördelen 

med TFA var, för både arbetsgivare och arbetstagare, att TFA är en 

så kallad utanskuldförsäkring, vilket innebär att de skadade fick 

ersättning utan att behöva visa att vållande förelåg. 

När överenskommelsen gjordes 1974 framförhandlades också 

taleförbudet, som innebär att kollektivansluten arbetsskadad inte får 

kräva ersättning i form av skadestånd direkt från sin arbetsgivare, 

eller annan som tecknat TFA. 

Under åren som gått har olika villkorsförändringar gjorts och 

även LAF har förändrats. I och med detta har det uppkommit luckor i 

ersättningsskyddet från TFA. Skadeståndsrättslig ersättning utbetalas 

i dag bland annat vid färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt 

fordon är inblandat. Trafikförsäkringen är obligatorisk och ger ideell 

ersättning samt full ersättning för inkomstförlust och kostnader. Den 

skadedrabbade får också skadeståndsrättslig ersättning för sveda 

och värk vid visat vållande vid arbetssjukdom. Förbundsstyrelsen anser 

därför att utökade skadeståndrättsliga regler i TFA-försäkringen 

ska utredas av LO. 

Sedan 1998 går det inte att få ersättning för inkomstförlust från 

TFA under den akuta sjukdomstiden vid färdolycksfall. Om ett trafikpliktigt 

fordon är inblandat gäller trafikskadelagen. Ersättningskrav 

för inkomstförlust måste ställas till skadevållarens, till exempel 

fastighetsskötarens, försäkringsbolag för att få skadestånd som täcker 

förlusten för sjukskrivningen. 

Förslagen i motionerna B94 och B97 innebär förbättringar i AFAförsäkringarnas 

villkor. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse 

bör förslagen behandlas bland andra viktiga avtalskrav. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B93 anses beaktad 

samt att motionerna B94 och B97 överlämnas till avtalsrådet. 

I motionerna B95 1:a att-satsen, B96 och B98 föreslås att den 

drabbade ska få full ersättning för inkomstbortfall vid arbetsolycka. 

I dag finns regler om ersättning för inkomstförlust och kostnader 

vid olycksfall i tolv riksavtal. Förbundsstyrelsen anser att det vid 

arbetsolycksfall är rimligt att arbetsgivaren genom avtal förpliktas 

att betala ersättning för inkomstförlust och läkarvård de första 14 

dagarna, till dess att LO och Svenskt Näringsliv har förhandlat om 

dessa villkor i TFA-försäkringen. På LO:s kongress 2008 fanns ett 

flertal motioner i samma anda från olika avdelningar inom IF Metall 

som samtliga bifölls. 

När LO och Svenskt Näringsliv gemensamt ser över villkoren i den 

här typen av frågor beror det på att regelförändringar skett mycket 

snabbt i arbetsskadeförsäkringslagen. Dessa frågor brukar korrigeras 

fortlöpande mellan avtalsperioderna. Förbundet har för avsikt att 

ta upp frågan med LO. 

I motion B95 2:a att-satsen föreslås att TFA-ersättningen ska harmoniera 

med beräkningen från Försäkringskassan. 



Försäkringskassans tak för sjukpenninggrundad inkomst (SGI) 

är 7,5 prisbasbelopp. Beräkningar av livräntan baseras på fastställandetidpunkt, 

en individs SGI och faktorer som värdesäkrar livräntan. 

Dessa faktorer visar den årliga procentuella förändringen av 

hälften av de reala inkomstförändringarna i landet, inkomstindex. 

Den skadedrabbade ersätts fullt ut från TFA för lönedelar över 7,5 

prisbasbelopp. 


anses beaktad, att motion B96 överlämnas till avtalsrådet samt att 

motionerna B95 2:a att-satsen och B98 avslås. 

I motion B99 föreslås att villkoren i TFA för ersättning av kläder 

omförhandlas. 

Förbundsstyrelsen tycker det är rimligt att TFA-försäkringen ersätter 

kostnader för kläder vid arbetsolycksfall/färdolycka utan att 

trafikpliktigt fordon är inblandat. 

Förslaget innebär förbättringar i avtalsvillkoren. Mot bakgrund av 

kommande avtalsrörelse bör förslaget behandlas bland andra viktiga 

avtalskrav. 


avtalsrådet. 

Avtalsförsäkringar, TGL 

Motionerna B100, B101 och B102 1:a–3:e att-satserna tar på olika 

sätt upp förmånerna i tjänstegrupplivförsäkringen (TGL). 

TGL har kostat arbetsgivarna omkring 0,3 procent av lönesumman 

i premie 2005–2010, förutom 2009 då den var kostnadsfri för arbetsgivarna. 

År 2010 var den sammanlagda premien som arbetsgivarna 

betalade för avtalsförsäkringarna lägre än 4 procent. Begravningshjälpen 

från TGL är för 2011 ett halvt basbelopp, dvs. 21 400 kronor, 

och betalas ut till dödsboet. Svenska begravningsbyråers förbund 

uppskattar att en standardbegravning kostar mellan 18 000 och 

26 000 kronor. 

Dödsfallsersättningen varierar beroende på vilken ålder den försäkrade 

hade vid dödsfallet (högsta ersättning är 256 800 kronor). 

Om det finns barn under 21 år betalas ett barnbelopp ut (högsta 

ersättning är 85 600 kronor). De anhöriga som har rätt till ersättning 

regleras i det generella förmånstagarförordnandet i nämnd ordning; 

make, maka, registrerad partner eller sambo (oavsett kön) och/eller 

barn. Med sambo menas att man stadigvarande och under äktenskapliga 

förhållanden, eller under förhållanden som liknar registrerat 

partnerskap, under minst sex månader levt tillsammans. 

Denna förordning tillämpas i stort sett i hela försäkringsbranschen 

och säkerställer turordningen för vem som ska få dödsfallsersättningen. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B101 1:a attsatsen 

och B102 1:a–3:e att-satserna anses beaktade samt att motionerna 

B100 och B101 2:a att-satsen avslås.

Avtalsförsäkringar, AGS 

Motionerna B103 och B104 tar på olika sätt upp villkorsförändringar 

i avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS). 

AGS betalar ut ersättning till de medlemmar som har en sjukpenninggrundande 

inkomst (SGI) och blir sjuka. Sjukpenning utbetalas 

med vissa begränsningar efter 65 år. Rätten till AGS-förmåner 

upphör månaden innan man fyller 65 år. 

När det gäller efterskyddet i AGS och premiebefrielseförsäkringen 

som är kopplad till avtalspensionen är dessa inte samordnade med 

varandra. Efterskyddet i AGS är 720 dagar och premiebefrielseförsäkringen 

har 90 dagars efterskydd vid sjukskrivning för den som 

blir arbetslös. Detta kan i praktiken innebära att medlemmar som är 

sjuka i mer än 90 dagar och exempelvis hamnar i arbetsmarknadsintroduktion 

eller Fas 3-jobb för att sedan bli sjuka igen, vare sig har 

AGS-efterskydd eller premiebefrielseförsäkring. 

Förslagen innebär förändringar av AGS. Mot bakgrund av kommande 

avtalsrörelse bör de förslag som framförs i motionerna behandlas 




Avtalsförsäkringar, AGB 

Motionerna B105–B109 tar på olika sätt upp villkorsförändringar i 

försäkringen om avgångsbidrag (AGB), däribland att återinföra AGB 

på grund av hälsoskäl, borttagande av åldersgränserna och att samtliga 

LO-medlemmar ska ha rätt till AGB. 

På kongressen 2008 framfördes förslag om att dessa krav skulle 

regleras i omställningsstödets TSL-villkor. Dessa motioner blev beaktade 

på grund av att det inte var möjligt att innefatta medlemmar 

som blir uppsagda på grund av personliga skäl (sjukdom), inom den 

nuvarande ramen för omställningsstödet. Inom industrin bildades efter 

avtalsrörelsen 2007 en partsgemensam arbetsgrupp med uppdrag 

att finna en omställningsmodell för dem som är eller riskerar att bli 

långtidssjuka. Även i avtalsrörelsen 2010 framfördes kraven. 

Eftersom medlemmar i LO-förbund inte alltid arbetar inom den 

privata sektorn utan även arbetar i statlig, kommunal och kooperativ 

verksamhet har vi också olika arbetsgivarorganisationer som förhandlingspart. 

Flertalet av LO-förbunden har olika avtalsförsäkringslösningar 

beroende på vilken verksamhet medlemmarna arbetar inom. Till 

exempel har Kommunal försäkringar som kan utfalla vid uppsägning 

på grund av arbetsbrist; Avgångsförmåner för anställda hos 

kommuner och landsting (AGF-KL) och Omställningsförsäkring med 

AGB eller Trygghetsråd, beroende på vilken arbetsplats medlemmen 

arbetar på. Av respekt för andra organisationers avtalslösningar anser 

sig inte förbundsstyrelsen kunna ta ställning till deras förhandlingslösningar 

på området. 



Åldersgränserna inom försäkringen har funnits under lång tid och 

i stort sett alla försäkringar inom LO som handlar om uppsägning på 

grund av arbetsbrist har åldersgränser. 

När man inför åldersgränser i försäkringar är anledningen oftast 

kostnadsskäl. Men syftet med AGB-försäkringens åldersgränser är 

också att ge familjen ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. I dag träder 

man in på arbetsmarknaden senare än vad man gjorde när AGB infördes, 

vilket också kan betyda att man bildar familj senare. Däremot 

har villkoren i AGB förbättrats på andra sätt så att fler kan få ersättning, 

bland annat att AGB kan betalas även till den som blir uppsagd 

på grund av arbetsbrist och lämnar anställningen med pension eller 

motsvarande ersättning från företaget. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B105, B106, 

B108 och B109 överlämnas till avtalsrådet och att motion B107 avslås. 

Avtalsförsäkringar, premiebefrielse 

Motionerna B110 och B112–B116 tar alla upp att premiebefrielse ska 

införas vid vård av sjukt barn. I motionerna B117 och B118 föreslås 

premiebefrielse vid havandeskapspenning. 

LO och Svenskt Näringsliv förhandlar varje år om hur stor premien 

för avtalsförsäkringar ska vara. Kostnaderna för försäkringar 

och pension är en del av löneutrymmet. 

Premiebefrielseförsäkringen betalar i dag premien till avtalspensionen 

vid sjukdom, arbetsskada och föräldraledighet. IF Metalls och 

LO:s kongresser 2008 och LO:s representantskap har bifallit kraven 

om premiebefrielse vid havandeskapspenning i de fall där kvinnor 

upp till 60 dagar inför förlossningen inte bör arbeta med sina vanliga 

arbetsuppgifter och inte heller kan omplaceras till ett lättare arbete. 

När det gäller premiebefrielse vid vård av sjukt barn kommer den 

administrativa kostnaden med stor sannolikhet att överstiga vinsterna 

med ersättningen från premiebefrielsen. 

I motion B111 föreslås att premiebefrielseförsäkringen hos AFA 

ska falla ut automatiskt vid föräldraledighet. 

Det är inte utrett hur många som har missat att anmäla premiebefrielse 

vid föräldraledighet, men enligt uppgifter från försäkringsrådgivare 

som håller i försäkringsinformationen (tidigare medlemskvartarna) 

är det många som har missat att göra detta. Därför anser 

förbundsstyrelsen att LO ska genomföra en utredning för att kartlägga 

eventuella problem och finna lösningar på dessa. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna B117 och 

B118, att motion B111 anses beaktad samt att motionerna B110 och 

B112–B116 avslås. 

Avtalsförsäkringar, avtalspension 

I motionerna B119 och B120 föreslås att arbetsgivaren betalar in 

avtalspensionen varje månad.

Både IF Metalls och LO:s kongresser 2008 beslutade att bifalla 

förslaget om månadsinbetalning. På grund av administrations- och 

kostnadsskäl har detta ännu inte genomförts. Under 2012 kommer vi 

i stort sett att vara ikapp ITP-systemet, utom när det gäller månadsinbetalningen. 

Frågan har diskuterats länge inom både förbundet 

och LO. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör förslagen bli 

föremål för prioritering bland andra viktiga avtalskrav. 

Motion B121 tar upp åldersgränserna i Avtalspension SAF-LO. I 

motion B122 föreslås att all inkomst, även utanför ordinarie arbetstid, 

ska vara beräkningsgrundad i pensionssystemen; Avtalspension 

SAF-LO och livsarbetstidspremien (LP). 

Både åldersgränserna och beräkningsgrunderna i Avtalspension 

SAF-LO och i LP är avtalsfrågor. Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse 

bör förslagen bli föremål för prioritering bland andra viktiga 

avtalskrav. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B119–B122 


Avtalsfrågor, premiebefrielse för LP 

I motionerna B123–B125 föreslås att en premiebefrielseförsäkring 

införs för livsarbetstidspremien (LP) i Stål- och metallavtalet. 

Vid avtalsrådets möte hösten 2009 fanns en motion med samma 

lydelse. Förbundsstyrelsen tar inte ställning till de avtalskrav som 

föreslås i motionerna, utan föreslår i stället att de bör behandlas av 

avtalsrådet. 




att bifalla motionerna B86 4:e att-satsen, B117 och B118 

att anse motionerna B85 1:a att-satsen, B86 1:a–3:e och 5:e attsatserna, 

B88 3:e att-satsen, B89, B90 1:a att-satsen, B91, B93, 

B95 1:a att-satsen, B101 1:a att-satsen, B102 1:a–3e att-satserna 

och B111 beaktade 

att överlämna motionerna B88 1:a och 2:a att-satserna, B94, B96, 

B97, B99, B103–B106, B108, B109 och B119–B125 till avtalsrådet 

att avslå motionerna B85 2:a att-satsen, B87, B90 2:a att-satsen, 

B92, B95 2:a att-satsen, B98, B100, B101 2:a att-satsen, B107, 

B110 och B112–B116. 



Avtalsförsäkringar – motionerna B85–B125 

Motion B85 


Lägg om arbetsskadeförsäkringen 

Ett stort antal människor i arbetslivet drabbas varje år av arbetsskador. 

I Sverige saknar vi till skillnad från många andra länder en 

samlad statistik som visar de samhällsekonomiska kostnaderna för 

arbetsskador. I en studie som är gjord vid Stockholms universitet har 

man kommit fram till att 2008 var de samlade utgifterna för socialförsäkringar, 

förebyggande arbetsmiljöarbete, sjukhusvård och kostnader 

i rättsväsendet närmare 15 miljarder kronor. 

För att förhindra att en anställd drabbas av arbetsskada är det 

viktigt att driva ett systematiskt miljöarbete på arbetsplatsen. Arbetsgivaren 

är enligt lag ansvarig för arbetet och för att en arbetsmiljöplan 

upprättas. Riksdagen och regeringen borde uppdra till Arbetsmiljöverket 

att kartlägga de totala utgifterna. Det skulle öka drivkrafterna att 

förbättra arbetsmiljön i företag och branscher. En möjlighet är också att 

differentiera arbetsgivaravgifterna mellan olika branscher. En lösning 

kunde vara att göra det dyrare för branscher med farliga verksamheter 

för att ge dem starkare incitament för att förebygga arbetsskador. 

Lagen om arbetsskadeförsäkringen tillkom 1977 och har sedan dess 

försämrats vid ett par tillfällen genom politiska beslut i riksdagen. 

Enligt en sedan länge allmänt tillämpad uppfattning så ska den som 

skadats i arbetet ha ett starkare skydd. När lagen kom krävdes starka 

skäl för att man skulle avslå en arbetsskada. Detta ändrades genom ett 

riksdagsbeslut 1993, vilket har medfört att andelen godkända arbetsskador 

dramatiskt har minskat. Kvinnorna är de största förlorarna. 

Den avtalsbundna delen av arbetsskadeförsäkringen har under åren 

hanterats av AFA, som har hunnit skaffa sig en hög kompetens och 

effektivitet på området. Det är långa handläggningstider hos Försäkringskassan 

och alliansregeringen vill försämra villkoren för löntagarna. 

För att eliminera denna risk och förbättra försäkringen så borde 

parterna på arbetsmarknaden få ta över arbetsskadeförsäkringen. 

Eftersom det risk för att politiska beslut kommer att medföra 

ytterligare försämringar föreslår vi att TFA/AFA får ta över handläggningen 

av hela försäkringen. 


att genom LO driva frågan om att lagen om arbetsskadeförsäkringen 

ska ses över för att bli en mer aktiv försäkring värd sitt namn 

att även utreda alternativa lösningar där arbetsmarknadens parter 

får ett stort ansvar att driva arbetsskadeförsäkringen genom exempelvis 

AFA Trygghetsförsäkring eller annat bolag.

Motion B86 


Arbetsskadeförsäkring 

I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar; 1977, 1993 och 2002. 

Tanken med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) 2002 var att kvinnors 

arbetssjukdomar såsom ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. 

I övrigt var LAF 1993 för skarpt skriven, därför förändringen 

2002. 

Som det ser ut i dagsläget får många av våra medlemmar inte sina 

arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller 

LAF är att Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna 

har försvunnit samt att det medborgerliga inflytandet 

inte längre finns. Allt detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska 

partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga 

inflytandet skulle återställas på något sätt. 

Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har 

medfört att allt färre kommer att få sina arbetsskador och livräntor 

prövade. Därför var S-kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning 

positivt. 

Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall 

undermåliga, vilket kan medföra att Försäkringskassan har svårt att 

fatta beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför 

vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. 

Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av de 

försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är 

sällan som handläggarna går emot utlåtanden från de försäkringsmedicinska 

rådgivarna. 

De försäkringsmedicinska rådgivarnas kompetens är dessutom 

varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. 

De försäkringsmedicinska rådgivarnas möjligheter att i tillräcklig 

omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse 

för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. 

Som ett exempel på detta förlorar våra medlemmar sin rätt till 

arbetsskada och livränta på grund av att försäkringsmedicinska rådgivare 

ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några 

belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns vetenskap och konsensus 

som styrker att det i många fall inte är degenerationer som ger 

besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta 

på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. 

Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister 

som finns i ärendehanteringen i dag. Där sker också en sammanblandning 

mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik i alltför 

stor omfattning. 

Det händer alltför ofta, när det kommer in nya medicinska underlag 

från behandlande läkare eller annan expertis, att handläggarna utan 

att ta kontakt med en försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, 

trots att de inte har medicinsk kunskap. 



Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. 

Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket 

medför att ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte 

överensstämmer med LAF och dess intentioner. Detta liksom hanteringen 

inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland 

aktörer och försäkrade inom systemet. 

I och med detta är det rimligt att de försäkringsmedicinska rådgivarna 

kopplas bort från Försäkringskassan och att en oberoende resurs som 

yrkesoch miljömedicinska kliniker tar över de försäkringsmedicinska 

rådgivarnas roll. 

Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka 

rättssäkerheten. 


att verka för att arbetsskadenämnderna återinförs 

att verka för att företagshälsovården är behjälplig i samband med 

exponerings- och arbetsskadeutredningar 

att verka för att de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort 

från försäkringskassorna samt att en oberoende resurs som yrkesoch 

miljömedicinska kliniker tar över de försäkringsmedicinska 

rådgivarnas roll 

att verka för att arbetsskadesjukpenningen återinförs 


Motion B87 


Den orättvisa arbetsskadeförsäkringen 

Arbetsskadeförsäkringen är en av de socialförsäkringar som på senare 

år blivit bortglömd i den allmänna debatten. I sin nuvarande form är 

arbetsskadeförsäkringen orättvis, ojämlik och oförutsägbar. 

Vi vill föreslå en förändring som på ett ganska enkelt sätt undanröjer 

dessa problem, nämligen en lista över accepterade arbetssjukdomar i likhet 

med den danska modellen. Där finns en lista över godkända sjukdomar 

och till sjukdomarna har man knutit en ganska detaljerad förteckning 

över olika riskfyllda exponeringar. 


för 

att arbeta för att en lista på godkända arbetsskador upprättas i likhet 

med den danska modellen.

Motion B88 


Förbättra AFA-försäkringarna 

För 2010 erhöll arbetsgivarna återbetalning på inbetalda premier 

från AFA-försäkringarna. Det betyder att försäkringarna, sannolikt 

sett ur ett långsiktigt perspektiv, inte kommer att ha utbetalningar 

som står i förhållande till inbetalda premier. 

Detta i sin tur beror bland annat på att regering och riksdag 

ändrat i socialförsäkringsreglerna på ett sådant sätt att människor, 

trots bland annat sjukdom och skador/ohälsa orsakade 

av arbetet, inte längre uppfyller kraven för ersättning från AFAförsäkringarna. 

För medlemsnyttan är det viktigt att försäkringarna fungerar 

så att människor som är sjuka, drabbas av olycksfall, eller annan 

ohälsa till följd av arbetet, får ett komplement till sjukpenningen. 

Det finns ännu större skäl att komplettera ersättningen nu 

när människor fråntas sin ersättning, trots att de fortfarande 

är sjuka. Det kan utöver sjuka och arbetsskadade finnas andra 

delar i försäkringarna där det kan finnas skäl till förbättringar 

inom ramen för nuvarande premie. 


att verka för att förbättringar genomförs i avtalsförsäkringarna 

att snarast ta upp frågan om avtalsförsäkring inom LO så 

att förbättringarna i avtalsförsäkringarna finns med som ett 

avtalskrav i kommande avtalsrörelse 

att verka för att förbättringar av avtalsförsäkringar sker inom 

ramen för nuvarande premie och utformas så att, om det sker 

en återgång till de socialförsäkringar som gällde före 2007, 

anpassning sker av ersättningsreglerna mot tidigare förhållanden. 

Motion B89 


Avtalsförsäkringar för arbetstagare över 65 år 

För många medlemmar är arbetslivet förlängt till 67 års ålder, för 

en del ännu längre. För många av våra arbetskamrater blir det 

en verklighet. Därför vill vi att avtalsförsäkringarna täcker upp 

för tiden efter att man fyllt 65 år. 

I dag är tyvärr inte avtalsförsäkringarna skrivna så att de 

stödjer den som vill arbeta efter 65 år. Premier i arbetsgivaravgifter 

ska givetvis anpassas till detsamma. 

Vi tycker att försäkringsskyddet ska vara likvärdigt för alla 

våra medlemmar som arbetar, oavsett ålder. 




för 

att avtalsförsäkringar förändras så att de som arbetar efter 65 år har 

samma försäkringsskydd som övriga anställda på arbetsplatsen. 

Motion B90 


Arbetssjukdom och TFA 

På grund av regeringens förändringar i sjukförsäkringen finns inte 

längre den tidsbegränsade sjukersättning som förr beslutades vid arbetsoförmåga 

som överskred ett år men inte var livslång. 

I arbetsskadeförsäkringen finns bestämmelsen att Försäkringskassan 

ska pröva rätten till livränta om inkomstförlusten bedöms kvarstå 

i minst ett år. När man gör den prövningen prövar man samtidigt om 

besvären är arbetsrelaterade och godkända som arbetsskada. 

Eftersom sjukpenning bedöms tre månader i taget blir det inte aktuellt 

att pröva om besvären är en arbetsskada, såvida besvären inte 

medför livslång nedsättning av arbetsförmågan. Då kan heller inte 

AFA betala ut ersättning för invaliditet, kostnader för läkarvård och 

inkomstförlust enligt bestämmelserna i trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

(TFA). 


för 

att riksdagen förändrar reglerna för prövning av arbetsskada på 

grund av sjukdom 

att tillsammans med LO undersöka möjligheten att TFA prövar arbetsskada 

efter 180 dagars frånvaro på grund av sjukdom som tros 

vara arbetsrelaterad. 

Motion B91 

Avdelning 2 Norrbotten, 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten 

Slopa självrisken och karensdagen i arbetsskadeförsäkringen 

AFA Försäkring är en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter, 

LO och Svenskt Näringsliv. Mer än tre miljoner människor omfattas 

av minst en av de avtalade försäkringarna. 

Försäkringarna är kollektivavtalade och bestäms i en överenskommelse 

mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. 

För 2009 beslutade AFA Försäkring att betala tillbaka totalt 5,4 

miljarder i premier, för de kollektiva avtalade försäkringarna till företag 

i privata näringslivet och 2,9 miljarder till arbetsgivare i kommuner och 

landsting. 

Ersättningen från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), under 

den akuta sjukdomstiden, är olika beroende på om den skadade har 

drabbats av ett olycksfall, ett färdolycksfall eller en arbetssjukdom.

I samband med olycksfall i arbetet uppkommer alltid kostnader för 

den som drabbats. Dessutom blir det en karensdag om sjukskrivningen 

varar kortare tid än 15 dagar. Det lämnas ingen ersättning för inkomstförlust 

från TFA för sjukdagarna 2–14, däremot tillkommer en självrisk 

på 500 kronor för kostnadsersättning från TFA. I praktiken blir det 599 

kronor, eftersom belopp under 100 kronor inte betalas ut. Varför? 

Dags för LO och LO-förbunden att ställa upp på de anställdas/medlemmarnas 

sida och inte medverka till att bestraffa de medlemmar 

som drabbas av olycksfall i arbetet. Alla olycksfall i arbetet beror på 

att arbetsgivaren har slarvat/underlåtit att följa arbetsmiljölagen samt 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Detta är mycket allvarligt. 


för 

att slopa självrisken i arbetsskadeförsäkringen 

att slopa karensdagen i arbetsskadeförsäkringen. 

Motion B92 


Bevisbördan vid arbetsskada och arbetssjukdom 

Som det är i nuläget, om man är osäker gällande bevisbördan vid en 

arbetsskada eller arbetssjukdom, måste den som är skadad eller sjuk 

bevisa att skadan eller sjukdomen, är orsakad av arbetet. Detta är något 

som man varken har ork eller kunskap att göra, eftersom det är väl känt 

att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. 


för 

att bevisbördan vid arbetsskada och arbetssjukdom ska överföras till 

arbetsgivaren vid en vållandeutredning. 

Motion B93 


Återinför skadeståndsrätten vid olycksfall 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) har generellt inte exakt 

samma regler som skadeståndsrätten när det gäller ersättningen, även 

om mycket är lika, eller motsvarar skadeståndsrätten. Detta gäller exempelvis 

vissa karensregler och dylikt. I viss mån justeras detta med att 

man kan få motsvarande skadeståndsrättslig ersättning om man kan 

påvisa vållande. Från och med den 1 maj 2001 togs dock vållandeprövningen 

bort för olycksfall. I de allra flesta fall innebar det att de skadade 

fick bättre ersättning än tidigare, eftersom de sannolikt inte skulle 

ha kunnat påvisa vållande i det konkreta ärendet. 

Förändringen innebar att den skadeståndsrättsliga principen om full 

ersättning modifierades, för inkomstförluster som ligger mellan golv 



(1/15) och tak (7,5 prisbasbelopp). För de allra flesta spelar inte det någon 

roll, eftersom man normalt ändå får full kompensation, men i vissa 

fall kan det få stor betydelse. 

Vid olycksfall ersätter TFA inkomstförlust under sjuklönetid och 

sjukpenningtid för inkomstdelar under taket (7,5 prisbasbelopp), beräknat 

med 20 procent av den försäkrades SGI enligt lagen om allmän 

försäkring (AFL), eller 25 procent om sjukpenningnivån är 75 procent. 

För inkomst över taket ersätts 100 procent. Detta innebär att om en 

skadad exempelvis inte får sjukpenning, eller inte har ”rätt” SGI kan 

han/hon inte få full ersättning för inkomstförlusten, även om arbetsgivaren 

vållat olyckan. Detsamma gäller för skadade som får livränta 

för belopp som ligger under taket. De kan inte få ”rätt” ersättning för inkomstförluster 

som livräntan inte täcker, till exempel på grund av lagen 

om arbetsskadeförsäkringens (LAF) indexregler, eller att LAF inte tar 

hänsyn till den sannolika inkomstutvecklingen m.m. 

Detsamma gäller omprövningsrätten för skadeståndslivräntor enligt 

HD-dom, den 30 december 2008, där man enligt vissa kriterier har rätt 

att få en livränta omprövad om löneutvecklingen varit mer gynnsam 

än uppräkningen av livräntan. Om det då skulle bli ”strul” med Försäkringskassan, 

eller hur de allmänna reglerna enligt AFL och LAF är 

utformade, kan en olycksfallsskadad inte få full kompensation enligt 

skadeståndsrätten för inkomstdelar under taket, oavsett hur vållande 

arbetsgivaren än är till olyckan. 

Det är sålunda bättre i vissa fall att skada sig i till exempel en trafikolycka, 

än att bli skadad vid ett olycksfall där en arbetsgivare varit 

oaktsam/vårdslös. Man kan inte gå på arbetsgivaren på grund av taleförbudet 

och man kan inte stämma AFA med framgång på grund av att 

de bara tillämpar villkoren såsom de är utformade av parterna. 


för 

att LO verkar för att skadeståndsrätten införs för olycksfall och att 

ersättningen bestäms genom skadeståndsrättsliga regler. 

Motion B94 


Ändra TFA § 6 

Färdolycksfall får inte ersättning för inkomstförlust från trygghetsförsäkring 

vid arbetsskada (TFA) under akut sjukdomstid. När trafikförsäkrat 

fordon är inblandat kan ersättning för inkomstförlust under akut 

sjukdomstid utges från fordonsförsäkringen. Personer som går/cyklar 

till och från jobbet, och råkar ut för ett olycksfall där inget trafikförsäkrat 

fordon är inblandat, har inte denna möjlighet. 

Arbetsgivaren vill ha friska och hälsosamma arbetare och ordnar 

kampanjer och utlottningar för att få fler att gå och cykla till jobbet. 

Det bör även ligga i arbetsgivarens intresse att full försäkring gäller vid 

dessa aktiviteter.


för 

att ändra TFA § 6 så att även färdolycksfall, där ej trafikförsäkrat 

fordon är inblandat, omfattas av ersättning för inkomstförlust under 

akut sjukdomstid. 

Motion B95 


Förändring i villkoren för TFA 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) infördes för ett flertal år sedan 

för att ge full inkomstförlust vid arbetsskador där Försäkringskassan 

inte beviljat livränta, enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). 

Sedan några år har Försäkringskassan infört en omräkningsfaktor 

på 0,97 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Detta innebär 

att medlemmen får ut mindre än 100 procent av sin inkomst vid en 

arbetsskada. Vidare finns det en karenstid om 14 dagars sjukskrivning 

innan försäkringen börjar gälla. 


för 

att LO i kommande förhandlingar med Svenskt Näringsliv verkar för 

att få till stånd en förändring av försäkringsvillkoren i TFA, så att 

ersättning för inkomstförlust ges med 100 procent från och med den 

första sjukskrivningsdagen 

att TFA-ersättningen höjs med 2,4 procentenheter och därmed harmonierar 

med den nya beräkningen från Försäkringskassan. 

Motion B96 


Bättre villkor i TFA 

I AFA:s trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) står det i villkoren, 

att om man råkar ut för en olycka på arbetet och är sjukskriven mer än 

14 dagar får man full ersättning från första dagen. 

I vissa kollektivavtal står det skrivet att om man råkar ut för en 

olycka på arbetet och blir sjukskriven, står arbetsgivaren för inkomstförlusten 

de första 14 dagarna. 

Vi tycker att det ska vara lika för alla medlemmar i LO-förbunden 

och att man inte ska förlora ekonomiskt på att råka ut för en olycka på 

arbetet. 


för 

att villkoren i trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) ändras så 

att ingen av våra medlemmar behöver lida ekonomisk förlust vid 



arbetsplatsolycka, utan i stället få fullt betalt för inkomstbortfall vid 

arbetsolycka från första dagen. 

Motion B97 


Färdolycksfall 

En medlem som råkar ut för en olycka på arbetet och blir sjukskriven 

får ersättning för inkomstförlust från trygghetsförsäkringen (TFA). 

Händer en olycka på fritiden och medlemmen blir sjukskriven fås akutersättning 

från medlemsförsäkringen i Folksam. 

Har en medlem däremot oturen att halka på väg till arbetet, och inte 

kommit innanför grindarna och blir långtidssjukskriven, får medlemmen 

ingen ersättning alls. 


för 

att villkoren blir lika vid färdolycksfall och arbetsolycksfall. 

Motion B98 


Ersättning vid olycksfall från TFA 

Om du drabbas av ett olycksfall i arbetet kan du i det närmaste få full 

ersättning för din inkomstförlust från första sjukdagen. Förutsättningen 

är att du är sjukskriven till följd av skadan i mer än 14 dagar. 

Om din arbetsoförmåga varar kortare tid, är den första sjukdagen 

karensdag och ingen ersättning för inkomstförlust betalas från trygghetsförsäkringen 

(TFA) för sjukdagarna 2–14. 

Om du på grund av olycksfall/sjukdom blir borta från arbetet i mer 

än sju dagar måste du ha ett läkarintyg. Varför hanterar man inte TFA 

efter denna regel? Då skulle man få ersättning från TFA om man blir 

sjukskriven till följd av skadan i mer än sju dagar. 


för 

att karenstiden i TFA ändras från dagens 14 dagar till att i stället 

vara sju dagars karens. 

Motion B99 

Avdelning 2 Norrbotten, 21 Södertälje 

Omförhandla försäkringsvillkoren i TFA 

Om en medlem skadar sig på arbetet, eller på vägen till eller från arbetsplatsen 

så att kläder går sönder, kompenseras inte dessa av trygghetsförsäkringen 

(TFA) om medlemmen inte först har varit sjukskriven 

i 15 dagar. Det här känns inte rätt. Går kläder sönder ska de kompenseras. 

Det ska inte spela någon roll hur lång den eventuella sjukskrivningen 

har varit.


för 

att villkoren för ersättning av kläder i TFA omförhandlas. 

Motion B100 


Begravningshjälp 

Kostnaderna för att få våra nära och kära förda till sista vilan ökar kraftigt, 

vilket innebär stora hål i plånboken när det hemska har inträffat 

och begravning ska ske. 

Att då fackligt medlemskap och gällande kollektivavtal kan träda 

in och stödja familjer ekonomiskt är en trygghetsfråga och inte minst 

en jämlikhetsfråga. Men då krävs det att den ekonomiska hjälpen vid 

begravningar också stärks för att kunna kompensera de kraftiga kostnadsökningarna, 

som skett de senaste åren. 

Vid dödsfall som beror på arbetsskada, vore det rimligt att höja begravningshjälpen 

rejält från nuvarande 30 procent av prisbasbeloppet. 

Begravningshjälpen bör även höjas kraftigt i övriga avtalsförsäkringar. 


för 

att nivåerna i avtalsförsäkringarna gällande begravningshjälp höjs 

kraftigt till minst ett prisbasbelopp (42 800 kronor) 2011. 

Motion B101 

Avdelning 28 Västra Skaraborg, 29 Norra Älvsborg 

Ändring av tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) 

Om en medlem utan bröstarvingar avlider och har varit sammanboende 

i mindre än sex månader, finns inget efterlevandeskydd för sambo/registrerad 

partner. Detta beror på att det är sex månaders karens i TGL 

(dock inte om man är gift). 

Vi menar att detta inte är en modern skrivning, då många väljer att 

flytta ihop för att sedan gifta sig. Skulle partnern då avlida, står den 

efterlevande helt oskyddad. Vi har också den uppfattningen att begravningshjälpen 

inte följt prisutvecklingen i samhället. 


för 

att AFA:s förmånstagarförordning i TGL § 23 ändras så att karenstiden 

för sambo/registrerad partner tas bort och att dessa i stället 

likställs med gifta 

att begravningshjälpen i TGL ökas till ett helt basbelopp. 



Motion B102 


Försäkringar 

När förbundet bildades var försäkringar den del i medlemskapet som 

skilde mest mellan förbund och avdelningar. I dag ser medlemskapets 

värde olika ut beroende på vilket arbete du får på arbetsmarknaden 

inom olika LO-förbund. Det bygger upp trösklar för övergångar, då innehållet 

i medlemskapet skiljer sig åt. 

Försäkringar är en viktig del av medlemskapet. Innehållet i försäkringarna 

blir därmed en prioritering av vad som anses viktigt då kostnaden 

måste täckas av medlemsavgiften. LO-kongressen har antagit ett 

likadant LO-paket för alla LO-förbund, vilket ändå borde vara den mest 

fördelaktiga lösningen för framtiden. 

Vid dödsfall i arbetet utreds om någon kan ställas till svars för händelsen. 

Kvar finns de efterlevande som mist en familjemedlem. Det ekonomiska 

skyddet har tunnats ut betydligt och om inte egna försäkringar 

täcker stora delar, lämnas detta kvar till de efterlevande. 

I medlemsförsäkringarna finns möjlighet för avdelningarna att höja 

det medicinska invaliditetsbeloppet i försäkringen för 19 kronor per 

månad och medlem. Flera avdelningar har tecknat denna del för medlemmarna. 


att verka för att försäkringar vid dödsfall och stor ohälsa förbättras 

att verka för att avtalsförsäkringarna utökas med högre ekonomiska 

ersättningar vid dödsfall 

att verka för att nedräkningen i tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) 

tas bort 

att teckna till de 19 kronor extra i medicinsk invaliditet, som ska 

gälla för alla medlemmar och ingå i den gemensamma försäkringskostnaden. 

Motion B103 

Avdelning 44 Halland 

Förlängning av AGS-rätt 

I dag har man rätten att själv bestämma om man vill fortsätta och förlänga 

sin anställning till 67 år. Flera av våra medlemmar har börjat 

utnyttja denna möjlighet. Samtidigt har man även rätt till sjukpenning 

under denna förlängning. Visserligen är det endast under en begränsad 

period, 180 dagar. Däremot upphör rätten till ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringen 

(AGS) vid 65 års ålder. Detta är något som vi 

anser att man behöver harmonisera. 

Rätten till AGS för en person faller ut efter 14 dagar, förutsatt att 

man uppfyller kriterierna för AGS. När man blir 65 år upphör denna

ätt, trots att anställningen fortsätter i princip som om ingenting har 

hänt. 


för 

att AGS ska gälla under samma tidsperiod som när sjukpenning kan 

erhållas. 

Motion B104 


Förändring av AGS 

I avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) varierar efterskyddet i tid vid ersättning 

på grund av sjukdom, samt vid premieinbetalning till Avtalspension 

SAF-LO. När det gäller ersättning från AGS och vid sjukfall, är 

efterskyddet 720 dagar från den senaste arbetsdagen, förutsatt att man 

står till arbetsmarknadens förfogande. Däremot är efterskyddet för premiebefrielseförsäkringen 

(dvs. inbetalning till avtalspensionen) endast 

90 dagar. Detta innebär att om man har oturen att bli sjuk mellan dag 

91 och dag 720 får man ingen insättning till avtalspensionen. 

Det är inte rimligt att en medlem endast ska få en ekonomisk kompensation, 

utan denne bör också kompenseras för den uteblivna inbetalningen 

till avtalspensionen. Många gör i dag avsevärda pensionsförluster 

på grund av långvarig sjukdom som inträffat efter 90 dagar. 


för 

att LO i förhandlingar med sin arbetsgivarmotpart begär en villkorsändring 

när det gäller efterskyddet i premiebefrielseförsäkringen 

AGS så att villkoren blir desamma som vid sjukdom. 

Motion B105 


AGB – hälsofallet 

Innan vi fick omställningsavtalet i avgångsbidragsförsäkringen (AGB) 

fanns det ett belopp i den som utbetalades till försäkrad som blev uppsagd 

på grund av hälsoskäl. Villkoret var att den uppsagda hade uppnått 

50 års ålder. 

Vi har nu haft en borgerlig regering i fyra år och kommer att ha det i 

ytterligare minst fyra år till, vilket har inneburit en hel del förändringar 

i socialförsäkringssystemet som inte fanns med när LO förhandlade 

fram förändringar i AGB. 

För kongressombuden är det säkert inte okänt att det i dag finns en 

så kallad rehabiliteringskedja som gör att den anställde efter sex månaders 

sjukdom kommer att få sin sjukpenning indragen. Det innebär 

inte att den anställde är frisk nog att gå tillbaka i anställning, utan 



får då ställa sig till arbetsmarknadens förfogande där arbetsgivaren 

sagt upp denne på grund av hälsoskäl. För den individen är det än mer 

allvarligt att bli arbetslös eftersom antalet lediga arbeten minskar 

väsentligt när man på grund av sjukdom inte kan söka alla arbeten på 

arbetsmarknaden. 

På grund av den borgerliga regeringen har vi nu dessa regler och 

eftersom Svenskt Näringsliv anser att denna regering är den absolut 

bästa för landet borde det inte vara så svårt att lätta på plånboken för 

de personer som kommit i kläm på grund av den förda politiken. 

Man behöver inte längre vara 50 år för att bli uppsagd på grund av 

hälsoskäl i rehabiliteringskedjan. Därför är det viktigt att kvalificeringsgränsen 

för ersättning är 40 år så att den harmonierar med den 

AGB vi har i dag. 


för 

att AGB betalas ut även vid uppsägning på grund av personliga skäl/ 

hälsoskäl med samma villkor som vid arbetsbrist. 

Motion B106 


AGB – hälsoskäl 

Försäkring om avgångsbidrag (AGB) är ett skydd för att täcka fortsatta 

kostnader/utgifter vid arbetslöshet. Situationen är likvärdig för den 

som måste avsluta sin anställning på grund av hälsoskäl, likväl som på 

grund av arbetsbrist. 

Den borgerliga regeringens politik slår hårt mot dem som av hälsoskäl 

tvingas avsluta sitt arbete. Fackets försäkringar ska ge extra 

trygghet när man som mest behöver det. Facket borde inte göra någon 

skillnad på om man är fullt arbetsför eller inte när man avslutar sin 

anställning. 


för 

att villkoren i AGB utökas till att omfatta även när man avslutar sin 

anställning på grund av hälsoskäl. 

Motion B107 


Försäkring om avgångsbidrag (AGB) 

När en medlem blir uppsagd på grund av arbetsbrist, varit anställd på 

ett eller flera företag med kollektivavtal i fem år och är 40 år fyllda, kan 

man bli berättigad ett AGB-belopp. Detta gäller dock inte alla. Har man 

under femårsregeln varit anställd inom exempelvis Kommunals avtalsområde 

en del av denna tid, utfaller inte något AGB-belopp, trots att 

man varit anställd inom LO:s avtalsområde i fem år.

Givetvis är andemeningen med AGB-försäkringen att alla som uppfyller 

kraven i den ska få det extra stödet vid uppsägning på grund av 

arbetsbrist. 


för 

att en förändring görs i regelsystemet så att anställda inom samtliga 

LO-förbunds avtalsområden ska vara AGB-berättigade om regeln för 

karens är uppfylld. 

Motion B108 

Avdelning 22 Södra Sörmland, 23 Mellersta Sörmland 

Förändra AGB 

En av våra avtalsförsäkringar är avgångsbidragsförsäkringen (AGB). 

Den gäller vid uppsägning på grund av arbetsbrist och kvalifikationen 

för att omfattas av den är bland annat att man ska vara 40 år samt ha 

arbetat minst 50 månader på företag som är anslutna till försäkringen. 

Vid de uppsägningar som skett i lågkonjukturen har vi sett hur 

ålderskvalifikationen slagit orättvist. Medlemmar som börjat arbeta i 

tidig ålder och som har uppnått en anställningstid på exempelvis 20 år i 

ett och samma företag, men som inte är 40 år, har inte fått ut något från 

försäkringen. Däremot har deras arbetskamrater med väsentligt kortare 

anställningstid fått det. Orättvisan har varit uppenbar. 

Regeln om att försäkringen enbart omfattar uppsägningar på grund 

av arbetsbrist, uppfattas som alltför snäv i synsättet. Uppsägningar på 

grund av så kallad personlig arbetsbrist, oftast av hälsoskäl, har blivit 

allt vanligare i spåren av de förändrade regelverket inom sjukförsäkringslagstiftningen. 

Vi menar att det nu är dags att genomföra förändringar i försäkringen 

för att kunna möta upp ovannämnda upplevda orättvisor. 


för 

att ålderskvalifikationen tas bort i AGB-försäkringen 

att även uppsägningar på grund av hälsoskäl ska omfattas av AGBförsäkringen. 

Motion B109 


Slopa ålderskravet i AGB 

I försäkringen om avgångsbidrag (AGB) krävs det i dag att man har 

fyllt 40 år när anställningen upphör. AGB-försäkringen blir som ett ekonomiskt 

skydd för att täcka kostnader/utgifter, som våra medlemmar 

fortsätter att ha även vid arbetslöshet. Dessa kostnader har man kvar 

oavsett ålder. 




för 

att ålderskravet slopas i AGB-försäkringen utan att nuvarande villkor 

försämras. 

Motion B110 


Avtalsförsäkringens premiebefrielse 

Som det ser ut i dag är det endast den som är sjuk själv, eller föräldraledig, 

som kan få premiebefrielse. Men det finns de föräldrar som är 

hemma för vård av sjukt barn långvarigt, till exempel med barn som 

har cancer eller andra svåra sjukdomar, de faller utanför försäkringen. 


för 

att premiebefrielsen ska likställas med egen sjukdom eller föräldraledighet 

vid tillfällig vård av sjukt barn. 

Motion B111 


Premiebefrielseförsäkring vid föräldraledighet 

I dag måste du själv ansöka om premiebefrielse hos AFA när du går på 

föräldraledighet. Det missar tyvärr många medlemmar att göra. Följden 

blir att ingen avtalspensionspremie betalas under perioden de är föräldralediga. 

Vi misstänker att stora pensionsbelopp har missats på grund 

av bristfällig information om detta. Vi tycker att arbetsgivaren ska åläggas 

att lämna in uppgifter som utlöser premiebefrielseförsäkringen. 


att utreda och verka för att premiebefrielseförsäkringen hos AFA faller 

ut automatiskt vid föräldraledighet. 

Motion B112 


Premiebefrielse vid vård av sjukt barn 

I dag får man premiebefrielse vid egen sjukdom eller när man är föräldraledig. 

Föräldrar som är hemma för vård av sjukt barn faller utanför 

denna försäkring. 


för 

att tillfällig föräldrapenning likställs med egen sjukdom eller föräldraledighet 

vid premiebefrielse.

Motion B113 


Premiebefrielseförsäkring vid vård av barn 

I dag är det de som är sjuka och föräldralediga som omfattas av premiebefrielseförsäkringen. 

De som är hemma för vård av barn omfattas inte av försäkringen. 

Har man då också ett barn med svår sjukdom är premiebefrielseförsäkringen 

mycket viktig. Dessa människor är hårt drabbade ändå. 


för 

att premiebefrielsen även ska gälla vid vård av barn. 

Motion B114 


Premiebefrielse vid vård av barn 

När man är föräldraledig skyddas man av premiebefrielseförsäkringen 

från bortfall av intjänande till avtalspension. 

När man har ett eller flera barn som ofta är sjuka, eller långtidssjuka, 

har man inget skydd för bortfall av intjänande till avtalspensionen. 


för 

att premiebefrielseförsäkringen även ger skydd för bortfall av intjänande 

till avtalspension vid vård av barn. 

Motion B115 

Avdelning 7 Hälsingland, 14 Klarälven 

Premiebefrielse vid vård av barn 

Vid föräldraledighet skyddas man från bortfall i avtalspension genom 

premiebefrielseförsäkringen. När man har barn som ofta är sjuka, har 

man däremot inget sådant skydd. 


för 

att premiebefrielseförsäkringen vid vård av barn ska ge motsvarande 

skydd som vid föräldraledighet. 

Motion B116 


Premiebefrielseförsäkringen 

I dag är det endast den som själv är sjuk eller som är föräldraledig som 

kan omfattas av premiebefrielseförsäkringen. Men det finns föräldrar 



som är långvarigt hemma för vård av barn, till exempel barn som har 

cancer eller andra svåra sjukdomar. Dessa föräldrar, som redan är hårt 

drabbade, faller utanför försäkringen. Ska de straffas ytterligare på 

grund av en miss eller ett tankefel? 


för 

att premiebefrielseförsäkringen ska gälla även för dem som är hemma 

för vård av barn. 

Motion B117 


Premiebefrielseförsäkring vid havandeskapspenning 

Kvinnor som är gravida och som har ett fysiskt påfrestande arbete har 

möjlighet att få havandeskapspenning. Ett fysiskt påfrestande arbete 

kan till exempel vara ett arbete som innebär tunga lyft eller påfrestande, 

ensidiga rörelser. Man kan också ha rätt till havandeskapspenning 

om man inte får utföra arbete på grund av risker i arbetsmiljön. 

Det är Försäkringskassan som beslutar om havandeskapspenning 

ska betalas ut. Om havandeskapspenning betalas ut på grund av ett 

fysiskt påfrestande arbete, kan man få ersättning i högst 50 dagar och 

tidigast från och med den 60:e dagen före beräknad nedkomst. Har du 

däremot blivit förbjuden att fortsätta ditt arbete på grund av risker i 

arbetsmiljön betalas havandeskapspenning för varje dag som förbudet 

gäller. 

Vid sjukdom har man sjuklön från arbetsgivaren de första 14 dagarna. 

Vid fortsatt sjukskrivning får man sjukpenning från Försäkringskassan 

men har även rätt till ersättning från AFA genom avtalsgruppsjukförsäkringen 

(AGS). 

När man har sjuklön från arbetsgivaren betalade denne under 2010 

in 4,1 procent av lönen till avtalspensionen. När man är sjukskriven 

över 14 dagar och gör en anmälan till AGS så innebär det att premiebefrielseförsäkringen 

träder i kraft och betalar in pensionspremien. 

När kvinnor blir beviljade havandeskapspenning betalar ingen in 

någon pensionspremie för de dagar då de har havandeskapspenning. 


för 

att premieförsäkringen även ska gälla när havandeskapspenning 

gäller.

Motion B118 


Havandeskapspenning 

I dag omfattar premiebefrielsen den som är sjuk eller föräldraledig, 

men tiden med havandeskapspenning omfattas inte. Försäkringen träder 

in vid sjukdom eller föräldraledighet och betalar pensionspremien, 

men premiebefrielsen gäller inte vid tjänstledighet med havandeskapspenning. 

Vi anser att premiebefrielsen även ska gälla vid detta tillfälle, med 

anledning av att vederbörande inte anses vara arbetsför. Detta kan likställas 

med försäkringens omfattning vid sjukdom. 


för 

att även havandeskapspenning ska omfattas av premiebefrielseförsäkringen. 

Motion B119 


Avtalspension 

Under krisen och därmed följande nedgång på börsen – som sedermera 

blev en uppgång – har många av våra medlemmar hört av sig och varit 

bekymrade över sin avtalspension. De menar att vi måste vara rädda 

om de kronor vi får när vi blir pensionärer. 

Med dagens system, när arbetsgivaren betalar in avtalspension en 

gång om året, kan den enskilde bli lidande. Lika självklart som att arbetsgivaren 

betalar ut lön och sociala avgifter varje månad, lika självklart 

borde det också vara med avtalspensionen. 


för 

att arbetsgivaren betalar in avtalspension varje månad. 

Motion B120 


Avtalspension 

I dag betalas avtalspensionen endast in en gång om året, vilket kan 

få ekonomiska konsekvenser för den enskilde medlemmen, med lägre 

pension som följd. 

Arbetsgivarna betalar in sociala avgifter och betalar ut lön varje månad, 

så borde även avtalspensionen fungera. 


för 

att arbetsgivaren betalar in avtalspensionen varje månad. 



Motion B121 


Avtalspension 

I våra kollektivavtal finns regleringar om en årlig avsättning till Avtalspension 

SAF-LO. Alla medlemmar får inte ta del av avtalspensionsinsättning, 

bland annat de som väljer att jobba kvar efter 65 år. 

För att avtalspensionen ska fortsätta att betalas in, krävs en överenskommelse 

mellan arbetstagare och arbetsgivare, något som många inte 

känner till. Ingen ska förlora insättningen till avtalspensionen. 


för 

att avtalspensionen betalas in så länge man har anställning efter 65 

år 

att avtalspension inbetalas från det år man fyller 21. 

Motion B122 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 7 Hälsingland 

Beräkningsgrund avtalspension 

Det krävs en bättre beräkningsgrund gällande inbetalningarna för Avtalspension 

SAF-LO och livsarbetstidspremien (LP). 

Inkomster som inte räknas med utanför ordinarie arbetstid är exempelvis 

beredskap, reseersättning och övertid. Vi måste få en likartad 

beräkningsgrund för båda pensionsinbetalningarna. 


för 

att all inkomst, även den utanför ordinarie arbetstid, ska vara beräkningsgrundad 

i Avtalspension SAF-LO 

att all inkomst, även den utanför ordinarie arbetstid, ska vara beräkningsgrundad 

i livsarbetstidspremien LP. 

Motion B123 


Premiebefrielseförsäkring för livsarbetstidspremien (LP) 

I Avtalspension SAF-LO finns en premiebefrielseförsäkring för dem som 

blir långtidssjuka och föräldralediga. I dag saknas en premiebefrielse 

för LP. Detta innebär att medlemmar som är långtidssjuka och föräldralediga 

missgynnas. 


för 

att Stål- och metallavtalet tillförs en premiebefrielseförsäkring för 

livsarbetstidspremien (LP).

Motion B124 


Premiebefrielseförsäkring för livsarbetstidspremie (LP) inom Stål- och 

metallavtalet 

I avtalspensionen finns i dag en premiebefrielseförsäkring för dem 

som blir långtidssjuka samt de som är föräldralediga. I LP som finns i 

Stål- och metallavtalet saknas en premiebefrielseförsäkring i dag. Detta 

innebär att kvinnorna – som oftast är hemma med barnen – missgynnas 

i systemet och att arbetsgivaren kommer lindrigare undan än det som 

är framförhandlat. 


för 

att Stål- och metallavtalet tillförs en premiebefrielseförsäkring. 

Motion B125 


Premiebefrielseförsäkring för LP 

I Avtalspension SAF-LO finns en premiebefrielseförsäkring för dem som 

blir långtidssjuka och föräldralediga. 

I dag saknas en premiebefrielse för livsarbetstidspremien (LP). Detta 

innebär att medlemmar som är långtidssjuka och föräldralediga missgynnas. 


för 

att Stål- och metallavtalet tillförs en premiebefrielseförsäkring för 

livsarbetstidspremien (LP). 





Cecilia Ölund, 3 Norra Västerbotten 


Marie Olsson, 27 Östra Skaraborg 

Kent-Ove Dahlqvist, 34 Sjuhärad 

Tomas Svanberg, 30 Bohuslän-Dal 





Annika Nilsson, förbundskontoret 

Rosalie Andersson, förbundskontoret 




Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B85–B125, utom B102 

4:e att-satsen. 

Annika Josefsons förslag om bifall till motion B90. 

Cecilia Ölunds förslag om bifall till motion B92. 

Marie Olssons förslag om bifall till motion B100. 

Camilla Johanssons och Marie Olssons förslag om bifall till motion B101 

1:a att-satsen. 

Tomas Svanbergs förslag om bifall till motion B105. 

Morteza Rajabions förslag om bifall till motion B106. 

Christer Erikssons förslag att motionerna B110–B116 överlämnas till 

avtalsrådet. 

Monica Enarssons förslag om bifall till motion B113 samt tilläggsyrkande 

att motionen sänds till LO för att utreda eventuella administrativa 

problem och hitta lösningar på dessa. 

Kjell Perssons förslag om bifall till motion B115. 

Kent-Ove Dahlqvists förslag om bifall till motion B120. 

Tomas Karlssons förslag om bifall till motion B123. 

Veli-Pekka Säikkäläs ändringsförslag att motionerna B110–B116 överlämnas 


Annika Nilssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna B90, B92, B105, B106, B120 och B123 

Rosalie Anderssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B100, B101, B113 och B115. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B85–B125, 

utom B102 4:e att-satsen, i de delar där inga motförslag förelåg, inklusive 

Veli-Pekka Säikkälas ändringsförslag att motionerna B110– 

B116 överlämnas till avtalsrådet 

att bifalla förbundsstyrelsens förslag till utlåtande över motionerna 

B90, B92, B100, B105, B106, B120 och B123


B101 1:a att-satsen. 


Kjell Persson, 7 Hälsingland, återtog under debatten sitt förslag om bifall till motion 

B115. 

Monica Enarsson, 10 MittDalarna, återtog under debatten sitt förslag om bifall till motion 

B113 och sitt tilläggsförslag. 

Votering avseende motion B101 1:a att-satsen begärdes av Veli-Pekka Säikkälä, förbundsstyrelsen. 

Utlåtande 

Hållbart arbete – motionerna B126–B146 

Hållbart arbete summerar IF Metalls arbete för varje enskild medlems 

utveckling i arbetslivet. Hållbart arbete ska ses sammanhållet 

och ge mening och sammanhang till ett stort antal insatser som dagligen 

sker på industriarbetsplatserna. 

I centrum står vårt fackliga arbete som syftar till att skapa alternativ 

till det detalj- och toppstyrda arbetets utarmande effekter på 

människor. Det handlar om bättre sätt att organisera arbetet, betydelsen 

av kompetensutveckling och en god arbetsmiljö. Arbetets 

organisering ska främja jämställdhet och göra det lättare att förena 

yrkesarbete med hem och familj. Till det behövs stöd av lönesystem 

som främjar utveckling i arbetet och jämställdhet och samtidigt medverkar 

till ökad produktivitet. 

Industrin ska vara en attraktiv framtidssektor dit unga människor 

söker sig och vill arbeta. Framtidens arbetskraft ska ha kompetens 

och flexibilitet för att klara ett brett arbetsinnehåll och snabba 

omställningar i produktionen. För att unga människor ska vilja 

investera sitt arbetsliv i industrin krävs att det finns en strategi för 

hur varje yrkesarbetares förutsättningar bäst tas till vara. 

I augusti 2008 antog förbundsstyrelsen Hållbart arbete – en plattform 

för utveckling av arbetsorganisationen. Den utgör grunden för 

förbundets strategi om hur arbetet med dessa frågor ska bedrivas. 

Plattformen tar sin utgångspunkt i de enskilda arbetsplatserna. Det 

är de lokala förutsättningarna som avgör vilka insatser som behövs 

för att förena de två perspektiven – varje enskild medlems utveckling 

och industriarbetsplatsernas behov av att utveckla produktivitet och 

konkurrenskraft. 

För att omsätta plattformen i praktiken måste vi aktivt arbeta 

för att öka kunskapen hos medlemmar och förtroendevalda om vilka 

verktyg som finns och hur de kan användas. 

Inflytande över företagens beslutsprocess 

I motion B126 föreslås att lagar och avtal förbättras så att den enskilde 

och den fackliga organisationen ges mer inflytande i företagens 

beslutsprocesser. 



Ökat inflytande tillhör de grundläggande fackliga kraven och är 

något som förbundet ständigt arbetar med. De vägar till inflytande 

vi som fackförening har är lagen om medbestämmande i arbetslivet 

(MBL), arbetsmiljölagen, Utvecklingsavtalet, lagen om styrelserepresentation 

och kollektivavtalen. Dessa lagar och avtal anger förutsättningar 

för reellt inflytande både för den fackliga organisationen och 

för den enskilde. 

Reellt inflytande över beslutsprocesser kräver emellertid att vi 

använder de lagar och avtal som finns tillgängliga. I den centrala 

förbundskursen Hållbart arbete finns ett avsnitt som behandlar vilka 

verktyg vi har för att utöva inflytande. I syfte att ytterligare öka 

kunskaperna om de verktyg vi har och hur de kan användas, förbättras 

kontinuerligt de utbildningar som förbundet anordnar på detta 

område. 


Utbildning till och i industrin 

Kunskap och kompetens blir allt viktigare för att svenska företag 

ska bli vinnare på en världsmarknad där konkurrensen är stenhård. 

Detta gör att kraven på industriarbetarnas kompetens ökar. 

Motion B127 lyfter fram behovet av ett delat ansvar mellan staten, 

arbetsgivarna och de fackliga organisationerna för att förbättra 

de anställdas möjligheter att få tillgång till kompetensutveckling. 

Förbundsstyrelsen delar den uppfattningen – samtliga parter blir 

vinnare genom ökad kunskap och kompetens – och ser därför gärna 

någon form av kollektiv kompetensförsäkring med delat ansvar. 

Olika former av kompetenssparande har tidigare diskuterats, men 

har hittills inte kunnat genomföras eftersom de inte kunnat uppfylla 

samtliga behov och varit alltför tekniskt komplicerade. I samband 

med förra avtalsrörelsen tog IF Metall emellertid initiativ till att på 

nytt, tillsammans med våra motparter, utreda möjligheten att införa 

någon form av kompetenskonton. Utredningen beräknas vara klar 

under våren 2011. 


Motion B128 tar upp vikten av kompetens kring Hållbart arbete 

hos förbundets ombudsmän. 

För IF Metall är Hållbart arbete en strategisk fråga och förbundsstyrelsen 

delar uppfattningen att såväl centrala som lokala ombudsmän 

bör ha mycket goda kunskaper på detta område. 


Principer för Hållbart arbete 

I motionerna B129–B134 föreslås att kongressen ska anta vissa principer 

som utgångspunkt för vad som ska ingå i begreppet Hållbart 

arbete. 

Förbundets satsning på Hållbart arbete är en vidareutveckling av 

det som hos Industrifacket kallades Det utvecklande arbetet och hos

Metall Det goda arbetet. När de tidigare förbundens arbete utvärderades 

drog IF Metall slutsatsen att förbunden ofta hade haft en något 

för stelbent syn i frågor rörande hur arbetet skulle organiseras, principer 

i fråga om arbetsorganisation, grupporganisation m.m. 

I augusti 2008 antog förbundsstyrelsen Hållbart arbete – en 

plattform för utveckling av arbetsorganisationen. Utifrån denna har 

förbundet sedan byggt upp en strategi för hur arbetet med dessa 

frågor ska bedrivas. Plattformen bygger på att man måste utgå från 

de lokala förutsättningarna för att bygga en arbetsorganisation som 

passar det lokala företaget och dess anställda. I plattformen finns 

tio utgångspunkter för Hållbart arbete. Förbundsstyrelsen anser att 

dessa tio utgångspunkter täcker in det som föreslås i motionerna. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna B129–B134 anses 

beaktade. 

Motion B135 1:a–6:e att-satserna handlar om hur medlemmars 

och förtroendevaldas inflytande på arbetsplatserna kan stärkas. Det 

är särskilt angeläget i frågor som har betydelse för produktionens 

utveckling samt medlemmarnas arbetsinnehåll och möjlighet till 

utveckling i arbetet. Motionen syftar till att lyfta fram och öka kunskapen 

hos förtroendevalda om Utvecklingsavtalet, Kompetensutvecklingsavtalet 

och Belastningsskadeavtalet, som alla ger stöd för 

fackligt inflytande om de aktivt tillämpas på arbetsplatserna. 

Förbundsstyrelsen ser det som strategiskt viktigt att öka kunskaperna 

hos våra förtroendevalda om de verktyg som stödjer utvecklingen 

till ett hållbart arbete. 

I motion B135 7:e att-satsen föreslås att Kompetensutvecklingsavtalet 

bör tillföras ett materiellt värde i pengar eller tid. 

Att-satsen innehåller krav på förändring av avtalet och föreslås 

därför överlämnas till avtalsrådet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion B135 1:a–6:e 

att-satserna och att motion B135 7:e att-satsen överlämnas till avtalsrådet. 

Motionerna B136 och B137 tar upp det faktum att man på många 

håll ser en utveckling mot ett alltmer styrt och bundet arbete med 

begränsat arbetsinnehåll. Man menar att förtroendevalda behöver 

nya verktyg för att försvara ett bra arbetsinnehåll med goda utvecklingsmöjligheter 

för våra medlemmar. Motionerna innehåller därmed 

krav på förändringar i avtalen som bör prioriteras bland andra 




Tidmätning 

Motion B138 tar upp frågan om att avtalsreglera möjligheten att 

genom tidmätning, klockstudier eller MTM-baserade mätsystem fastställa 

arbetstakt och arbetsbelastning för anställda och därigenom 

möjliggöra reglering av arbetstakten eller hur hårt en anställd får belastas 

i arbetet. Motionen innehåller krav på förändringar av avtalen. 




avtalsrådet. 

Kompetens 

Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) gäller som förutsättning 

för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga 

kvalifikationer för det fortsatta arbetet. 

Förbundsstyrelsen anser att kompetensutveckling är nyckeln till 

en reell anställningstrygghet. Om arbetsgivaren ensidigt ges rätten 

att välja ut vilka anställda som ska få del av kompetensutvecklingen, 

blir det i förlängningen också arbetsgivaren som ensidigt bestämmer 

vilka som ska sägas upp vid en driftsinskränkning. Förbundsstyrelsens 

principiella inställning är att kompetensutveckling därför är en 

oerhört viktig fråga för den fackliga organisationen. 

I motion B139 föreslås att en arbetsgivare, för att kunna hävda 

kompetensbrist vid uppsägning på grund av arbetsbrist, måste visa 

att företaget har givit individerna möjlighet till kompetensutveckling. 

Motionen får uppfattas som att en ändring i LAS avses. En sådan 

förändring skulle kräva omfattande följdförändringar avseende 

sanktioner; ska en arbetsgivares bristande bevisning avseende 

möjligheter till kompetensutveckling innebära att arbetsbrist inte 

föreligger, eller är det endast att anse som turordningsbrott? 

22 § LAS säger att en förutsättning för att få företräde till fortsatt 

anställning är att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer 

för det fortsatta arbetet. Denna skrivning i lagen ska tolkas som att 

arbetstagaren inom rimlig tid kan lära sig de arbetsuppgifter som 

finns kvar efter en neddragning. Att hävda att uteblivna möjligheter 

till kompetensutveckling ger förtur till fortsatt anställning skulle i 

ett extremfall kunna innebära att företaget förlorar viktig kompetens 

under överskådlig tid. Detta skulle kunna äventyra företagets fortlevnad. 

I 2004 års avtalsrörelse förde Facken inom industrin fram detta 

som ett avtalskrav. Kravet mynnade ut i partsgemensamma arbetsgrupper 

som skulle titta på hur kompetensutveckling kan bedrivas i 

företagen. 

Kollektivavtalens regler om kompetensutveckling är ett verktyg 

för klubben. Frågan om kompetensutveckling måste bedrivas kontinuerligt 

och strukturerat av den lokala fackliga organisationen. I 

våra avtal finns regler som innebär att alla anställda har rätt till en 

individuell utvecklingsplan Om klubben har drivit frågan om kompetensutveckling 

för sina medlemmar och detta finns dokumenterat 

i protokoll, blir eventuella förhandlingar om övertalighet lättare att 

genomföra. Det är emellertid för sent att hävda uteblivna möjligheter 

till kompetensutveckling först vid en förhandling om övertalighet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion B139 anses beaktad.

Omställningsstöd 

I motion B140 föreslås att en överenskommelse träffas mellan arbetsmarknadens 

parter och staten för att skapa en kompletterande omställnings- 

och rehabiliteringsförsäkring eller en fond för personer 

som drabbas av ohälsa. 

I avtalsrörelsen 2009/2010 ställde vi ett avtalskrav som innebar 

att industrins parter borde träffa ett rehabiliteringsavtal. Syftet med 

avtalet och en förstärkt rådgivning var att, vid behov, tidigt få i gång 

en rehabiliteringsprocess som återinför den sjuke i arbete. Rehabiliteringsavtalet 

ska ge de lokala parterna rätt att påkalla ett särskilt 

rehabiliteringsstöd – förstärkt rådgivning. 

Avtalskraven resulterade i att alla parter inom industrin blev 

överens om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att följa utvecklingen 

av det statliga bidraget till företagshälsovården och att 

arrangera ett antal seminarier i syfte att bland annat öka kunskaperna 

om rehabliteringsprocessen. 


avtalsrådet. 

I motionerna B141–B143 föreslås att villkoren för omställningsstödet 

utökas så att även uppsagda på grund av hälsoskäl omfattas. 

I motion B143 föreslås även att förbundet verkar för en omställningsförsäkring 

vid sjukdom för IF Metalls medlemmar. 

I avtalsrörelsen 2009/2010 ställde IF Metall krav om att även uppsagda 

på grund av hälsoskäl ska omfattas av villkoren för omställningsstödet. 

Vi fick inte igenom våra krav den gången. 



I motion B144 föreslås att omställningsavtalets regelverk ses över 

så att pengarna i omställningsavtalet kan användas bredare med 

korta utbildningar för varje individ eller grupp och att IF Metall tillsammans 

med andra förbund ska driva omställningsavtalet i ett icke 

vinstdrivande syfte. 

Vi har gemensamt inom LO-förbunden valt att konkurrensutsätta 

TSL-verksamheten genom att de lokala parterna upphandlar en leverantör 

som ska ombesörja omställningsstödet. Det gör att förbundsstyrelsen 

inte ser det som rimligt att få till stånd villkor i avtalet som 

säger att leverantörerna inte ska kunna tjäna pengar på omställning. 

Mot bakgrund av kommande avtalsrörelse bör motion B144 1:a 

att-satsen överlämnas till avtalsrådet för prioritering bland andra 



överlämnas till avtalsrådet och att motion B144 2:a att-satsen avslås. 

I motion B145 föreslås att det bildas fackligt ägda TSL-leverantörer 

och att LO:s styrelse ska driva frågan om att bilda fackligt ägda 

TSL-leverantörer. 

I dag finns cirka 80 olika leverantörer/outplacementföretag som 

har samarbetsavtal med TSL. Det finns i dag inget som hindrar att 

avdelningar inom IF Metall tillsammans med andra förbund startar 



outplacementföretag om medlemmarna vill det. Förbundsstyrelsen 

anser dock inte att det är förbundets uppgift att driva denna fråga. 



I motion B146 föreslås att expertstöd ska finns inom förbundet till 

stöd för klubbar och lokala ombud vid upphandling av omställningsstöd. 

Omställningsavtalet har nu funnits sedan den 1 september 2004. 

På IF Metalls avdelningar finns lokalombudsmän som har stor 

erfarenhet av upphandling av leverantörer inom TSL-systemet. På 

förbundskontoret finns en ombudsman som har avtalsansvar för omställningsavtalet. 

Det finns också resurser i form av personal på TSL 

som våra klubbar och avdelningar kan vända sig till. 



att bifalla motionerna B128 och B135 1:a–6:e att-satserna 

att anse motionerna B126, B127, B129–B134, B139, B145 1:a attsatsen 

och B146 beaktade 

att överlämna motionerna B135 7:e att-satsen, B136–B138, B140– 

B143 och B144 1:a att-satsen till avtalsrådet 

att avslå motionerna B144 2:a att-satsen och B145 2:a att-satsen. 

Hållbart arbete – motionerna B126–B146 

Motion B126 

Avdelning 24 Norra Östergötland, 25 Mellersta Östergötland, 26 Västra Öster-götland, 31 Norra 

Kalmar län, 32 Höglandet, 33 Vätterbygden, 38 Mellersta Kalmar län, 39 Östbo, 40 Västbo, 

41 Kalmarsund, 42 Östra Kronoberg, 43 Västra Kronoberg 

Ökat inflytande på våra arbetsplatser 

Arbetsgivarna har under en längre tid flyttat fram sina positioner mot 

att få eget bestämmande över frågor som rör kollektivavtalet. Hela 

tiden hänvisar de till att ”Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet”. En 

del av orsakerna till maktförskjutningen beror på att avtalen har försämrats, 

verkligheten har förändrats och rättsläget försvagats. Detta 

gör att arbetssituationen för många känns hopplös. 

Exempelvis har anställningstiderna blivit kortare genom att det 

öppnas upp för inhyrning och visstidsanställningar. Detta skapar stor 

otrygghet hos både den enskilde och samhället i stort. Inte minst unga 

människor har på grund av detta svårt att etablera sig på arbetsmarknaden 

och komma in i LAS-systemet. 

Arbetsorganisationerna förändras till att färre personer utför fler 

arbetscykler på kortare takttider, vilket i många fall har inneburit att 

arbetsinnehållet har minskat. Detta medför att kroppen tar stryk och 

arbetsskador, som är svåra att få godkända, utvecklas. Forskning visar

att våra hjärnor behöver stimulans, vilket ofta uteblir när arbetsuppgifterna 

är monotona. Detta i sin tur kan utveckla depressioner. 

Planeringen av fritiden försvåras genom att arbetsgivaren kan beordra 

övertid med kort varsel eller genom att kroppen har ont och 

säger ifrån. Denna situation kan undvikas genom att de fackliga representanterna 

gemensamt med de anställda får inflytande över arbetsplatsernas 

utformning och hur produktionen läggs upp. 

När inflytandet över arbetsplatsen minskar kan det vara svårt att 

hålla det fackliga arbetet vid liv. Det kan upplevas som att facket inte 

kan påverka. 


för 

att förbättra lagar och avtal så att den enskilde liksom den fackliga 

organisationen ges mer inflytande i företagens beslutsprocesser. 

Motion B127 

Avdelning 23 Mellersta Sörmland 

Stärk utbildningarna till och i industrin 

En framtidsfråga för vårt svenska samhälle är frågan om industrins 

vidmakthållande, utveckling och långsiktiga produktivitet. 

Det är inte endast en fråga om jobben för oss inom industrin, utan 

också om hur vi ska kunna bygga ett välfärdssamhälle, med en bra försörjning 

av de kostnader detta samhälle för med sig med god vård, skola 

och omsorg. 

Vi behöver ökade förutsättningar för de fackliga kontakterna med 

barn- och ungdomsskolor i vår närhet. Vi behöver det också för att 

skapa förutsättningar för utbildning och förkovran i våra yrken; både 

medan vi är i arbete, genom kompetensutveckling, men även för att 

underlätta finansiering av nödvändig kompetensförstärkning, eller omskolning 

mellan arbeten. 

Det finns ett mycket stort behov av att återuppta det tidigare förslaget 

i trepartsförhandlingar (fack, arbetsgivare och regering), om en 

gemensam finansiering av individuella utbildningskonton. 


att på nytt ta upp förslaget om individuella utbildningskonton i förhandlingar 

med arbetsgivarna och med regeringen. 

Motion B128 


Utbildning av professionella rådgivare för Hållbart arbete 

IF Metalls ombudsmän – centralt och lokalt – måste vara rätt utbildade. 

När företagen aviserar förändringar är avsikten att klubbarna ska 

få professionell rådgivning och hjälp av våra ombudsmän; IF Metalls 

egna ”konsulter” inom följande områden: 



• organisationsstrukturer 

• produktionssystem 

• flöden och layout 

• arbetsorganisation 

• utbildningar 

• ledarskap 

• lönesystem. 

Behovet är stort, många klubbar har känslan av otillräcklighet och tillkortakommanden 

och man blir lätt ”gisslan”. Detta förutsätter att våra 

ombudsmän får en nödvändig och omfattande utbildning inom dessa 

områden. 

Framtidens industriarbete kräver en fackförening som behärskar 

och dominerar de nya arbetsplatsfrågorna. Precis som man en gång 

behärskade och dominerade ackordsystemet. Det ingav respekt och förtroende 

från både medlemmar och arbetsgivare. 

”Hur väl IF Metall lyckas inom dessa områden avgör medlemmarnas 

fortsatta förtroende för – och behovet av – en fackförening.” 

Detta ska ses som ett led i förverkligandet av Hållbart arbete i framtidens 

industriföretag. 


att utarbeta nödvändiga utbildningar inom Hållbart arbete som leder 

till att vi kan få professionell rådgivning av våra ombudsmän, både 

centralt och lokalt. 

Motion B129 


Hållbart arbete 

Hållbart arbete måste ha ett attraktivt och dynamiskt innehåll samtidigt 

som det ger industriarbetet en högre status och motsvarande lön. 

Strävan efter rationell produktion måste bejakas och ska genomföras 

med en förankring i och medverkan från de fackliga organisationerna. 

IF Metall har både ambition och kunskap att forma kraven för morgondagens 

arbetsplatser. 

Förslag på principer för Hållbart arbete: 

1. Autonomi i arbetet – De anställda ska ha kontroll över eget 

arbete att själva kunna påverka och ta rätt beslut. 

2. Aktivt delta i målformuleringsprocessen och ta ansvar för 

resultatet. 

3. Utvecklas i det manuella arbetet både på bredd och djup. 

4. Ha kontakt med kunder och leverantörer. 

5. Kontrakt om individuell utveckling efter egen takt. 

6. Lönesystem som objektivt belönar kunskaper och färdigheter. 

7. Utveckling i arbetet är lika med utveckling i lön.

8. Ingå i nätverk med andra kategorier anställda inom företaget. 

9. En arbetsmiljö utan risk för ohälsa och olycksfall. 

10. Jämställda arbetsplatser utan åtskillnad eller diskriminering. 

Därmed föreslår vi en arbetsorganisation som successivt omfördelar 

ansvar och befogenheter, till dem som arbetar längst ut i organisationen, 

samt organiserar arbetet i kundstyrda produktionsgrupper med 

roterande ledarskap och funktionsansvar. 

”Därför kommer utveckling och lön på lika villkor att omfatta alla 

som vill och kan.” 

För detta behövs strategiska och strukturerade utbildningar, som 

leder till mer än ”goda medarbetare”. Vi ska bli något mer, något som bidrar 

till företagens rationaliseringsprocesser och samtidigt ger industriarbetarna 

den status och lön de förtjänar. Exempel på tidigare nämnda 

funktionsansvar kan vara planerings-, kvalitets-, produktions-, personal-, 

ekonomi- och budget- samt skydds- och miljöansvar. Detta medför 

en integrerad produktion, där fler arbetar och producerar och färre som 

beslutar och bestämmer över andra. 

”En rationell produktion kräver motiverade och engagerade anställda.” 

Till detta fordras heltäckande, mätbara och accepterade lönesystem, 

som belönar lärande och utveckling av självständiga anställda. Lönesystemet 

ska också stimulera utveckling av produkter och processer. 

”Aktivt deltagande i förbättringsverksamheten måste löna sig för alla.” 

Det avgörande för Hållbart arbete är att industriarbetarna är de 

som står för kundtillfredsställelsen, produkter och varor levereras på 

utlovad tid, i rätt antal och till överenskommen kvalitet, hela tiden med 

strävan mot kortare leveranstider. 

”Allt ska avspegla sig i industriarbetarnas ökade betydelse för produktionsresultatet.” 

Strävan efter rationell produktion och Hållbart arbete behöver gemensamma 

mål. 

Det är framför allt fem faktorer som visat sig vara av största betydelse 

för upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön och därmed 

stödjer psykiskt välbefinnande och en hög arbetstillfredsställelse. 

Förslag på mål för Hållbart arbete: 

1. Positivt arbetsledningsklimat – Ett gott och förtroendefullt samarbetsklimat 

mellan arbetsledning och underställd personal. 

2. God arbetsgemenskap – Det bör finnas förutsättningar för bra trivsel 

och kontakt med arbetskamraterna. 

3. En ”lagom” arbetsbelastning – Arbetsbelastningen bör vara utmanande 

men hanterbar, dvs. varken fysiska eller psykiska underkrav 

eller överkrav. 

4. Egenkontroll i arbetet – Möjligheter att inom ramen för kunders krav 

och behov själva styra arbetstakten och sättet att utföra det egna 

arbetet. 

5. Stimulans från själva arbetet – Arbetet i sig självt bör stimulera 

utövarna och deras förmåga att använda och utveckla sina anlag och 

kunskaper samt lära sig nya saker. 



När vi med insikt om dessa faktorer själva upplever att de motsvarar 

våra arbetsplatser kan vi påstå att vi har ”hållbara arbeten”. 

”Detta är vad svensk industri och deras anställda behöver i en allt 

mer hårdnande global konkurrens.” 


att anta och ställa sig bakom principen Autonomi i arbetet – De anställda 

ska ha kontroll över eget arbete för att själva kunna påverka 

och ta rätt beslut 

att anta och ställa sig bakom principen att de anställda aktivt ska 

delta i målformuleringsprocessen och ta ansvar för resultatet 

att anta och ställa sig bakom principen att de anställda ska utvecklas 

i det manuella arbetet både på bredd och djup 

att anta och ställa sig bakom principen att de anställda ska ha kontakt 

med kunder och leverantörer 

att anta och ställa sig bakom principen att de anställda ska ha kontrakt 

om individuell utveckling efter egen takt 

att anta och ställa sig bakom principen lönesystem som objektivt 

belönar kunskap och färdigheter 

att anta och ställa sig bakom principen om att utveckling i arbetet är 

lika med utveckling i lön 

att anta och ställa sig bakom principen att de anställda ska ingå i 

nätverk med andra kategorier anställda inom företaget 

att anta och ställa sig bakom principen om en arbetsmiljö utan risk 

för ohälsa och olycksfall 

att anta och ställa sig bakom principen om jämställda arbetsplatser 

utan åtskillnad eller diskriminering. 

Motion B130 


Hållbart arbete – mål 








1. Autonomi i arbetet – De anställda ska ha kontroll över eget arbete 

att själva kunna påverka och ta rätt beslut. 

2. Aktivt delta i målformuleringsprocessen och ta ansvar för 

resultatet.





7. Utveckling i arbetet är lika med utveckling i lön. 





ansvar och befogenheter till dem som arbetar längst ut i organisationen 

samt organiserar arbetet i kundstyrda produktionsgrupper med roterande 

ledarskap och funktionsansvar. 




leder till mer än ”goda medarbetare”. Vi ska bli något mer, något som 

bidrar till företagens rationaliseringsprocesser och samtidigt ger industriarbetarna 

den status och lön de förtjänar. Exempel på tidigare 

nämnda funktionsansvar kan vara planerings-, kvalitets-, produktions-, 

personal-, ekonomi- och budget- samt skydds- och miljöansvar. 

Detta medför en integrerad produktion, där fler arbetar och producerar 

och färre som beslutar och bestämmer över andra. 












mål. 
















arbetet. 









att anta och ställa sig bakom vikten av positivt arbetsledningsklimat, 

med gott och förtroendefullt samarbetsklimat mellan arbetsledning 

och underställd personal 

att anta och ställa sig bakom vikten av god arbetsgemenskap, där det 

finns förutsättningar för bra trivsel och god kontakt med arbetskamraterna 

att anta och ställa sig bakom vikten av en ”lagom” arbetsbelastning, 

där arbetsbelastningen bör vara utmanande men hanterbar, med 

vare sig fysiska eller psykiska underkrav eller överkrav 

att anta och ställa sig bakom möjligheten till egenkontroll i arbetet, 

där det finns möjligheter att inom ramen för kunders krav och behov 

själva styra arbetstakten och sättet att utföra det egna arbetet 

att anta och ställa sig bakom vikten av stimulans från själva arbetet, 

där arbetet i sig självt stimulerar utövarna och deras förmåga att 

använda och utveckla sina anlag och kunskaper, samt lära sig nya 

saker. 

Motion B131 


Hållbart arbete – arbetsorganisation 










2. Aktivt delta i målformuleringsprocessen och ta ansvar för resultatet. 

3. Utvecklas i det manuella arbetet både på bredd och djup.




















Detta medför en integrerad produktion, där fler arbetar och producerar 













mål. 
















arbetet. 









att anta idén om en arbetsorganisation som successivt omfördelar ansvar 

och befogenheter till dem som arbetar längst ut i organisationen 

att anta idén om att arbetet organiseras i kundstyrda produktionsgrupper 

med roterande ledarskap och funktionsansvar. 

Motion B132 


Hållbart arbete – utbildning 
























som vill och kan.”







Detta medför en integrerad produktion där fler arbetar och producerar 













mål. 














arbetet. 









att uttala vikten av strukturerade utbildningar som stödjer arbetsorganisationsutveckling. 



Motion B133 


Hållbart arbete – lönesystem 




















ansvar och befogenheter till dem som arbetar längst ut i organisationen, 





För detta behövs strategiska och strukturerade utbildningar som 

















”Allt ska avspegla sig i industriarbetarnas ökade betydelse för produktionsresultatet.”


mål. 














arbetet. 









att anta inriktningen om att det fordras heltäckande, mätbara och 

accepterade lönesystem för arbetsorganisationsutveckling 

att lönesystem som belönar lärande och utveckling av självständiga 

anställda krävs 

att lönesystemet också ska stimulera utveckling av produkter och 

processer. 

Motion B134 


Hållbart arbete – integrerad produktion 






















ansvar och befogenheter till dem som arbetar längst ut i organisationen, 

samt organiserar arbetet i kundstyrda produktionsgrupper med roterande 

ledarskap och funktionsansvar. 






















mål. 





1. Positivt arbetsledningsklimat, ett gott och förtroendefullt samarbetsklimat 


2. God arbetsgemenskap, det bör finnas förutsättningar för bra trivsel 

och kontakt med arbetskamraterna.

3. En ”lagom” arbetsbelastning, arbetsbelastningen bör vara utmanande 

men hanterbar, dvs. varken fysiska eller psykiska underkrav eller 

överkrav. 

4. Egenkontroll i arbetet, möjligheter att inom ramen för kunders krav 


arbetet. 

5. Stimulans från själva arbetet, arbetet i sig självt bör stimulera utövarna 

och deras förmåga att använda och utveckla sina anlag och 







att ställa sig bakom tanken på så kallad integrerad produktion, där 

fler arbetar och producerar och färre beslutar och bestämmer över 

andra. 

Motion B135 


Utveckla arbetsplatserna 

Utvecklingen på våra arbetsplatser när det gäller medlemmars och 

förtroendevaldas inflytande på arbetsplatsen har sedan mitten av 

1990-talet gått i fel riktning. Detta gäller särskilt frågor som har betydelse 

för produktionens utveckling, medlemmarnas arbetsinnehåll och 

möjligheter till utveckling i arbetet. Detta tydliggörs bland annat i våra 

egna undersökningar likväl som i andras. Enformigt och starkt styrt 

arbete blir alltmer vardag för våra medlemmar med små möjligheter 

till utveckling och stora risker för förslitning och utslagning. 

Vi möter också en alltmer tuff inställning från våra lokala motparter, 

där viljan att lyssna på medlemmar och förtroendevalda – inför 

och i förändringsarbetet kring produktionssystem, arbetsorganisation, 

arbetsinnehåll, egeninflytande och möjligheter till utveckling – sjunker 

för var dag som går. 

Vi har, sedan lång tid, tre avtal som fallit i glömska och som vi vill 

att förbundet lyfter fram och ökar kunskapen om och tillämpningen av, 

nämligen Utvecklingsavtalet, Kompetensutvecklingsavtalet och Belastningsskadeavtalet. 

Avtalen träffades i början av 1980-talet respektive 

början av 1990-talet och har hunnit falla i glömska. Återstår gör förmodligen 

bara de fem timmarnas ”UVA-tid” för facklig information på 

arbetstid och möjligheten till löntagarkonsult i Utvecklingsavtalet, dvs. 

det materiella innehållet. 

Avtalen, framför allt Utvecklingsavtalet, innehåller dock viktiga 

skrivningar kring parternas gemensamma uppfattning kring områden 

som målen för utvecklingen i företagen, arbetsorganisation, teknisk 



utveckling, företagets ekonomi och resursfrågor och medbestämmandets 

former. 

Alla medlemmars rätt till en individuell utvecklingsplan finns i 

Kompetensutvecklingsavtalet och regler om undersökning/kartläggning 

och åtgärdsprogram mot belastningsskador och ensidigt arbete finns i 

Belastningsskadeavtalet (med hänvisning och koppling till UVA). 

Även om avtalens skrivningar skulle kunna vara tydligare kring våra 

medlemmars rättigheter och att det saknas visst materiellt innehåll, 

har vi under alltför lång tid avstått från en djupare diskussion kring 

hur vi kan använda oss av dessa verktyg för att åstadkomma förbättringar 

för våra medlemmar ute på arbetsplatserna. Vi saknar också en 

diskussion ute på våra arbetsplatser med våra motparter om vad de 

gemensamma skrivningarna står för och ett tydligt stöd från centralt 

håll i denna diskussion. 


att ta fram ett förslag om hur vi inom förbundet kan öka kunskapen 

om och tillämpningen av Utvecklingsavtalet ute på våra arbetsplatser 

samt genomföra detta 


om och tillämpningen av Kompetensutvecklingsavtalet ute på våra 

arbetsplatser samt genomföra detta 


om och tillämpningen av Belastningsskadeavtalet på våra arbetsplatser 

samt genomföra detta 

att förslagen om Utvecklingsavtal, Kompetensutvecklingsavtal och 

Belastningsskadeavtal ska innehålla informations- och utbildningsinsatser 

att samverkan i arbetet om Utvecklingsavtal, Kompetensutvecklingsavtal 

och Belastningsskadeavtal eftersträvas med våra centrala 

motparter 

att efter lämplig tid utvärdera erfarenheterna och föreslå förändringar 

i Utvecklingsavtal, Kompetensutvecklingsavtal och Belastningsskadeavtal 

inför kommande avtalsförhandlingar 

att verka för att det i Kompetensutvecklingsavtalet tillförs ett materiellt 

innehåll i form av en rätt för var medlem till utbildning, uttryckt 

i timmar/dagar/kronor eller liknande per år, så att processen 

kring medlemmarnas kompetensutveckling blir en reell förhandlingsfråga 

för båda parter.

Motion B136 


Avtala om arbetets innehåll 

Det går en farsot inom landets industriföretag. För att uppnå maximal 

vinst så vill företagen pressa de anställda alltmer. 

Vi ser en utveckling mot alltmer styrt och bundet arbete. Vi får taktade 

liner med korta cykeltider och begränsat arbetsinnehåll. Rotation 

begränsas och arbetet utarmas. Chefernas och företagens detaljstyrning 

har ökat markant. 

Många industriarbetare tvingas i dag ”ta av sig huvudet” samtidigt 

som man tar på sig overallen. 

Lagar och avtal, till exempel arbetsmiljölagen och Utvecklingsavtalet, 

har hittills visat sig vara otillräckliga verktyg för att försvara gott 

arbetsinnehåll och goda utvecklingsmöjligheter. Företagen bryr sig inte 

om att organisera arbetet med bredd och djup. 


för 

att i kommande avtalsrörelse driva frågan om en begränsning till 

maximalt 75 procent av den tid som man arbetar vid styrda och 

bundna arbeten. 

Motion B137 


Avtala om arbetets innehåll 

Vi ser en utveckling mot allt mer styrt och bundet arbete. Vi får taktade 

liner med korta cykeltider och begränsat arbetsinnehåll. Rotation 

begränsas och arbetet utarmas. Chefernas och företagens detaljstyrning 

har ökat markant. 

Detta arbetssätt riskerar också att vi utesluter en hel del människor 

från våra arbeten. Människor som av olika anledningar inte kan rotera 

fullt på dessa. Det kan också vara så att kroppen inte orkar med en hel 

dag i tungt line-arbete. 

Det styrda och bundna arbetet innebär också att vi får stora problem 

att hitta anpassade arbeten för personer som är i behov av rehabilitering. 

Lagar och avtal, till exempel arbetsmiljölagen och Utvecklingsavtalet, 

har hittills visat sig vara otillräckliga verktyg för att försvara gott 

arbetsinnehåll och goda utvecklingsmöjligheter. Företagen bryr sig inte 

om att organisera arbetet med bredd och djup. 


för 

att i kommande avtalsrörelse driva frågan om en begränsning på 

maximalt 75 procent av den tid som man får arbeta vid styrda och 

bundna liner. 



Motion B138 


Tecknande av nytt tidmätningsavtal 

I och med att månadslönen infördes försvann tidmätningsavtal som 

klockstudie, MTM med flera. 

Takttiderna har blivit kortare, fördelningstiderna har minskat eller 

helt försvunnit och våra medlemmar blir mer och mer låsta vid sina 

arbetsplatser. Eftersom det inte längre finns något avtal om tidmätning 

har våra fackliga förtroendevalda svårt att driva dessa frågor när arbetet 

känns stressigt. Arbetsgivaren kan ensidigt korta takttiderna utan 

att den fackliga organisationen har ett instrument som kan bevisa att 

arbetstempot blir för högt. 

Dessa kraftiga rationaliseringar som görs i industrin resulterar ofta 

i ohälsa. Vi ser att ungdomar söker sig ifrån industrijobben och utbildar 

sig inom andra yrken samtidigt som svensk industri behöver välutbildad 

personal för att kunna vara konkurrenskraftig. 

IF Metalls mål måste vara att våra medlemmar ska kunna arbeta i 

normal arbetstakt med ett anständigt arbetsinnehåll med utrymme för 

kortare pauser. 


för 

att ett tidmätningsavtal förhandlas fram med arbetsgivarparten 

att ett avtal för hur mycket produktion en anställd får beläggas med 

förhandlas fram. 

Motion B139 


Kompetens 

I dag kan en arbetsgivare frångå turordningen genom att hävda kompetensbrist 

hos den som varit anställd längre, eller att den som varit 

anställd kortare tid besitter en högre kompetens. 

Arbetsgivaren kan under en lång tid undgå att kompetensutveckla 

en viss del av personalen för att vid en uppsägning säga upp dessa personer, 

trots att det finns en kompetensutvecklingsdel i avtalet. 


för 

att när det blir uppsägningar vid arbetsbrist och företaget hävdar 

kompetensbrist, måste företaget visa att det givits möjlighet till 

utveckling för enskild individ.

Motion B140 


Statligt stöd för att sluta omställnings- och rehabiliteringsavtal 

Dåligt fungerande rehabilitering leder till långa sjukskrivningar. Fokus 

ska vara att förbättra sjuka människors rätt till snabb hjälp. 

Målet i ett humant solidariskt samhälle ska vara rätt till stöd och 

hjälp, så att fler får möjlighet att klara sin egen försörjning. 


för 

att få till stånd en trepartsöverenskommelse mellan arbetsmarknadens 

parter och staten, för att skapa en kompletterande omställnings- 

och rehabiliteringsförsäkring eller fond, för personer som 

drabbats av ohälsa. 

Motion B141 


Omställningsstöd – hälsoskäl 

Som det är i dag får man inget omställningsstöd när anställningen avslutas 

på grund av hälsoskäl. 

Vi anser att det vid en sådan situation föreligger ett stort behov av 

att få vägledning att kunna gå vidare till utbildning, eller nya arbetsuppgifter. 

Omställningsstödet uppfyller – på ett positivt sätt – denna 

funktion redan i dag för fullt arbetsföra. 


för 

att villkoren för omställningsstöd utökas, så att även uppsagda på 

grund av hälsoskäl omfattas. 

Motion B142 


Omställningsförsäkringen 

Sedan flera år tillbaka ges de anställda som blir uppsagda på grund av 

arbetsbrist möjligheten att via en coach lättare återkomma till arbetslivet. 

Detta är en möjlighet som många talar gott om. Många har lyckats ta 

sig vidare ur arbetslöshet och tack vare insatserna från Trygghetsfonden 

TSL till och med kunnat sadla om till någon annan verksamhet. 

Under senare år har dock behovet av liknande åtgärder för en annan 

grupp ökat. Detta hör samman med att socialförsäkringarna ändrats 

och att många blir uppsagda efter 180 dagars sjukskrivning. Denna 

grupp är om möjligt i ännu större behov av insatser för att komma tillbaka 

till arbetslivet, men i dagsläget har man inte rätt till omställningsförsäkringen 

och dess åtgärder. 




för 

att omställningsförsäkringen även gäller vid uppsägning på grund av 

sjukdom. 

Motion B143 


En hjälp till nytt jobb 

Alla verksamheter förändras. Förändring är en förutsättning för ett 

dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv, där personalen utvecklas 

och mår bra. Vissa företag växer, andra krymper och en del avvecklas. 

Svenskt Näringsliv och LO tecknade 2004 ett kollektivavtal om att avsätta 

ekonomiska resurser och skapa ett system för att underlätta omställning 

för arbetare inom den privata sektorn; Trygghetsfonden TSL. 

Nu är det dags att även hjälpa dem som blir uppsagda på grund av 

sjukdom. Vi ser i dag ett kallare Sverige som har ett system som gör det 

möjligt för arbetsgivarna att säga upp anställda redan efter sex månaders 

sjukskrivning. Det är dags att utveckla TSL att även omfatta dem 

som blir av med sin anställning på grund av sjukdom. 


att prioritera den viktiga frågan om omställningsförsäkring vid sjukdom 

att verka för en omställningsförsäkring vid sjukdom för 

IF Metalls medlemmar. 

Motion B144 


Förändringar i omställningsavtalet 

Vi har alla gått igenom några tunga år där arbetslösheten har slagit 

hårt mot våra medlemmar. I slutet av 2008 hade vi de första varslen och 

då fungerade omställningsavtalet i stort sett bra. Det var okej att skriva 

CV och det fanns arbete att coachas mot, men ju fler som varslades desto 

sämre fungerade omställningsavtalet. 

Vissa leverantörer har utfört ett bra arbete, men några bara försvann, 

utan att göra ett överlämnande till en annan leverantör. Hos 

andra var kvaliteten inte den bästa. CV kan skrivas till en viss gräns 

och alla kanske inte har det behovet. 

Omställningsavtalet ska stärka våra medlemmar i en tuff situation 

och inte vara någon ”mjölkko” för coachningsföretagen.


för 

att omställningsavtalets regelverk ses över, så att pengarna i omställningsavtalet 

kan användas bredare och med korta utbildningar 

för varje individ eller grupp 

att tillsammans med andra förbund driva omställningsavtalet i ett 

icke vinstdrivande syfte. 

Motion B145 


TSL-leverantörer 

Inom LO har vi i dag en omställningsförsäkring (TSL). Den hjälper 

många av våra medlemmar när de har drabbats av uppsägning. 

Det finns många olika TSL-leverantörer, med olika kvaliteter och 

resultat. 

Vi tycker att IF Metall och andra förbund ska ha ett större inflytande 

över hur pengarna används och hur omställningen genomförs. Ett sätt 

att få inflytande är att skapa ett fackligt alternativ till de privata leverantörerna. 

Det finns bra exempel på det i dag, ett är det fackligt ägda 

Resurstorget Sverige AB. 


för 

att det bildas fackligt ägda TSL-leverantörer 

att LO:s styrelse driver frågan om att bilda fackligt ägda TSL-leverantörer. 

Motion B146 


Expertstöd vid upphandling av omställningsstöd via omställningsförsäkringen 

(TSL) 

Enligt gällande omställningsförsäkring för kollektivanställda betalar 

TSL 20 000 kronor per uppsagd tillsvidareanställd vars anställningstid 

överstiger ett år. Facket ska tillsammans med arbetsgivare välja en 

leverantör av omställningen, dessutom ska företaget sedan skriva under 

ett uppdragsavtal med innehållet för omställningen. 

Ett problem med denna process är att både arbetsgivare och fackliga 

representanter saknar kunskap för att uppnå bästa möjliga resultat 

med dessa upphandlingar. Det finns heller ingen att vända sig till för 

att få hjälp med upphandlingsförfarandet och tecknandet av uppdragsavtalet. 

Oftast väljs en leverantör av den fackliga organisationen och 

företaget, utan att utnyttja konkurrenssituationen mellan leverantörerna. 

Därefter tar vald leverantör fram ett uppdragsavtal som företaget 

skriver under utan att ifrågasätta innehållet. 



Även om fack och företag utnyttjar konkurrensen mellan leverantörerna 

och begär in offerter på uppdraget, är det svårt att förstå innehållet 

om man inte är väldigt insatt i systemet. Ofta kommer leverantörerna 

med förslag på tilläggstjänster som kostar extra utöver TSLpengen 

och det är svårt att bedöma behovet om man saknar tidigare 

erfarenhet av upphandlingar. Det är även svårt att få redovisningar av 

hur pengarna har använts, då detta måste skrivas in i överenskommelsen 

från början. 

Förbundskontoret bör tillsätta en expert för upphandlingar av omställningsstöd, 

dit klubbar och lokala ombud kan vända sig för att få 

hjälp med större upphandlingar samt rådgivning. 


att tillse att expertstöd finns inom förbundet för stöd till 

klubbar och lokala ombud vid upphandling av omställningsstöd. 




Maria Gustavson, 15 Stockholm 

Thina Andersson, 38 Mellersta Kalmar län 



Ingela Karolin, 2 Norrbotten 


Zemka Curic, 21 Södertälje 

Kent-Ove Dahlqvist, 34 Sjuhärad 


Staffan Olofsson, 22 Södra Sörmland 

Bengt Eriksson, förbundskontoret 

Tommy Thunberg Bertolone, förbundskontoret 

Leena Kyhlros, förbundskontoret 




Thina Anderssons, Daniel Hellkvists och Kent Williamssons förslag om 


Staffan Olofssons och Per Scheikls förslag om bifall till motionerna 

B129–B134. 

Jan-Olov Carlssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion B135 1:a–6:e att-satserna. 

Kennet Bergqvists, Jan-Olov Carlssons och Zemka Curics förslag om 

bifall till motion B136.

Zemka Curics förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion B137. 

Ingela Karolins förslag om bifall till motion B139. 

Jan Axells och Kent-Ove Dahlqvists förslag om bifall till motion B141. 

Maria Gustavsons förslag om bifall till motion B146. 

Bengt Erikssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna B126, B129–B134 och B139. 

Tommy Thunberg Bertolones förslag om bifall till förbundsstyrelsens 

utlåtande över motionerna B136 och B137. 

Leena Kyhlros förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna B141 och B146. 

Veli-Pekka Säikkäläs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna B126–B146. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B126– 

B146 i de delar där inga motförslag förelåg 

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna B129– 

B134 och B139 


B136 

att efter rösträkning med röstsiffrorna 180 mot 112 bifalla förbundsstyrelsens 

utlåtande över motion B146 

att efter votering bifalla motion B126. 


Efter förslag från presidiet begränsades talartiden vid debattens inledning till tre 

minuter. 

Jan Axell, 34 Sjuhärad, och Kent-Ove Dahlqvist, 34 Sjuhärad, återtog under debatten 

sina förslag om bifall till motion B141. 

Votering avseende motion B126 begärdes av Aneth Amundson, 32 Höglandet. 

Votering avseende motion B136 begärdes av Mikael Gustavsson, 21 Södertälje. 

Votering avseende motion B146 begärdes av Tony Moberg, 15 Stockholm. 




Vår organisation och starkt medlemskap 

Paneldebatt 



Victor Bernhardtz, redaktör på Dagens Arena, moderator 

Elsa Saboonchi, projektledare FacketFörändras.nu, TCO 

Lars-Olof Pettersson, konsult Rådhusgruppen 

Ylva Thörn, tidigare förbundsordförande för Kommunal, utredare 

facklig-politisk samverkan 

Niclas Nilsson, Expos skolinformationsprojekt 

Kinna Persson, Aventus 

Föredragning 

Anders Ferbe, förbundsstyrelsen: Nu har vi kommit till området om vår 

organisation och de verktyg som vi har för att genomföra en hel del av 

de förändringar som är viktiga för de tidigare avsnitten. Det här området 

berör ganska många och lite olika områden. Motionerna C1–C59 

som vi kommer att behandla rör organisationsfrågor, fackliga utbildningsfrågor, 

facklig-politisk verksamhet och kulturfrågor. Och i morgon 

kommer vi att behandla den andra delen av organisationsfrågorna, dvs. 

själva stadgarna. Men det är morgondagens frågor det. 

Jag vill göra några nedslag i hur vi har resonerat från förbundsstyrelsen 

när vi har försökt formulera utlåtanden över motionerna och 

förslaget till handlingslinjer. 

Vi har tagit ett starkt intryck av de motioner som har kommit och 

framför allt har vi, med utgångspunkt från de olika motionerna, försökt 

lyfta fram medlemsfokus, motioner som vill stärka den ideologiska 

skolningen och som på olika sätt vill öka medlemsnyttan i förbundet. 

Det är inte bara motionerna som ligger till underlag för utlåtandena och 

svaren utan även alla de diskussioner vi har haft de senaste åren på 

olika typer av konferenser, kurser, träffar osv. Det är detta vi har försökt 

att koka ned i våra utlåtanden och vi har försökt göra det så kort och 

begripligt som möjligt. 

Vår utgångspunkt har hela tiden varit att IF Metalls verksamhet 

bygger på, och även fortsättningsvis ska bygga på, medlemmarnas delaktighet, 

önskemål och behov. Vi vill också försöka uttrycka att vi är och 

vill fortsätta att vara en organisation som står upp för medlemmarnas 

intressen, som tar vara på människors engagemang och som försöker 

finnas så nära medlemmarna som det någonsin är möjligt. 

Vi betraktar vår organisation utifrån två perspektiv kan man väl 

enkelt uttrycka sig. Det ena är att vi är en modern demokratisk folkrörelse. 

Men samtidigt försöker vi vinnlägga oss om att vara en professionell 

serviceorganisation. En organisation som hela tiden försöker 

möta de nya utmaningar som finns och som naturligtvis också måste

förändras i takt med tiden utan att för den skull tappa den ideologiska 

kompassriktningen. 

Det är också därför som det på flera ställen i utlåtandena återkommer 

att vi ständigt behöver se över organisationen, se över förbundet, 

så att det anpassas utifrån det som medlemmarna upplever som viktiga 

delar och som gemensamma utgångspunkter för att vi ska kunna nå 

upp till de förväntningar som finns i medlemskåren. 

Det är ju så att i vårt förbund är klubbar, avdelningar, förbundskontor 

osv. en helhet. Det är en helhet som ska hjälpa och stödja varandra. 

Det är en helhet vars fokus hela tiden ligger på, och även fortsättningsvis 

ska ligga på, medlemmarna och medlemmarnas arbete i vardagen. 

Man kan sammanfatta det med att det är medlemsnyttan och solidariteten 

mellan medlemmarna som är det centrala i förbundets arbete. 

Vi som delar den värdegrund IF Metall står på vill att så många som 

möjligt ska vara med i vår fackförening. Vi vill att så många som möjligt 

ska kunna känna sig hemma. Vi vill ha en arbetsmetod som gör att 

många känner att här är det kul att bidra, här är det kul att vara med, 

här kan jag faktiskt uträtta något. Det är också därför vi vill fortsätta 

arbetet med att försöka stärka alla medlemmar. Ni ser det genom den 

ambition vi har när det gäller att öka medlemsutbildningen, men också 

genom den ambition vi har att öka mångfalden inom förbundet, att få 

fler ungdomar, kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund både 

som medlemmar och som förtroendevalda. Det är oerhört viktiga målsättningar 

i vårt förbund. 

Det här lyfts fram i flera motioner och det vill vi verkligen bejaka 

och har också försökt att bejaka i utlåtandet. Även om vi inte alltid har 

yrkat bifall på de konkreta förslagen så känns det som att vi ändå har 

en gemensam syn på de anslag som finns i motionerna. 

Uppdraget att stärka medlemmarna och medlemskapets värde är 

naturligtvis detsamma nu som det alltid har varit. Men de lösningar 

som vi ser framåt kan se annorlunda ut. Det finns några grundläggande 

delar som alltid är sig lika. En del av det hörde vi också i morgonens 

paneldebatt. Det finns hela tiden en ambition hos oss alla, oavsett var vi 

är verksamma, att ha mycket tid till medlemskontakter, att ha en nära 

diskussion och dialog med medlemmarna i vårt förbund. Det här är ett 

viktigt och grundläggande synsätt även i fortsättningen. 

Flera motioner lyfter fram vikten av starka avdelningar och det är 

en ambition som förbundsstyrelsen delar. Det är ju så att med starka 

avdelningar, med starka klubbar och många avdelningsombud, kan vi 

möta fler medlemmar och då kan vi framför allt också möta dem som 

i dag kanske är lite svåra att organisera. Jag tänker på de personer som 

finns inom bemanningsföretagen, som är visstidsanställda och liknande. 

Vi vill, som jag nämnde, ha fler engagerade i vårt fackliga arbete. 

Även om vi nu går en framtid till mötes med något färre avdelningar 

så tror jag att det är väldigt viktigt att vi har en gemensam syn på att 

det alltid finns plats för alla dem som vill vara fackligt engagerade. Det 



finns det även i ett förbund med 37 avdelningar. Det är ett viktigt synsätt 

att ha det med sig. Vi exkluderar ingen, vi vill inkludera allt fler. 

Vi har också i det här avsnittet ambitionen om ett fackligt-politiskt 

arbete som bland annat innebär att öka insikten om industriarbetarnas 

frågor i samhället och bland de politiska partierna. Vi ser som en av 

flera metoder att vi vill öka inslaget av värderingar och ideologi i all vår 

utbildning. Detta tas också upp i flera motioner, och vi delar uppfattningen. 

Vi vill också utveckla den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna. 

Vi vet alla att det är en samverkan som avskys av högern 

och nyliberalerna. Har man inga andra argument så kan man ju alltid 

tänka att i och med att de tycker så himla illa om det, då måste vi tycka 

det är jäkligt bra. 

Vi kommer att försöka fortsätta att tydliggöra den orättfärdiga regeringspolitiken. 

Det framgår i avsnittet om de facklig-politiska motionerna. 

Vi kommer att fortstätta att försöka mobilisera medlemmar mot 

kapitalet och högerns systemskifte. Vi har också en ökad ambitionsnivå 

när det gäller kampen mot främlingsfientligheten på arbetsplatser, i 

skolor och i samhället. 

Kamrater, sammantaget kan man väl säga att hela det här avsnittet 

Vår organisation och starkt medlemskap, det handlar i väldigt hög 

utsträckning om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att vässa vårt 

förbund ytterligare. 

Utifrån den här viljeinriktningen så som den beskrivs i utlåtandena 

och i handlingslinjerna runt det här avsnittet yrkar jag bifall till förbundsstyrelsens 

utlåtande över motionerna C1–C59 samt avsnittet Vår 

organisation och starkt medlemskap i handlingslinjerna. 

Utlåtande 

Medlemskapets värde – motionerna C1–C30, utom 

C2 3:e att-satsen 


IF Metalls verksamhet bygger på medlemmarnas delaktighet, önskemål 

och behov. Med arbetskamraterna och förbundet bakom sig kan 

medlemmarna stå emot arbetsgivarnas krav och förhandla med en 

helt annan styrka. 

En stark facklig organisation är nödvändig för att skapa en fungerande 

balans mellan anställdas och arbetsgivares intressen. Vår 

organisation ger oss möjlighet att använda vår kollektiva styrka för 

att öka rättvisan i arbetslivet och i samhället. 

En folkrörelse som vår möter hela tiden nya utmaningar och måste 

därför förändras i takt med tiden. Organisationen behöver ständigt 

ses över och anpassas så att medlemmarna upplever att förbundet 

når upp till deras förväntningar. Uppdraget att stärka medlemskapets 

värde är detsamma som det alltid har varit, men lösningarna 

kan se annorlunda ut.

IF Metall ska både vara en professionell serviceorganisation som 

står upp för medlemmarnas intressen och en demokratisk folkrörelse 

som tar vara på medlemmarnas engagemang genom att vara 

närvarande och agera där beslut tas som påverkar våra medlemmar. 

Avdelningarna, klubbarna och förbundskontoret är en helhet som 

ska hjälpa och stödja medlemmarna både på arbetet och i vardagen. 

Medlemsnyttan och solidariteten ska alltid stå i fokus. 

Det ska vara enkelt att bli medlem i IF Metall. Vi ska öka tillgängligheten 

och förbättra kontaktytorna gentemot medlemmarna, 

men inte på bekostnad av det personliga mötet. Tvärtom ska vi möta 

fler medlemmar och sträva efter att få fler engagerade i den fackliga 

verksamheten. Att vara fackligt aktiv och förtroendevald ska vara en 

merit som värderas högt. Vi ska bli bättre på att visa vilka möjligheter 

som finns inom IF Metall och arbetarrörelsen. 

Alla som delar vår värdegrund – jämlikhet, solidaritet, rättvisa 

och frihet – ska känna sig hemma i IF Metall. Vi ska arbeta för att 

öka mångfalden i förbundet och få fler ungdomar, kvinnor och personer 

med olika etnisk bakgrund som medlemmar och förtroendevalda. 

Medlemsfokus 

Motionerna C1–C9 fokuserar på medlemskapets värde och på hur 

avdelningarna ska organisera sin verksamhet. 

I motion C1 föreslås att förbundsstyrelsen ska verka för att organisationen 

ytterligare fokuserar på medlemmen och medlemmens 

inflytande när beslut fattas. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen om att medlemsnyttan ska 

vara så god som möjligt i paritet med en ekonomi i balans. Inte minst 

strukturella förändringar i industrin med allt färre industriarbetare 

att organisera innebär att bärkraften i många avdelningar har försvagats, 

vilket i sin tur leder fram till behov av strukturförändringar 

inom förbundet och dess avdelningar. 

Sedan 2010 pågår en organisationsutredning som ser över hur 

verksamheten kan utvecklas för att än mer kunna fokusera på medlemsnyttan. 

Det är viktigt att förbundet kan anpassa organisationen 

och dess verksamhet efter rådande förutsättningar för att på bästa 

sätt tillvarata medlemmarnas intressen. 

Att involvera medlemmarna är en avgörande del i detta arbete, 

både internt i förbundet och inom LO. Förbundet har till exempel 

inom ramen för projekt Långsiktig opinionsbildning genomfört undersökningar 

kring vad medlemmar anser i en rad olika frågor. 

Medlemmarnas delaktighet, behov och önskemål står i fokus för 

förbundets verksamhet. Kollektivavtal, internationell verksamhet, utbildning, 

försäkringar och information är prioriterade områden som 

kommer att utvecklas ytterligare. Handlingslinjerna till kongressen 

visar tydligt vikten av dessa områden och målsättningen är att flytta 

fram positionerna. 

Det är förbundsstyrelsens uppgift att tillsammans med avdelningarna 

konkretisera kongressens beslut och ange vilka prioriteringar 



som förbundet ska göra under kommande år samt hur prioriteringarna 

ska genomsyra förbundets arbete. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion C1 1:a och 2:a 

att-satserna samt att motion C1 3:e–5:e att-satserna anses beaktade. 

Motionerna C2–C7 handlar om att fastställa IF Metalls organisation 

utifrån begreppet fullserviceavdelning. 

Närheten till medlemmar och förtroendevalda är viktig, därför ska 

det finnas bemanning och resurser inom avdelningarna så att medlemsnyttan 

och stödet till de förtroendevalda blir lika god över hela 

landet. Just närheten och möjligheten till bred delaktighet gör att 

förbundsstyrelsen strävar efter en avdelningsstruktur som innebär 

att förbundet kan ha så många avdelningar i landet som långsiktigt 

är möjligt. 

Begreppet fullserviceavdelning som används i motionerna har 

ingen enhetlig definition utan innebär ofta olika saker för den som 

använder begreppet. I stället för att använda begreppet fullservice 

vill förbundsstyrelsen inta ett betraktelsesätt som innebär att avdelningarnas 

service inte är något den ene ger till den andre. 

Avdelningarnas medlemsservice bör i stället vara ett uttryck för 

att vi utifrån våra gemensamma resurser stödjer varandra i olika 

situationer då behov uppstår. Oavsett var i landet en medlem finns 

ska denne ges möjlighet att bidra till organisationens utveckling och 

vid behov kunna få hjälp och stöd. 

Uppgifterna för avdelningarnas verksamhet, som de uttrycks i 

förbundets stadgar, är att avdelningarna ska utveckla organisationen 

genom att exempelvis organisera medlemmar, teckna avtal samt 

bedriva fackliga studier och informationsverksamhet. De ska också 

skapa den kompetens som medlemmarna har rätt att förvänta sig i 

frågor rörande exempelvis avtal och lagar, förhandlingar, försäkringar, 

arbetsmiljö och a-kassa. 

För att klara dessa grundläggande uppgifter ska avdelningarna ha 

den administration och bemanning som krävs. I detta ingår för närvarande 

bland annat att administrera medlemsregister, arbetsgivarregister 

och avgifter samt att handlägga arbetslöshetsförsäkringen 

och avdelningens ekonomi. 

Vårt gemensamma arbete med att tillvarata medlemmarnas 

intresse och styrka för att skapa bästa möjliga villkor i arbetsliv och 

samhälle underlättas när vi tillsammans tydligt definierar uppgifter 

och arbetssätt för förbundets olika organisationsled. Det kan försvåras 

om vi utan större eftertanke använder fullservice som begrepp för 

avdelningarnas verksamhet. 

Hur exempelvis delar av förbundets gemensamma administration 

på det effektivaste, billigaste och klokaste sättet ska hanteras under 

kongressperioden bör vara en ständigt levande diskussion som i sin 

tur kan leda till nya arbetssätt. Av dessa skäl vore det oklokt att för 

kongressperioden låsa fast sig för en viss administrativ lösning av 

olika system. I stället bör maximal medlemsnytta vara ledstjärnan.

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C2 1:a, 2:a 

och 4:e att-satserna, C4, C5 samt C6 1:a och 2:a att-satserna anses 

beaktade och att motionerna C3, C6 3:e och 4:e att-satserna samt C7 

avslås. 

I motion C8 föreslås att förbundsstyrelsen ska verka för en utökning 

av antalet orter där a-kassehandläggning kan ske. 

I dag finns det a-kassehandläggning på samtliga expeditionsorter. 

För att klara arbetsbelastningen vid sjukdom, semester eller stora 

varsel arbetar handläggarna inom samverkansområden. Denna organisation 

fungerar väl. 

Tack vare närheten mellan a-kassan och de av arbetslöshet hårt 

drabbade orterna har det kunnat genomföras många informationsträffar, 

både på avdelningsexpeditionen och ute på de enskilda 

arbetsplatserna. Samtidigt har ett kontaktnät byggts upp mellan 

personalavdelningar hos olika arbetsgivare och förtroendevalda 

inom förbundet som ökar förståelsen för nödvändigheten av korrekta 

underlag. 

IF Metalls arbetslöshetskassa är den enda kassa som har en väl utvecklad 

och decentraliserad organisation, ett faktum som rönt intresse 

både från den övriga a-kassevärlden och från tillsynmyndigheten. 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har gjort ett antal 

kontroller av verksamheten. Dessa kontroller och a-kassans egen 

internkontroll visar att a-kassans personal har hög kompetens och 

handlägger ärenden rättssäkert. 

Förbundsstyrelsen har ett stort förtroende för a-kassans styrelse 

och förståelse för den balans som måste råda mellan dels tillsynsmyndighetens 

krav på rättssäkerhet och objektivitet, dels kraven 

från medlemmarna om närhet. Även situationen för handläggaren 

måste beaktas, som till exempel närhet till lokal arbetsledning och 

hantering av hot. Att utöka antalet orter med a-kassehandläggning 

ter sig därför inte realistiskt. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C8 avslås. 

Motion C9 vill utreda möjligheten att öppna IF Metalls avdelningsexpeditioner 

för alla LO-förbund. 

Samarbete med andra LO-förbund är positivt. Det kan handla om 

medlemsservice, utbildningar eller annan verksamhet. Det finns flera 

exempel på lokala och regionala samarbeten med goda resultat för 

den fackliga verksamheten. 

Varje avdelning avgör i dag själv, utifrån sina egna förutsättningar 

och behov, vilket samarbete den vill ha med andra LO-förbund och 

andra närstående organisationer. Detta anser förbundsstyrelsen att 

varje avdelning ska göra även i fortsättningen. 


Branschforum och riksföreningar 

Motionerna C10–C14 tar upp frågor om branschforums och riksföreningars 

roll inom IF Metall. 



I dag finns sammanlagt fyra riksföreningar med verksamhet som 

riktar sig till förbundets medlemmar inom gruvindustrin, bilverkstäder, 

smidesföretag och Samhall. 

Erfarenheterna av riksföreningarnas verksamhet är generellt 

mycket positiv och de har varit ett viktigt komplement till förbundets 

övriga arbete inom branscherna. Inbördes skiljer sig emellertid 

verksamheterna åt, men viktiga områden har varit branschens olika 

utvecklingsfrågor och då särskilt arbetsmiljö- och yrkesfrågor. 

Kongressen 2008 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda 

frågan om hur branschfrågor ska organiseras inom förbundet och en 

sådan utredning tillsattes med deltagare från såväl avdelningar som 

riksföreningar. 

Utredningen, som avslutades i januari 2011, konstaterade att 

IF Metalls medlemmar har en stor spridning på olika branscher och 

att det finns ett behov av erfarenhetsutbyte och gemensamma insatser 

inom flera branscher än dagens riksföreningar. 

Utredningens bedömning var att underlag för fler riksföreningar 

sannolikt inte finns och att några sådana önskemål inte har framkommit. 

För att skapa en enhetlig och enkel form för detta arbete och för 

att förstärka förbundets arbete med dessa frågor, föreslog utredningen 

att ett så kallat branschforum bör införas och på något sätt 

regleras i stadgarna. Utredningen föreslog även att ett branschforum 

skulle kunna bildas om minst tre avdelningar kom överens om detta, 

som också skulle vara öppet för övriga avdelningar att kunna ansluta 

sig till. 

Förbundsstyrelsens grundsyn är att frågor som rör arbetsmarknads- 

och näringspolitik huvudsakligen är gemensamma för anställda 

i de olika branscherna. Förutsättningen för ett starkt fackligt 

uppträdande både gentemot våra motparter och i samhällsdebatten, 

bygger på att IF Metall representerar ett stort kollektiv av industriarbetare. 

Samtidigt är det viktigt att förbundet på ett effektivt sätt kan 

uppmärksamma och driva frågor av särskild betydelse för medlemmarna 

i en viss bransch. Detta bör ske på ett enhetligt sätt och i linje 

med utredningens förslag om branschforum. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C11, C12 och 

C14 anses beaktade samt att motionerna C10 och C13 avslås. 

Resursförstärkning 

I motion C15 föreslås att förbundet ska organisera en resurs som ska 

stötta klubbarna och vara ett stöd till avdelningarna för arbetet inom 

Samhall. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att stärka 

den fackliga verksamheten inom bland annat Samhall. Ansvaret vilar 

i huvudsak på de avdelningar där Samhall har verksamhet. 

Som stöd finns materialet Klubbstyrelseutveckling, som med fördel 

kan användas även av Samhalls klubbar. På förbundskontorets

förhandlingsenhet finns en avtalsansvarig för bland annat Samhalls 

avtalsområde. Eftersom Samhall berör flera LO-förbund sker det från 

förbundskontoret även ett aktivt arbete inom LO. 

Förbundsstyrelsen vill inte låsa fast sig vid vilka resurser som ska 

användas inom respektive avtalsområde, utan avser att även i fortsättningen 

disponera förbundskontorets resurser utifrån var behoven 

är störst. 


Motion C16 vill att förbundet anställer fler jurister som kan arbeta 

med juridiken under avtalsperioderna och som kan analysera 

olika avtalsförslag. 

IF Metall använder, både löpande och under avtalsrörelserna, 

juridisk hjälp från LO-TCO Rättsskydd AB. Utöver detta har förbundskontoret 

anställda med juridisk spetskompetens. 

Att IF Metall i stället för att använda LO-TCO Rättsskydd AB 

skulle anställa egna jurister tror inte förbundsstyrelsen är någon bra 

väg att gå. Fördelen med att använda LO-TCO Rättsskydd AB, är att 

där finns tillgång till Sveriges ledande arbetsrättsjurister och annan 

juridisk kompetens. Förbundet kan omöjligen bygga upp denna kompetens 

på egen hand. 


Ungdomar, jämlikhet och jämställdhet 

I motion C17 föreslås att förbundsstyrelsen ska fortsätta att stödja 

IF Metalls centrala ungdomskommitté. 

Förbundsstyrelsen är positiv till ungdomsverksamhet och den 

centrala ungdomskommitténs arbete. Däremot anser inte förbundsstyrelsen 

att det är bra att låsa formen för ungdomsverksamheten 

under en hel kongressperiod till en central ungdomskommitté. Ungdomsverksamheten 

ska kunna anpassas och utvecklas utifrån regionala 

förutsättningar samt verksamhetens och avdelningarnas behov. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C17 anses beaktad. 

I motion C18 föreslås att förbundsstyrelsen ska verka för att alla 

avdelningar ska ha en levande jämställdhets- och jämlikhetskommitté. 

Alla avdelningar bör aktivt arbeta med jämställdhet och jämlikhet 

som är en av grunderna i förbundets värderingar och övergripande 

mål. En viktig uppgift för förbundskontoret är att aktivt understödja 

avdelningarnas arbete inom detta område. 

Hur avdelningarna organiserar sin verksamhet kan emellertid variera 

och det är inte rimligt att centralt bestämma exakt hur avdelningens 

verksamhet ska organiseras. 


I motion C19 föreslås att jämställdhets- och mångfaldsarbetet ska 

intensifieras och prioriteras och att arbetet ska ledas av förbundskontorets 

ansvarige. I motionen föreslås också att avdelningarna årligen 

rapporterar om sina insatser på området och att dessa erfarenheter 

samlas i en databas. 



Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att förbundet 

driver ett aktivt arbete med jämställdhet och mångfald i alla 

delar av organisationen. Arbetet med frågorna har intensifierats. 

Hittills har bland annat en permanent arbetsgrupp tillsatts på förbundskontoret 

under ledning av förbundets vice ordförande. Denna 

arbetsgrupp ska samordna arbetet med jämställdhet, integration och 

hbt-frågor. 

Att ålägga avdelningarna en årlig rapportskyldighet om vilka åtgärder 

som har genomförts anser förbundsstyrelsen inte är meningsfullt. 

I stället bör varje avdelning även fortsättningsvis bestämma 

hur de vill arbeta och redovisa sitt arbete. Till hjälp för detta finns 

olika nyckeltal att tillgå. 

Däremot är det lämpligt att upprätta en databas där såväl avdelningar 

som förbundskontoret kan lägga in material och erfarenheter. 

På så sätt kan goda exempel från jämställdhets- och mångfaldsarbetet 

spridas i hela förbundet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C19 1:a att-satsen 

anses beaktad och att motion C19 2:a att-satsen avslås. 

Enkelt att bli medlem 

I motion C20 föreslås att det ska vara möjligt att via hemsidan bli 

medlem i IF Metall och IF Metalls a-kassa för att förenkla medlemsansökan. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det ska vara enkelt att 

gå med i IF Metall och att det ska kunna göras via nätet. 

Det är visserligen tekniskt möjligt att skapa verktyg som gör det 

möjligt att bli medlem över internet, men precis som det framhålls i 

motionen är det fortfarande alltför komplicerat på grund av administrativa 

regler kring a-kassan. 

IF Metall kan inte ensamt förändra regelverket kring a-kassan, 

men förbundsstyrelsen ska undersöka om det är möjligt att få till de 

förändringar som är nödvändiga. 


Medlemsförmåner och medlemskortets värde 

Motionerna C21 och C22 handlar om medlemsförmåner och medlemskortets 

värde. 

Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att attrahera unga 

människor till förbundet och genomför regelbundet undersökningar 

för att få en bättre bild av vad medlemmar förväntar sig av sitt medlemskap. 

En medlemsundersökning från LO visar att unga mellan 16 och 29 

år särskilt uppskattar medlemsförmåner i form av rabatter. Förbundet 

arbetar kontinuerligt, både lokalt och centralt, med att förbättra 

medlemsförmånerna för att öka medlemskapets värde. 

LO arbetar för närvarande med att undersöka kostnader och olika 

lösningar för att införa ett medlemskort som även fungerar som ett

etal- och förmånskort. Förbundsstyrelsen är positivt inställd till 

detta arbete, men anser att det i nuläget är alldeles för oklart vilken 

kostnad ett betal- och förmånskort skulle innebära för förbundet och 

hur kortet i så fall ska administreras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C21 och C22 1:a 

och 3:e att-satserna anses beaktade samt att motion C22 2:a och 4:e 

att-satserna avslås. 

Nya inträdesblanketter med erbjudande om medlemsutbildning 

I motion C23 föreslås att inträdesblanketterna ska innefatta en förfrågan 

till nya medlemmar om de vill gå en medlemsutbildning och 

att de ska få behålla en kopia av inträdesansökan. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att fler 

medlemmar medverkar på medlemsutbildningarna. Därför är också 

målsättningen att varje ny medlem ska ha ett personligt samtal med 

en förtroendevald om medlemskapets värde där medlemsutbildningarna 

är en viktig del. Frågan om medlemsutbildning ska tas upp vid 

den fackliga introduktionen. 

En blankett kan aldrig ersätta det personliga samtalet, men däremot 

kan en kryssruta på inträdesblanketten stimulera till frågor och 

samtal om medlemsutbildning. Därför avser förbundsstyrelsen att 

vid nästa omarbetning av inträdesblanketten, infoga en kryssruta 

om medlemsutbildning liksom att tillföra en fjärde sida som medlemmen 

får behålla. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion C23. 

Ordförandeträffar 

I motion C24 föreslås att regelverket ska ändras så att vice ordförande 

i avdelningarna inbjuds till kurser och konferenser riktade till 

avdelningens ordförande. 

Förbundsstyrelsen instämmer i att det är viktigt att även vice 

ordförande får information för att utföra sitt uppdrag, men anser att 

det är ordförandens uppgift att informera vice ordföranden. Vid vissa 

särskilda tillfällen inbjuds även vice ordförande. 


Hänskjutna motioner 

I motion C25 föreslås att uppföljningen av hänskjutna motioner förbättras. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att uppföljning och information 

kring hur motioner behandlats på kongressen och vad som 

skett med de motioner som hänskjutits till annat beslutande organ 

är viktig. På förbundskontoret sker därför en uppföljning av kongressens 

olika beslut, oberoende av var i organisationen de hanteras. 

Därför finns olika beslut tillgängliga i bland annat databaser. 

Beslut kan också exempelvis föranleda förbundsmeddelanden, informationsmeddelanden 

eller återfinnas på dagordningar till avtalsråd 

eller förbundsstyrelse. 



Motioner som berör olika avtalskrav och som kongressen hänskjutit 

till avtalsrådet, behandlas alltid på det sammanträde med avtalsrådet 

där förbundets avtalskrav diskuteras. 

En del av dessa motioner hänskjuts vidare till de olika förhandlingsdelegationerna 

med uppgiften att behandlas i samband med att 

andra konkreta avtalskrav ska prioriteras inför kommande förhandlingar. 

När sedan förhandlingsdelegationerna gör sina prioriteringar 

kan motionerna bli en del av övriga avtalskrav. De kan också efter 

diskussioner i delegationen bedömas vara av den art att det inte är 

möjligt att nå framgång med motionens krav. 

Detta innebär dels att det kan ta tid innan en motion slutgiltligt 

är hanterad, dels att motionens krav ibland omformuleras av delegationerna 

eller att motionens krav under en förhandlingsprocess tas 

bort i slutskedet. Dessa olika delar innebär att det finns svårigheter 

att göra den direkta och snabba återkoppling som önskas i motionen. 

Det är emellertid förbundsstyrelsens ambition att fortsätta utveckla 

uppföljningarna så att det blir möjligt att få till stånd en 

rimlig återkoppling även i dessa fall. 


Utökat omställningsstöd till förtroendevalda 

I motion C26 föreslås ett utökat omställningsstöd till förtroendevalda 

som drabbats av uppsägning. 

Förbundsstyrelsen instämmer i beskrivningen av de problem de 

förtroendevalda som förlorat sina arbeten möter på arbetsmarknaden. 

Det är tyvärr alltför vanligt att förtroendevalda som har arbetat 

fackligt på heltid en längre tid saknar relevant kompetens för att 

snabbt kunna komma tillbaka i arbete. 

Enligt förtroendemannalagen ska en förtroendevald vara tillförsäkrad 

samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden 

och villkor som om personen inte haft ett fackligt uppdrag. Arbetsgivaren 

är skyldig att ge kompletterande utbildning om den förtroendevalde 

saknar tillräcklig kompetens. 

Den senaste krisen visar emellertid att förtroendemannalagen inte 

är heltäckande och många förtroendevalda har drabbats hårt. Ett 

långt fackligt engagemang kan till och med försvåra möjligheterna att 

få ett nytt jobb. 

Motionen berör ett antal principiellt viktiga frågor kring omställningsstöd 

till förtroendevalda som kräver en fördjupad granskning. 

Förbundsstyrelsen vill därför åter se över skyddet för förtroendevalda 

som förlorar arbetet, men vill inte i nuläget binda sig för vilka möjliga 

lösningar som kan finnas. 


Ersättning till medlemmar och förtroendevalda 

Motionerna C27 och C28 tar på olika sätt upp ersättningar och 

stipendier till pensionerade och lediga medlemmar vid förtroendeuppdrag 

och utbildningar.

Det fackliga uppdraget är i grund och botten ideellt. Huvudprincipen 

i förbundets ersättningsreglemente är att ersättning ges för 

verklig förlorad förtjänst eller i form av stipendier vid utbildningar 

och förtroendeuppdrag under betald arbetstid. 

Det ska inte kosta något att vara förtroendevald eller att medverka 

på utbildningar, men det ska inte heller vara någon inkomstkälla. 

Att ersätta all den obetalda tid som våra förtroendevalda och 

medlemmar lägger ned är inte möjligt, men arbetsinsatserna är helt 

ovärderliga. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C27 och C28 

avslås. 

Validering av facklig utbildning och kompetens 

I motion C29 föreslås att ett system för att validera fackligt arbete 

utarbetas och att erfarenhet av fackligt arbete ska kunna tillgodoräknas 

vid högre utbildningar och studier. 

Rollen som fackligt förtroendevald har flera sidor – dels är man 

vald som företrädare och talesperson för arbetskamraternas intressen 

gentemot arbetsgivaren och i andra sammanhang, dels har man 

en mer ”professionell” roll som inte sällan består av mycket avancerade 

och krävande arbetsuppgifter. Det dagliga fackliga arbetet består 

för det mesta av en blandning av dessa. 

Den som i större omfattning verkar som förtroendevald skaffar sig 

med tiden erfarenhet och kunskap som möjliggör mer kvalificerade 

arbetsuppgifter, både inom och utanför det fackliga sammanhanget. 

Förbundsstyrelsen delar synen om att fackligt arbete innebär 

en möjlighet att utveckla sin kompetens med mycket kvalificerade 

inslag. Det finns ett allmänt behov av att säkerställa kvaliteten i vår 

fackliga verksamhet och validering av förtroendevalda kan i någon 

form ingå i detta. Det är emellertid tidigt att binda sig för hur detta 

kan se ut eller genomföras. Därför avser förbundsstyrelsen att titta 

närmare på möjligheterna i den riktning som föreslås i motionen. 

När det gäller den enskilde förtroendevaldes möjlighet att dokumentera 

den kompetens och de förmågor som utvecklats genom det 

fackliga arbetet, och som kan ses som en merit när man söker arbete 

eller utbildning utanför vår organisation, ser förbundsstyrelsen att 

en modell för ett arbetsintyg skulle kunna utvecklas för att bättre 

motsvara vad som föreslås i motionen. 

Tidigare fanns det möjligheter att också formellt tillgodoräkna sig 

föreningsmeriter och arbetslivserfarenhet vid ansökan till en högre 

utbildning. Den borgerliga regeringen avskaffade denna möjlighet 

och förbundsstyrelsen anser att den bör återinföras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion C29 2:a attsatsen 

och att motion C29 1:a att-satsen anses beaktad. 



Tillämpning av arbetstidsförkortning för förtroendevalda på 

avdelningarna 

I motion C30 föreslås att avdelningarna gemensamt med de förtroendevalda 

ska kunna teckna avtal om hur arbetstidsförkortning ska 

hanteras. 

Den nuvarande ordningen innebär att förtroendevalda på fackligt 

uppdrag utanför den egna arbetsplatsen får en kompensation i form 

av en extra avtalspensionspremie för den arbetstidsförkortning som 

i riksavtalen. Denna extra avtalspensionspremie är en försäkringslösning 

hos Fora och avsättningen är 4 procent. Samtliga avdelningar 

är i dag anslutna till försäkringen. 

Anledningen till att ha en extra avtalspension som kompensation 

för arbetstidsförkortningen är att undvika en alltför omfattande 

administration och att alla förtroendevalda behandlas lika oavsett 

vilket avtalsområde de tillhör. 



att bifalla motionerna C1 1:a och 2:a att-satserna, C23 och C29 2:a 

att-satsen 

att anse motionerna C1 3:e–5:e att-satserna, C2 1:a, 2:a och 4:e 

att-satserna, C4, C5, C6 1:a och 2:a att-satserna, C11, C12, C14, 

C17, C19 1:a att-satsen, C20, C21, C22 1:a och 3:e att-satserna, 

C25, C26 och C29 1:a att-satsen beaktade 

att avslå motionerna C3, C6 3:e och 4:e att-satserna, C7–C10, C13, 

C15, C16, C18, C19 2:a att-satsen, C22 2:a och 4:e att-satserna, 

C24, C27, C28 och C30. 

Medlemskapets värde – motionerna C1–C30 

Motion C1 


Organisation med fokus på medlemmen 

Förbundets organisation har i dag en inriktning där medlemmarna har 

stor betydelse. För kommande kongressperiod det skäl att fokusera 

ytterligare på medlemmen. 

Medlemmen bör ges en central roll, när man ska fatta beslut som 

berör alla medlemmar på olika sätt. bör stärkas. 

För att få veta vad medlemmarna vill ha, behövs sannolikt en fortsatt 

analys av deras behov och önskemål. 

De olika delarna som ingår i medlemskapet bör för kommande kongressperiod 

lyftas fram som prioriterade områden. Genom att ha prioriterade 

områden, som under ett helt år lyfts fram på olika sätt, kommer 

kunskapen om de olika områdena att öka. Då blir det också lättare att

ta till vara medlemmarnas intressen och på så sätt kommer det tydligt 

att framgå att IF Metall bygger på medlemmen i fokus. 


att verka för att organisationen ytterligare ska fokusera på medlemmen 

och medlemmens inflytande när beslut fattas 

att inrikta medlemsnyttan på att bli så stor som möjligt, med hänsyn 

till god ekonomisk hushållning med de medlemsavgifter som medlemmarna 

betalar 

att för kommande kongressperiod lyfta fram som prioriterade områden 

till exempel kollektivavtalen, försäkringar genom medlemskapet, 

internationell verksamhet och förhandlingsverksamhet 

att för det aktuella året och det aktuella prioriterade området satsa 

på information, medlemsutbildningar och vidareutbildningar samt, 

att vid så många sammankomster som möjligt, lyfta fram området 

och därmed verka för ett vidgat intresse och bättre kunskaper till 

nytta för alla medlemmar 

att ytterligare analysera vad som krävs för att medlemmarna verkligen 

ska uppleva att det är fokus på medlemmen i IF Metall. 

Motion C2 



Närheten till avdelning och klubb ger ökad anslutningsgrad. Centralstyrning 

ger motsatt effekt och minskar den demokratiska processen 

för alla våra medlemmar som behöver bra service och medlemsnytta. 

Tillräckliga resurser måste finnas på avdelningarna för att stödja den 

enskilde medlemmen. 

Klubbar och sektioner inom avdelningarna måste stärkas för att vara 

så nära medlemmarna som möjligt och för att uppnå målet med en 

öppen, levande och nära organisation med en hög organisationsgrad. 

Den personliga kontakten kommer alltid att vara det viktigaste för 

den enskilde medlemmen. 


att stärka avdelningarna i syfte att förbättra och utveckla medlemsnyttan 

och servicen till den enskilde medlemmen 

att stimulera bildandet av fler klubbar och sektioner inom avdelningarna 

att verka för att medlemsutbildningarna stärks inom avdelningarna 

att avdelningarna har sin bestämmanderätt samt behåller den ekonomiska 

administrationen för medlemsnyttans bästa. 



Motion C3 


Ett starkare förbund 

De senaste årens industrikris har medfört stort medlemstapp inom IF 

Metall. En konsekvens är minskade intäkter. En annan konsekvens är 

att flera avdelningar hamnar under gränsen för vad som i sammanslagningen 

ansågs vara en nedre gräns i medlemsantal för att klara en 

minimibemanning. En tredje konsekvens kan bli en sjunkande organisationsgrad. 

En fjärde konsekvens blir troligen att ett ökat anställningsbehov 

möts upp med en betydligt större andel inhyrd personal än 

vad vi hittills varit vana vid. En femte konsekvens är att det kan bli 

svårare att rekrytera förtroendevalda till de fackliga uppdragen. Dessa 

hotbilder är i dag reella och måste mötas med organisatoriska åtgärder 

på alla nivåer inom förbundet. 

Men det finns också yttre hot mot vår fackliga styrka. Vi har en 

regering vars ambitioner inte går sida vid sida med fackföreningsrörelsens 

ambitioner. Tvärtom ser vi en gradvis maktförskjutning på arbetsmarknaden 

till arbetsgivarens fördel. Vi har redan sett förändringar i 

lagen om anställningsskydd (LAS) och fler är aviserade. Det finns förslag 

om förändringar i lagen om medbestämmande (MBL) när det gäller 

det fackliga vetot, rätten till sympatiåtgärder vid konflikter och löneansvar 

vid tvisteförhandlingar. När det gäller lagen om facklig förtroendemans 

ställning (FML) finns förslag om att den fackliga organisationen 

på arbetsplatsen själv ska betala upp till 20 procent av den fackliga tid 

man behöver för sitt uppdrag. Detta är reella hot som måste bemötas 

inte bara fackligt utan också politiskt. 

Ovanstående är tunga hotbilder som IF Metall måste förhålla sig till. 

Enligt vår uppfattning krävs det nu ett målmedvetet organisatoriskt 

arbete för att möta denna utveckling. Bemanningsbranschen är här för 

att stanna och det gäller därför att se till att vi har en stark facklig närvaro 

i branschen. Då värvar vi nya medlemmar och upprätthåller eller 

höjer organisationsgraden. Detta kan göras genom facklig mobilisering i 

bemanningsföretagen, men också genom att stärka klubbarna i de inhyrande 

företagen. 

På regional nivå behövs det starka och självständiga avdelningar. På 

de allra flesta arbetsplatser finns det ingen klubborganisation. Där 

är den fackliga representationen oftast ett avdelningsombud med ett 

begränsat uppdrag. Här har avdelningarna ett särskilt ansvar redan i 

dag, men med vikande medlemsunderlag är det möjligt att avdelningsstrukturen 

måste ses över. En sådan översyn bör ha sin utgångspunkt 

i att utveckla en decentraliserad stark organisation, där avdelningarna 

har en stark och tydlig roll i ett starkt förbund. Ska vi möta både den 

fackliga och politiska hotbilden och vrida utvecklingen åt vårt håll krävs 

fullserviceavdelningar, med stark ekonomi och ett medlemsunderlag som 

kan bära detta. 

På central nivå vill vi se ett starkt och attraktivt förbund. IF Metall 

ska vara en stark röst både fackligt och politiskt. Därför måste det

fungera på lokal och regional nivå. För att få rätt kompetens till förbundskontoret 

krävs att rekryteringen av förtroendevalda fungerar ute 

i landet. Därför behöver vi se över rekryteringsprocesserna, men också 

vårt utbildningssystem. När vi rekryterar till förbundskontoret måste 

vi se hela människan. Bostads- och lönefrågor måste självklart lösas. 

Det gäller också den förtroendevaldes familj och dess möjligheter till 

jobb eller utbildning i Stockholm. Ett alternativ som också noga måste 

beaktas är möjligheterna till distansarbete. Med dagens teknik finns förutsättningar 

för detta. Det skulle också ytterligare underlätta att rekrytera 

rätt person till arbete på förbundskontoret. 

Ett starkt och utvecklingsinriktat förbund byggs på alla nivåer. Därför 

krävs det att vi noga går igenom förutsättningar och möjligheter. 


att tillsätta en bred förankrad utredning med uppdrag att föreslå 

åtgärder som stärker förbundet på alla nivåer utifrån motionens 

intentioner. 

Motion C4 

Avdelning 2 Norrbotten, 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 7 Hälsingland, 8 Nedre 

Dalälven, 36 Göteborg, 44 Halland, 47 Östra Skåne, 49 Nordvästra Skåne, 51 Malmö 

Fullserviceavdelningar 

I samband med sammangåendet mellan Metallarbetareförbundet och 

Industrifacket slog man fast att lokalavdelningarna skulle vara fullserviceavdelningar. 

Detta innebar bland annat att a-kassans verksamhet 

för förbundsmedlemmar skulle hanteras på avdelningsnivå. Om man 

ser till hur vi servar våra arbetslösa medlemmar, tror vi att det var ett 

klokt beslut. Det man inte slog fast, men som vi tror många uppfattade, 

var att all övrig administration, såsom arbetsgivar-/medlemsreskontra, 

ekonomi, inträden/utträden och annan adminstration också skulle hanteras 

på avdelningsnivå. 

I dag, med ett krympande medlemsunderlag och medföljande minskade 

intäkter, lyfter man på vissa håll möjligheten till synergieffekter 

med sammanslagning eller centralisering av administration. På kort 

sikt kan det verka som förnuftiga och kloka idéer. På lång sikt tror vi 

att det skulle kunna få stora konsekvenser för vår lokala service ute i 

landet och i vår organisation. 

Om administration lyfts bort från avdelningarna innebär detta allvarliga 

försämringar utifrån tillgänglighet och service. Engagemanget 

att få nya medlemmar, som i första läget är intresserade av att vara 

med i enbart a-kassan, kan försvinna. De som av olika skäl på grund av 

bristande betalning riskerar uteslutning försvinner som medlemmar 

med minskat lokalt engagemang. De som begär utträde från förbundet 

får aldrig den lokala avdelningens reaktion. ”Strulande” arbetsgivare 

med dåliga betalningsrutiner blir inte punktbevakade av avdelningens 

ombudsmän. 

Om man väljer att styra över ekonomiredovisning till regioner eller 

centralt tappar avdelningen sin kompetens kring en god ekonomisk 



kontroll. Den nära relationen, på yrkesmässig basis, mellan bokföringskontorist 

och kassör riskerar att försvinna. Visserligen kan man lösa 

vissa problem via telefon eller e-post och/eller uttag av rapporter, men 

den bästa kommunikationen sker alltid utifrån det personliga mötet på 

arbetsplatsen/kontoret. 

Det är av mycket stor vikt att kongressen fastställer i kongressbeslut 

vad vi menar med ”fullserviceavdelningar”. Det är mycket viktigt att 

man som förbund tar beslut som gynnar en positiv utveckling på lokal 

nivå. Det är mycket viktigt att medlemmar känner en närhet till sin 

fackliga organisation. 


att fullserviceavdelningar ska finnas i IF Metall 

att fullserviceavdelning ska innehålla hantering av arbetslöshetskassa 

att fullserviceavdelning ska inkludera förbundsmedlemshantering 

att fullserviceavdelning ska ansvara för och sköta sin egen ekonomiska 

hantering. 

Motion C5 


Avdelningarnas servicenivå 

Det är oerhört angeläget att medlemmarna upplever en närhet och 

lättillgänglighet till avdelningarna för att få hjälp med viktiga frågor. 

De flesta medlemmar kommer i kontakt med sin avdelning först när de 

verkligen behöver hjälp eller söker ett snabbt svar. Det första mötet är 

avgörande för fortsatt förtroende och om detta möte upplevs negativt 

riskerar vi att förlora medlemmen. 

Vi tror att antalet avdelningar är mindre viktigt för medlemmarna 

än att avdelningarna ger fullgod service. 


att alla avdelningar ska vara fullserviceavdelningar med egen handläggning 

av a-kassa, ombudsmän, egen ekonomihantering, medlemsregistrering 

samt företagsregistrering. 

Motion C6 


IF Metalls avdelningsstruktur 

IF Metall är i dag det enda förbund som har kvar en stark lokal förankring. 

Tack vare det har vi kunnat göra en stark insats i valet. Där 

många andra förbund har givit upp tanken på att besöka sina arbetsplatser 

i en valrörelse, lever den målsättningen i högsta grad kvar inom 

vårt förbund.

Tack vara en nära kontakt mellan avdelningsstyrelse, lokalombudsmän 

och förtroendevalda har vi bibehållit möjligheten att snabbt kommunicera 

med arbetsplatserna. Det höjs i dag tongångar för att vi ska 

följa samma väg som andra förbund inom LO, med färre och större 

avdelningar, och detta av rent ekonomiska skäl. 

IF Metall är i dag ett rikare förbund än någonsin. Vi anser att vi 

måste välja en annan väg. En väg som skapar ett förbund med stark 

lokal förankring och med en bibehållen god ekonomi. 


att varje avdelning ska vara en egen juridisk enhet 

att samtliga avdelningar ska vara fullserviceavdelningar, som i 

nuvarande form, och handlägga ekonomi, medlemshantering (inoch 

utträden), a-kassa samt övrigt förekommande ärenden 

att det i varje kommun, med minst 1 000 medlemmar som saknar 

avdelningsexpedition, ska finnas en sektion med en styrelse som 

stadgemässigt ligger under avdelningen 

att tillsätta en oberoende arbetsgrupp med bred förankring såväl 

lokalt som centralt för att förutsättningslöst gå igenom vilka funktioner 

som kan flyttas ut till avdelningarna från förbundskontoret i 

Stockholm, med syfte att skapa en starkare regional organisation och 

förstärka verksamheten inom alla områden. 

Motion C7 


Framtida avdelningsstrukturer 

IF Metall tappar medlemmar, förändringar som innebär stor belastning 

på vår ekonomi och möjlighet att upprätthålla en bra servicenivå. 

Diskussioner om nya avdelningsstrukturer har tagit fart och är ett 

viktigt arbete som historiskt alltid har pågått och som möjliggjort att 

vi behållit den fackliga styrkan. Sammanslagningarna har dock gått 

så långt att i vissa delar av vårt land börjar avståndet mellan medlemmarna 

och den fackliga expeditionen bli alltför stort. 

I de sex nordligaste avdelningarna kan resvägen redan i dag uppgå 

till 25 mil enkel väg mellan avdelning och företag. Även avstånden mellan 

expeditionsorter i norr är i dag stort, sträckan Sundsvall–Luleå är 56 

mil och Sundsvall–Örnsköldsvik är 16 mil. 

Kriterierna för att vara en egen avdelning anser vi för snäva. Det 

behövs mer fokus på medlemsnyttan och om avdelningen kan bedriva 

verksamhet med en ekonomi i balans bör detta ligga till grund för en 

avdelnings vara eller inte vara. 

Genom att finnas på fler platser får vi ett mer levande förbund och 

större möjligheter att påverka politiskt. 




att kriterierna för avdelningsstrukturerna förändras så att en ekonomi 

i balans över en kongressperiod överskuggar kravet på lägsta 

medlemsantal 

att nuvarande avdelningar, som anser sig ha och kan visa på en god 

ekonomisk hushållning samt bra verksamhet, ska kunna fortsätta 

vara egen avdelning. 

Motion C8 

Avdelning 8 Nedre Dalälven, 22 Södra Sörmland 

A-kassehandläggning inom avdelningens geografiska område 

När IF Metalls avdelningsstruktur förändras och avdelningarna blir 

större är det viktigt att vi närmar oss medlemmarna på alla de sätt som 

är möjliga. 

Om en avdelning fått ett utökat geografiskt område kan det finnas 

ett värde för medlemmarna att ändå ha möjlighet att träffa sin 

a-kassehandläggare på hemorten eller åtminstone i närheten. För att 

möjliggöra detta borde a-kassehandläggning ordnas på flera orter inom 

avdelningens geografiska område. 


för 

att avdelningarna ges möjlighet till a-kassehandläggning på flera 

orter inom avdelningens geografiska område. 

Motion C9 

Medlem Patrik Engström avdelning 13 Bergslagen 

Öppna våra avdelningsexpeditioner för alla LO-förbund 

Vid utbildningen ”Med livet som insats” kom vi att diskutera hur vi i 

facket ska kunna bli bättre. Vi kom fram till att under flera år har LOförbunden 

tvingats att rationalisera sin verksamhet beroende på medlemstapp 

och kostnadsökningar. Förbund och avdelningar har slagits 

ihop vilket har lett till att många medlemmar har långt till en fackexpedition 

när de behöver hjälp. 

Det finns ett bra samarbete mellan LO-förbunden, men vi tycker att 

det skulle kunna utvecklas ytterligare. 

Skulle vi i IF Metall kunna öppna avdelningsexpeditionerna för 

övriga förbund? Det kan handla om rådgivning, att slussa medlemmar 

vidare till rätt förbund eller myndighet m.m. Det handlar inte om att ta 

över något förbunds ansvar i medlems- eller avtalsfrågor utan att vara 

en facklig kontakt och hjälpande hand för att öka den fackliga tillgängligheten 

och närheten.


att utreda möjligheten att öppna IF Metalls avdelningsexpeditioner 

för alla LO-förbund. 

Motion C10 


Branschforum 

Med anledning av den branschutredning som gjorts, från 2009 och fram 

tills dags dato, ser vi stora risker att just gruvbranschen kommer att 

misskrediteras. Dels för att IF Metalls förbundsstyrelse kommer att få 

onödigt stor påverkan på hur de olika framtida branschrådens sammansättning 

kommer att se ut, dels på grund av den disposition som öppnas 

för de avdelningar där de olika gruvklubbarna ingår. 

Vi ser stora risker i att de små gruvföretagens fackklubbar kommer 

att tappa sitt inflytande om branschforumen blir så stora att det inte 

finns plats för ledamöter från de minsta gruvorna, eller om någon av 

avdelningarna väljer att inte stötta den gruvklubb som ingår i den egna 

avdelningen. 

Dessutom anser vi att det inte finns någon nära anknytning mellan 

gruv- och stålindustrin, vilket antyds i branschutredningen. 


för 

att ingen avdelning ska kunna välja att stå utanför ett branschforum 

om någon enskild klubb vill ingå, detta för att värna om allas lika 

värde 

att ingen avdelning ska kunna friskriva sig från sitt ekonomiska ansvar 

gentemot de klubbar som ingår i ett branschforum, detta för att 

uppnå likvärdiga förutsättningar. 

Motion C11 


Gruvindustriarbetarnas riksförenings framtid 

Den nuvarande formen av Gruvindustriarbetarnas riksförening gör det 

möjligt att behandla frågor som rör den så specifika branschen bergoch 

gruvarbete. Vi ser detta forum som det mest komplexa inom vår 

bransch, eftersom samtliga företag/klubbar får en naturlig koppling till 

varandra. 

Några av klubbarna är väldigt små och riskerar därför att få stå 

tillbaka i de tilltänkta branschforumen. Mineralmarknaden är i ett 

expansivt skede och det har redan nu aviserats att det kommer att 

öppnas nya fyndigheter. Vi anser att dessa arbetsplatser riskerar att få 

svårigheter att få sina frågor tillgodosedda i ett forum där inte samtliga 

företag är representerade. 



Nuvarande riksförening inom bergoch gruvnäringen kan redan i ett 

tidigt skede utforma och få ett samstämmigt underlag till de centrala 

förhandlingarna, likt ett arbetsutskott. Vi anser att gruvbranschen har 

behov av detta nätverk, eftersom de olika företagen inom riksföreningen 

ser så olika ut men ändå delar så mycket branschspecifika frågor. 

Vi inom Gruvindustriarbetarnas riksförening menar att om dagens 

riksförening ersätts med ett så kallat branschforum kommer det att 

försämra demokratin. 


att behålla dagens fungerande Gruvindustriarbetarnas riksförening. 

Motion C12 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 47 Östra Skåne 

Samhalls riksförening 

Samhall är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som riksdagen har beslutat. 

IF Metall bedriver de fackliga och specifika frågorna som finns 

rikstäckande inom Samhall. 

I dag bedrivs en aktivitet som bland annat behandlar arbetsmiljöoch 

försäkringsfrågor och frågor angående inbyggd verksamhet, där vi 

årligen har en träff med riksdagen angående de specifika frågor som vi 

lägger stor vikt vid. 

Det finns ett stort antal medmänniskor med olika funktionshinder. 

Vem som helst kan bli drabbad i vårt samhälle. IF Metall har cirka 

5 000 medlemmar inom Samhall. Skulle Samhalls riksförening upphöra 

och bli ett branschforum kommer vi att tappa det inflytande och den 

kompetens som finns i dag. 


att bekräfta Samhalls riksförening i sin nuvarande form för att 

kunna bevara kompetensen och insikten i Samhalls specifika frågor. 

Motion C13 

Avdelning 4 Södra Västerbotten, 47 Östra Skåne 

Förbundsbidrag till Samhalls riksförening 

Samhalls riksförening erhåller ett bidrag från förbundet som ska täcka 

den verksamhet som bedrivs i dag. Med de föreslagna förändringarna 

befarar vi att bidraget kommer att minska. Risken är då stor att verksamheten 

försämras. 


att förbundsbidraget till Samhalls riksförening förblir oförändrat 

att bidraget till Samhalls riksförening blir indexreglerat varje år.

Motion C14 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 47 Östra Skåne 

Medlemskap i Samhalls riksförening 

Förbundet har 52 avdelningar. Av dessa är endast ett antal medlemmar 

i Samhalls riksförening. Om fler avdelningar med medlemmar anställda 

på Samhall varit medlemmar i riksföreningen hade vi kunnat nå ut till 

fler. 

På Samhall finns problem, stora som små. Är vi fler blir vi starkare. 

Varje avdelning är unik att bedriva fackligt arbete, men ibland glömmer 

vi alla. 


för 

att fler avdelningar som har medlemmar anställda på Samhall går 

med i Samhalls riksförening. 

Motion C15 

Klubben vid Samhall Ramsele avdelning 5 Höga Kusten 

Samhallresurs 

Den fackliga verksamheten är basen för ett starkt förbund. En betydande 

del av Samhalls cirka 25 000 anställda är medlemmar i vårt förbund. 

Det är en stor medlemsgrupp, där många står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden 

och är i behov av hjälp för att komma upp till en jämlik 

nivå med övriga avtalsområden. 

Den fackliga verksamheten på klubbnivå fungerar oskäligt olika. 

Avdelningarnas kunskap om och hantering av klubbar har en stor 

variationsbredd. Arbetet mellan förbund–avdelning–klubb måste därför 

stärkas. 


att organisera en resurs som ska stärka Samhallklubbarna i deras 

arbete och som är till hjälp för avdelningarnas organisation av anställda 

inom Samhall samt stödjer förbundets arbete för denna medlemsgrupp 

på alla nivåer. 

Motion C16 


Fler jurister 

Avtalsperioder kommer och går. Det som dock kännetecknar de nya 

avtalen är att skrivningen blivit sämre och ibland blir vi helt enkelt 

”lurade”. 

Uppfattningen man får är att arbetsgivarparten går igenom skrivningen 

på det juridiska planet och på ett helt annat sätt än vad vi gör. 

Därför anser vi att vi måste försöka prioritera om våra resurser och 

ändra inriktning. 




att anställa fler jurister som kan jobba med juridiken under avtalsperioderna 

och som framför allt kan genomföra en rejäl analys av lagda 

avtalsförslag under avtalsrörelsen. 

Motion C17 


Centrala ungdomskommittén 

Under de senaste åren har förbundets fokus på ungdomar blivit tydligare 

än på länge. Om organisationen inte ska självdö måste dessa frågor 

tas på allvar. 

Att upprätthålla ungdomsverksamheten på klubbnivå kräver en stor 

seriositet och kontinuerlig fokusering då ungdomar har en tendens att 

bli äldre. Vi anser att centrala ungdomskommitténs arbete ger resultat 

och att ett idogt arbete lönar sig. Det är viktigt att signaler går ut från 

förbundet, såsom i dag, att de unga är vår framtid. 


att fortsätta att stödja centrala ungdomskommittén. 

Motion C18 


Jämställdhets- och jämlikhetskommitté 

Inom IF Metall har alla medlemmar samma värde oavsett ålder, kön, 

ursprung, handikapp, sexuell läggning eller religion. Alla människors 

lika värde är en grundpelare inom det fackliga arbetet. Alla förbundets 

avdelningar bör arbeta aktivt med jämställdhet och jämlikhet. 


för 

att alla avdelningar har en levande jämställdhets- och jämlikhetskommitté. 

Motion C19 


Jämställdhet 

Vi är många som upplever att arbetet för ett jämställt och jämlikt samhälle 

motarbetas. Reinfeldt sänder ett tydligt budskap genom att lägga 

ned integrations- och jämställdhetsdepartementet, vilket är ett allvarligt 

problem. 

I samhället i stort finns en patriarkal och en heteronormativ struktur. 

Detta gör att vi inte bedömer människor i vår omgivning förutsättningslöst. 

Våra medlemmar kränks dagligen på våra arbetsplatser på 

grund av kön, etnicitet, sexuell läggning etc. Jämställdhet och jämlikhet

är en fråga om kunskap snarare än intresse och är i allra högsta grad 

en fråga om arbetsmiljö. Det är därför av största vikt att våra förtroendevalda 

är kunniga i diskrimineringslagstiftningen. 

För att kunna garantera våra medlemmar en god arbetsmiljö måste 

vi prioritera jämställdhets- och mångfaldsfrågorna där det finns en stor 

kunskapslucka att fylla. Många kanske säger att jämlikhet är viktigt, 

men saknar den faktiska kunskapen för att kunna arbeta konkret med 

frågan. 

Alla människors lika värde är en av grundpelarna i det fackliga 

arbetet. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet och 

alla ska ha samma inflytande i vår organisation. För att medlemmarna 

ska garanteras dessa rättigheter och möjligheter krävs ett stort arbete. 

IF Metall jobbar redan i dag med dessa frågor, men vi måste gå ett steg 

längre och sända ett tydligt budskap till våra medlemmar och till regeringen. 

En förutsättning för att vi ska kunna mobilisera och jobba aktivt för 

jämställdhet och jämlikhet är att vi upprättar styrande kommittéer som 

organiserar arbetet. Vi måste börja arbeta mer strukturerat och målinriktat 

med dessa frågor. Aktiva åtgärder och insatser i hela organisationen 

på alla områden är ett måste för att vi ska kunna flytta fram våra 

positioner mot arbetsgivarna, men även mot regeringen. 

Vi vill därför att kongressen beslutar att det ställs krav på att varje 

avdelning väljer en jämställdhets- och mångfaldskommitté samt att en 

samordnande kommitté utses centralt. På så sätt säkerställer vi ett aktivt 

arbete med jämställdhet och mångfald och att frågorna behandlas 

seriöst i hela landet. 


att jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom IF Metall intensifieras 

och blir en fortsatt högt prioriterad fråga vars arbete ska ledas av 

förbundskontorets utsedde ansvarige 

att verka för att IF Metalls avdelningar årligen rapporterar in sina 

genomförda aktiva insatser inom verksamhetsområdena jämställdhet 

och mångfald samt att dessa resultat samlas i en databas för 

spridning av goda exempel som kan användas inom IF Metall i hela 

Sverige. 

Motion C20 


Enkelt att bli medlem 

Kravet för att få inträde i IF Metall och dess a-kassa är en datummärkt 

underskrift på inträdesblanketten, vilket är förlegat och krångligt. Det 

ska vara enkelt att söka inträde. 

Inträdesansökan till förbund och a-kassa bör kunna göras via nätet 

med elektronisk signatur. 




att göra det möjligt att bli medlem i IF Metall och dess a-kassa via 

internet. 

Motion C21 


Medlemsförmåner för unga 

För att som organisation i högre utsträckning kunna attrahera unga 

människor bör vi skapa mervärden riktade till dem som är unga. Det 

kan bidra till att lättare värva ungdomar och att behålla dem som redan 

är medlemmar. 


att utreda och ta fram mervärden i medlemskapet riktade till unga 

medlemmar. 

Motion C22 


Medlemskortets värde 

Det är viktigt att bibehålla men också öka medlemskapets värde. Ett 

sätt är att knyta medlemskortet till olika förmåner. Kortet skulle kunna 

knytas till exempelvis banker för att användas som betalkort. Kortet 

kan också knytas till resebolag, affärer m.m. och därigenom användas 

för bonussystem och rabatter. 

Vi menar också att fackföreningsrörelsen bör undersöka möjligheten 

att starta egen bank. 


att undersöka möjligheterna med att använda medlemskortet som 

betalkort 

att om det är möjligt arbeta för att kunna använda medlemskortet 

som betalkort snarast 

att undersöka möjligheterna att nyttja medlemskortet och medlemskapet 

till olika bonussystem och förmåner 

att om detta är möjligt arbeta för att nyttja medlemskortet och medlemskapet 

till olika bonussystem och förmåner snarast. 

Motion C23 


Nya inträdesblanketter med erbjudande om medlemsutbildning 

För att få fler medlemmar att gå medlemsutbildning redan från början 

av medlemskapet anser vi att man på inträdesblanketten ska kunna

få en förfrågan om man är intresserad av att gå medlemsutbildning. 

Dessutom tycker vi att det ska finnas ett exemplar av inträdesansökan 

för medlemmen att behålla. 


att ändra inträdesblanketten så att medlem erbjuds medlemsutbildning 

på blanketten genom att kryssa i en ruta om han/hon är intresserad 

eller inte 

att ändra inträdesblanketten så att det finns fyra sidor, för att medlemmen 

ska kunna behålla en kopia. 

Motion C24 


Ordförandeträffar 

När ordförandena i avdelningarna åker på ordförandeträffar, konferenser, 

kurser och utbildningar som handlar om arbetet i en avdelning 

så blir inte viceordförandena inbjudna att delta. Det gör att vice ordförande 

inte får den information som han/hon behöver för att utföra sitt 

uppdrag. Detta medför en svaghet i hans/hennes styrelseuppdrag. 


att se över regelverket när det gäller deltagande för ordförande respektive 

vice ordförande vid ordförandeträffar och utbildningar. 

Motion C25 


Remitterade motioner 

Vid varje kongress remitteras ett antal motioner till annan beslutande 

instans. Det vanligaste är att motioner som rör våra kollektivavtal remitteras 

till avtalsrådet alternativt avtalsdelegationerna. 

Många av dessa motioner blir därefter bortglömda av de flesta kongressledamöterna. 

Det finns inte heller något i förbundets hantering 

som ger kongressens ledamöter en uppföljning på vad som sker med 

motionerna. Visst tas de upp i den instans de blivit remitterade till, 

men kongressledamoten får själv ta reda på vad som händer med dessa 

motioner. 

Vi tycker att förbundets uppföljning av remitterade motioner måste 

bli bättre, vilket också förbättrar demokratin i förbundet. 

Vi föreslår kongressen besluta att ge förbundsstyrelsen i uppdrag 

att de som deltagit i kongressbeslut om att remittera motioner får 

information om när motionerna ska tas upp igen i den nya instansen 

att de som deltagit i kongressbeslut om att remittera motioner får 

information om vilka beslut den nya instansen tagit om motionerna 



att avdelningsstyrelserna får information om när motionerna ska tas 

upp igen i den nya instansen 

att avdelningsstyrelserna får information om vilka beslut den nya 

instansen tagit om motionerna. 

Motion C26 

Avdelning 24 Norra Östergötland, 25 Mellersta Östergötland, 26 Västra Östergötland, 31 Norra 


42 Östra Kronoberg, 43 Västra Kronoberg 

Utökat omställningsstöd till förtroendevalda 

Under den senaste krisen har vi återigen sett hur medlemmar med 

många år som förtroendevalda bakom sig på grund av sitt fackliga engagemang 

inte haft tillräckliga kvalifikationer kvar i sitt yrkeskunnande 

för att få fortsatt anställning efter neddragningar och omorganisationer. 

Detta kan säkert skrämma många från att ta ett fackligt uppdrag, 

vilket försämrar våra nyrekryteringsmöjligheter. 

För att råda bot på de förtroendevaldas situation framöver och underlätta 

vid nyrekrytering av förtroendevalda skulle vi vilja att IF Metall 

avsätter medel som ger de förtroendevalda med lång tid på olika förtroendeposter 

som drabbas av uppsägningar erbjudande om ett utökat 

omställningsskydd. 


att införa ett utökat omställningsstöd för förtroendevalda i förbundet 

som gäller för förtroendevalda som sägs upp på grund av arbetsbrist 

att regelverket för att få ta del av det utökade omställningsstödet 

innebär att den förtroendevalde ska ha haft uppdrag så länge att det 

inverkat på dennes möjlighet till fortsatt arbete på arbetsplatsen 

att regelverket om hur stort stöd och vilket stöd som ska ges ska bero 

på den före detta förtroendevaldes situation och behov vid ansökningstillfället 

att regelverket utformas så att förbundsstyrelsen beslutar i ärenden 

gällande det utökade omställningsstödet. 

Motion C27 

Klubben vid Boliden Mineral AB avdelning 3 Norra Västerbotten 

Ersättning för förtroendevalda 

IF Metall har ett antal förtroendevalda som fortlöpande pensioneras 

från sina anställningar. I många fall rör det sig om personer med mångårig 

erfarenhet och en stor kunskapsbank som är mycket värdefull för 

våra medlemmar. För att tillvarata den kompetens som de besitter och 

på så vis ordna en smidig avlösning av uppdragen måste dessa personer 

kunna erbjudas en rimlig ersättningsnivå för sina tjänster.

I nuläget har förbundet ett regelverk där ersättning utöver den 

avtalspension som intjänats i ett tidigare arbetsliv blir en omöjlighet. 

Detta medför att dessa personer förväntas utföra sitt uppdrag med sin 

tidigare intjänade avtalspension som ersättning även om de fortsätter 

att utföra förtroendeuppdrag. 

I alla övriga sammanhang hävdar vi att avtalspension inte är att 

betrakta som uppskjuten lön. 


för 

att förtroendevalda med avtalspension, under den tid deras mandatperiod 

löper, erhåller skälig ersättning som kan jämställas med avtalsenlig 

lön utöver den avtalspension som de inarbetat hos tidigare 

arbetsgivare. 

Motion C28 


Kompensation för utbildning vid ledig tid för skiftarbetare 

Många av våra medlemmar arbetar kontinuerliga skift eller ständig 

helg. Detta innebär ibland ledighet under vardagar. Förbundets och 

avdelningarnas utbildningar genomförs i de flesta fall under vardagar. 

När ersättningen vid dessa tillfällen inte regleras enligt § 7 i lagen om 

facklig förtroendemans ställning (FML) och det är avdelning/förbund 

som betalar förlorad arbetsförtjänst, upplever många medlemmar det 

orättvist att avsätta ledig tid och inte få någon kompensation. För att 

uppmuntra dem som avsätter ledig tid föreslår vi att någon form av 

stipendium/arvode införs. 


att införa ett stipendium eller arvode till dem som avsätter ledig tid 

mellan skift och som inte regleras enligt 7 § FML och där avdelning 

eller förbund skulle stått för kostnaden. 

Motion C29 


Validering av facklig utbildning och kompetens 

Facklig kunskap och ett fackligt engagemang stärker individen inom 

kollektivet. På våra arbetsplatser tar vi ansvar för jobben men får inte 

alltid delta i utvecklingsprocessen i företaget. Via vårt fackliga engagemang 

skapas ett helt nytt utvecklingsområde även om vi på den egna 

arbetsplatsen inte får delta i den kreativa utvecklingen. 

Den fackliga resan är viktig. Vårt uppdrag ger oss en personlig utveckling 

och om vi kunde dokumentera den kunskapen bättre skulle det 

stärka oss. Vi ställs inför uppgifter som kräver lösningar som vi medverkar 

i och som därmed ger en stor insikt i många frågor. För oss är 



den kunskapen självklar men ändå inte mätbar vid lönesättning eller 

då vi söker andra jobb. 

Validering skulle ge uppdragen ett helt nytt samband. 

Vi behöver bli bättre på att utvecklas som förtroendevalda. Det är 

viktigt att vi bygger personliga utbildningsplaner. Därför bör vi bli 

bättre på lokal utveckling och utse någon som ska jobba med validering. 


att aktivt arbeta fram praktiska system och verktyg för att validera 

fackligt arbete lokalt och centralt 

att inom LO och SAP arbeta för att praktisk kunskap ska tillgodoräknas 

vid högre utbildningar och studier. 

Motion C30 

Medlem Besim Matoshi, Kenth Williamsson avdelning 39 Östbo 

Tillämpning av arbetstidsförkortning för förtroendevalda på avdelningarna 

Under många år har vi stridit för att medlemmarna ska kunna sänka 

sin arbetstid via arbetstidsförkortning (ATF). Tanken har varit att 

man ska använda den till ledighet och att den inte ska tas ut i pengar. 

Många arbetsgivare har däremot haft en annan uppfattning. Eftersom 

frågan har varit och är av principiell betydelse så har vi stridit för detta 

i många avtalsförhandlingar. 

För att vi ska ha en hög trovärdighet är det viktigt att föregå med 

gott exempel. Att vi själva har gjort ett system som gör att våra förtroendevalda 

inte får ut ATF i ledighet är principiellt fel. Det svar man får 

är att man får ut det när man går i pension. Detta är ett väldigt dåligt 

argument, då man tar bort valmöjligheten för våra förtroendevalda som 

har uppdrag på avdelningarna. Det ger intrycket att vi som förbund inte 

tycker att det är viktigt att förbundets förtroendevalda får arbetstidsförkortning 

eller att de får välja hur de vill göra med arbetstidsförkortningen; 

ta ut den i ledighet eller pension. 


för 

att man på avdelningarna gemensamt med den förtroendevalde ska 

kunna göra avtal om hur man ska hantera arbetstidsförkortning 

(ledighet eller pension). 


Erika Larsson, 22 Södra Sörmland 


Martin Eriksson, 44 Halland 


Camilla Andersson Hult, 50 Mellersta Skåne

Ove Karlsson, 23 Mellersta Sörmland 

Besim Matoshi, 39 Östbo 

Christina Karlsson, 39 Östbo 

Camilla Wedin, 41 Kalmarsund 


Catarina Palmblad, 47 Östra Skåne 



Veronika Karlsson, 32 Höglandet 

Rune Johansson, 20 Västra Värmland 

Robert Andersson, 35 Mellersta Älvsborg 

Stefan Leiding, 21 Södertälje 

Simon Ryndal, 34 Sjuhärad 

Lisa Klaminder, 36 Göteborg 


Pia Litbo, 47 Östra Skåne 


Joachim Fors, 48 Norra Skåne 

Tomas Teglund, 3 Norra Västerbotten 

Gunnel Wilhelmsson, 25 Mellersta Östergötland 

Mikael Johansson, 40 Västbo 

Eli Abadji, 28 Västra Skaraborg 

Johan Cord, 28 Västra Skaraborg 

Tomas Nordmark, 1 Malmfälten 



Roland Antonsson, 3 Norra Västerbotten 

Mattias Åberg, 39 Östbo 

Henry Andersson, 36 Göteborg 


Marie Stenquist, 36 Göteborg 


Magnus Bergqvist, 14 Klarälven 


Staffan Olofsson, 22 Södra Sörmland 

Linus Gränsmark, 37 Gotland 

Michael Wallbom, 16 Mälardalen 

Patrik Engström, 13 Bergslagen 

Carl-Magnus Lindström, 15 Stockholm 

Stefan Svensson, 39 Östbo 

Hans-Olov Andersson, 8 Nedre Dalälven 

Bengt Arvidsson, 44 Halland 

Carola Andersson, 4 Södra Västerbotten 

Hans Andersson, 4 Södra Västerbotten 


Cecilia Ölund, 3 Norra Västerbotten 

Johan Larsson, 41 Kalmarsund 

Daniel Lönnqvist, 22 Södra Sörmland 



Jessica Norberg, 36 Göteborg 

Johnny Fröjd, 9 Västra Gästrikland 





Anders Ferbe, förbundskontoret 

Åke Ljunggren, förbundskontoret 

Maria Bäckström, förbundskontoret 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C1–C30 utom C2 3:e attsatsen. 

Hans Anderssons förslag om bifall till motion C2 4:e att-satsen. 

Henry Anderssons, Robert Anderssons, Ola Mårtenssons och Joakim Rylins 

förslag om bifall till motion C3 samt Henry Anderssons och Joakim 

Rylins tilläggsförslag att ”utredningen ska undersöka hur man skapar 

förutsättningar som gör det attraktivt att arbeta centralt för IF Metall. 

Ett fackförbund ska vara föregångare genom att skapa trygga förutsättningar 

som ser till hela livs- och familjesituationen”. 

Hans Anderssons förslag om bifall till motion C4 4:e att-satsen. 

Camilla Andersson Hults, Bengt Arvidssons, Jan Axells, Martin Erikssons, 

Mikael Johanssons, Jan-Anders Lindfors, Morteza Rajabions, 

Tomas Teglunds och Mattias Åbergs förslag om bifall till motion C5. 

Monica Enarssons förslag om bifall till motion C7 samt tilläggsförslag 

”att förbundsstyrelsen ska se över möjligheten att samverka med övriga 

förbund inom LO för att kunna behålla våra avdelningar så lokalt som 

möjligt”. 

Hans-Olov Anderssons, Magnus Bergqvists, Patrik Engströms, Rune 

Johanssons, Ove Karlssons, Erika Larssons, Stefan Leidings, Jan-Anders 

Lindfors, Per Scheikls och Michael Wallboms förslag om bifall till motion 

C8. 

Patrik Engströms förslag om bifall till motion C9. 

Tomas Nordmarks förslag om bifall till motion C10. 

Roland Antonssons och Christer Erikssons förslag om bifall till motion 

C11. 

Christer Erikssons och Pia Litbos förslag om bifall till motion C12. 

Pia Litbos förslag om bifall till motion C13.

Carola Anderssons, Robert Anderssons, Anna Björklunds, Milan Bogicevics, 

Khuanla Chalardyaems, Monica Enarssons, Christer Erikssons, 

Jonny Fröjds, Florim Gashis, Johan Larssons, Carl-Magnus Lindströms, 

Joakim Rylins, Simon Ryndals och Cecilia Ölunds förslag om bifall till 

motion C17. 

Hans Anderssons och Lisa Klaminders förslag om bifall till motion C19 


Eli Abadjis, Daniel Lönnqvists och Per Svenssons förslag om bifall till 

motion C21. 

Per Svenssons förslag om bifall till motion C22 1:a och 3:e att-satserna. 

Staffan Olofssons förslag om bifall till motion C22 3:e att-satsen. 

Jasmin Cosics och Joachim Fors förslag att motion C22 1:a att-satsen 

avslås. 

Martin Erikssons förslag att motion C22 avslås. 

Catarina Palmblads tilläggsförslag avseende motion C23 ”omarbetning 

av blanketten nu”. 

Marie Stenquists förslag om bifall till motion C24. 

Mikael Johanssons, Besim Matoshis och Gunnel Wilhelmssons förslag 

om bifall till motion C26 samt tilläggsförslag ”att förbundet snarast 

efter kongressen tillsätter en arbetsgrupp där representanter från såväl 

förbund som avdelning arbetar fram ett förslag i motionens anda, som 

ska vara färdigt under kongressperioden”. 

Johan Cords förslag om bifall till motion C28. 

Jessica Norbergs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion C28. 

Linus Gränsmarks förslag om bifall till motion C29 1:a att-satsen. 

Anders Friebes, Christina Karlssons, Veronika Karlssons, Besim Matoshis, 

Stefan Svenssons, Camilla Wedins och Kent Williamssons förslag 

om bifall till motion C30. 

Åke Ljunggrens förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion C8. 

Maria Bäckströms förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion C22. 



Anders Ferbes förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna C1–C16 utom C2 3:e att-satsen och C18–C30 samt ändringsförslag 

om bifall till motion C17. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C1–C30, 

utom C2 3:e att-satsen, i de delar där inga motförslag förelåg, inklusive 

Anders Ferbes ändringsförslag om bifall till motion C17 

att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C2 4:e attsatsen, 

C4 4:e att-satsen, C7 (därmed föll Monica Enarssons tilläggsförslag), 

C9–C11, C13, C21, C24 och C29 1:a att-satsen 

att efter votering bifalla motion C3 samt Henry Anderssons och Joakim 

Rylins tilläggsförslag 


utlåtande över motion C5 


C8 


C12 


C19 2:a att-satsen 


utlåtande över motion C22 1:a och 3:e att-satserna 


C26, därmed föll Mikael Johanssons, Besim Matoshis och Gunnel 

Wilhelmssons tilläggsförslag 


C28 

att bifalla Catarina Palmblads tilläggsförslag avseende motion C23 


C30. 


Efter förslag från presidiet fastställdes talartiden mellan talarna Johan Cord och 

Martin Eriksson till två minuter och repliktiden fastställdes till en minut före Kent 

Williamsson. Under debatten uppmanades förbundsstyrelsens föredragande att korta 

ned sina föredragningar. 

Tore Larsson, 15 Stockholm, ställde under debatten en ordningsfråga angående de föredragandes 

långa talartider. 

Votering avseende motion C3 begärdes av Conny Holm, förbundsstyrelsen.

Votering avseende motion C5 begärdes av kongressordföranden. 

Votering avseende motion C8 begärdes av Per Scheikel, 22 Södra Sörmland. 

Votering avseende motion C12 begärdes av Christer Eriksson, 4 Södra Västerbotten. 

Votering avseende motion C19 2:a att-satsen begärdes av Lisa Klaminder, 36 Göteborg. 

Votering avseende motion C22 1:a och 3:e att-satserna begärdes av Tore Larsson, 15 

Stockholm. 

Votering avseende motion C26 begärdes av kongressordföranden. 

Votering avseende motion C28 begärdes av Johan Cord, 28 Västra Skaraborg. 

Votering avseende motion C30 begärdes av Anders Ferbe, förbundsstyrelsen. 

Utlåtande 

Information och opinionsbildning – motionerna 

C31–C36 

Inom svensk fackföreningsrörelse har IF Metall legat i framkant 

när det gäller sociala medier. Förbundet fanns tidigt representerat 

på Facebook, Twitter och Youtube. Sociala medier har givit medlemmarna 

möjlighet till snabb information för att kunna bli än mer 

delaktiga i organisationen. Vår förhoppning är att insynen och delaktigheten 

ska bli ännu större framöver. Årets kongress är ett steg i 

den riktningen. 

Samtidigt som medlemmarna i allt högre utsträckning själva 

söker den information de behöver går det inte att släppa de traditionella 

informationskanalerna. Trots den digitala utvecklingen har 

behovet av det personliga samtalet inte minskat, vilket innebär att 

informationsvägarna snarare har breddats än smalnat av. 

När vi dessutom samtidigt går mot allt fler små arbetsplatser, 

ökar betydelsen av representation på arbetsplatsen. Här behöver de 

förtroendevalda på olika sätt rustas i sitt arbete. Snabb, tydlig och 

korrekt information är en del i detta och många gånger behöver den 

vara av det slaget att den direkt kan delas till medlemmarna. 

IF Metall står för ett hållbart arbete och är beredda att kämpa för 

rättvisa arbetsvillkor både i Sverige och utomlands. Samtidigt vill vi 

stärka och vårda vår identitet. Nu tar vi ytterligare ett kliv framåt 

när det exempelvis gäller våra profilprodukter, där hänsyn tas till 

hur produkterna tillverkas, att det sker under anständiga arbetsvillkor, 

att ILO:s kärnkonventioner följs, att miljövänliga produkter väljs 

i första hand och att leverantörer i alla led har kollektivavtal. 

Det är inte alltid billigast, men det är solidariskt och hållbart för 

alla inblandade – precis vad IF Metall vill stå för i alla sammanhang. 

Information till nya medlemmar 

Motionerna C31 och C32 tar upp frågor kring informationen till nya 

medlemmar. 



Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är ytterst viktigt 

att nya medlemmar får bra information och har därför prioriterat 

frågan under en lång tid. Bland annat har förbundskontoret tillhandahållit 

ett uppdaterat och enhetligt introduktionsmaterial för 

kostnadsfri beställning till klubbar och avdelningar. 

Materialet kan dessutom kompletteras med en samlingsmapp i 

textil för en viss kostnad som ett alternativ till den pappersmapp 

som ingår i standardpaketet. 

Syftet är att detta välkomstmaterial ska överlämnas vid en personlig 

kontakt i samband med att medlemmen inträder i förbundet. 

Det finns naturligtvis också stora möjligheter för varje enskild klubb 

eller avdelning att efter behov komplettera materialet med egen 

information. 

Förbundskontoret har till uppgift att se till att materialet hålls så 

aktuellt som möjligt. Det välkomstbrev som skickas från IF Metall 

tillsammans med medlemskortet ska inte ses som en ersättning till 

personlig introduktion för den nya medlemmen, utan utgöra ytterligare 

en bekräftelse på medlemskapet i förbundet. 

Förbundsstyrelsen ser positivt på usb-minnen som komplement 

till det traditionella välkomstmaterialet, under förutsättning att det 

personliga samtalet i samband med medlemsintroduktionen inte 

åsidosätts. De argument som framförs i motionen är väl värda att 

beakta. Inte minst för att alla medlemmar ska kunna tillgodogöra sig 

informationen på bästa sätt. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion C32 och att 

motion C31 anses beaktad. 

Medlemsportal 

I motion C33 föreslås att det skapas kontaktforum för förtroendevalda 

på förbundets hemsida och att dessa ska vara lättillgängliga 

via mobiltelefon. 

Förbundsstyrelsen delar motionens syn att det är viktigt att förtroendevalda 

och medlemmar ges goda möjligheter till erfarenhetsutbyte 

och att elektroniska forum är lämpliga för detta. Därför finns 

det i medlemsportalen ett diskussionsforum som kommer att moderniseras 

under 2012. Detta kan redan i dag användas via mobiltelefoner 

som är baserade på iPhone OS, Android och Symbian. 


Skolinformation 

Motionerna C34 och C35 tar upp IF Metalls arbete med skolinformation 

och vill ha en förbättrad sådan på skolorna samt en förbättrad 

utbildning av skolinformatörer. 

Att förbättra skolinformationen och nå ut till ungdomar är ett 

ständigt pågående arbete som ska ha en hög prioritet inom förbundet. 

Vi ska alltid vara beredda att förändra och förbättra vår skolinformation.

Förbundets eget skolinformationsmaterial är uppdaterat och en 

ny broschyr som riktar sig till gymnasieungdomar är framtagen. 

Skolorna har också möjlighet att kostnadsfritt beställa olika broschyrer 

från IF Metall. Förbundet deltar också i Arena skolinformation, 

ett projekt med syfte att informera skolungdomar om deras 

rättigheter i arbetslivet. Tillsammans med stiftelsen Expo deltar 

IF Metall även i informationsprojektet Stoppa rasismen i skolan. 

När det gäller utbildning av skolinformatörer är det LO som 

ansvarar för grundutbildningen, där vi aktivt påverkar genom olika 

samverkansgrupper inom LO. Utbildningspaketet är nyligen uppdaterat. 

Avdelningarna har möjlighet att söka bidrag från förbundet för 

att hålla handledarträffar där skolinformatörer vidareutbildas. Det 

går även att söka bidrag för genomförd skolinformation. 

På medlemsportalen finns ett utbud av material som riktar sig till 

skolinformatörerna, bland annat tips och råd för bra skolinformation. 

Förbundskontoret gör regelbundet uppföljningar av genomförda 

skolbesök, vilka visar att besöken från våra skolinformatörer är 

uppskattade. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna C34 1:a 

att-satsen och C35 1:a att-satsen samt att motionerna C34 2:a attsatsen 

och C35 2:a att-satsen anses beaktade. 

Prenumerationserbjudande på LO-tidningen 

I motion C36 föreslås att LO-tidningen några gånger per år ska 

skickas till alla medlemmar tillsammans med ett tydligt prenumerationserbjudande. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att det 

fackligt-politiska budskapet sprids. Det uppdraget har bland annat 

medlemstidningen Dagens Arbete. Om uppdraget inte uppfylls är det 

enligt förbundsstyrelsens uppfattning bättre att föra en diskussion 

om innehållet i Dagens Arbete än att skicka LO-tidningen till alla 

medlemmar, vilket skulle innebära omotiverat höga kostnader. 

IF Metall sprider i dag LO-tidningen till drygt 11 000 förtroendevalda. 

Därutöver finns möjlighet att prenumerera för 210 kronor 

per år. 



att bifalla motionerna C32, C34 1:a att-satsen och C35 1:a attsatsen 

att anse motionerna C31, C33, C34 2:a att-satsen och C35 2:a attsatsen 

beaktade 

att avslå motion C36. 



Information och opinionsbildning – motionerna 

C31–C36 

Motion C31 

Avdelning 19 Östra Värmland 

Information till nya medlemmar 

Det är viktigt att alla nya medlemmar hälsas välkomna och får en bra 

första kontakt med sitt nya fackförbund. Det finns mycket information 

som en ny medlem måste ta till sig och det bästa sättet är att prata 

med varandra. Vi bör i möjligaste mån ha en personlig introduktion 

och samtidigt dela ut material till nya medlemmar, inte skicka det från 

förbundskontoret direkt till medlemmen. 

Att förbundsordföranden skickar ett välkomstbrev med bild på sig 

själv tycker vi är en trevlig och bra bekräftelse på ett nytt medlemskap i 

förbundet. 

Vid en personlig introduktion kan information om aktuellt avtal och 

lokala uppgörelser varvas med försäkrings- och stadgeinformation. 

Det är viktigt att vi som organisation gör så lika som möjligt och att 

alla som arbetar inom vårt verksamhetsområde får frågan om medlemskap 

i IF Metall. Den som värvar sin kamrat är ett viktigt ansikte 

utåt för facket och bör vara den som informerar om vad medlemskapet 

innebär och vilka fördelar det innehåller. 


att ansvara för innehållet i informationspaketet för nya medlemmar 

och tillhandahålla materialet till avdelningarna 

att verka för att avdelningarna ansvarar för att nya medlemmar får 

informationspaket i samband med att medlemmen skrivs in, eventuellt 

kompletterat med avdelningsspecifik information. 

Motion C32 


Medlemsinformation på usb-minnen till nya medlemmar 

För att förnya och förbättra informationen till nya medlemmar bör ”nya 

medlemmarmappen” distribueras elektroniskt. Ur flera synpunkter är 

usb-minnet ett fördelaktigt media för detta ändamål. Man kan på ett 

enkelt sätt ändra, ta bort och lägga till information. 

Informationen kan göras interaktiv genom ljud och bild. Det kan till 

exempel vara en introduktionsfilm för nya medlemmar eller en instruktionsvideo 

för att fylla i en blankett för sitt pensionsval. 

All information kan läggas som en ljudfil för att även medlemmar 

med läs- och språksvårigheter eller synnedsättningar ska omfattas. 

Det är enkelt att bifoga länkar till andra informationskällor såsom 

den egna avdelningens hemsida, medlemsportalen, Folksam, Dagens 

Arbete med flera.


att ta fram facklig information på usb-minnen till nya medlemmar. 

Motion C33 


Kontaktforum för medlemmar och förtroendevalda 

Som förtroendevald kan man ibland känna sig väldigt ensam, i synnerhet 

när svåra beslut ska fattas. Detta ger inte de bästa förutsättningarna 

för att bli framgångsrik i det fackliga arbetet. 

För att motverka detta vill vi att förbundet skapar mötesforum, för 

såväl medlemmar som fackligt förtroendevalda, som är lättillgängliga 

och internetbaserade. Vi behöver utveckla våra befintliga mötesforum 

för att öka erfarenhetsutbytet mellan medlemmar och förtroendevalda. 

I dag finns avancerade mobiltelefoner i snart sagt var mans hand 

och de har i många fall ersatt datorn som informationskanal. IF Metall 

borde ta fasta på detta och utveckla mötesforum även inom den mobiltelefonbaserade 

internetvärlden, som till exempel applikationer till 

Apples iPhone. 


att via IF Metalls hemsida skapa ett enkelt och effektivt kontaktforum 

för förtroendevalda 

att skapa mötesforum som är lättillgängliga via mobiltelefonen för 

både medlemmar och förtroendevalda. 

Motion C34 



Det saknas information om medlemskapets värde till ungdomarna i 

skolorna. På grund av bristfällig information har de lite förståelse för 

facklig verksamhet och dess betydelse. 


för 

att förbättra skolinformationen på skolorna 

att förbättra utbildningen av skolinformatörer. 

Motion C35 



Vi ser att det saknas information till våra ungdomar i skolan. De har 

liten förståelse för facklig verksamhet och dess betydelse på grund av 

saknad information. 




att driva frågan om en förbättrad skolinformation ute på 

skolorna 

att verka för att utbildningen av informatörer för uppdraget förbättras. 

Motion C36 

Klubben vid Llentab avdelning 30 Bohuslän-Dal 

LO-tidningen 

För att sprida det fackliga och politiska budskapet bör LOtidningen 

skickas ut till IF Metalls medlemmar. 


att LO-tidningen skickas ut ett antal gånger per år till samtliga IF 

Metalls medlemmar tillsammans med ett tydligt prenumerationserbjudande. 


Karl-Henrik Rosberg, 36 Göteborg 

Klas-Göran Antonsson, 30 Bohuslän-Dal 


Farshid Ghaffarnejad, 9 Västra Gästrikland 

Roger Johansson, 30 Bohuslän-Dal 


Maria Bäckström, förbundskontoret 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C31–C36. 

Karl-Henrik Rosbergs förslag om bifall till motion C34 samt tilläggsförslag 

att skolinformatörer kallas till förbundets pedagogiska handledarträffar 

för dem som kör medlemsutbildning. 

Roger Johanssons och Gunilla Nordbergs förslag om bifall till motion 

C34 2:a att-satsen och C35 2:a att-satsen. 

Klas-Göran Antonssons förslag om bifall till motion C36. 

Khuanla Chalardyaems förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 


Farshid Ghaffarnejads tilläggsförslag till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna C31 och C36 ”att undersöka möjligheten att starta en 

rikstäckande radiokanal”.

Maria Bäckströms förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motionerna C31–C36. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C31–C36 i 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C31 och 

C36, därmed föll Farshid Ghaffarnejads tilläggsförslag 


utlåtande över motion C34 2:a att-satsen, därmed föll 

Karl-Henrik Rosbergs tilläggsförslag 


C35 2:a att-satsen. 


Votering avseende motion C34 2:a att-satsen begärdes av kongressordföranden. 

Votering avseende motion C35 2:a att-satsen begärdes av Roger Johansson, 30 Bohuslän-Dal. 

Utlåtande 

Fackliga studier – motionerna C37–C43 och 

C2 3:e att-satsen 

Fackliga studier 

Medlemsutbildningar är en förutsättning för ett framgångsrikt 

fackligt arbete. Det är bara genom hög kompetens som medlemmarna 

kan argumentera för sin sak och driva på i viktiga frågor. De förtroendevalda 

är ett bakomliggande stöd och utbildningarna för förtroendevalda 

ska få ett större fokus på fackligt ledarskap. 

Medlemsutbildning och utbildning för förtroendevalda är viktiga 

fackliga verktyg som behöver utvecklas ännu mer. Det ska bli lättare 

att både hitta och att medverka på fackliga utbildningar. Vi ska bli 

bättre på att samordna utbildningarna internt inom förbundet och 

tillsammans med LO och Arbetarnas bildningsförbund (ABF). 

Ansvar för utbildningar och kvalitetssäkring 

I motion C2 3:e att-satsen föreslås att medlemsutbildningarna ska 

stärkas inom avdelningarna. 

Det är avdelningarnas uppgift att utveckla och stärka medlemsutbildningarna 

eftersom de har den bästa kunskapen om vilka behov 

som finns, både hos klubbarna och på de arbetsplatser som saknar 

klubb. För att utbildningarna ska vara relevanta måste de vara 

lokalt förankrade. 



Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C2 3:e att-satsen 


I motion C37 föreslås att förbundsstyrelsen ska revidera handledarnas 

riktlinjer, säkerställa kvaliteten på förbundets utbildningar 

och verka för att innehåll och utförande av grundutbildningarna ska 

vara detsamma i alla avdelningar. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att förbundets 

utbildningar håller samma höga nivå i alla avdelningar. 

Arbetet med att säkerställa kvaliteten på förbundets utbildningar är 

därför ett ständigt pågående arbete. 

För att utförandet av utbildningarna ska vara detsamma inom alla 

avdelningar tillhandahåller förbundskontoret ett handledarmaterial 

som kontinuerligt revideras och är tillgängligt för alla handledare. 

I dag finns inga formella riktlinjer för handledare i förbundet, men 

förbundet vill utveckla befintliga dokument så att det blir en uppdragsbeskrivning 

för handledarna. 


samt att motion C37 2:a och 3:e att-satserna anses beaktade. 

Motion C38 vill införa handledarträffar för samtliga handledare 

och även en vidareutbildning för dessa. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att välutbildade handledare 

är navet i utbildningsverksamheten och att de kontinuerligt 

behöver uppdatera kompetensen. 

Det pedagogiska ansvaret för handledarna ligger på förbundet, 

medan ABF ansvarar för att ta fram och genomföra pedagogisk utbildning 

för samtliga LO-förbunds handledare. I dag finns en pedagogisk 

grundutbildning och en vidareutbildning. Dessutom arbetar 

förbundskontoret aktivt för att fler pedagogiska utbildningar ska 

genomföras och för att material för sådana utbildningar ska tas fram. 

IF Metall genomför både centrala och lokala handledarträffar. För 

de lokala handledarträffarna finns stöd i bidragssystemet. På så sätt 

är motionens krav redan tillgodosedda. 


Medlemsutbildningar 

I motion C39 föreslås att arbetarrörelsens historia får mer utrymme 

i medlemsutbildningarna, att förbundets studieorganisation ska utarbeta 

en mer gedigen historiepresentation som ska implementeras 

i medlemsutbildningarna och att studiehandledarna får en djupare 

utbildning om arbetarrörelsen. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att arbetarrörelsens historia 

är viktig och det är därför som den ingår i medlemsutbildningarna. 

Arbetet med att ta fram och uppdatera material till utbildningar 

pågår kontinuerligt. 

Ansvaret för handledarnas utbildning är delat mellan förbundskontoret 

och avdelningarna. Varje handledare har också ett eget 

ansvar för att uppdatera sina kunskaper när utbildningar revideras 

eller uppdateras. Handledarna erbjuds dessutom vidareutbildning

kontinuerligt. Det är emellertid rimligt att arbetarrörelsens historia 

får mer utrymme i medlemsutbildningarna. 


samt att motion C39 2:a och 3:e att-satserna anses beaktade. 

I motion C40 föreslås att förbundet tillsammans med ABF ska 

skapa en heltäckande utbildning i demokratisk socialism. 

Utbildning i såväl ideologi som politik och demokrati är viktigt. 

IF Metalls fackliga ideal och värderingar handlar om att skapa ett 

väl fungerande samhälle, vilket förutsätter att medlemmarna har 

kunskap och insikt i samhällsfrågor. 

För att stimulera avdelningarna till att satsa på ideologiska och 

politiska utbildningar har samtliga sådana ett extra påslag med 20 

procent i bidragssystemet. Det finns redan framtaget ett material 

till utbildningarna. ABF har i dag flera utbildningar i ämnet, till 

exempel Politiska ideologier och Vad är socialdemokrati. Förbundsstyrelsen 

anser därför att förbundet inte behöver ta fram egna utbildningar 

eller material. 


I motion C41 föreslås att det ska bli en rättighet att få gå en medlemsutbildning 

för en nyanställd efter sex månader. Arbetsgivaren 

ska planera in utbildningen i produktionen genom att sätta in ersättare. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att nya 

medlemmar tidigt får grundläggande facklig kunskap om sina rättigheter 

och skyldigheter. Även organisationen gynnas av att medlemmarna 

är medvetna och kunniga i fackliga frågor. 

En nyanställd medlem kan gå en medlemsutbildning redan efter 

första dagen, exempelvis utifrån lokala avtal. Avdelningarna och 

klubbarna har alla möjligheter att, i princip när som helst, erbjuda 

en sådan utbildning. 

I motionen föreslås att arbetsgivaren ska åläggas en skyldighet 

att planera in ledighet för utbildning i produktionen genom att sätta 

in ersättare. Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet innebär 

bland annat att densamme får ta ansvar för att planera produktionen 

vid ledighet. 

Som facklig organisation har vi i dag de verktyg som behövs för 

att medlemmarna ska kunna ta ledigt för att delta i fackliga studier. 

Emellertid är det oroande att regeringen avser att genomföra 

förändringar av studieledighetslagen. Sådana förändringar riskerar 

att kraftigt försvåra all ledighet för utbildning och är ett hot mot vår 

fackliga utbildning i allmänhet och medlemsutbildningen i synnerhet. 

Därför agerar förbundsstyrelsen i syfte att förhindra en försämring 

av rätten till studieledighet. 


Utbildning för konfliktansvariga 

I motion C42 föreslås en utbildning för avdelningarnas konfliktansvariga. 



Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt att säkerställa 

kunskapen inom förbundet inför eventuella konfliktåtgärder, 

nationellt och lokalt. Emellertid är konfliktansvarig inte ett löpande 

uppdrag, utan denne utses då risk för konflikt föreligger. Detta gör 

att utbildningar för konfliktansvariga inte bör finnas med i det ordinarie 

studieutbudet. 

Däremot ska den som utses till konfliktansvarig ha erforderlig information 

och utbildning inför en eventuell konflikt utifrån konfliktanvisningarna, 

stadgarna och de förutsättningar i övrigt som gäller 

för konflikten. Detta kan, och sker, exempelvis via videokonferenser 

som genomförs med kort varsel med de konfliktansvariga både inför 

och under en eventuell konflikt. 

Det är också viktigt att avdelningarna vid lokala konflikter, exempelvis 

vid blockad för att teckna kollektivavtal, har utarbetade rutiner 

och att de konfliktansvariga har nära kontakt med förbundskontoret 

för information och kunskapsutbyte. 


Hjälp till studier 

Motion C43 handlar om hjälp till studielitteratur till en summa av 

1 000 kronor per läsår. 

Förbundsstyrelsen anser att skolväsendet ska finansieras gemensamt. 

Rätten till kunskap får aldrig bli en klassfråga där ekonomiska 

förutsättningar eller bostadsort avgör chanserna i livet. Förbundet 

har därför valt att verka för ett generöst utbildningssystem för hela 

samhället som ger alla, oavsett facklig tillhörighet, möjlighet till utbildning 

och kompetensutveckling under olika perioder i livet. 

Studielitteratur ska ingå i utbildningen och därför har förbundet 

valt att inte ge något ekonomiskt stöd för köp av böcker. Avdelningarna 

har emellertid möjlighet att ge stipendier om de så önskar och 

beslutar. 



att bifalla motionerna C37 1:a att-satsen och C39 1:a att-satsen 

att anse motionerna C2 3:e att-satsen, C37 2:a och 3:e att-satserna, 

C39 2:a och 3:e att-satserna, C41 och C42 beaktade 

att avslå motionerna C38, C40 och C43.

Fackliga studier – motionerna C37–C43 

Motion C37 


Kvalitetssäkring av utbildningar inom förbundet 

Utbildning har alltid varit en central del i fackföreningsrörelsen. Genom 

utbildning stärker vi medlemmarna, utvecklar organisationen och överbryggar 

på sikt klasskillnaderna i samhället. 

Det har de senaste åren av många upplevts som svårare att få deltagare, 

men även handledare till våra utbildningar. I sådana tider är 

det risk att kvaliteten på utbildningarna sjunker om man inte är noga 

vid tillsättandet av handledare. Handledarens kunskaper och intressen 

avgör till stor del utbildningens innehåll och genomförande. 

För att säkerställa en hög kvalitet på våra utbildningar det ett 

par relevanta ställningstaganden kring handledarskapet. Det är relevant 

att en handledare för en förhandlarutbildning är aktiv i förhandlingsarbetet 

på sin egen arbetsplats eller i förbundet och att en handledare 

för utbildningen Förtroendevald har ett förtroendeuppdrag på den 

egna arbetsplatsen. Som förbundet tidigare poängterat är det av vikt att 

handledaren har löpande kontakt med sina arbetskamrater och utvecklar 

nya erfarenheter på den egna arbetsplatsen. 

Det är även viktigt att handledarutbildningarna kontinuerligt revideras. 

Detta för att anpassa utbildningarna efter den verklighet vi lever 

i. Ständiga förändringar på arbetsmarknaden påverkar våra arbetsplatser 

och våra medlemmar. Vi behöver därför hela tiden se över vår organisation, 

där även studier spelar en central roll. 

Vi vill säkerställa kvaliteten på utbildningarna och hög kvalitet på 

handledarna ger hög kvalitet på utbildningarna. Förbundet har redan 

tidigare poängterat detta i sin handledarpolicy. 


att revidera riktlinjer för handledare 

att arbeta för att kvaliteten på förbundets utbildningar säkerställs 

att verka för att innehållet och utförandet av grundutbildningarna 

ska vara desamma inom förbundets samtliga avdelningar. 

Motion C38 

Avdelning 2 Norrbotten, 7 Hälsingland 

Kvalitetssäkra utbildningar 

Vi har inom IF Metall väl utbildade handledare, som är navet i hela vår 

utbildningsverksamhet. Som handledare tar du hela tiden till dig och 

lär dig fakta inom det egna handledarområdet. Förbundet kallar också 

till handledarträffar inom till exempel arbetsmiljö och försäkringar. 



Det vi i dag saknar är en vidareutbildning för individen handledare. 

Handledaren behöver ständig ny kunskap och inspiration i konsten 

att lära ut, för att inte stagnera och tappa glöden i att vidareförmedla 

förbundets idéer. En inspirerande handledare når ut till medlemmar 

och förtroendevalda och inspirationen fås via utbildning och forum för 

erfarenhetsutbyte. 


att införa handledarträffar för samtliga handledare 

att införa en vidareutbildning för handledare. 

Motion C39 


Lär ut vår historia! 

Facklig-politisk samverkan ifrågasätts av medlemmar, högern och media. 

De två sistnämnda har vi som förbund svårt att påverka – däremot 

de förstnämnda. 

För att skapa insikt och förståelse för facklig-politisk samverkan, 

men även kunna utveckla den, är det av stor vikt att medlemmarna har 

kännedom om vår historia. 

Om medlemmarna förstår vad som drev den begynnande arbetarrörelsen 

under kampåren skulle väldigt få ifrågasätta att vi som förbund 

har samverkan med Socialdemokraterna. Fackföreningsrörelsen är en 

kamporganisation, vilket vi ibland glömmer bort. 

Vid medlemsutbildningar i dag nämns historien, men inte i den utsträckning 

och på det sätt som krävs. 

Ett gott exempel på en person som kan inspirera och som verkligen 

kan vår historia är Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens tankesmedja, 

en kunskap som vi bör ta till vara. 

Fler inslag ur arbetarrörelsens historia vid medlemsutbildningar 

skulle öka kamplust och skapa förståelse för facklig-politisk samverkan 

samt kopplingen med Socialdemokraterna. 


att arbetarrörelsens historia får mer utrymme vid medlemsutbildningarna 

att förbundets studieorganisation utarbetar en mer gedigen historiepresentation 

som implementeras i medlemsutbildningarna 

att studiehandledarna får en djupare utbildning i arbetarrörelsens 

historia.

Motion C40 


Ideologisk utbildning 

Med en stark organisation, där medlemmarna har makten, kan vi 

jämföra oss med ett stort osänkbart fartyg, men vart är vi på väg? En 

fackföreningsrörelse utan ideologi är ett fartyg utan roder. 

Fackföreningsrörelsen och socialismen kompletterar varandra. En 

fackföreningsrörelse utan socialism är som en båt utan roder. Vi ser i 

dag att det kapitalistiska systemet inte löser världsproblemen. Tydligt 

och klart ser vi hur kapitalismen i sig skapat elände världen över. I detta 

nu, medan arbetsgivarna plöjer jorden med bajonett, finns det inte ett 

bättre tillfälle att så jorden full av socialistiska frön. 

Fackföreningsrörelsen kunde i förra valet inte välja en regering som 

gynnar fackets intressen, på grund av en avsaknad av ideologisk skolning. 

Det är dags att IF Metall, med stor kraft, satsar på utbildning i 

den socialistiska läran. Ideologisk utbildning måste stå högst upp på 

dagordningen för att vi inte ska tappa vår bäring. 


att tillsammans med ABF skapa en heltäckande utbildning i demokratisk 

socialism 

att utbildningen i demokratisk socialism i första skedet ges till förtroendevalda 

för att i framtiden ingå i vår obligatoriska medlemsutbildning 

att utbildningen i demokratisk socialism genast efter utbildningsprogrammet 

spikats läggs in i prislappssystemet för att skapa en drivkraft 

att utbilda enligt kongressens vilja. 

Motion C41 


Öka medlemmarnas kunskaper om den fackliga idén 

Vi vill förändra vårt samhälle och vårt arbete åt ett visst håll. Det som 

gällde för 100 år sedan gäller även i dag, gemenskap, solidaritet och rättvisa. 

Vi hävdar att både arbetsgivare och arbetstagare vinner på välutbildade 

medlemmar och förtroendevalda, för att alla ska ha kunskap om 

sina rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. 

Dagens slimmade arbetsplatser gör att medlemmen känner press 

både från arbetsgivare och arbetskamrater. Då det oftast blir diskussion 

om ledigheten, speciellt på mindre arbetsplatser, är känslan att man 

sviker sina arbetskamrater när man deltar i facklig utbildning. 




för 

att den fackliga introduktionen följs upp med rättigheten att sex månader 

efter nyanställning gå på medlemsutbildning och att arbetsgivaren 

ska planera in utbildningen i produktionen med ersättare 

för den som ska gå utbildningen. 

Motion C42 


Utbildning för konfliktansvariga 

IF Metall har varit förskonad från konflikter både centralt och lokalt. 

Endast vid ett fåtal tillfällen har stridsåtgärder vidtagits för att lösa 

tvister med våra motparter. Förbundet måste dock säkerställa kunskapen 

inom organisationen inför eventuella framtida konfliktåtgärder. 

Användarstöd i en databas innebär inte att det fungerar när det 

gäller. Avdelningarnas konfliktsansvariga behöver öva och säkerställa 

beredskapen i att hantera en konfliktsituation. Förbundet bör se till att 

avdelningarnas ansvariga får utbildning vid behov och hjälp med att 

upprätta rutiner vid alla slags konfliktsituationer. 


att avdelningarnas utsedda konfliktsansvariga får utbildning för sitt 

uppdrag. 

Motion C43 

Avdelning 23 Mellersta Sörmland 

Hjälp till studier 

I en tid då medlemsantalet sjunker samtidigt som industrin omstruktureras 

och ger mer komplicerade arbeten föreslår vi att IF Metall skapar 

en fond där medlemmar som varit medlemmar under mer än två år får 

rätt att söka ekonomisk hjälp till studiematerial upp till en viss summa. 

Då arbetstagare i genomsnitt väntar tills de är 27 år gamla innan de 

väljer att bli medlemmar i något LO-förbund, måste vi skapa ett mervärde, 

något som påverkar individer att ansluta sig till fackföreningsrörelsen 

tidigare. Genom att erbjuda ett stipendium till medlemmar 

som vill förkovra sig skapar vi något som kan bidra till att uppfylla 

några medlemmars drömmar. 

Industrin omstruktureras och monteringsjobb och jobb vid löpande 

band flyttas till länder där löne- och produktionskostnader är lägre 

än i Sverige. Våra medlemmar får då för varje år allt mer avancerade 

arbetsuppgifter, som kräver allt högre utbildningsgrad. 

Tidigare var det våra medlemmar som monterade enstaka detaljer, 

i dag och i framtiden ska våra medlemmar styra, serva, reparera och 

helt eller delvis programmera de industrirobotar som sköter hela monteringsprocessen.


att den som varit medlem i IF Metall längre än två år och deltagit i 

en utbildning jämställd med Fackets grunder får hjälp med studielitteratur 

upp till en summa av 1 000 kronor per läsår och att bidraget 

ska gälla alla studier från grundskolenivå upp till och med 

högskolestudier i tre år. 


Britt Ståhl, 23 Mellersta Sörmland 

Annette Rydell, 45 Östra Blekinge 

Heino Wahter, 2 Norrbotten 

Magnus Flyckt, 7 Hälsingland 



Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C37–C43 och C2 3:e attsatsen. 

Magnus Flyckts förslag om bifall till motion C38. 

Heino Wahters förslag att motion C38 ska anses beaktad. 

Annette Rydells förslag om bifall till motion C41. 

Britt Ståhls förslag om bifall till motion C43. 

Anders Ferbes ändringsförslag att motion C38 ska anses beaktad. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C37–C43 

och C2 3:e att-satsen i de delar där inga motförslag förelåg 


C43 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens ändringsförslag avseende 

motion C38. 


Efter förslag från presidiet fastställdes talartiden till två minuter mellan talarna Britt 

Ståhl och Annette Rydell. 

Votering avseende motion C38 begärdes av Magnus Flyckt, 7 Hälsingland. 

Utlåtande 

Fackligt-politiskt arbete – motionerna C44–C57 

Vid valet 2010 gav svenska folket den moderatledda regeringen mandat 

att i ytterligare fyra år styra landet, om än i minoritetsregering. 

Vi fick därtill se ett främlingsfientligt parti ta plats i Sveriges riksdag. 



Efter den förra mandatperioden med en borgerlig majoritetsregering 

har förbundets medlemmar på alltför många sätt fått se 

hur högerpolitiken bryter ned sammanhållningen, välfärden och den 

ekonomiska konkurrenskraften i Sverige. 

Våra trygghetssystem har urholkats och vår omställningsförsäkring 

har kraftigt nedmonterats. Stora skattesänkningar och avdragsmöjligheter 

har gått till de redan rika och resulterat i att klyftorna i 

samhället är större än vad vi tidigare har sett i modern tid. 

IF Metall har aktivt agerat för att synliggöra de försämringar 

som den moderatledda regeringen har genomdrivit. Inte minst under 

finanskrisen då många medlemmar drabbades hårt av att regeringen, 

i stället för att satsa på utveckling och utbildning, passivt såg på när 

industriföretag slogs ut och tiotusentals medlemmar tvingades ut i 

arbetslöshet med en urvattnad a-kassa. Med ökade klyftor och stor 

otrygghet breder rädsla och misstänksamhet ut sig, vilket skapar 

grogrund för motsättningar, främlingsfientlighet och slutenhet mot 

omvärlden. 

Inför både valet till Europaparlamentet 2009 och riksdagsvalet 

2010 gjorde IF Metall på alla nivåer kraftiga insatser för att bryta 

det borgerliga styret i syfte att få en löntagarvänlig politik. 

IF Metall kommer aldrig att tiga still mot den orättvisa politik som 

nu förs och förbundsstyrelsen instämmer helt i de viljeinriktningar 

som återspeglas i flera motioner – det fackligt-politiska arbetet ska 

förstärkas och utvecklas. 

Vi ska heller aldrig acceptera de främlingsfientliga krafter som 

verkar. Förbundets grundvärderingar om alla människors lika värde 

innebär att vi aldrig kommer att bidra till att ställa människor emot 

varandra. 

Den internationella solidariteten är central för arbetarrörelsen 

och IF Metall arbetar tillsammans med systrar och bröder runt om i 

världen för grundläggande fackliga och politiska värden. När såväl 

ekonomiska som politiska beslut i allt högre utsträckning fattas 

internationellt, är det därför viktigt att IF Metall fortsätter att samverka 

och påverka på EU-nivå och på andra internationella arenor. 

Fackligt-politiskt arbete 

Motionerna C44, C45, C46 2:a att-satsen, C47 3:e att-satsen, C48 1:a 

och 3:e att-satserna, C50 1:a att-satsen och C51 tar upp frågor kring 

IF Metalls fackligt-politiska arbete. 

I motion C44 föreslås att den gemensamma valplaneringen inom 

LO ska stärkas. 

Samarbetet med LO och övriga LO-förbund är viktigt. I en valrörelse 

gör vi det för att föra fram gemensamma krav på politiken 

och för att visa att vi håller samman. 

IF Metalls valanalys pekar bland annat på behovet av att ha en 

tidig gemensam planering och samordning inom LO. Samtidigt är 

detta alla förbunds gemensamma ansvar och IF Metall vill tillsammans 

med övriga förbund försöka utarbeta en gemensam strategi för 

fackligt-politiskt arbete.


och att motion C44 1:a att-satsen anses beaktad. 

I motion C45 föreslås att förbundet verkar för att specifika tjänster 

inrättas på samtliga förbundskontor. 

Förbundsstyrelsen kan förstå andemeningen i motionen, men 

detta är inte en fråga som förbundet förfogar över. Varje fackförbund 

inom LO har en ordinarie och en ersättarplats i Socialdemokraternas 

fackliga utskott (SFU), så uppdrag med ansvar för facklig-politiska 

frågor finns redan i dag. 


Motion C46 2:a att-satsen tar upp förbundskontorets fackligtpolitiska 

arbete. 

På förbundskontoret finns i dag enligt organisationsplanen en 

facklig-politisk enhet vars uppgift är att utveckla och stödja IF 

Metalls fackligt-politiska arbete på central och lokal nivå. 

Det är förbundsstyrelsen som beslutar om hur förbundskontoret 

ska vara organiserat för att på bästa sätt kunna genomföra verksamheten. 

De facklig-politiska frågorna kommer att vara viktiga även i 

fortsättningen, oavsett hur de organiseras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C46 2:a att-satsen 

avslås. 

Motion C47 3:e att-satsen menar att förbundets viktigaste politiska 

mål är ett regeringsskifte 2014, medan motion C48 3:e attsatsen 

menar att den viktigaste politiska uppgiften för IF Metall de 

kommande åren är att bemöta och bekämpa högerregeringens klasspolitik 

och att former utvecklas i syfte att mobilisera medlemmarna. 

Motion C48 1:a att-satsen vill att IF Metalls politiska engagemang 

ska utgå från en mer självständig roll. 

Förbundets viktigaste politiska uppgift är att driva medlemmarnas 

frågor med målet att åstadkomma varaktiga förbättringar i frågor för 

medlemmarna om arbete och trygghet. Ett medel för att nå dessa mål 

är ett regeringsskifte och att, utifrån alla de försämringar som den 

sittande regeringen har genomfört, bemöta och framför allt synliggöra 

vad som sker. 

Sedan 2006 har olika insatser skett i form av bland annat aktivitetsveckor 

med stöd av förbundets Verktygslåda på arbetsplatserna, 

genom flygbladsutdelningar och via sociala medier. Det är ett viktigt 

och ett ständigt pågående arbete att verka för att Sverige återigen 

får en löntagarvänlig regering. IF Metalls logotype Regeringsskifte 

kommer att verka fram till dess att detta sker. Regeringsskiftet och 

agitation är således verktyg för att nå våra politiska mål. 

Förbundet driver de politiska frågorna utifrån en självständig 

roll – det är medlemmarnas frågor som förs fram som krav. I god tid 

innan valen tas de viktiga frågorna fram som politiska prioriteringar. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C47 3:e att-satsen 

och C48 1:a och 3:e att-satserna anses beaktade. 

Motionerna C50 1:a att-satsen och C51 tar upp medlemmarnas 

möjligheter att påverka förbundets politiska prioriteringar. 



Förbundsstyrelsen är positiv till inriktningen i motionerna och 

menar att detta redan sker, men att det säkert kan utvecklas än mer. 

Utöver IF Metallträffar och dialogdagar har nu förbundet en ny 

unik möjlighet att fånga upp medlemmarnas åsikter genom att använda 

de utbildade agitatorerna som på medlemsmöten kan låta 

medlemmarna föra fram sina tankar och idéer, vilka går att registrera 

i agitatorernas rapporteringsverktyg. Därtill har förbundet redan en 

medlemspanel och också andra möjligheter att fånga upp medlemmarnas 

åsikter, exempelvis enkäter, cirkelmaterial etc. 

Det är av stort värde att medlemmarna kan föra fram sina frågor 

på olika sätt för att påverka vilka frågor som ska prioriteras inför 

såväl LO:s som Socialdemokraternas kongress samt inför valet 2014. 

Valet vinns inte de sista veckorna utan det arbete som görs i mellantiden 

kommer att påverka resultatet 2014, ett år med val både till 

Europaparlamentet och till Sveriges kommuner, landsting och riksdag. 

I framtagandet av förbundets långsiktiga facklig-politiska plan 

ingår ett arbete med hur vi kan ta till vara medlemmarnas intressen 

på bästa sätt. I planen kommer det givetvis att ingå hur de som ska 

möta medlemmar, föra samtal, leda cirklar m.m. ska få ett stöd inför 

uppgiften. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C50 1:a attsatsen 

och C51 anses beaktade. 

Facklig-politisk samverkan 

Motionerna C47 1:a och 2:a att-satserna, C48 2:a att-satsen, C49, C50 

2:a–4:e att-satserna, C52 1:a och 4:e att-satserna, C53 1:a–3:e attsatserna, 

C54 och C55 tar utifrån olika utgångspunkter upp fackligpolitisk 

samverkan. 

Förbundsstyrelsen yrkar bifall till de att-satser som vill stärka 

facklig-politisk samverkan. IF Metall samverkar med Socialdemokraterna 

utifrån medlemmarnas villkor i syfte att få ett genomslag i 

politiken. 

Facklig-politisk samverkan har funnits sedan fackföreningarna 

bildade partiet 1889 och då liksom nu var utgångspunkten enkel, 

medlemmarnas frågor behövde drivas på den politiska spelplanen. 

Facklig-politisk samverkan grundar sig på att vi delar samma värderingar 

och i mångt och mycket har samma åsikter i sakfrågor, men 

också i synen på hur samhället bör utformas. 

För att samverkan ska vara värdefull och ge resultat krävs starka 

fackföreningar med hög organisationsgrad som tydligt kan föra fram 

och beskriva medlemmarnas villkor i debatten, men också inom 

partiet på olika nivåer från S-föreningar till riksdagen. Samverkan 

stärks genom att fackliga kongresser formulerar krav, men också genom 

att medlemmar tar plats i politiken, är med i de politiska samtalen 

och tar förtroendeuppdrag på olika nivåer. 

Efter valförlusten 2010 tillsatte Socialdemokraterna, utöver kriskommissionen, 

en särskild utredning kring facklig-politisk samver-

kan i syfte att dels kartlägga, dels komma med förslag på hur den 

kan stärkas. Förbundets utbildning Facklig-politisk organisationsutveckling, 

syftar bland annat till att ge avdelningarna bilden av den 

politiska organisationen. Genom att starta S-föreningar och skapa 

olika plattformar kan medlemmarna ta del i det politiska livet – ett 

engagemang som också leder till att bättre samtal kan föras vid kaffeborden 

på arbetsplatserna. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna C47 1:a 

att-satsen, C52 1:a och 4:e att-satserna och C53 2:a och 3:e att-satserna 

samt att motionerna C47 2:a att-satsen och C53 1:a att-satsen 

avslås. 

Motionerna C48 2:a att-satsen, C49 och C50 2:a–4:e att-satserna 

vill på olika sätt villkora samverkan eller olika sakpolitiska frågor. 

Förbundsstyrelsen menar att inriktningen om ett aktivt påverkansarbete 

är viktigt. En grundförutsättning för att lyckas med vårt 

arbete med påverkan bygger på att vi förmår vara långsiktiga och 

trovärdiga. Under lång tid har den starka facklig-politiska samverkan 

gynnat våra medlemmar och detta vill förbundet inte äventyra. 

Den arbetarfientliga politik som den borgerliga regeringen så 

tydligt driver, visar att det bästa sättet att företräda medlemmarnas 

intressen är genom facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. 

Samverkan sker utifrån våra gemensamma utgångspunkter 

om vilket samhälle vi vill se, det hindrar oss inte från samarbete i 

övrigt eller från att vara en självständig kraft. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C48 2:a att-satsen, 

C49, C50 2:a–4:e att-satserna, C54 och C55 avslås. 

Väl insatta medlemmar 

Motionerna C46 1:a att-satsen och C52 2:a och 3:e att-satserna tar 

upp utbildningssatsningar för att få kunniga medlemmar. 

I förbundets studiesystem finns en rad ideologiska utbildningar, 

både medlemsutbildningar och utbildningar för förtroendevalda. Även 

i andra utbildningar finns ideologiska och fackligt-politiska inslag 

vilka uppdateras vid behov. 

Under 2011 genomförs en central vidareutbildning på den fackligpolitiska 

grundutbildningen, vilken sedan är tänkt att bli en regional/lokal 

utbildning. Förbundet deltar också aktivt med deltagare på 

den kvalificerade socialdemokratikurs som genomförs av Socialdemokraternas 

fackliga utskott (SFU) och LO. 

Det är viktigt att förbundets medlemmar är ideologiskt trygga 

och känner att de får kunskap som ger dem förutsättningar att ta 

på sig även politiska uppdrag – genom att finnas med på politiska 

arenor stärks den facklig-politiska samverkan och medlemmarnas 

frågor får större genomslagskraft. Förbundsstyrelsen delar därför 

andemeningen i motion C46 1:a att-satsen om att utbildningar för 

dem som vill ta plats i politiska forum är viktiga, men menar att 

detta kan komma att genomföras på lite olika sätt. 



Verktygslådan, som är en viktig satsning för förbundet, ger medlemmarna 

på ett enkelt och tydligt sätt en beskrivning och en genomgång 

av hur fackets verktyg – kollektivavtal, arbetsmarknadslagar 

och EG-direktiv – hänger samman och påverkas utifrån förhandlingar 

och lagförändringar. Väl insatta och kunniga medlemmar ger 

förbundet styrka. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion C52 2:a och 3:e 

att-satserna samt att motion C46 1:a att-satsen anses beaktad. 

Bekämpa främlingsfientligheten 

I motion C56 föreslås att samtliga av förbundets utbildningar ska 

ha ett avsnitt om främlingsfientlighet och om Sverigedemokraterna 

samt att förbundet upprättar en facklig strategi mot främlingsfientlig 

verksamhet på arbetsplatserna. 

Det är viktigt att handledarna, som håller i förbundets utbildningar, 

känner sig trygga i frågorna kring främlingsfientlighet och 

varför det inte är förenligt med våra grundvärderingar. Förbundsstyrelsen 

vill därför att förbundets handledare på olika sätt får 

underlag som stöd i sitt uppdrag och en löpande uppdatering och 

utveckling. 

Ett bra arbetssätt för avdelningarna kan vara att, vid utbildningsoch 

konferenstillfällen, använda sig av de handledare som är trygga 

med frågorna samt av de som utbildats och kommer att utbildas inom 

ramen för samarbetet med Expo. 

I förbundets långsiktiga facklig-politiska plan lyfts arbetet med 

främlingsfientlighet särskilt fram – IF Metall kommer aldrig att tyst 

acceptera att åsikter som dessa får gro! 

Målet för förbundet är att under den kommande kongressperioden 

tydligt arbeta för att vända trenden av ökande främlingsfientlighet 

på våra arbetsplatser, på skolorna och i samhället i stort. 


I motion C57 föreslås att förbundet aktivt ska arbeta för att 

minska främlingsfientligheten både bland medlemmar och i samhället 

i stort. 

IF Metalls stadgar ger en god grund för hur förbundet och medlemmarna 

kan agera för att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism. 

IF Metall värnar om ett demokratiskt samhällssystem och har 

sin värdegrund i alla människors lika värde. 

De värderingar som ligger till grund för IF Metalls arbete är 

jämlikhet, solidaritet och frihet. Med detta som utgångspunkt är det 

inte möjligt för IF Metall eller våra medlemmar att ge stöd till, eller 

samarbeta med, partier eller organisationer som är främlingsfientliga 

och rasistiska. 

IF Metalls arbete mot främlingsfientlighet och rasism sker på en 

rad olika sätt. I den löpande verksamheten finns frågor om främlingsfientlighet 

och rasism, bland annat i studier som medlemmar 

och förtroendevalda deltar i, och inte minst genom att bygga en aktiv 

skolinformationsverksamhet i form av det samarbete som förbundet 

redan inlett tillsammans med Expo.

Som vägledning för hur främlingsfientlighet och rasism kan bemötas 

finns den nyligen framtagna skriften Riktlinjer för IF Metalls 

integrationsarbete. I den finns ett stort antal exempel och råd på hur 

frågor om främlingsfientlighet och rasism kan drivas på arbetsplatser, 

i avdelningar och centralt i förbundet. 



att bifalla motionerna C44 2:a att-satsen, C47 1:a att-satsen, C52, 

C53 2:a och 3:e att-satserna, C56 och C57 

att anse motionerna C44 1:a att-satsen, C46 1:a att-satsen, C47 

3:e att-satsen, C48 1:a och 3:e att-satserna, C50 1:a att-satsen och 

C51 beaktade 

att avslå motionerna C45, C46 2:a att-satsen, C47 2:a att-satsen, 

C48 2:a att-satsen, C49, C50 2:a–4:e att-satserna, C53 1:a attsatsen, 

C54 och C55. 

Fackligt-politiskt arbete – motionerna C44–C57 

Motion C44 


Facklig-politisk strategi för en socialdemokratisk valseger 2014 

I valrörelsen 2010 gjorde vår avdelning och många andra IF Metallavdelningar 

ett jättejobb i flera veckor med arbetsplatsbesök och annat. 

Det stora bekymret var att inga andra fackförbund förutom Kommunal 

var synliga i valrörelsen. Inte i någon av våra fem kommuner var några 

andra synliga. Vi anser att det är mycket viktigt att alla våra fackförbund 

engagerar sig i framtida valrörelse för att få en socialdemokratisk 

valseger. 


att på LO:s styrelsemöte framöver trycka på övriga förbund att utarbeta 

en strategi för hur de tänker arbeta fackligt-politiskt fram till 

nästa val 

att i god tid inför nästa valrörelse ge information om samordning av 

valaktiviteter till avdelningar och klubbar. 

Motion C45 


Satsa på politiskt arbete inför och under kommande valrörelser 

Vi vill uppmana kongressen besluta att ge förbundsledningen i uppdrag 

att trycka på övriga fackförbund så att de ökar satsningarna på politiskt 

arbete i kommande valrörelser. 

I årets valrörelse såg vi alldeles för sällan att ledningen för LO och 

de fackliga organisationerna på förbunds-, avdelnings-, sektions- och 



klubbnivå var ute och hjälpte till för att leda våra medlemmar till att 

göra rätt val. Detta är en katastrofal miss. Får de borgerliga högerkrafterna 

styra en mandatperiod till då är vi kraftigt försvagade och våra 

möjligheter att förhandla fram anständiga anställningsvillkor för våra 

medlemmar blir än mer begränsade. 

En ekonomisk satsning och inrättande av minst en tjänst på respektive 

förbund som ska vara helt inriktad på ideologiskt arbete i förbunden 

måste till. Detta på grund av att vi redan har tappat en hel generation 

och är på väg att tappa ytterligare en generation som inte vet 

varför facket finns till. De känner inte till arbetarrörelsens historia, de 

vet helt enkelt inte att facket är till för dem. 

Det är hög tid att något görs om vi någonsin ska kunna vända den 

negativa utvecklingen i riksdags-, landstings- och kommunalval. I dagsläget 

äger vi inte media i tillräcklig omfattning för att balansera borgarnas 

övertag i massmedia. Därför är vår enda möjlighet att sprida vårt 

budskap genom samtal, utbildning och information till våra medlemmar. 

Ska fackföreningsrörelsen överleva som en värdefull organisation i 

samhällsutvecklingen är det hög tid att det sker en betydande höjning 

av aktiviteterna i kommande valrörelser. 


för 

att det satsas mer på ideologiskt arbete genom att det inrättas en 

specifik tjänst inom respektive förbund som ska vara helt inriktad 

på högt valdeltagande och god förståelse bland medlemmarna för 

betydelsen av att rösta på arbetarepartiet Socialdemokraterna i kommande 

riksdags-, landstings- och kommunalval. 

Motion C46 


Stärk det fackligt-politiska samarbetet 

Under de senaste åren har mycket förändrats för IF Metalls medlemmar. 

Vi har ett mycket mer försämrat skydd vid arbetslöshet eller sjukdom 

och detta i tider då arbetsmarknaden varit vikande på många håll 

i Sverige. 

Andra försämringar har också drabbat oss i fackföreningsrörelsen. 

Sämre förutsättningar när det gäller skyddsarbetet med bland annat 

nedlagd forskning inom arbetsmiljöområdet är bara en av de saker som 

skett. 

Detta har skett med en borgerlig regering och vi har nu några år till 

med samma regering. IF Metall, som förbund, har jobbat bra med att 

visa på orättvisorna som drabbat oss men vi måste bli bättre på detta 

arbete både på förbundsnivå och ute i landet. 

Vi måste få ännu fler IF Metallmedlemmar att aktivera sig inom 

politiken för att få till en förändring.


att fram till 2014 satsa på facklig-politiska utbildningar för IF Metalls 

medlemmar som kan tänka sig ta på sig politiska uppdrag 

att fortsätta ha en stark enhet på förbundskontoret som sysslar med 

facklig-politiska frågor. 

Motion C47 


Stärk det fackligt-politiska samarbetet med Socialdemokraterna 

Valen 2006 och 2010 visar på ett misslyckande för både Socialdemokraterna 

och fackförbunden. Ett misslyckande som till viss del grundas i 

avsaknaden av en stark facklig-politisk samverkan. 

Enligt LO-panelens undersökning, som genomfördes strax efter valet 

2010, röstade enbart 55 procent av LO:s medlemmar på Socialdemokraterna 

och bara 50 procent fick i september information om riksdagsvalet 

från sin fackförening. Detta tyder på att fackförbunden har misslyckats 

med att nå ut med budskapet till medlemmarna. 

Ska vi lyckas byta regering nästa val krävs en betydligt bättre fackligpolitisk 

samverkan och en starkare koppling till Socialdemokraterna. 

Det finns bara ett parti som kan driva våra frågor och därmed skapa 

förutsättningar för framtida starka kollektivavtal, nämligen Socialdemokraterna. 

Ett bra exempel på detta är Lilla Vindeln, fem mil norr om Umeå, där 

det under mandatperioden genomfördes en stor förändring. IF Metallmedlemmar 

från de lokala företagen bildade en egen S-förening och värvade 

så många medlemmar att de blev största förening i arbetarekommunens 

representantskap. Efter valet 2010 då partiet lokalt ökade med 

över 5 procentenheter fick föreningen fyra platser i kommunfullmäktige, 

jämfört med tidigare en plats. Tillsammans med Kommunals S-förening 

har ”facken” majoritet i både representantskap och i fullmäktigegruppen. 

Nyckeln till framgången var bildandet av S-föreningen. Många IF 

Metallmedlemmar stödjer gärna Socialdemokraterna men det krävs att 

man ser nyttan med facklig-politisk samverkan, något som skedde när 

man i Vindeln bildade en IF Metall S-förening. 

I klartext krävs det att IF Metall arbetar hårdare på medlemsnivå, 

dvs. vi måste börja underifrån och bygga grunden för facklig-politisk 

samverkan och därmed stärka bandet med Socialdemokraterna. 


att stärka samarbetet med Socialdemokraterna 

att tillsammans med Socialdemokraterna tillsätta en utredning om 

hur den facklig-politiska samverkan kan stärkas på arbetsplatserna 

att regeringsskifte 2014 blir förbundets viktigaste politiska mål. 



Motion C48 


Ett kämpande och mer självständigt IF Metall 

Arbetarrörelsen har drabbats av ett svidande valnederlag. Det som 

verkade otänkbart har inträffat. Trots massarbetslöshet och attacker på 

välfärden vann borgarna ännu en valseger. 

När arbetarrörelsens partier kommenterat valresultatet har det varit 

i starkt självkritiska ordalag. Krisgrupper har bildats, partiledare avgår 

och extra kongresser ska hållas. Efter det katastrofala valnederlaget 

har knappast någon självkritik hörts från de fackliga organisationerna. 

LO-ledningen och förbundsledningarna stoppar huvudet i sanden och 

överlåter åt Socialdemokraternas krisgrupper att göra den offentliga 

valanalysen. 

Det är ett historiskt nederlag och fackföreningsrörelsen var i stort sett 

osynlig i valrörelsen, åtminstone på nationell nivå. Den egna misslyckade 

insatsen borde ha föranlett en gemensam facklig haverikommission. 

Det är dags att tala klarspråk. Det fackliga projektet och den fackliga 

legitimiteten håller på att gå på grund. Den partipolitiska kopplingen 

är en del av legitimitetsproblemet. Den undersökning som LO-tidningen 

gjorde i november 2010 visar att den partipolitiska lojaliteten till (S) 

inte har ett stöd av medlemsmajoriteten. 

När fackföreningsrörelsen inte längre uttrycker en stark ambition 

av förändring och kamp mot klassamhällets orättvisor, oavsett vem som 

har regeringsmakten, blir man en del av det bestående. Det har drabbat 

oss. Kampperspektivet och mobiliseringen av medlemmarna är fackföreningsrörelsens 

själ. Mål och medel för detta måste utvecklas. Att sitta 

still i fyra år för att vänta på en valseger har visat sig vara det sämsta 

tänkbara alternativet. 

I stället för en legitimitetskris och avpolitisering måste vi vinna 

tillbaka trovärdighet och politisera medlemmarna utifrån den fackliga 

rörelsens frågor. Det måste ske på en mer självständig politisk grund. 

Den fackliga rollen och den partipolitiska rollen är inte densamma, även 

om båda rollerna ryms i en person. 


att förbundets politiska engagemang i framtiden utgår från en mer 

självständig roll, även om samarbete med partier som grundar sig på 

arbetarrörelsens värderingar för den skull inte behöver upphöra 

att utveckla ett policydokument om IF Metalls självständiga politiska 

roll i framtiden som kan diskuteras och antas vid nästa kongress 

att den viktigaste politiska uppgiften för IF Metall de kommande 

åren är att bemöta och bekämpa högerregeringens klasspolitik och 

för det ändamålet utveckla former som mobiliserar medlemmarna i 

kampen för våra intressen och mot kapitalets och högerns systemskifte.

Motion C49 

Klubben vid Astra Zeneca Snäckviken avdelning 21 Södertälje 

Slopat partistöd till Socialdemokraterna 

Sedan vår fackliga organisation startade har vi varit ett stort stöd till 

Socialdemokraterna (S), med full förståelighet, eftersom vi var med i 

bildandet av partiet. Tyvärr har (S), genom bristande tydlighet i sitt 

partipolitiska arbete, visat att man inte längre är ett arbetarparti som 

representerar det vanliga folket. Detta gör nu att det faktum att vi månatligen 

betalar en mindre del av vår avgift till (S) ifrågasätts starkt av 

ett stort antal medlemmar i vår klubb. 

Vår begäran är därför att man ser över partistödet och dess funktion, 

och antingen slopar det eller förändrar det, om inte (S) börjar driva en 

tydligare löntagarpolitik igen. Denna politik ska gagna gemene man i 

sin vardag så att man har en trygghet i tillvaron, både på arbetsplatsen 

och på fritiden, och även om man av olika anledningar står utan arbete. 

Till detta måste även läggas att (S) tidigare var brett drivande kring 

mångfald, skola, omsorg m.m. men att man nu verkar spreta åt alla 

olika håll utan att vara drivande i något, att man inte vet vad man vill 

inom (S). 

Vi vill därför att IF Metall ställer krav på en tydligare politik från 

(S), samt att de blir bättre på att ge klara besked kring den politik man 

för och hur den gynnar löntagare. Detta för att man ska få behålla partistödet. 


att ställa tydliga öppna krav på samarbetet med (S) för att politiken 

bättre ska representera löntagarna i Sverige 

att om inte politiken blir bättre ska IF Metall se över storleken på 

partistödet eller besluta om att slopa det helt 

att om det inte går att slopa partistödet till (S) ska medlemmen själv 

få välja om just hans eller hennes del av partistödet ska gå till (S) 

eller ligga kvar inom IF Metall för vår fackliga verksamhet. 

Motion C50 

Klubben vid Stena Stål avdelning 41 Kalmarsund 

En fackföreningsrörelse som ställer krav 

Trenden är helt klar. I mer än 20 år har marknadskrafterna och kapitalet, 

i land efter land, vunnit terräng på bekostnad av arbetarklassen och 

den offentliga sektorn. Inte någonstans i världen har arbetarrörelsen på 

allvar bjudit motstånd. I stället för att organisera kampen har ledningen 

inom arbetarpartierna själva gått åt höger och när de själva suttit 

vid makten har de medverkat till avregleringar och utförsäljning. Men 

2003 i Norge blev det äntligen en vändning. 

I Norges tredje största stad, Trondheim, hade borgarna haft makten 

sedan 1989 när vänstern inom arbetarrörelsen, inför kommunalvalet, 



på allvar tog upp kampen med marknadsliberalerna. LO Kommun, en 

sammanslagning av fyra fackförbund, tog initiativ till en ”ny kurs”. De 

slutade ge pengar till Socialdemokraterna och bestämde att i stället 

driva en egen valrörelse. Industrifacket hakade på och snart stod hela 

LO i Trondheim bakom. 

De arbetade fram ett program, Trondheimsmanifestet, med 19 punkter 

till försvar för välfärden och en utveckling av den offentliga sektorn. 

De bjöd in alla politiska partier att ta ställning till programmet och de 

krävde tydliga svar. Norska Socialdemokraterna (Arbeiderpartiet) och 

Sosialistisk venstre tog ställning för 16 av de 19 kraven. 

Budskapet var tydligt – något automatiskt stöd var inte längre att 

vänta, utan stödet var villkorat och facket bistod de partier som drev 

deras frågor. 

Genom att ha ett tydligt program tog sedan vänstern hem majoriteten 

i kommunalvalet 2003 och har behållit makten sedan dess. 

De upprepade sedan framgången på nationell nivå genom att dra 

i gång kampanjen Den långa valrörelsen. Det viktigaste inslaget var 

medlemskampanjen Du bestämmer – LO på din sida. De skickade ut en 

enkät till sina medlemmar och utifrån svaren utarbetade LO ett valprogram 

med 54 krav. Full lön vid sjukdom, bibehållna avtalspensioner, 

fasta jobb och att kämpa mot en förlängning av arbetsdagen var några 

av de viktigaste kraven från medlemmarna. LO-kampanjen tvingade 

ledningen i Arbeiderpartiet att ändra kurs och tillsammans med Sosialistisk 

venstre och Senterpartiet bilda ett tydligt vänsteralternativ. 

Denna modell kallas Trondheimsmodellen och har lett till att fackföreningarna 

i Norge har intagit en betydligt mer offensiv roll och styr den 

politiska utvecklingen i stället för att bara följa den. Det har också lett 

till att det förs en betydligt tydligare vänsterpolitik i Norge i dag. 

Vi menar att en vändning måste till även i Sverige. Offensiva fackföreningar 

måste ta tag i taktpinnen och ta ansvar för att på allvar bjuda 

högern motstånd. Likaså måste de ta ansvar för att en tydlig vänsterpolitik 

verkligen är alternativet och ställa tydliga, villkorade krav för 

att det sedan också blir verklighet. Vi vill därför att förbundet går i 

spetsen för att genomdriva Trondheimsmodellen även i Sverige. 


att i god tid före nästa val fråga medlemmarna om vilka krav som är 

viktigast för dem i en valrörelse 

att använda medlemmarnas krav till att få svar från partierna om 

hur de ställer sig i konkreta sakfrågor 

att aktivt arbeta för och föra en dialog med de partier som är villiga 

att genomföra medlemmarnas krav i stället för att automatiskt ge 

stöd åt ett enskilt parti 

att verka för att även LO agerar på samma sätt.

Motion C51 


Medlemssamtal om samhälls- och trygghetsfrågor 

Senaste valrörelsen visar att medlemmarna har en annan uppfattning 

än arbetarrörelsen om hur det framtida samhället bör utformas, men 

framför allt vem man vill ha som statsminister. Reinfeldt är en i allra 

högsta grad olämplig statsminister ur löntagarperspektiv. 

Förbundet, men även LO och SAP som för samtal med förbunden och 

dess underorganisationer, bör föra samtal med medlemmarna om hur 

man ser på samhälls- och trygghetsfrågorna i framtiden. 

Samtalen bör utformas så att vi når så breda medlemsgrupper som 

möjligt med en förankring till arbetsplatserna, men också de medlemmar 

som av olika anledningar ställts utanför arbetsmarknaden. Pensionerade 

medlemmar är en annan viktig målgrupp för samtalen. 

Förbundet bör utforma frågeställningarna inför medlemssamtalen/ 

intervjuerna för att nå en likformighet i frågeställningarna. 

De personer som ska genomföra medlemssamtalen bör vara många 

från varje avdelning och bör få en genomgång innan samtalen påbörjas. 

Detta för att få en likformighet i genomförandet. I de fall medlemssamtal 

genomförs i enlighet med motionen kan det kanske leda till en uppföljning/återkoppling 

till medlemmarna och informationsaktiviteter inför 

nästa ordinarie riksdagsval. Då finns det ett värde i att varje avdelning 

har engagerat många förtroendevalda i grundarbetet med medlemssamtalen. 

En av avsikterna med medlemssamtalen bör vara att lägga grunden 

till motioner till såväl förbundets beslutsorgan som till LO- och SAPkongresser. 

Medlemssamtalen bör därför vara klara i god tid före nästa 

ordinarie riksdagsval. 


att verka för att medlemssamtal förs med breda medlemsgrupper i 

förbundets regi 

att genomföra genomgångar med de personer som ska svara för medlemssamtalen 

att medlemssamtalen ska genomföras i god tid före nästa ordinarie 

riksdagsval 

att medlemssamtalen ska genomföras i så god tid att sammanställning 

av resultaten kan ske och att goda idéer kan lämnas som motioner 

till LO:s och SAP:s kongresser. 

Motion C52 


Satsa på ökat inflytande 

Arbetarrörelsens mer än hundraåriga kamp för människovärde, demokrati 

och rättvisa har byggt på facklig organisering samt förhandlingar 



på arbetsplatser genom förbund och LO. Syftet har varit att tillvarata 

våra medlemmars intressen på arbetsplatsen och i samhället samt att 

genomföra politisk organisering i Socialdemokratiska Arbetarepartiet. 

Samarbetet har skett ute i arbetarekommunerna för att få inflytande 

över skola, omsorg, taxor m.m. inom den kommunala sektorn, kultur, 

kollektivtrafik m.m. inom landstingssektorn, men givetvis också det 

som de flesta tänker på; riksdagen för inflytande över lagstiftning och 

skatter. 

I arbetarrörelsens historia har den facklig-politiska samverkan alltid 

angripits. Angreppen har kommit dels från kapitalintressen och högern 

i syfte att försvaga vårt inflytande i politiken och därigenom försämra 

våra möjligheter att genom lagstiftning tämja marknadens krafter och 

satsningen på arbete och sysselsättning till alla, dels från vänstern i 

syfte att splittra och göra inbrytningar i arbetarklassens politiska organisering 

för egna politiska intressen. 

Har den facklig-politiska samverkan mellan LO och dess förbund å 

ena sidan och Socialdemokraterna å den andra haft betydelse och varit 

positiv för våra medlemmar? Hur kan vi säkerställa att vi även framöver 

har ett inflytande över politiken? 

För de flesta är det uppenbart att Socialdemokraterna är den politiska 

kraft som har byggt ett välfärdssamhälle, där individens frihet har 

ökat utifrån kollektivets styrka. Vårt förbund har genom historien haft 

en stor betydelse för att detta har skett. 

Nu handlar det om två viktiga punkter. Vår organisationsgrad, dvs. 

styrkan på arbetsplatserna, och i vilken utsträckning våra klubbar 

och avdelningsombud diskuterar facklig-politiska frågor med medlemmarna 

på arbetsplatsen. Det står helt klart att vi har misslyckats med 

detta utifrån LO:s undersökningar i samband med årets val. Vi måste 

nu ta oss i kragen och läsa det som står i förbundets ändamålsparagraf: 

”Industrifacket Metall ska tillvarata medlemmarnas gemensamma 

intresse och styrka för att skapa bästa möjliga villkor i arbetslivet och i 

samhället.”. 


att på lämpligt sätt fortsätta det målinriktade arbetssätt som bedrivits 

på alla nivåer inom förbundet med Organisera flera för ökad 

facklig styrka 

att på lämpligt sätt öka och integrera de ideologiska och fackligpolitiska 

inslagen i alla våra utbildningar 

att ta till vara erfarenheterna från arbetet med Verktygslådan för 

ökat politiskt medvetande bland medlemmar och förtroendevalda 

att på lämpligt sätt fördjupa den facklig-politiska samverkan inom 

arbetarrörelsen och lyfta fram betydelsen av den inom alla förbundets 

nivåer för ökat politiskt inflytande.

Motion C53 


Stärk det fackligt-politiska samarbetet med Socialdemokraterna 

Valen 2006 och 2010 visar på ett misslyckande för både Socialdemokraterna 

och fackförbunden. Ett misslyckande som till stor del grundas i 

stora skillnader i landet avseende inslaget av en stark facklig-politisk 

samverkan. 

Enligt LO-panelens undersökning, som genomfördes strax efter valet 

2010, röstade enbart 55 procent av LO:s medlemmar på Socialdemokraterna 

och 50 procent fick i september 2010 information om riksdagsvalet 

från sin fackförening. Detta tyder på att fackförbunden har misslyckats 

med att nå ut med budskapet till medlemmarna. 

Ska vi lyckas byta regering nästa val krävs en betydligt bättre fackligpolitisk 

samverkan och en starkare koppling till Socialdemokraterna. 

Det finns bara ett parti som kan driva våra frågor och därmed skapa 

förutsättningar för framtida starka kollektivavtal. 


att tillsammans med Socialdemokraterna tillsätta en utredning om 

hur den facklig-politiska samverkan kan stärkas på arbetsplatserna 

att facklig-politisk samverkan ska vara ett av förbundets prioriterade 

verksamhetsområden 

att långsiktigt stärka Socialdemokraterna genom facklig-politisk 

samverkan. 

Motion C54 

Medlem Richard Hallifax avdelning 34 Sjuhärad 

Facket och politiken i framtiden 

I över hundra år har LO agerat vallokomotiv för Socialdemokraterna, 

men världen har förändrats. 

För hundra år sedan var Socialdemokraternas politik den enda som 

gällde för en arbetare på fabriksgolvet. År 2010 läser vi i LO-tidningen 

den 27 augusti att en halv miljon medlemmar har lämnat LO under 

2000-talet. Det finns många anledningar till detta. Bland annat att 

arbetare i dag har olika politiska åsikter och det är viktigt att dessa 

människor inte känner sig marginaliserade. 

Många på fabriksgolvet äger aktier i dag, har en partner som driver 

eget företag eller är tjänstemän. De kanske har kommit från ett annat 

land. Dessa människors politiska värderingar är inte nödvändigtvis socialistiska. 

Samtidigt har Sveriges politiska partier både till höger och 

till vänster förändrats. Det finns politik i varje parti som kan gynna 

IF Metall. 

Världen har förändrats och det är fackets intresse att inte förlora fler 

medlemmar. 




att IF Metall ska vara politiskt obundet. 

Motion C55 

Medlem Camilla Andersson Hult avdelning 50 Mellersta Skåne 

Facklig-politisk samverkan med fler politiska partier än Socialdemokraterna 

Eftervalsstudier visar att det är ett minskande antal av de förtroendevalda 

som lade sin röst på Socialdemokraterna i valet 2010. Detta 

innebär ett minskat inflytande i samhällsdebatten samt i de beslutande 

organ som riksdag och regering utgör. 

Tillsammans är vi starka har IF Metall haft och har som paroll. Låt 

oss därför undersöka hur vi återigen kan stå starka tillsammans. 


att undersöka och utreda möjligheterna för att öppna upp fackligpolitisk 

samverkan till att omfatta fler än Socialdemokraterna i syfte 

att öka den fackliga och politiska organiseringen. 

Motion C56 


Facklig strategi mot främlingsfientlighet 

IF Metall anger i sin ändamålsparagraf att ”Förbundet är en demokratisk 

organisation som värnar om ett demokratiskt samhällssystem 

och bygger sin verksamhet på uppfattningen om alla människors lika 

värde.”. Denna formulering fanns även före sammanslagningen med i 

såväl Metalls som Industrifackets stadgar. Den här grundläggande uppfattningen 

har inte ifrågasatts och man kan kanske av det dra slutsatsen 

att den delas av samtliga medlemmar. 

Vi kan dock konstatera att en del av våra medlemmar medverkade 

till att rösta in Sverigedemokraterna (SD) i riksdagen vid valet i september 

2010. SD utökade även sin representation i landstings- och kommunfullmäktige 

runt om i landet. Rasismen och främlingsfientligheten 

har därmed fått fast mark under fötterna, även i Sverige. 

När SD bildades för ett tjugotal år sedan skedde det genom en 

sammanslagning av flera rasistiska och nazistiska grupperingar. Dess 

ideologiska fundament var grumliga rasteorier, herrefolkstankar och 

annat ärvt tankegods från nazismen. För en del år sedan förbjöds dock 

uniformer och nazihälsningar på SD:s möten, inte för att det ansågs 

fel utan för att det gav dålig publicitet. Av samma skäl uteslöts skinnskallar 

och våldsförbrytare ur partiet. 

Kvar blev de som stödjer partiets mål att stoppa invandringen, inskränka 

religionsfriheten och medborgarrätten, göra upp med muslimer 

och öka motsättningarna i vårt samhälle. Bråkstakarna från gatan har 

ersatts av kostymnissar med smort munläder. Men fortfarande har SD

en odemokratisk agenda för framtiden och är därför inget parti som 

andra, därvidlag har ingenting ändrats. 

SD har motsvarigheter runt om i Europa och där de haft väljarframgångar 

ser vi också spåren i de politiska besluten: förbud mot slöjor och 

burka, förvisning av romer, hårdare regler för att bli medborgare osv. 

I Frankrike har Nationella Fronten börjat ta över fackföreningar genom 

cellbildning och infiltration tills de har kontrollen. Vi kan vänta oss 

samma utveckling här om vi fortsätter att inte göra någonting för att 

stoppa SD. 

Det finns bara två vägar för fackföreningsrörelsen att få stopp på SD 

och främlingshatet, och de metoderna är långt ifrån nya för oss; att medvetandegöra 

medlemmarna genom studier och att genom organisationsarbete 

hålla SD borta från förtroendeposterna. 


att se till att avsnitt om IF Metalls och arbetarrörelsens värdegrund 

och vår syn på främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna läggs in 

i alla utbildningar i förbundets studiesystem 

att upprätta en facklig strategi mot främlingsfientlig verksamhet på 

arbetsplatserna, oavsett om den sker i organiserad eller oorganiserad 

form. 

Motion C57 


Bekämpa främlingsfientligheten 

Under de senaste åren har främlingsfientligheten i Sverige ökat. Arbetarrörelsen 

har alltid stått för allas lika värde och ska fortsätta så även 

i framtiden. 

Tillsammans måste vi bekämpa de krafter som splittrar Sverige. 

Vi är ett land som välkomnar alla människor och har ett ansvar för att 

detta fortsätter. Även om vi tycker att kollektivet är viktigt är också 

individen en viktig del i vår samhällssyn. 


att aktivt arbeta för en minskad främlingsfientlighet bland våra 

medlemmar och i samhället i stort. 






Hans Svedberg, 7 Hälsingland 

Kennet Andersson, 3 Norra Västerbotten 





Philip Maughan, 51 Malmö 

Jolanta Payne, 51 Malmö 

Niclas Bergström, 13 Bergslagen 

Jessica Olofsson, 50 Mellersta Skåne 


Sten Andersson, 48 Norra Skåne 


Anders Rollings, 36 Göteborg 



Marie Nilsson, förbundsstyrelsen 




Anna Björklunds, Jasmin Cosics, Monica Enarssons och Jolanta Paynes 

förslag om bifall till motion C46. 

Niclas Bergströms, Khuanla Chalardyaems, Farshid Ghaffarnejads, 

Jessica Olofssons och Hans Svedbergs förslag om bifall till motion C46 


Marie Nilssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion C46 2:a att-satsen. 

Ulf Björks förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motion 


Sten Anderssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motion C48. 

Jan-Olov Carlssons förslag om bifall till motion C48. 

Gunilla Nordbergs förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 


Milan Bogicevics förslag om bifall till motion C49 1:a att-satsen. 

Kennet Anderssons förslag om bifall till motion C53 1:a att-satsen. 

Monica Enarssons, Jessica Olofssons och Anders Rollings förslag att motion 

C55 avslås. 

Camilla Andersson Hults och Philip Maughans förslag om bifall till motion 

C55. 

Anders Ferbes förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna C44–C57.




att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C46 1:a 

att-satsen, C47 1:a att-satsen, C48, C49 1:a att-satsen, C53 1:a attsatsen 

och C55 




Votering avseende motion C46 2:a att-satsen begärdes av kongressordföranden. 

Kultur i arbetslivet 

Föredragning 

På grund av tidsbrist för kongressen avstod Monika Theodorsson från 

att hålla sin föredragning på detta avsnitt. 

Förbundsstyrelsens förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram 

Förord 

IF Metalls kongress 2008 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att formulera 

ett kulturpolitiskt idé- och handlingsprogram. Bakgrunden var två 

motioner som dels uttryckte oro för hur vidgade kunskapsklyftor bidrar 

till att öka klassklyftorna i Sverige, dels efterlyste en facklig kulturverksamhet 

som syftar till att stärka medlemmarnas identitet, fördjupa 

demokratin, motverka främlingsfientlighet och skapa en stark motkraft 

till den politiska högern. 

En projektgrupp under ledning av Birgitta Lanér/Monika Theodorsson 

har arbetat fram förslaget till handlingsprogram. Arbetet har skett 

i samklang med den referensgrupp som förbundsstyrelsen tillsatte för 

att öka delaktigheten i utformningen. Ett diskussionsinriktat förslag till 

kulturpolitiskt program har funnits på förbundets hemsida med uppmaning 

till alla medlemmar att delta i resonemangen. 

Utgångspunkter för fackligt kulturarbete 

Vår fackliga och politiska styrka ökar när antalet aktiva medlemmar 

ökar och när fler diskuterar och samtalar om fackliga grundvärderingar. 

I arbetet med att stärka IF Metall kan kulturen ge ökad nerv åt vår 

fackliga organisation. När fler medlemmar får tillgång till fler uttrycksmedel, 

som kan brukas för att påverka villkoren på arbetsplatserna och 

i samhället, ökar vitaliteten i IF Metall. 

En idéburen kulturverksamhet inom IF Metall har till uppgift att: 

• stärka demokratin i arbetsliv och i samhälle 

• verka för jämlikhet i arbetsliv och i samhälle 



• verka för yttrandefrihet och mångfald mellan människor i arbetsliv 

och samhälle 

• stärka industriarbetarnas identitet 

• synliggöra arbetarrörelsens samhällsbyggande roll. 

Några utgångspunkter för en idéburen facklig kulturverksamhet är: 

• Yttrande- och mötesfrihet. Yttrandefriheten förutsätter allas lika 

värde och tillgång till språket. Mötesfrihet kräver mötesplatser. 

• Allas tillgång till språket. Utan språk kan vi inte påverka utvecklingen 

i arbetsliv och samhälle. Språket kan användas för att läsa, 

skriva, agitera, spela teater, sjunga och gestalta. 

• Allas tillgång till bildning. Möjligheten att förändra levnads- och arbetsvillkor 

förutsätter kunskap. En ideologiskt inriktad folkbildning 

ger oss som organisation och individer makt att påverka. 

• Allas delaktighet i kulturarvet. Arbetarklassens och arbetarrörelsens 

kulturarv ska vara en del av samhällets kulturarv. Det stärker identiteten 

och ger uttryck åt vår roll i samhällsbyggandet under de senaste 

150 åren liksom för framtiden. 

En ideologiskt profilerad kulturverksamhet spelar en viktig roll i det 

fackligt-politiska arbetet. Den stärker individerna i syfte att stärka 

kollektivet. 

Värderingar och syfte i vårt kulturarbete 

En idéburen kultur som verktyg för vårt fackliga arbete på arbetsplatserna 

och i samhället kan göra oss som organisation och som individer 

bättre rustade att analysera utvecklingen, ta ställning i viktiga frågor, 

bekämpa orättvisor samt vara med och påverka skeendet. 

Den fackliga kulturverksamheten ska naturligtvis utgå från och 

bygga på våra grundläggande värderingar om jämlikhet och solidaritet. 

Att utgöra en motkraft mot den långtgående kommersialiseringen inom 

kulturområdet är en viktig del. 

Ägarkoncentrationen inom media har resulterat i ett ensidigt utbud 

som saknar tidigare motstycke. Det kan vara svårt att genomlysa och 

genomskåda de åsikter och värderingar som tar stor plats i samhället 

och som hyllar ideal som ligger långt ifrån arbetarrörelsens. En facklig 

kulturverksamhet kan gärna roa – om den samtidigt oroar. Den kan ta 

humorn till hjälp om den avslöjar brister och fördomar i samhället. 

När högerkrafterna stärker sina positioner och övertar många av arbetarrörelsens 

begrepp, men med annat innehåll, behövs en motoffensiv. 

Det fackliga kulturarbetet har en viktig uppgift i att stödja en ökad ideologisk 

medvetenhet. 

Kultur-, organisations- och bildningsarbete 

Om den fackliga studieverksamheten minskar eller tappar ideologisk 

styrfart får det genast konsekvenser för våra möjligheter att påverka 

utvecklingen både på arbetsplatserna och i samhället. I fackliga studier 

kan man tillsammans med andra skaffa sig insikter och diskutera framtida 

lösningar på viktiga problem.

Vägen in i den fackliga organisationen är på flera sätt längre i dag 

än tidigare. Det krävs ständiga och större insatser för att hålla en hög 

organisationsgrad. 

Tidigare, när samhällets orättvisor var mer synliga och uppenbara, 

var steget ofta kort för nyanställda att ansluta sig fackligt. Nu ligger 

det nära till hands att uppleva rättigheter som självklara och något som 

alla i samhället är överens om. Kulturens olika uttryck kan här spela 

en viktig roll för att klargöra villkoren på arbetsplatsen i dag och öka 

kunskapen om vilka faktorer som påverkat utvecklingen. 

Det blir allt viktigare att kunna se vad som sker under ytan, under 

det som synes ske. Att fångas av en teaterpjäs som speglar orättvisor 

och förtryck eller en engagerande berättelse och en gripande konstnärlig 

bild kan vara ett bra sätt att förstå vikten av att sluta sig samman i 

en facklig organisation. 

Många medlemmar tvekar inför att ta till sig skriftlig information 

och att framföra sina och kamraternas åsikter. Trots att skolan i decennier 

haft som mål att elever som fullgjort sin skolgång ska kunna 

uttrycka sig i tal och skrift är det alltför många som lämnar skolan utan 

dessa färdigheter. 

Skolan förmår helt enkelt inte att ta sitt ansvar för att alla barn, 

oavsett vad de har med sig i ”ryggsäcken”, ska få reella möjligheter att 

använda språket för att läsa, skriva och tala och därmed vara delaktiga 

i samhällsutvecklingen. 

Läsprojekten som bedrivs tvärfackligt mellan LO-förbunden ökar 

möjligheterna för medlemmar att delta i en facklig studieverksamhet. 

Samtidigt leder de till att fackföreningsrörelsen här tar på sig det ansvar 

som skolan inte klarar av att uppfylla. 

När samhället inte förmår att skapa en skola för alla är det nödvändigt 

att vår fackliga organisation bidrar till att medlemmarna får tillgång till 

och kan utveckla det egna språket. För IF Metall är detta en demokratisk 

fråga som är avgörande för om alla ska ha möjligheten att delta i utformningen 

av framtiden. 

Kultur som demokratisk vägröjare 

I ett samhälle där klassklyftorna ökar och där många människor inte 

har verktyg för att delta i diskussioner på arbetsplatsen och i samhället 

lever demokratin farligt. 

Som arbetslös är det lätt att tappa fotfästet i tillvaron och bli handlingsförlamad. 

Den som inte kan göra sig hörd i samhällsdebatten förlorar 

ibland tilltron till den form av demokrati som vårt samhälle bygger 

på. Ibland är det just de människor som kanske mer än andra är i behov 

av solidaritet och sammanhållning som i stället röstar fram en högerregering 

eller stödjer främlingsfientlighet och fascism. 

Kulturuttryck som förenar hjärta och hjärna och som finns där medlemmarna 

är verksamma kan medverka till att motståndskraften mot 

egoistiska samhällslösningar ökar och att vår möjlighet att agera och 

påverka utvecklingen i solidarisk riktning stärks. 



En facklig kulturverksamhet kan ta upp frågor om vad som pågår i 

samhället och vilka krafter som driver utvecklingen och vad den leder 

till. Den kan ge röst åt människor som annars inte hörs. I aktiviteter 

där man med olika uttryck berättar om sin bakgrund, om sitt möte med 

arbetslivet, om sitt liv och sina intressen kan alla delta och välja den 

metod som passar bäst. 

En facklig kulturverksamhet kan på så sätt bidra till att stärka människors 

möjligheter att ta del av information, att yttra sig, att ta steget 

in i gemenskap och samhälle. 

En viktig uppgift för vår fackliga kulturverksamhet är att stärka vårt 

arbete för allas delaktighet i samhällsutvecklingen. 

Språket – en klassfråga 

Språket är viktigt, men också skapandet av nätverk, verksamhet och 

plattformar. Tillsammans verkar detta för en ökad gemenskap, en större 

förståelse för varandra samt en bättre kunskap om likheter och olikheter, 

vilket i sin tur motverkar rädslan för det okända och främmande. 

Andelen medlemmar som inte har tillgång till ett språk på det sätt 

som läsandet ger är skrämmande hög och får återverkningar på samhället 

i stort. 

Muntligt berättande och läsning av böcker är de två viktigaste aktiviteterna 

för att vi ska kunna tillägna oss goda språkkunskaper. Ju 

tidigare vi stimuleras med berättande och litteratur desto lättare har vi 

att tillägna oss språket. Läsandet ger inte bara ett utvecklat språk och 

bättre uttrycksmedel, det ger också kunskaper och insikter på många 

områden. 

Ett exempel är olika gruppers engagemang i samhällslivet. Överklassen 

går till valurnorna, om inte mangrant så bra nära, medan arbetarklassen 

i större utsträckning avstår från att påverka utvecklingen. 

Det finns sannolikt ett samband mellan det minskande läsandet och 

avståndstagandet från att utöva demokratiska rättigheter i valen. 

Att ta till sig information för att orientera sig i tillvaron kan göras 

på olika sätt, men det mest effektiva och lättillgängliga sättet är att 

läsa. Det ger också möjligheten att välja och sortera, att reflektera och 

värdera. 

Om alla, oavsett bakgrund, ska få möjlighet att bli läsande människor 

krävs att det finns böcker på arbetsplatsen. Kamraternas boktips 

på arbetsplatsbiblioteket kan avgöra om en ickeläsare får möjligheten 

att ta till sig alla de berättelser och all den kunskap som ryms i litteraturen. 

Arbetsplatsbibliotek ger också möjlighet till kompetensutveckling på 

arbetsplatsen. Tillsammans med projekt som Läs för mej pappa! får det 

effekter även på nästa generation som får möta boken tillsammans med 

sina föräldrar. 

Kampen för allas tillgång till sitt språk, till böcker, kunskap och bildning 

har funnits sedan våra fackliga organisationer bildades. Arbetarrörelsens 

möjligheter att prägla samhällsutvecklingen förutsätter kunniga och 

aktiva medlemmar.

Kultur i den fackliga vardagen 

I det dagliga fackliga arbetet tar vi vara på kulturarvet, praktiserar 

och utvecklar det utan att vi för den skull kallar det kulturverksamhet. 

Mötet och mötesverksamheten är ett av de viktigaste och mest flitigt 

använda fackliga arbetssätten – vi samlas till möten, diskuterar och 

beslutar. 

Ett bra möte stärker demokratin, glädjen och sammanhållningen i 

organisationen. Därför är formen och innehållet viktigt. Att använda arbetarsånger, 

att belysa de frågor som ska diskuteras med en utställning, 

uppläsning eller en kort teaterpjäs stimulerar oftast till en ökad diskussion. 

Att på olika sätt även stimulera debatten kring viktiga frågor 

redan innan själva mötet ökar intresset för ett deltagande. 

Att demonstrera för olika opinionsyttringar är ett av våra viktigaste 

sätt att använda oss av vår yttrandefrihet, att formulera krav och åsikter. 

Första maj är den årligen återkommande högtidsdagen då vi tar 

fram våra fanor och banderoller. 

Demonstrationen som inlägg i debatter, som protest och manifestation 

används flera gånger om året och har ofta tydliga politiska krav 

vid sidan av de fackliga. Sången och musiken spelar även här en viktig 

roll. Demonstrationen är ett bra tillfälle att synas utåt i samhället, att 

föra fram krav och åsikter så att andra människor förstår varför vi för 

fram de uppfattningar vi gör och vilka våra idéer är. Demonstrationen 

blir bättre och tydligare ju mer fantasi vi använder för att uttrycka 

våra åsikter, alltifrån konstnärliga utsmyckningar till slagkraftiga 

talkörer och banderoller. 

På senare år har uppfinningsrikedomen och fantasin vuxit när det 

gäller att utforma möten och demonstrationer. Engagemanget för arbetarsången 

och för att skapa nya sånger som säger något om vår egen tid 

har ökat. När organisationen förändras läggs omfattande resurser och 

engagemang på nya fanor. Tekniken har skapat nya arenor med Facebook, 

bloggande, Twitter m.m. – information och utbyte ökar. 

En av de viktiga uppgifterna i vår fackliga kulturverksamhet är att stimulera 

till en ökad ideologisk nerv i den fackliga vardagen – på möten, 

demonstrationer, i studieverksamhet m.m. – där arbetarrörelsens symboler 

markerar sammanhållning och gemenskap. 

Kultur för att lyfta fram industriarbetarna i samhället 

Alla tidsepoker behöver vävas samman – det förflutna, det nuvarande 

samt våra planer och tankar för framtiden. Alla delarna är lika viktiga 

om helheten ska bli hållbar. 

Kopplingen kultur/arbetarrörelsens kulturarv handlar om erfarenheter 

och insatser i samhällsutvecklingen under de senaste 150 åren, 

det handlar om dagens situation och morgondagens. Arbetarklassens 

och arbetarrörelsens insatser och deras roll när det gäller att bygga 

samhället har stor betydelse för självkänsla, stolthet och identitet. 

Vi har en viktig uppgift när det gäller att samla, dokumentera, bevara 

och synliggöra minnena av dessa insatser. Historia handlar även 



om vår egen tid, där utvecklingen går snabbt – dagens händelser utgör 

ofta redan morgondagens historia. 

Industrisamhällets historia under de gångna 150 åren har börjat 

skrivas, kulturarvet har börjat formas och även börjat sitt inträde på 

museer och utställningar – kort sagt i det offentliga Sverige. 

Att det dominerande skiktet i ett samhälle starkt präglar en historieskrivning 

är giltigt även i dag, men bilden är inte fullt lika entydig som 

tidigare. Industrisamhället som det hittills gestaltat sig har varit en 

period av motsättningar och konflikter, men också av sökande efter samförståndslösningar 

och konsensus. 

För fackföreningsrörelsen är det angeläget att vara med och skildra 

den historia där man varit en av huvudaktörerna. Annars är risken 

att historien tolkas av andra på ett utslätande, nostalgiskt och många 

gånger förvanskat sätt. 

Arbete, arbetsprocesser och det sociala livet är en del av samhällets 

kulturarv. Våra fackliga och politiska organisationer, som ständigt arbetat 

och arbetar för att förändra villkoren på arbetsplatsen, hör också dit, 

liksom arbetarnas drömmar och visioner om ett demokratiskt solidariskt 

samhälle. 

Här finns ett ansvar att berätta om den tid då arbetarklassen och 

arbetarrörelsen spelade en av huvudrollerna i samhällets utveckling. 

Industriarbetarnas insatser och erfarenheter är en viktig del i ett större 

nationellt och mänskligt kulturarv och vi har alla en uppgift att skapa 

synlighet och insikt om detta. 

Ett ständigt grävande i historia och nutid är nödvändigt för att vi 

ska skriva in oss i historien, för att vi ska bli medvetna om vår egen del 

av samhällets historia och vår roll genom tiderna samt för att utveckla 

argument för framtida vägvalsfrågor. 

En idéburen facklig kulturverksamhet har ansvar för att ständigt aktualisera 

frågan om vad som ska sparas i vårt kollektiva minne från den 

tidigare epoken, hur minnet ska levandegöras och på vilket sätt vi kan 

dra slutsatser av våra gemensamma erfarenheter i arbetet med att forma 

morgondagens samhälle. 

Konstnärlig gestaltning 

Arbetarklassens villkor finns gestaltade i många skönlitterära verk. 

Svensk arbetarlitteratur är unik i sitt slag till innehåll, bredd och omfattning. 

De skönlitterära författarna har under hela industrisamhällets 

epok lyft fram och skildrat sådant som kanske inte alla velat se. 

Maria Sandel var textilarbeterskan som redan vid 1900-talets början 

skrev romaner om de kvinnliga industriarbetarnas villkor. Några av 

dagens arbetarförfattare är Aino Trosell med sina varvs- och verkstadsskildringar, 

Mats Berggren vars romaner utspelar sig i Scaniamiljö, 

Bernt-Olov Andersson om liv och arbete i nutidens brukssamhälle Sandviken, 

Torgny Karnstedt med erfarenheter från Boliden Kemi i Helsingborg, 

Peter Mosskin med fokus på arbetsmiljöfrågor, Maria Hamberg 

med skildringar från kvinnors arbete och villkor i tung industri och 

Micke Evhammar med byggnadssmedens perspektiv.

Bildkonstnärerna Albin Amelin och Johan Ahlbäck ägnade sina liv åt 

att skildra arbetsmiljöerna inom framför allt varv, stålverk och annan 

tung industri. Liksom inom arbetarlitteraturens område har en yngre 

generation fortsatt arbetet med att inom bildkonsten gestalta och därmed 

ofta också dokumentera arbetsmiljöer. 

Det finns en tradition av eget skapande inom arbetarrörelsen – i form 

av arbetarspel, utställningar, foto och film, sång och musik – ofta i samarbete 

med professionella. 

För att IF Metalls medlemmars verklighet ska blir synlig i film, böcker, 

på scen, i bild, på tv osv. behöver den fackliga kulturverksamheten stimulera 

och stötta initiativ av såväl professionella som amatörer. Vi behöver 

ett ökat samarbete med författare, stå-uppare, bildkonstnärer, filmare, 

fotografer med flera som delar våra värderingar. 

Samhällets kulturliv 

Kulturlivet i samhället har utvecklats rejält under efterkrigstiden. 

I 1970-talets början genomfördes en omfattande kulturutredning som 

resulterade i tillkomsten av Statens kulturråd på det centrala planet 

samtidigt som stora resurser satsades på en decentralisering av kulturinstitutioner. 

Länsteatrar och länsmuseer bedrev inledningsvis en rätt 

omfattande uppsökande verksamhet. Folkbiblioteken fick statliga medel 

för att nå utanför de egna väggarna med verksamhet på skolor, sjukhus 

och inte minst arbetsplatser. 

De stora satsningarna på kulturområdet från samhällets sida har 

dock i huvudsak berört en medel- och överklass som använde sig av de 

nya resurserna för att bli ännu mer kulturaktiva än tidigare. Arbetarklass 

och lägre medelklass förmådde man inte engagera annat än i en 

liten omfattning. Det sociala arvet talade sitt tydliga språk. 

Från och med 1980-talets era av ”satsa på dig själv” har en stor del 

av institutionerna återvänt till ett innehåll och en repertoar som handlar 

om de gängse kulturkonsumenternas situation och problem. När tv 

någon gång har med arbetare i gestaltande program så är det ofta en 

överviktig och korkad man som får representera arbetarklassen. 

En borgerlig kulturpolitik stärker makten hos dem som redan från 

början har ett starkt kulturkapital med sig och försvårar för andra att 

erövra uttrycksmedel för att kunna göra sina röster hörda. 

Arbetsgivarnas inflytande över kulturverksamheten på arbetsplatserna 

stärks och resulterar ofta i satsningar på att öka ”mysfaktorn” 

på arbetsplatserna i stället för en verksamhet som ger möjligheter att 

analysera maktförhållandena på arbetsplatsen, arbetsmiljöns utveckling 

m.m. 

Arbetarrörelsens kulturpolitik utgår från att alla människor ska ha 

möjlighet att delta i kulturlivet genom avgiftsfria bok- och medialån på 

bibliotek, fri entré på museer och en decentraliserad kulturverksamhet 

med länsteatrar och länsmuseer över hela landet. Stöttning till Riksteatern, 

Riksutställningar och insatser för läsfrämjande verksamhet är 

några exempel. 



Särskilda resurser för riktad verksamhet mot arbetsplatserna skapades 

redan på 1970-talet – Kultur i arbetslivet, så kallade kia-pengar. 

Möjligheten att söka projektmedel för olika aktiviteter har betytt mycket 

för teater, film, utställnings- och läsverksamhet på arbetsplatserna 

liksom gräv där du står-verksaheten, som ofta leder till skrifter, böcker, 

filmer, arbetslivsmuseer och arbetarspel. 

Bland de första åtgärder högerregeringen som tillträdde 2006 vidtog 

var att ta bort stödet till En bok för allas utgivning av billiga kvalitetsböcker 

och läsfrämjande verksamhet. Den avskaffade Kultur i arbetslivet-pengarna. 

De stora skillnaderna i grundläggande värderingar 

visar sig tydligt i kulturpolitiken – både när det gäller innehåll, form 

och delaktighet. 

Om samhällets resurser på det kulturpolitiska området ska kunna 

användas för att åstadkomma jämlikhet krävs ett engagemang för att 

driva frågan politiskt på alla nivåer i vår fackliga organisation. 

Våra fackliga uppgifter 

”Industrifacket Metall ska tillvarata medlemmarnas gemensamma 

intresse och styrka för att skapa bästa möjliga villkor i arbetslivet och 

i samhället. Förbundet ska genom denna gemenskap stärka arbetarnas 

makt i förhållande till kapitalets makt. 

Förbundet bygger sin verksamhet på medlemmarnas delaktighet, 

behov och önskemål. 

Förbundet är en demokratisk organisation som värnar om ett demokratiskt 

samhällssystem och bygger sin verksamhet på uppfattningen 

om alla människors lika värde. De värderingar som vägleder förbundets 

verksamhet är jämlikhet, solidaritet och frihet.” 

Så står det i inledningen till förbundets stadgar. Arbetslivets villkor 

påverkar hela vårt liv. Löne- och anställningsvillkor liksom arbetsmiljö 

avgör inte bara vår materiella standard utan också våra tankar, värderingar 

och vanor. När klassklyftorna ökar i samhället ökar samtidigt 

skillnaderna mellan olika gruppers levnadsvillkor. De som har sämst 

villkor har samtidigt minst möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. 

Förbundets övergripande mål är ledstjärnor i all facklig verksamhet 

och kulturen är ett av de medel som vi kan använda för att nå målen. 

Genom tillgång till fler uttrycksmedel blir medlemmarna och organisationen 

bättre rustade att delta i förändringsarbetet på arbetsplatserna 

och i samhället. 

Kultur är motsatsen till natur och därmed all mänsklig inverkan på 

den natur som omger oss. I naturen vinner den starke alltid över den 

som är svagare. Människan använder kulturen för att bygga samhällen 

där det kan finnas plats för alla, men kulturen är inte värderingsfri. 

Tvärtom kan den förstärka fördomar, söva ned och användas för högst 

skiftande syften. Arbetarkultur och arbetarrörelsens kultur utgår från 

våra grundläggande värderingar om ett samhälle som bygger på rättvisa 

och solidaritet.

För fackföreningsrörelsen handlar kulturen om att ge insikter och 

medvetenhet, att skapa sammanhållning och delaktighet för att förändra 

arbetsplatser och samhälle. Den fackliga kulturverksamheten syftar 

till att medlemmarna ska kunna utveckla fler uttrycksmedel, få möjligheter 

till kunskap och reflektion samt till ökad kraft och aktivitet. 

Många klubbar och avdelningar använder sig av kulturen som medel 

i det dagliga fackliga arbetet, andra har mindre erfarenhet. Flera avdelningar 

stödjer och inspirerar klubbarnas och arbetsplatsernas arbete 

med facklig kulturverksamhet. Förbundskontorets uppgift är att fungera 

som ett stöd för det lokala arbetet. 

Nedan följer några exempel på olika kulturaktiviteter som kan stimulera 

kulturarbetet som en del av den fackliga verksamheten. 

Exempel på kulturaktiviteter på arbetsplatserna: 

• Arbeta med kollektiva dagböcker för att beskriva och gestalta arbetsplatsen 

och arbetets villkor. 

• Skapa utställningar på viktiga teman med foton, intervjuer, berättelser, 

filmer på nätet m.m. 

• Gräv där du står-cirklar som kan leda till byggande av och engagemang 

i arbetslivsmuseer. 

• Sång-/musik-/teatergrupp som framträder på möten och demonstrationer. 

• Bokutlåning och arbetsplatsbibliotek på arbetsplatsen. 

• Bokbord på möten och kurser. 

Exempel på avdelningsaktiviteter: 

• Utveckla mer stimulerande möten och demonstrationer, lyfta fram 

fanor, arbetarsång och arbetarkonst och andra symboler på möten, 

vid demonstrationer och i våra lokaler. 

• Använda skönlitteratur och debattlitteratur, bilder, filmer och arbetarsång 

i facklig studieverksamhet, bokbord på möten och kurser, 

bygga upp arbetsplatsbibliotek, stötta mindre arbetsplatsers möjlighet 

till bokutlåning. 

• Samarbeta med bildkonstnärer och författare, stimulera teater-, bild-, 

skrivande, bloggande, sång- och musikverksamhet. 

• Ta initiativ till att medlemmarna för en kollektiv dagbok – dokumentera 

genom intervjuer, foton, filmer, bloggande, filmer på nätet, 

skrivna berättelser osv. 

• Utveckla skrivandet av protokoll och berättelser samt bevara, arkivera 

och lyfta fram avdelningens kulturarbete. 

• Samarbeta med och påverka arbetarrörelse-/folkrörelsearkivet. 

• Ta ansvar för morgondagens kulturarv, samarbeta med Arbetsam 

kring arbetet med arbetslivsmuseer. 

• Medverka i skolan när det gäller fackliga frågor och industrisamhällets 

historia, framväxt och framtid. 



• Engagera sig aktivt i ABF-avdelningen och dess beslutande organ. 

• Arbeta aktivt med hemsidan. 

• Påverka institutioner som bibliotek, länsteater, museer och skapa ett 

samarbete. 

• Driva för oss viktiga kulturpolitiska frågor i kommuner och i regionssammanhang. 

Exempel på förbundsaktiviteter: 

• Bevaka och driva övergripande kulturpolitiska frågor. 

• Bistå avdelningar och klubbar i den fackliga kulturverksamheten. 

• Arbeta tvärfackligt och samarbeta med ABF för att stimulera och 

underlätta den lokala verksamheten. 

• Knyta kontakter med kulturarbetare som delar arbetarrörelsens 

grundläggande värderingar. 

• Samarbeta med forskare och olika samhällsinstitutioner som är engagerade 

i frågor som rör förbundets medlemmar och branscher. 

Exempel på samarbete med organisationer och institutioner 

ABF 

ABF är Arbetarnas Bildningsförbund, som också är fackföreningsrörelsens 

kulturorganisation. Tidigt togs kampen upp mot kunskapsmonopolet 

som fanns i det ”gamla goda samhället”. 

Samarbetet med ABF förekommer på alla nivåer och på olika områden. 

Det handlar bland annat om att organisera studiecirklar och 

skapande verksamhet som teater, dans, musik, litteratur, bild och sånggrupper, 

att arrangera föreläsningar och seminarier samt driva kulturpolitisk 

opinion utifrån arbetarrörelsens grundläggande värderingar. 

ABF utgör navet i tvärfackliga läsprojekt som Läs för mej pappa!, bokombudsutbildning, 

Boken på arbetsplatsen m.m. 

Som medlemsorganisation i ABF har vi en viktig uppgift att engagera 

oss i styrelserna i de olika ABF-organisationerna. Ett ömsesidigt 

engagemang krävs för att ABF ska ha möjlighet att ta sin del av ansvaret 

för den fackliga kultur- och bildningsverksamheten. Det kan i sin tur 

betyda att ABF kan påta sig rollen av samordnare för alla olika kulturuttryck 

som är angelägna för de fackliga organisationerna. 

Tvärfackligt samarbete 

LO-förbunden har en lång tradition av samarbete centralt och lokalt i 

olika projekt med idéburen kultur. Läs för mej pappa! drivs sedan mer 

än tio år i ett tvärfackligt samarbete tillsammans med ABF. Arbetsplatsbibliotek 

och bokombudsutbildning sker i samarbete, vilket i sin 

tur stärker det lokala fackliga arbetet. 

Arbetets Kvinnor – som syftade till att synliggöra kvinnorna i LOförbunden 

genom att gestalta dem i bildkonstverk, anordna seminarier 

om löneutveckling, ”pigjobb”, jämställdhet och arbetsvillkor – genomfördes 

av LO-förbunden tillsammans liksom det landsomfattande projektet 

Fackliga fanor, som synliggjorde arbetarrörelsens symboler och identitet.

Det tvärfackliga samarbetet har ett värde. Lokalt leder det till att 

många fler av LO-förbundens medlemmar får möjlighet att själv uttrycka 

sig och skapa kultur, resurserna används bättre och samarbetet 

på ett område leder till gemensamma insatser på fler områden. 

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 

Arkivet, som samlar material från de centrala fackliga och politiska 

organisationerna inom arbetarrörelsen, är det äldsta i världen och har 

LO, Socialdemokratiska Arbetarepartiet och staten som huvudmän. 

Det startade sin verksamhet 1902 och förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande 

verksamhet med en egen tidskrift, ett forskningsråd, 

seminarier och publikationer. 

Här finns fler än 5 000 arkiv från politiska, fackliga och andra organisationer 

och en mängd personarkiv som dokumenterar den svenska 

arbetarrörelsens historia. Vidare finns drygt 120 utländska arkiv, omfångsrika 

samlingar av fotografier och diabilder, affischer, filmer, ljudupptagningar, 

fanor, märken och föremål. 

Här finns ett specialbibliotek med böcker om den fackliga och politiska 

arbetarrörelsens historia, teori och organisationer. Här finns 

de tryckta källorna; kongresstryck, protokoll, verksamhetsberättelser, 

fackförbundspress samt många socialistiska rörelsers tidningar och 

tidskrifter. 

En ytterligare uppgift är att främja forskning om arbetarrörelsens 

historia, vilket görs genom konferenser, seminarier och skrifter, bland 

annat tidskriften Arbetarhistoria. Arkivet medverkar i vandringar om 

arbetarrörelsens historia. 

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap 

År 1926 startades sällskapet av fackförbunden inom LO med uppgift att 

”bevara och sprida kännedom om material som kan belysa arbetarrörelsens 

utveckling från historiska och kulturhistoriska utgångspunkter 

liksom rörelsens roll i det svenska samhällets förändring.”. 

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap har medlemmar över hela 

landet. Varje år ges en medlemsbok ut, seminarier anordnas tillsammans 

med ABF och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek liksom vandringar 

i arbetarrörelsens spår. Arbetarrörelsens minnesmärken över 

hela landet är ett projekt som finns på nätet. Sällskapet är vänförening 

till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. 

Arbetarrörelsearkiv och folkrörelsearkiv 

Runt om i landet finns lokala och regionala arbetarrörelsearkiv och 

folkrörelsearkiv – totalt ett åttiotal. Numera finns inte så många arkiv 

enbart för arbetarrörelsen, det blir mer vanligt att samtliga folkrörelser 

på en ort samverkar i ett arkiv. Arkiven tar emot material från orten 

eller regionen. Som medlem i ett arkiv deponerar man sitt material – 

protokoll, handlingar, fanor m.m. – i arkivet, men det är organisationen 

som äger sitt material. 

Det är viktigt att fackföreningsrörelsen har god representation i 

arkivens styrelser, som beslutar om inriktning och prioriteringar. 



Centrum för Arbetarhistoria 

Centrum för Arbetarhistoria finns i Folkets Hus i Landskrona men arbetar 

över hela landet. Tillsammans med ABF och de fackliga organisationerna 

bedriver man forskningscirklar, genomför seminarier och nätträffar 

samt anordnar utställningar och högskoleutbildning om arbetets 

och arbetarnas historia i vid bemärkelse. 

Johan Ahlbäckstiftelsen 

Johan Ahlbäckstiftelsen bildades i Smedjebacken 1992 för att förvalta 

och föra vidare arvet efter valsverksarbetaren och bildkonstnären Johan 

Ahlbäck (1895–1973). I stiftelsen ingår Smedjebackens kommun, IF Metall, 

Morgårdshammar AB, Ovako AB, Norrbärke Sparbank, Bärkehus 

AB och Dalarnas Museum. 

Johan Ahlbäck arbetade själv i Smedjebackens valsverk under 14 år. 

Åren med hårt arbete i valsverket och erfarenheterna därifrån bar han 

med sig hela livet och skildrade i sina bilder. 

Johan Ahlbäckstiftelsen har hand om ateljén som finns i Smedjebacken 

och anordnar varje år de så kallade Ahlbäcksdagarna – ett seminarium 

med utställningar som behandlar arbetets och industrisamhällets 

bilder från olika tider och ur olika synvinklar. Årligen delas Ahlbäckpriset 

ut till en konstnär som skildrar samtidens arbetsliv och miljöer och 

förmedlar sin bild av samhällsutvecklingen. Ahlbäckstiftelsen medverkar 

till att stimulera forskning och studiecirklar kring arbetarkonst i de 

nordiska länderna. 

Ivar Lo-stiftelsen 

När arbetarförfattaren Ivar Lo-Johansson fyllde 85 år den 23 februari 

1986 samlade fackföreningsrörelsen in en stor summa pengar vars 

avkastning ska stödja och stimulera arbetarlitteraturen, som det står i 

stadgarna. Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris är ett årligt pris till en 

arbetarförfattare som utses av styrelsen för Stiftelsen Ivar Lo-Johanssons 

Stipendiefond. 

Stig Sjödin-priset 

Stig Sjödin (1917–1993) föddes och växte upp i en arbetarfamilj på det 

gamla bruket i Sandviken. Flera år stod han i rörvalsverket ”vid lyftkroken 

mellan första och andra valsparet i 413”. Det var där behovet att 

formulera sig i skrift började göra sig gällande. 

I Sjödins diktning gestaltades arbetare för första gången i modern lyrisk 

form. Arbetsmiljön nagelfars och samhällskritiken är genomgående. 

Varje år sedan 1996 delar IF Metall, Kommunal, GS och Runö konferensgård 

ut Stig Sjödin-priset till en författare eller kulturjournalist som 

skriver i Stig Sjödins efterföljd med kritisk syn på arbete, arbetsmiljö och 

skeva samhällsförhållanden. 

Mekaniska verkstaden, Skansen 

I samband med Skansens hundraårsjubileum 1991 medverkade Metall 

till att Mekaniska verkstaden byggdes och bemannades i ett nytt

industrikvarter. I verkstaden arbetar medlemmarna i Jernarbetarnes 

verkstadsklubb No 1 vid remdrivna maskiner och visar och berättar hur 

arbetet och arbetslivet gestaltade sig på 1920-talet. 

I anslutning till Mekaniska verkstaden finns en utställningsdel där 

förbundet i modern teknik visar verkstadsarbetarnas historia och den 

fackligt-politiska utvecklingen under mer än hundra år. IF Metalls 

medlemmar har fri entré till Skansen vid studiebesök på Mekaniska 

verkstaden. 

Gruvcentrum Mojsen 

IF Metall är medlem i Gruvcentrum Mojsen, som i gruvarbetarnas gamla 

matsal i Grängesbergs gruvområde bedriver utställningsverksamhet 

med syfte att skildra gruvarbetarnas fackliga, sociala och politiska 

kamp under hundra år. Gruvcentrum Mojsen samarbetar med skolan i 

visningar och aktiviteter samt anordnar berättarkvällar och seminarier 

som främjar forskning om gruvsamhällena och om gruvarbetarnas betydelse 

för samhällsutvecklingen. 

Arbetsam 

Arbetsam, Arbetslivsmuseernas samarbetsråd, med nära 400 arbetslivsmuseer 

som medlemmar, bedriver en viktig verksamhet när det gäller 

att berätta om arbetslivets villkor för nya generationer. Många fackligt 

aktiva är verksamma i detta arbete, i synnerhet inom IF Metall. 

Arbetsam är ett viktigt centrum för kunskaper om hur man kan 

samla in berättelser, bygga upp ett arbetslivsmuseum osv. I arbetslivsmuseerna 

ställs viktiga frågor om hur arbetet gick till, hur arbetsmiljön 

såg ut, hur stor lönen var och hur de fackliga förhållandena var. 

Hur bodde arbetarna? Hur såg kvinnornas villkor ut, i arbetet och i 

hemmet? Hur såg de politiska maktförhållandena ut i det Sverige som 

ännu var en ung industrination? När vågade arbetarna utmana överheten 

och organisera sig fackligt, när byggde de sitt Folkets Hus, hur 

fungerade bildningsarbetet och den politiska aktiviteten? På vilket sätt 

medverkade arbetarna och arbetarrörelsen till att utveckla demokratin 

i vårt land? 

Folkets Hus och Parker 

På 1890-talet byggde hemlösa fackliga och politiska organisationer inom 

arbetarrörelsen de första Folkets Hus och Folkets Parker. Organisationerna 

behövde en hemvist för att kunna mötas, bedriva bildningsarbete 

och kulturverksamhet men också för fester och jubileer. 

Många hus och parker har byggts under åren, många har också försvunnit 

i strukturomvandlingar och kriser. Arbetarrörelsens behov av 

”egna” lokaler är dock lika stort i dag som tidigare, även om samarbetet 

och formerna för de demokratiska mötena varierar över tid. Satsningarna 

på digitala hus i många Folkets Hus skapar nya förutsättningar 

för möten och kommunikation. 



Folkbiblioteken 

Många av de drygt 2 000 folkbibliotek som finns i landet samarbetar 

med de fackliga organisationerna när det gäller bokutlåning på arbetsplatserna. 

Totalt lånas cirka 60 miljoner böcker från landets bibliotek 

varje år. På 1970-talet startades en rad arbetsplatsbibliotek med hjälp 

av statliga stöd och utan kostnad för arbetsplatserna. Arbetsplatsbiblioteken 

hade som regel en högre utlåningsfrekvens än biblioteken i övrigt. 

En rad undersökningar visar att läsovana och ickeläsare lånar och läser 

om det finns böcker på arbetsplatsen och om arbetskamrater ger tips om 

böcker. 

När statsbidragen för arbetsplatsbibliotek försvann förändrades även 

folkbibliotekens hållning till verksamheten. Vissa kommuner fortsätter 

som tidigare med samarbetet utan att ta ut särskild avgift, andra fortsätter 

mot en avgift som företagen betalar – arbetsgivaren blir den som 

avgör om det ska finnas bokutlåning på arbetsplatsen. 

Många arbetsplatsbibliotek i samarbete med folkbiblioteken har 

försvunnit helt och hållet, i stället har antalet arbetsplatsbibliotek i 

rent facklig regi ökat kraftigt. Kommunbibliotekets prioriteringar är 

en fråga för politiska beslut – i många kommuner satsar man aktivt 

på avgiftsfria arbetsplatsbibliotek som resultat av att arbetarrörelsen 

framgångsrikt drivit frågan. 

Folkteatern 

Folkteater finns på några olika håll i landet, på vissa håll i lång tradition. 

De kulturpolitiska satsningarna på 1970-talet gjorde det möjligt 

att satsa på uppsökande verksamhet och samarbete med organisationer 

och institutioner utanför teaterns lokaler. 

Folkteatern i Göteborg var tidig med den här formen av verksamhet 

där pjäser med tydlig vänsterprofil spelades som berörde en publik som 

tidigare inte hört till teaterbesökarna. Samarbetet mellan Folkteatern 

och IF Metalls avdelning har utvecklats till att omfatta medverkan i 

fackliga kurser och seminarier. 

På 1990-talet bildades föreningen Unga Folkteatern i Göteborg för 

att fungera som en mötesplats mellan proffs och amatörer, med syftet 

att ta vara på amatörernas glöd och de professionellt verksammas erfarenhet. 

Folkteatern i Gävleborg och Skaraborg och Folkteatern Järnet i 

Karlstad har liknande ambitioner att i samverkan med människor och 

organisationer ta upp väsentliga samhällsfrågor i teaterns form. Publikarbete 

genomförs ofta tillsammans med de fackliga organisationerna 

och ABF. 

Riksteatern 

Riksteatern är en folkrörelse bestående av cirka 210 riksteaterföreningar 

och cirka 20 anslutna organisationer. Folkrörelsen arrangerar 

och främjar scenkonst och äger en teater, en turnerande nationalscen 

för alla. Riksteatern är Sveriges största turnerande teater med en verksamhet 

som har pågått sedan 1930-talet. Riksteatern har till uppgift

att ge alla möjlighet att uppleva teater, oavsett var de bor i landet och 

oavsett kön, ålder, utbildning, social eller etnisk tillhörighet. 

Riksteatern ska också vara en föregångare i att utveckla nya former 

för deltagande, delaktighet och inflytande för att skapa morgondagens 

demokrati. I det ligger till exempel att samarbeta med olika organisationer 

och med skolan kring de föreställningar som ges. IF Metall har 

samarbetat med Riksteatern till exempel kring Susanna Alakoskis pjäs 

om finska arbetarinvandrare och med andra invandrarteatergrupper 

inom teatern. 

Regionteatrar 

I så gott som alla län finns numera en länsteater/regionteater, en följd 

av 1970-talets ambitioner att bredda kulturen till hela folket. En regionteater 

turnerar som regel inom sitt område och har också stor möjlighet 

att genomföra uppsökande verksamhet på arbetsplatser, skolor, fängelser 

med flera ställen där det finns många människor som ännu inte 

funnit vägen till teatern. 

På många håll samarbetar de fackliga organisationerna med teatern 

både för att få biljetter till lägre kostnad, men också för att medverka i 

debatter och seminarier kring olika pjäser som visas. 

Centrala och lokala mötesplatser 

Runö konferensgård strax norr om Stockholm har till uppgift att vara 

ett verksamhetscentrum för den centrala fackliga utbildningen. 

Den idémässigt präglade kulturen har en given plats i utbildningen, 

både genom att kulturinslag blir en del av den gängse fackliga utbildningen 

men också genom att fungera som en mötesplats för kulturarbetare 

som delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar och för 

våra fackligt förtroendevalda. 

Runt om i landet finns fackligt ägda kursgårdar och folkhögskolor 

som på olika sätt är knutna till arbetarrörelsen och är viktiga som bildnings- 

och kulturcentrum för den fackliga verksamheten. Tillsammans 

med dessa kan vi utveckla och finansiera en idéburen kulturverksamhet. 

Förslag till beslut 

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta 

att anta det kulturpolitiska handlingsprogrammet. 

Utlåtande 

Kultur i arbetslivet – motionerna C58 och C59 

I motion C58 föreslås att kulturens roll som fackligt verktyg skrivs in 

i programförklaringen. I motionen krävs också att förbundsstyrelsen 

ska verka för att avdelningarna får möjlighet att bedriva studiecirklar 

efter lokala önskemål och att korsbefruktning sker mellan hobbyrelaterade 

och fackliga ämnen i lokala cirklar. 



I förbundsstyrelsens förslag till Kulturpolitiskt idé- och handlingsprogram 

finns skrivningar om den idéburna kulturverksamheten och 

hur den kan användas för att uppfylla förbundets övergripande mål. 

Det är dessutom redan i dag fullt möjligt att bedriva studiecirklar 

efter lokala önskemål. Därigenom uppfylls motionens förslag. 

Förbundsstyrelsen anser att den fackliga studieverksamheten ska 

bygga på våra grundläggande värderingar med ett innehåll som stärker 

medlemmarna i en organisation som strävar efter jämlika förhållanden, 

på såväl arbetsplatserna som i samhället i stort. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C58 1:a och 2:a attsatserna 

anses beaktade och att motion C58 3:e att-satsen avslås. 

Motion C59 vill främja arbetarsångerna och underlätta att de 

sjungs genom att en ny sångbok med tillhörande karaokeversioner 

av sångerna tas fram och trycks upp samt distribueras till avdelningarna. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att ett bra möte stärker 

demokratin, glädjen och sammanhållningen i organisationen. Att använda 

arbetarsånger eller andra kulturinslag stimulerar ofta till en 

ökad diskussion. Förbundsstyrelsen är positiv till idén, men menar 

att det är en angelägenhet för arbetarrörelsen i sin helhet att ta fram 

en ny eller att uppdatera den senaste versionen av Tidens sångbok 

och kommer därför att föra idén vidare till LO. 



att anse motionerna C58 1:a och 2:a att-satserna samt C59 beaktade 

att avslå motion C58 3:e att-satsen. 

Kultur i arbetslivet – motionerna C58 och C59 

Motion C58 


Kulturen i IF Metall 

I förbundets programförklaring från 2008 saknades helt skrivningar om 

kultur. Det står ingenting om kultur som ett medel i den fackliga kampen 

och inte heller någonting om kultur som själslig spis och för ökad 

livskvalitet. 

Runtom i hela världen har man förstått kraften av dikt, musik och 

teater för att få fram ett budskap, som lätt uppfattas av både motståndare 

och sympatisörer. Så har även vi haft det i vårt land, vilket är en 

tradition värd att värna. 

På lokal nivå finns ofta människor med många talanger, som mycket 

väl skulle kunna hålla studiecirklar för sina kamrater. Ser man kultur i 

en något utvidgad betydelse tror vi att man skulle kunna nå ut till våra

medlemmar även med det fackliga budskapet. Vi tänker då på bland 

annat scrapbooking, släktforskning, surdegsbakning, biodling, skrivarkurser 

och mycket mer. Med denna typ av utbud borde det bli mycket 

lättare att nå ut även med det fackliga budskapet. 


för 

att kultur ska definieras som ett av de fackliga verktygen och medlen 

i den nya programförklaringen 

att varje avdelning ska göra det möjligt att hålla studiecirklar efter 

lokala önskemål på arbetsplatsen 

att korsbefruktning sker mellan hobbyrelaterade och fackliga ämnen 

i lokala studiecirklar. 

Motion C59 


Arbetarsånger 

Arbetarrörelsen och arbetarsångerna hör ihop. Det har länge framförts 

åsikter att ideologiska diskussioner får ett allt mindre utrymme i det 

fackliga arbetet. 

Att inleda en utbildning eller att under ett representantskap sjunga 

en arbetarsång gör att det sprids samhörighet och glädje. Ett sätt att få 

ett uppsving och återtagande av denna kultur är att lite nyare arbetarmusik 

också används och sprids i organisationen med ett modernare sätt 

att framföra sångerna. Karaokeversioner av sångerna med ideologiska 

filmer, som anknyter till innebörden i sångerna, gör att man får ett bra 

helhetsintryck. Detta för att det ska kännas mer naturligt och modernare 

att förvalta denna kulturellt och ideologiskt viktiga företeelse. 


att arbeta fram ett material till en sångbok med arbetarsånger med 

tillhörande karaokeversioner av sångerna på dvd-skivor samt att i 

boken ha en text som beskriver historien om sångerna 

att trycka upp en sångbok med arbetarsånger med tillhörande dvdskivor 

samt distribuera dessa till alla avdelningar så att behovet vid 

utbildningarna tillfredsställs 

att stimulera sjungandet av arbetarsånger vid utbildningar och andra 

sammankomster inom förbundet. 


Jan Forslund, 50 Mellersta Skåne 






Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C58 och C59. 

Förbundsstyrelsens förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram. 

Monica Enarssons och Jan Forslunds förslag om bifall till motion C59. 

Jan-Olov Carlssons förslag om bifall till det kulturpolitiska handlingsprogrammet. 



C59 i de delar där inga motförslag förelåg 

att bifalla motion C59 

att bifalla förbundsstyrelsens förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram.


Stadgefrågor 

Föredragning 

På grund av tidsbrist för kongressen avstod Anders Ferbe från att hålla 

sin föredragning på detta avsnitt. 

Förbundsstyrelsens förslag till vissa förändringar av 

stadgarna 

Förbundets stadgar har nu varit i kraft sedan 2006. Regelverket är känt 

och stadgarnas funktionalitet är bekräftad i olika sammanhang. Men 

även om de som helhet har fungerat mycket väl inom förbundet finns 

det behov av smärre justeringar. 

Kongressen 2008 gjorde vissa begränsade förändringar av stadgarna. 

I huvudsak handlade dessa om en successiv nedtrappning av antalet 

funktionärer i förbundsstyrelsen under kongressperioden, förändringar 

beroende på förbundsstyrelsens förslag till beslut över motioner samt 

stadgekonsekvenser av de beslut som extra kongressen 2006 fattade 

kring avgiftssystemet. 

Även inför årets kongress finns behov av att göra vissa justeringar 

av stadgarna och förbundsstyrelsen föreslår därför förändringar inom 

följande områden: 

• En förändring av förbundsrådets roll; från att besluta om verksamhetsplaner 

och budget till att ha tillsyn över förbundsstyrelsens 

förvaltning och besluta om förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 

och revisionsberättelse för det gångna året. 

• Konsekvensförändringar i vissa moment utifrån LO-kongressens 

beslut om vilka specifika regler som medlemsförbund ordagrant ska 

ha inskrivna i sina stadgar. 

• Redaktionella förändringar beroende på kongressbesluten 2008 om 

successiv minskning av antalet förbundsfunktionärer i förbundsstyrelsen. 

• Förtydliganden om valbarhetskriterier för vissa val samt hur avgående 

ledamöter under kongressperiod ersätts. 

• Reglering av branschforum. 

• Förändring av avtalsrådets sammansättning och valprocedur. 

• Förändringar beroende på förbundsstyrelsens förslag till utlåtande 

över motioner. 

Förbundsstyrelsens förslag motiveras och redovisas kortfattat nedan 

och återges därefter i en tvåspaltad del med markeringar som avser att 

göra det tydligt vilka förändringar som föreslås. Markeringarna innebär 

att fet och kursiv stil i höger kolumn är förslag till förändringar. Understruken 

text i vänster kolumn är borttagen text i det nya förslaget. I konsekvens 

med förslag om reglering av branschforum i ny tillkommande 

§ 21 numreras efterföljande paragrafer om. 



§ 3 Förbundets organisation 

Nuvarande stadgar innebär att förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 

och revisionsberättelse formellt slutligen godkänns av kongressen 

vart tredje år. Den nuvarande ordningen innebär att förbundsstyrelsen 

årligen, efter revisorernas förslag, beslutar om till- eller avstyrkan av 

ansvarsfrihet. 

Det är inte en optimal ordning att förbundsstyrelsen årligen godkänner 

sin verksamhet och att tiden mellan aktuellt verksamhetsår 

och slutligt godkännande blir så lång. Exempelvis har kongressen 2011 

att ta ställning till och besluta om verksamhetsberättelser och frågan 

om ansvarsfrihet för 2008, 2009 och 2010. 

En rimligare ordning vore i stället att årligen i ett organ som förbundsrådet 

behandla förra årets verksamhet. 

I dag beslutar förbundsrådet om verksamhetsplaner och budget. Det 

är en funktion som förvisso är viktig, men förbundsstyrelsen anser att 

en utveckling av förbundsrådet till att i stället bli en form av förbundets 

årsmöte med beslut om verksamhetsberättelse, revisionsberättelse och 

ansvarsfrihet stärker rådets funktion. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att den fjärde strecksatsen i § 3 

ändras så att det framgår att förbundsrådets uppgift är att ha tillsyn 

över styrelsens förvaltning. Som framgår längre fram förtydligas uppdraget 

i § 16. 

Fjärde strecksatsen föreslås få följande lydelse: 

– – rådgivande–organ–till–förbundsstyrelsen–är–avtalsråd–och–förbundsråd– 

där–förbundsrådets–uppgift–är–att–ha–tillsyn–över–styrelsens–förvaltning 

§ 4 mom. 2, § 5 mom. 4 och § 24 mom. 6 

LO-kongressens beslut 2008 om LO:s stadgar innebar att medlemsförbund 

ordagrant ska ha vissa texter i sina stadgar. För IF Metalls del rör 

det § 4 mom. 2, § 5 mom. 4 och § 24 mom. 6. Sakinnehållet i momenten 

förändras inte jämfört med nuvarande skrivningar. 

§ 4 mom. 2 Rätt till medlemskap 

Förbundsstyrelsen föreslår som konsekvens av LO-kongressen 2008 att 

första meningen i första stycket ersätts med: Varje–arbetstagare–inom– 

förbundets–verksamhetsområde–har–rätt–till–inträde–i–förbundet.–Rätt–till– 

inträde–gäller–dock–inte–i–fall–då–uteslutningsgrund–enligt–förbundets– 

stadgar–föreligger. 

§ 5 mom. 4 Flyttning från förbundet 


första stycket får följande lydelse: 

Medlem–i–förbundet–har–rätt–och–skyldighet–att–utan–särskild–avgift– 

överflytta–sitt–medlemskap–från–ett–LO-förbund–till–ett–annat,–om–medlemmen–antingen–fått–anställning–inom–det–nya–förbundets–verksamhetsområde–eller–av–annat–skäl–ska–tillhöra–detta–på–grund–av–LO-styrelsens– 

beslut.

§ 14 mom. 6 Val av förbundsstyrelse, revisorer m.m. 

Som en konsekvens av kongressens beslut 2008 ska uppräkningen i de 

första sex strecksatserna redigeras om på följande sätt: 

– – förbundsordförande 

– – vice–förbundsordförande 

– – förbundssekreterare 

– – avtalssekreterare 

§ 14 mom. 7 Valberedning 

Stadgarna innehåller i dag inte några regler om vilka som är valbara 

till valberedningen och inte heller vad som händer om ledamot avgår 

under kongressperioden. I syfte att förtydliga dessa båda delar föreslår 

förbundsstyrelsen att momentet kompletteras med följande stycke: 

Valda–enligt–mom.–6,–valberedningen–undantagen,–är–inte–valbara–till– 

valberedningen.–Om–ordinarie–ledamot–avgår–under–kongressperioden– 

går–ersättare–in–i–den–ordning–kongressen–fastställt.–Om–valberedningens– 

ordförande–avgår–under–kongressperioden–utser–förbundsstyrelsen–ny– 

ordförande–bland–de–av–kongressen–utsedda–ordinarie–ledamöterna.–Om– 

valberedningens–sekreterare–avgår–under–kongressperioden–utser–förbundsstyrelsen–ersättare–för–denne. 

§ 14 mom. 9 Granskningskommitté 

Stadgarnas regler om granskningskommittén har i dag oklara inslag om 

kommitténs uppdrag och skillnaden mellan granskningskommitténs och 

revisorernas uppdrag. 

Förbundsstyrelsen har under kongressperioden därför utrett dessa 

oklarheter i samarbete med granskningskommitténs ordförande och 

sekreterare samt sammankallande förtroendevald revisor. Utifrån detta 

arbete och för att tydliggöra kommitténs uppdrag föreslår förbundsstyrelsen 

att momentet kompletteras med ett nytt andra stycke: 

Granskningskommitténs–uppdrag–är–att–granska–hur–förbundsstyrelsen–verkställt–beslut–tagna–på–senaste–ordinarie–kongress–samt–eventuella– 

extra–kongresser. 

Denna komplettering medför att nuvarande fjärde stycke får lydelsen: 

På–kongressen–ska–granskningskommittén–föredra–sin–granskning– 

inkluderande–eventuella–inkomna–synpunkter–från–kongressombud–och– 

avdelningar–samt–till-–eller–avstyrka–ansvarsfrihet–för–den–gångna–kongressperioden–utifrån–kommitténs–uppdrag. 

För att öka tydligheten föreslås dessutom att de nuvarande två första 

styckena redigeras om och får följande lydelse: 

Granskningskommittén–väljs–av–kongressen–för–en–mandatperiod–som– 

motsvarar–kongressperioden.–Den–består–av–ordförande,–fem–ordinarie– 

ledamöter,–de–tre–av–kongressen–valda–revisorerna–samt–fyra–ersättare.– 

En–sekreterare–ingår–bland–de–fem–ordinarie–ledamöterna–och–väljs–på– 

förslag–från–förbundsstyrelsen.–Av–det–totala–antalet–ordinarie–ledamöter– 

ska–minst–sju–vara–verksamma–i–produktionen. 



Regler om vilka som är valbara till granskningskommittén och vad 

som händer om ledamot avgår under kongressperioden saknas i stadgarna. 

Förbundsstyrelsen föreslår att momentet kompletteras med 

följande stycke: 

Valda–enligt–mom.–6,–revisorer–och–granskningskommitté–undantagna,– 

är–inte–valbara–till–granskningskommittén.–Om–ordinarie–ledamot–avgår– 

under–kongressperioden–går–ersättare–in–i–den–ordning–kongressen–fastställt.–Om–granskningskommitténs–ordförande–avgår–under–kongressperioden–utser–förbundsstyrelsen–ny–ordförande–bland–de–av–kongressen– 

utsedda–ordinarie–ledamöterna.–Om–granskningskommitténs–sekreterare– 

avgår–under–kongressperioden–utser–förbundsstyrelsen–ersättare–för– 

denne. 

§ 14 mom. 10 Kommittén som beslutar om de av kongressen valda 

funktionärernas löne- och anställningsvillkor 

För att förtydliga att såväl ordinarie som ersättare i kommittén ska vara 

verksamma i produktionen föreslår förbundsstyrelsen att andra meningen 

i andra stycket får följande lydelse: Tre–ledamöter–och–tre–ersättare,– 

som–samtliga–ska–vara–verksamma–i–produktionen,–väljs–av–kongressen. 

Dessutom bör stadgarna reglera hur ersättare träder in när ordinarie 

ledamot avgår under kongressperioden. Detta föreslås ske genom att 

momentet kompletteras med följande stycke: 

Om–ordinarie–ledamot–avgår–under–kongressperioden–går–ersättare–in– 

i–den–ordning–kongressen–fastställt. 

§ 15 mom. 2 Förbundsstyrelsens sammansättning 

Som en konsekvens av kongressens beslut 2008 och som framgår av förslaget 

till förändring av § 14 mom. 6 behöver uppräkningen i de första 

sex strecksatserna redigeras om på följande sätt: 

– – förbundsordförande 

– – vice–förbundsordförande 

– – förbundssekreterare 

– – avtalssekreterare 

§ 15 mom. 4 Fyllnadsval 

I konsekvens med förändringar av § 14 mom. 6 ändras andra meningen 

i första stycket till att inledas med Vice–ordförande. 

§ 15 mom. 7 Verksamhets- och revisionsberättelse 

Som en konsekvens av förbundsstyrelsens förslag till förändrat uppdrag 

för förbundsrådet enligt § 3 föreslås att momentet får följande lydelse: 

Förbundsstyrelsen–ska–årligen–till–förbundsrådet–framlägga–verksamhets-–och–revisionsberättelse–för–det–gångna–året. 

§ 15 mom. 8 Arbetsordning 

I konsekvens med förändringar av § 14 mom. 6 ändras tredje stycket till 

att inledas med Vice–förbundsordföranden.

§ 16 mom. 1 Uppgift 

För att tydliggöra förbundsrådets nya uppdrag enligt förslaget till förändring 

i § 3 föreslås att första meningen ersätts med följande: Förbundsrådets–uppgift–är–att–ha–tillsyn–över–förbundsstyrelsens–förvaltning.–Förbundsrådet–ska–vid–sitt–ordinarie–sammanträde–behandla–förbundsstyrelsens–verksamhetsberättelse–och–revisionsberättelse–för–det–gångna– 

året–och–besluta–om–ansvarsfrihet–ska–till-–eller–avstyrkas–till–kongressen– 

för–det–år–berättelserna–avser. 

§ 16 mom. 2 Sammanträden 

I konsekvens med förslaget om nytt uppdrag för förbundsrådet enligt 

förslaget till förändring i § 3 och § 16 mom. 1 behöver också den angivna 

tiden för rådets sammanträde ändras. Momentets första mening föreslås 

få följande lydelse: Förbundsrådet–sammanträder–en–gång–per–år– 

under–perioden–april–maj. 

§ 18 mom. 1 Val av revisorer 

I dag saknar stadgarna valbarhetshinder för val av revisorer. Det innebär 

teoretiskt att en kongress kan välja anställda inom IF Metall som 

förbundets förtroendevalda revisorer. Förbundsstyrelsen anser inte att 

en ordning där anställda inom förbundet utgör granskare är god, eftersom 

en sådan ordning lätt kan misstänkliggöras och ge sken av jäv. 

För att förtydliga revisorernas obundenhet föreslår förbundsstyrelsen 

att första stycket kompletteras med följande mening: Anställda–eller– 

valda–enligt–§–14–mom.–6,–revisorer–undantagna,–är–inte–valbara–som– 

revisorer. 

§ 18 mom. 2 Revisorernas uppgifter 

Som en konsekvens av förbundsstyrelsens förslag till förändrat uppdrag 

för förbundsrådet enligt § 3 och § 16 mom. 1 föreslår förbundsstyrelsen 

att första stycket kompletteras med till–förbundsrådet. 

§ 18 mom. 3 Revisionsberättelse 

Ett förändrat uppdrag för förbundsrådet enligt § 3 och § 16 mom. 1 och 

2 innebär att momentet bör ändras och få följande lydelse: 

Revisionsberättelsen–för–föregående–räkenskapsår–ska–vara–förbundsrådet–till–handa–senast–två–veckor–före–förbundsrådets–ordinarie–sammanträde. 

§ 18 mom. 5 Närvaroskyldighet vid kongress och förbundsstyrelse 

Förbundsstyrelsens förslag till förändring av § 3 och § 16 mom. 1 innebär 

att momentets rubrik behöver kompletteras med förbundsråd, att 

första meningen i första stycket kompletteras med och–förbundsråd 

samt att andra stycket kompletteras med och–förbundsrådet. 

§ 19 mom. 5 Representantskapets valförfarande 

Dagens stadgar anger att nominering av kandidater till styrelse och 

revisorer samt ersättare för dessa antingen kan ske på mötet före årsmötet 

eller till en valberedning enligt § 19 mom. 7. 



Förbundsstyrelsen anser att ett nomineringsarbete av en valberedning 

är att föredra, eftersom det ger större möjligheter till att aktivt 

arbeta med olika kandidater så att en styrelse blir så representativ som 

möjligt. Dessutom har de flesta avdelningar i dag väl fungerande och 

många gånger också utbildade valberedningar. 

Utöver detta är det förbundsstyrelsens ambition att under kommande 

kongressperiod ytterligare öka representationen för underrepresenterade 

grupper i beslutande organ på alla nivåer. Detta arbete underlättas 

sannolikt av en ordning med valberedning. 

Utifrån detta föreslår förbundsstyrelsen att första meningen i första 

stycket ändras och får följande lydelse: Enligt–§–19–mom.–7–nomineras– 

kandidater–till–styrelse–och–revisorer–samt–ersättare–för–dessa. 

Ny § 21 Branschforum 

En ny stadgetext föreslås reglera frågan om branschforum. Detta sker i 

en ny § 21 som kommer direkt efter stadgarnas regler om sektioner 

(§ 20). Förslaget till stadgetext tar sin utgångspunkt i branschutredningens 

rapport som förbundsstyrelsen godkänt. 

Den nya § 21 föreslås få följande lydelse: 

Mom. 1 Bildande och upplösning 

Ett–branschforum–kan–bildas–när–minst–tre–avdelningar–så–överenskommer.–Beslut–om–bildande,–eller–utträde–ur,–branschforum–fattas–av–berörd– 

avdelnings–ordinarie–representantskapsmöte. 

Om–ett–branschforum–upplöses–ska–dess–tillgångar–fördelas–mellan–de– 

avdelningar–som–vid–beslut–om–upplösning–är–medlemmar–i–forumet. 

Mom. 2 Verksamhetsområde och uppgift 

Branschforum–är–huvudformen–för–samverkan–och–erfarenhetsutbyte– 

inom–IF–Metalls–branscher.–I–detta–kan–förtroendevalda–inom–en–viss– 

bransch–och–över–avdelningsgränserna–träffas–för–att–diskutera–relevanta– 

branschfrågor.–Ett–branschforum–kan–omfatta–en–eller–flera–branscher– 

samt–Samhall. 

Branschforum–ska–hålla–minst–två–möten–per–år–med–inriktning–på– 

branschens–frågor.–Ett–av–mötena,–som–ska–hållas–före–april–månads–utgång,–utgör–också–årsmöte–för–branschforumet. 

Mom. 3 Organisation 

Inom–ett–bildat–branschforum–ska–en–ledningsgrupp–utses.–Denna–ska– 

bestå–av–minst–tre–ledamöter–från–tre–olika–avdelningar.–En–av–de–till–forumet–anslutna–avdelningarna–ska–utses–till–värdavdelning–med–uppgift– 

att–vara–sammankallande–samt–ansvara–för–branschforumets–ekonomi. 

Finansiering–av–branschforumet–sker–av–de–till–forumet–anslutna– 

avdelningarna–samt–utifrån–forumets–verksamhetsplan–via–ett–anslag– 

som–förbundsstyrelsen–årligen–fastställer.–Utsedd–värdavdelning–svarar– 

för–utbetalningar–mot–verifierade–kostnader–inom–ramen–för–den–budget– 

ingående–avdelningar–beslutar–om. 

Värdavdelningens–revisorer–ska–granska–branschforumets–verksamhet– 

och–räkenskaper–samt–avge–revisionsberättelse–med–förslag–om–till-–eller– 

avstyrkan–av–ansvarsfrihet–till–forumets–årsmöte.

§ 24 (ny § 25) Lönerörelser och förhandlingar 

I linje med den av förbundsstyrelsen antagna slutrapporten från arbetsgruppen 

om utredning av valprocedur och sammansättning av avtalsråd 

föreslås justeringar ske i nuvarande § 24 (som efter nytillkommen § 21 

om branschforum numreras om till § 25). 

Med den nya stadgetexten förändras avtalsrådets sammansättning 

liksom hur val till avtalsrådet ska ske. Den av arbetsgruppen föreslagna 

förändringen av hur val av förhandlingsdelegationer ska ske är i förslaget 

inte tillgodosedd, i stället föreslås att nuvarande regler för val av 

delegationer ska tillämpas även i fortsättningen. 

§ 24 (ny § 25) mom. 1 Förbundsstyrelsen beslutar 

Som konsekvens av att valkretsindelningen försvinner med den nya 

ordningen för val av avtalsråd föreslås andra stycket justeras genom att 

texten valkretsindelning–och tas bort. 

§ 24 (ny § 25) mom. 4 Avtalsrådets sammansättning 

Som konsekvens av sammansättningen av det nya avtalsrådet och för 

att förtydliga rådets sammansättning föreslås momentet få följande 

lydelse: 

Avtalsrådet–består–av–cirka–125–ombud,–som–väljs–av–avdelningarna– 

och–där–varje–avdelning–har–rätt–till–minst–ett–ombud,–samt–de–valda– 

ledamöterna–i–förhandlingsdelegationerna–för–riksavtalsområden–med– 

fler–än–1–000–medlemmar. 

Förbundsstyrelsen–kan–besluta–att–anpassa–antalet–avdelningsrepresentanter–i–avtalsrådet–utifrån–antalet–avdelningar–i–förbundet. 

Om–ett–av–avdelningen–valt–ombud–i–avtalsrådet–väljs–till–ledamot– 

i–förhandlingsdelegation,–och–därmed–på–detta–mandat–ingår–i–avtalsrådet,–inträder–avdelningens–valda–ersättare–som–ordinarie–ombud–i– 

avtalsrådet. 

§ 24 (ny § 25) mom. 5 Val till avtalsrådet 

För att förtydliga den nya ordningen för avdelningens val av ombud till 

avtalsrådet föreslås att första stycket får följande lydelse: 

Anställd–medlem–och–arbetslös–medlem–har–rösträtt–och–är–valbar–som– 

ombud–till–avtalsrådet. 

I andra meningen i femte stycket föreslås att texten om fyllnadsval 

ändras så att meningen får följande lydelse: Avdelning–genomför–vid– 

behov–fyllnadsval. 

§ 24 (ny § 25) mom. 6 Beslut om stridsåtgärd m.m. 


första stycket får följande lydelse: 

Förbundsstyrelsen–avgör–slutligt–frågor–som–angår–uppsägning–av– 

kollektivavtal,–antagande–eller–förkastande–av–förslag–till–sådant–avtal– 

samt–vidtagande–av–stridsåtgärder. 





att stadgarna § 3 fjärde strecksatsen får lydelsen ”rådgivande organ 

till förbundsstyrelsen är avtalsråd och förbundsråd där förbundsrådets 

uppgift är att ha tillsyn över styrelsens förvaltning” 

att stadgarna § 4 mom. 2 första stycket får lydelsen ”Varje arbetstagare 

inom förbundets verksamhetsområde har rätt till inträde i 

förbundet. Rätt till inträde gäller dock inte i fall då uteslutningsgrund 

enligt förbundets stadgar föreligger. Även andra arbetstagare, 

omnämnda i § 5 mom. 3, kan beviljas inträde i förbundet.” 

att stadgarna § 5 mom. 4 första stycket får lydelsen ”Medlem i förbundet 

har rätt och skyldighet att utan särskild avgift överflytta 

sitt medlemskap från ett LO-förbund till ett annat, om medlemmen 

antingen fått anställning inom det nya förbundets verksamhetsområde 

eller av annat skäl ska tillhöra detta på grund av LO-styrelsens 

beslut.” 

att stadgarna § 14 mom. 6, i konsekvens med kongressens beslut 

2008, ändras så att andra och tredje strecksatserna ersätts med den 

nya strecksatsen ”vice förbundsordförande” samt att femte strecksatsen 

stryks 

att stadgarna § 14 mom. 7 kompletteras med följande stycke ”Valda 

enligt mom. 6, valberedningen undantagen, är inte valbara till valberedningen. 

Om ordinarie ledamot avgår under kongressperioden går 

ersättare in i den ordning kongressen fastställt. Om valberedningens 

ordförande avgår under kongressperioden utser förbundsstyrelsen ny 

ordförande bland de av kongressen utsedda ordinarie ledamöterna. 

Om valberedningens sekreterare avgår under kongressperioden utser 

förbundsstyrelsen ersättare för denne.” 

att stadgarna § 14 mom. 9 första och andra styckena ersätts med 

ett nytt första stycke med lydelsen ”Granskningskommittén väljs av 

kongressen för en mandatperiod som motsvarar kongressperioden. 

Den består av ordförande, fem ordinarie ledamöter, de tre av kongressen 

valda revisorerna samt fyra ersättare. En sekreterare ingår 

bland de fem ordinarie ledamöterna och väljs på förslag från förbundsstyrelsen. 

Av det totala antalet ordinarie ledamöter ska minst 

sju vara verksamma i produktionen.” 

att stadgarna § 14 mom. 9 kompletteras med ett nytt andra stycke 

”Granskningskommitténs uppdrag är att granska hur förbundsstyrelsen 

verkställt beslut tagna på senaste ordinarie kongress samt 

eventuella extra kongresser.” 

att stadgarna § 14 mom. 9 fjärde stycket får lydelsen ”På kongressen 

ska granskningskommittén föredra sin granskning inkluderande

eventuella inkomna synpunkter från kongressombud och avdelningar 

samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden 

utifrån kommitténs uppdrag.” 

att stadgarna § 14 mom. 9 kompletteras med följande stycke ”Valda 

enligt mom. 6, revisorer och granskningskommitté undantagna, är 

inte valbara till granskningskommittén. Om ordinarie ledamot avgår 

under kongressperioden går ersättare in i den ordning kongressen 

fastställt. Om granskningskommitténs ordförande avgår under kongressperioden 

utser förbundsstyrelsen ny ordförande bland de av kongressen 

utsedda ordinarie ledamöterna. Om granskningskommitténs 

sekreterare avgår under kongressperioden utser förbundsstyrelsen 

ersättare för denne.” 

att stadgarna § 14 mom. 10 andra stycket får lydelsen ”Kommittén 

består av fem ledamöter och tre ersättare. Tre ledamöter och tre 

ersättare, som samtliga ska vara verksamma i produktionen, väljs 

av kongressen. Två ledamöter utses av förbundsstyrelsen. För att 

beslut i kommittén ska vara giltigt ska minst tre av ledamöterna 

vara närvarande.” 

att stadgarna § 14 mom. 10 kompletteras med följande stycke ”Om 

ordinarie ledamot avgår under kongressperioden går ersättare in i 

den ordning kongressen fastställt.” 

att stadgarna § 15 mom. 2 ändras så att andra och tredje strecksatserna 

ersätts med den nya strecksatsen ”vice förbundsordförande” 

samt att femte strecksatsen stryks 

att stadgarna § 15 mom. 4 första stycket får följande lydelse ”Om 

ordföranden avgår under kongressperioden kan förbundsstyrelsen 

utlysa extra kongress för nyval av ordförande. Vice ordförande är 

tillförordnad ordförande till dess ny ordförande valts.” 

att stadgarna § 15 mom. 7 får följande lydelse ”Förbundsstyrelsen 

ska årligen till förbundsrådet framlägga verksamhets- och revisionsberättelse 

för det gångna året.” 

att stadgarna § 15 mom. 8 tredje stycket får följande lydelse ”Vice 

förbundsordföranden biträder förbundsordföranden och är vid förhinder 

för ordföranden dennes ställföreträdare.” 

att stadgarna § 16 mom. 1 första stycket får följande lydelse ”Förbundsrådets 

uppgift är att ha tillsyn över förbundsstyrelsens förvaltning. 

Förbundsrådet ska vid sitt ordinarie sammanträde behandla 

förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för 

det gångna året och besluta om ansvarsfrihet ska till- eller avstyrkas 

till kongressen för det år berättelserna avser. I övrigt är förbundsrådet 

ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i frågor om verksamheten.” 



att stadgarna § 16 mom. 2 får följande lydelse ”Förbundsrådet sammanträder 

en gång per år under perioden april–maj. Förbundsstyrelsen 

kan vid behov besluta om ytterligare sammanträden.” 

att stadgarna § 18 mom. 1 första stycket kompletteras med meningen 

”Anställda eller valda enligt § 14 mom. 6, revisorer undantagna, är 

inte valbara som revisorer.” 

att stadgarna § 18 mom. 2 första stycket får lydelsen ”Revisorerna 

ska årligen granska räkenskaperna och förbundsstyrelsens förvaltning 

samt avge revisionsberättelse med till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet 

till förbundsrådet.” 

att stadgarna § 18 mom. 3 får lydelsen ”Revisionsberättelsen för föregående 

räkenskapsår ska vara förbundsrådet till handa senast två 

veckor före förbundsrådets ordinarie sammanträde.” 

att stadgarna § 18 mom. 5 förändras genom att rubriken ändras till 

”Närvaroskyldighet vid kongress, förbundsråd och förbundsstyrelse” 

att stadgarna § 18 mom. 5 första stycket får lydelsen ”Revisorerna 

ska närvara vid de kongresser och förbundsråd som hålls under deras 

mandatperiod och har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. 

Föredragande är den som revisorerna utsett.” 

att stadgarna § 18 mom. 5 andra stycket får lydelsen ”Revisorerna 

ska redovisa revisionsberättelsen för förbundsstyrelsen och förbundsrådet.” 

att stadgarna § 19 mom. 5 första stycket får lydelsen ”Enligt § 19 

mom. 7 nomineras kandidater till styrelse och revisorer samt ersättare 

för dessa. Ordförande och kassör väljs särskilt och för dessa kan 

inga ersättare väljas. Till kassör väljs, efter förslag från avdelningsstyrelsen, 

en av avdelningens funktionärer.” 

att stadgarna tillförs en ny § 21 om branschforum 

att stadgarna § 21 mom. 1 ges rubriken ”Bildande och upplösning” 

och får lydelsen ”Ett branschforum kan bildas när minst tre avdelningar 

så överenskommer. Beslut om bildande, eller utträde ur, 

branschforum fattas av berörd avdelnings ordinarie representantskapsmöte. 

Om ett branschforum upplöses ska dess tillgångar fördelas mellan 

de avdelningar som vid beslut om upplösning är medlemmar i 

forumet.” 

att stadgarna § 21 mom. 2 ges rubriken ”Verksamhetsområde och 

uppgift” och får lydelsen ”Branschforum är huvudformen för samverkan 

och erfarenhetsutbyte inom IF Metalls branscher. I detta kan 

förtroendevalda inom en viss bransch och över avdelningsgränserna 

träffas för att diskutera relevanta branschfrågor. Ett branschforum 

kan omfatta en eller flera branscher samt Samhall.

Branschforum ska hålla minst två möten per år med inriktning på 

branschens frågor. Ett av mötena, som ska hållas före april månads 

utgång, utgör också årsmöte för branschforumet.” 

att stadgarna § 21 mom. 3 ges rubriken ”Organisation” och får lydelsen 

”Inom ett bildat branschforum ska en ledningsgrupp utses. 

Denna ska bestå av minst tre ledamöter från tre olika avdelningar. 

En av de till forumet anslutna avdelningarna ska utses till värdavdelning 

med uppgift att vara sammankallande samt ansvara för 

branschforumets ekonomi. 

Finansiering av branschforumet sker av de till forumet anslutna 

avdelningarna samt utifrån forumets verksamhetsplan via ett anslag 

som förbundsstyrelsen årligen fastställer. Utsedd värdavdelning svarar 

för utbetalningar mot verifierade kostnader inom ramen för den 

budget ingående avdelningar beslutar om. 

Värdavdelningens revisorer ska granska branschforumets verksamhet 

och räkenskaper samt avge revisionsberättelse med förslag om 

till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet till forumets årsmöte.” 

att stadgarna § 25 (tidigare § 24) mom. 1 andra stycket får lydelsen 

”Förbundsstyrelsen ansvarar för att ett avtalsråd väljs samt fastställer 

valordning för dessa val.” 

att stadgarna § 25 (tidigare § 24) mom. 4 får följande lydelse ”Avtalsrådet 

består av cirka 125 ombud, som väljs av avdelningarna och där 

varje avdelning har rätt till minst ett ombud, samt de valda ledamöterna 

i förhandlingsdelegationerna för riksavtalsområden med fler 

än 1 000 medlemmar. 

Förbundsstyrelsen kan besluta att anpassa antalet avdelningsrepresentanter 

i avtalsrådet utifrån antalet avdelningar i förbundet. 

Om ett av avdelningen valt ombud i avtalsrådet väljs till ledamot i 

förhandlingsdelegation, och därmed på detta mandat ingår i avtalsrådet, 

inträder avdelningens valda ersättare som ordinarie ombud i 

avtalsrådet.” 

att stadgarna § 25 (tidigare § 24) mom. 5 första stycket får lydelsen 

”Anställd medlem och arbetslös medlem har rösträtt och är valbar 

som ombud till avtalsrådet.” 

att stadgarna § 25 (tidigare § 24) mom. 5 sista stycket får lydelsen 

”Ombud eller ersättare som inte längre uppfyller kriterierna för valbarhet 

ska lämna uppdraget. Avdelning genomför vid behov fyllnadsval. 

Ersättare som tillsatts vid fyllnadsval inträder efter de övriga 

ersättarna.” 

att stadgarna § 25 (tidigare § 24) mom. 6 första stycket får lydelsen 

”Förbundsstyrelsen avgör slutligt frågor som angår uppsägning av 

kollektivavtal, antagande eller förkastande av förslag till sådant avtal 

samt vidtagande av stridsåtgärder.” 



Förslag till nya stadgetexter 

Nuvarande stadgar Förslag till ny stadgetext 


Förbundet är en landsomfattande 

organisation vars 

verksamhet utövas i följande 

struktur: 

(...) 

– rådgivande organ till förbundsstyrelsen 

är avtalsråd 

och förbundsråd med förbundsrådet 

som beslutande i 

fråga om verksamhetsplanering 

och budget 

(...) 

§ 4 Att bli medlem 

Mom. 2 

Rätt–till–medlemskap 

Varje arbetstagare som uppfyller 

villkoren enligt mom. 1 

har rätt att bli medlem i förbundet. 

Även andra arbetstagare, 

omnämnda i § 5 mom. 3, 

kan beviljas inträde i förbundet. 

(...) 

§ 5 Överflyttning av medlemskap 

Mom. 4 

Flyttning–från–förbundet 

Medlem som fått anställning 

inom annat till LO anslutet 

förbunds verksamhetsområde, 

eller som enligt förbundsstyrelsens 

eller LO-styrelsens beslut 

ska tillhöra sådant förbund, är 

skyldig att flytta sitt medlemskap 

till detta. 

(...) 


Förbundet är en landsomfattande 

organisation vars 

verksamhet utövas i följande 

struktur: 

(...) 

– rådgivande organ till förbundsstyrelsen 

är avtalsråd 

och förbundsråd där förbundsrådets 

uppgift är att 

ha tillsyn över styrelsens 

förvaltning 

(...) 

§ 4 Att bli medlem 

Mom. 2 

Rätt–till–medlemskap 

Varje arbetstagare inom förbundetsverksamhetsområde 

har rätt till inträde 

i förbundet. Rätt till inträde 

gäller dock inte i fall då 

uteslutningsgrund enligt 

förbundets stadgar föreligger. 

Även andra arbetstagare, 

omnämnda i § 5 

mom. 3, kan beviljas inträde i 

förbundet. 

(...) 

§ 5 Överflyttning av medlemskap 

Mom. 4 

Flyttning–från–förbundet 

Medlem i förbundet har 

rätt och skyldighet att utan 

särskild avgift överflytta sitt 

medlemskap från ett LOförbund 

till ett annat, om 

medlemmen antingen fått 

anställning inom det nya 

förbundets verksamhetsområde 

eller av annat skäl 

ska tillhöra detta på grund 

av LO-styrelsens beslut. 

(...)


§ 14 Kongressen 

Mom. 6 

Val–av–förbundsstyrelse,–revisorer–m.m. 

1 

Ordinarie kongress väljer för en 

mandatperiod som motsvarar 

kongressperioden: 

– förbundsordförande 

– förste vice förbundsordförande 

– andre vice förbundsordförande 

– förbundssekreterare 

– biträdande förbundssekreterare 

– avtalssekreterare 

(...) 

Mom. 7 

Valberedning 

(...) 

§ 14 Kongressen 

Mom. 6 

Val–av–förbundsstyrelse,–revisorer–m.m. 

Ordinarie kongress väljer för en 

mandatperiod som motsvarar 

kongressperioden: 


– vice förbundsordförande 



(...) 

Mom. 7 

Valberedning 

(...) 

Valda enligt mom. 6, valberedningen 

undantagen, 

är inte valbara till valberedningen. 

Om ordinarie 

ledamot avgår under kongressperioden 

går ersättare 

in i den ordning kongressen 

fastställt. Om valberedningens 

ordförande avgår under 

kongressperioden utser förbundsstyrelsen 

ny ordförande 

bland de av kongressen 

utsedda ordinarie leda- 

möterna. Om valberedningens 

sekreterare avgår under 

kongressperioden utser 

förbundsstyrelsen ersättare 

för denne. 




Mom. 9 


Granskningskommittén väljs 

av kongressen för en mandatperiod 

som motsvarar kongressperioden. 

Kommittén består 

av följande nio ledamöter: 

– ordförande 

– fyra ledamöter 

– de tre av kongressen valda 

revisorerna 

– sekreterare som väljs på förslag 

från förbundsstyrelsen. 

Kongressen ska också välja 

fyra ersättare. 

(...) 

På kongressen ska granskningskommittén 

föredra sin 

granskning av förbundsstyrelsens 

förvaltning av verksamheten 

samt till- eller avstyrka 

ansvarsfrihet för den gångna 


(…) 

Mom. 9 


Granskningskommittén väljs 

av kongressen för en mandatperiod 

som motsvarar kongressperioden. 

Den består av 

ordförande, fem ordinarie 

ledamöter, de tre av kongressen 

valda revisorerna 

samt fyra ersättare. En 

sekreterare ingår bland de 

fem ordinarie ledamöterna 

och väljs på förslag från 

förbundsstyrelsen. Av det 

totala antalet ordinarie ledamöter 

ska minst sju vara 

verksamma i produktionen. 

Granskningskommitténs 

uppdrag är att granska hur 

förbundsstyrelsen verkställt 

beslut tagna på senaste 

ordinarie kongress samt 

eventuella extra kongresser. 

(...) 

På kongressen ska granskningskommittén 

föredra sin 

granskning inkluderande 

eventuella inkomna synpunkter 

från kongress- 

ombud och avdelningar 

samt till- eller avstyrka ansvarsfrihet 

för den gångna 

kongressperioden utifrån 

kommitténs uppdrag. 

(…)


Mom. 10 

Kommittén–som–beslutar–om–de– 

av–kongressen–valda–funktionärernas–löne-–och–anställningsvillkor 

(…) 

Kommittén består av fem ledamöter 

och tre ersättare. Tre 

ledamöter, som ska vara verksamma 

i produktionen, väljs 

av kongressen. Två ledamöter 

utses av förbundsstyrelsen. För 

att beslut i kommittén ska vara 

giltigt ska minst tre av ledamöterna 

vara närvarande. 

Valda enligt mom. 6, revisorer 


undantagna, är inte 

valbara till granskningskommittén. 

Om ordinarie 

ledamot avgår under kongressperioden 

går ersättare 

in i den ordning kongressen 

fastställt. Om granskningskommitténs 

ordförande 

avgår under kongressperioden 

utser förbundsstyrelsen 

ny ordförande bland 

de av kongressen utsedda 

ordinarie ledamöterna. Om 

granskningskommitténs 

sekreterare avgår under 

kongressperioden utser för- 

bundsstyrelsen ersättare för 

denne. 

Mom. 10 

Kommittén–som–beslutar–om–de– 

av–kongressen–valda–funktionärernas–löne-–och–anställningsvillkor 

(…) 

Kommittén består av fem ledamöter 

och tre ersättare. Tre 

ledamöter och tre ersättare, 

som samtliga ska vara verksamma 

i produktionen, väljs 

av kongressen. Två ledamöter 

utses av förbundsstyrelsen. För 

att beslut i kommittén ska vara 

giltigt ska minst tre av ledamöterna 

vara närvarande. 

Om ordinarie ledamot avgår 

under kongressperioden går 

ersättare in i den ordning 

kongressen fastställt. 




§ 15 Förbundsstyrelsen 

Mom. 2 

Förbundsstyrelsens–sammansättning 

2 

Förbundsstyrelsen består av: 


– förste vice förbundsordförande 

– andre vice förbundsordförande 


– biträdande förbundssekreterare 


– tretton ordinarie ledamöter 

som är verksamma i produktionen. 

Mom. 4 

Fyllnadsval 

Om ordföranden avgår under 

kongressperioden kan förbundsstyrelsen 

utlysa extra 

kongress för nyval av ordförande. 

Förste vice ordförande 

är tillförordnad ordförande till 

dess ny ordförande valts. 3 

(...) 

Mom. 7 

Verksamhets-–och–revisionsberättelse 

Förbundsstyrelsen ska till 

ordinarie kongress framlägga 

verksamhets- och revisionsberättelse 

för den gångna 


Mom. 8 

Arbetsordning 

(...) 

De bägge vice förbundsordförandena 

biträder förbundsordföranden 

och är vid förhinder 

för ordföranden dennes 

ställföreträdare. 4 

(...) 

§ 15 Förbundsstyrelsen 

Mom. 2 

Förbundsstyrelsens–sammansättning 

Förbundsstyrelsen består av: 


– vice förbundsordförande 



– tretton ordinarie ledamöter 

som är verksamma i produktionen. 

Mom. 4 

Fyllnadsval 

Om ordföranden avgår under 

kongressperioden kan förbundsstyrelsen 

utlysa extra 

kongress för nyval av ordförande. 

Vice ordförande är tillförordnad 

ordförande till dess 

ny ordförande valts. 

(...) 

Mom. 7 

Verksamhets-–och–revisionsberättelse 

Förbundsstyrelsen ska årligen 

till förbundsrådet framlägga 

verksamhets- och revisionsberättelse 

för det gångna 

året. 

Mom. 8 

Arbetsordning 

(...) 

Vice förbundsordföranden 

biträder förbundsordföranden 

och är vid förhinder för ordföranden 

dennes ställföreträdare. 

(...)


§ 16 Förbundsrådet 

Mom. 1 

Uppgift 

Förbundsrådet ska, efter 

förslag från förbundsstyrelsen, 

årligen fatta beslut om 

verksamhetsplan och budget 

för kommande år. I övrigt är 

förbundsrådet ett rådgivande 

organ till förbundsstyrelsen i 

frågor om verksamheten. 

(...) 

Mom. 2 

Sammanträden 

Förbundsrådet sammanträder 

en gång per år under perioden 

oktober–november. Förbundsstyrelsen 

kan vid behov besluta 

om ytterligare sammanträden. 

§ 18 Revision 

Mom. 1 

Val–av–revisorer 

Ordinarie kongress väljer för 

nästföljande kongressperiod tre 

revisorer och lika många ersättare 

för att granska förbundsstyrelsens 

verksamhet 

och förbundets räkenskaper. 

Ersättarna inträder vid förhinder 

för ordinarie revisor 

i den ordning kongressen fastställt. 

(…) 

§ 16 Förbundsrådet 

Mom. 1 

Uppgift 

Förbundsrådets uppgift 

är att ha tillsyn över förbundsstyrelsens 

förvaltning. 

Förbundsrådet ska vid sitt 

ordinarie sammanträde behandla 

förbundsstyrelsens 

verksamhetsberättelse och 

revisionsberättelse för det 

gångna året och besluta om 

ansvarsfrihet ska till- eller 

avstyrkas till kongressen för 

det år berättelserna avser. 

I övrigt är förbundsrådet ett 

rådgivande organ till förbundsstyrelsen 

i frågor om verksamheten. 

(…) 

Mom. 2 

Sammanträden 

Förbundsrådet sammanträder 

en gång per år under perioden 

april–maj. Förbundsstyrelsen 

kan vid behov besluta om ytterligare 

sammanträden. 

§ 18 Revision 

Mom. 1 

Val–av–revisorer 

Ordinarie kongress väljer för 

nästföljande kongressperiod tre 

revisorer och lika många ersättare 

för att granska förbundsstyrelsens 

verksamhet 

och förbundets räkenskaper. 

Ersättarna inträder vid förhinder 

för ordinarie revisor 

i den ordning kongressen fastställt. 

Anställda eller valda 

enligt § 14 mom. 6, revisorer 

undantagna, är inte valbara 

som revisorer. 

(...) 




Mom. 2 

Revisorernas–uppgifter 

Revisorerna ska årligen granska 

räkenskaperna och förbundsstyrelsens 

förvaltning 

samt avge revisionsberättelse 

med till- eller avstyrkan av 

ansvarsfrihet. 

(…) 

Mom. 3 

Revisionsberättelse 

Förbundsstyrelsen ska ha 

revisionsberättelsen för varje 

räkenskapsår före utgången av 

april månad. 

Mom. 5 

Närvaroskyldighet–vid–kongress– 

och–förbundsstyrelse 

Revisorerna ska närvara vid 

de kongresser som hålls under 

deras mandatperiod och har 

yttrande- och förslagsrätt, men 

inte rösträtt. Föredragande är 

den som revisorerna utsett. 

Revisorerna ska redovisa revisionsberättelsen 

för förbundsstyrelsen. 

(…) 

Mom. 2 

Revisorernas–uppgifter 

Revisorerna ska årligen granska 

räkenskaperna och förbundsstyrelsens 

förvaltning 


med till- eller avstyrkan av 

ansvarsfrihet till förbundsrådet. 

(…) 

Mom. 3 

Revisionsberättelse 

Revisionsberättelsen för 

föregående räkenskapsår 

ska vara förbundsrådet till 

handa senast två veckor före 

förbundsrådets ordinarie 

sammanträde. 

Mom. 5 

Närvaroskyldighet–vid–kongress,–förbundsråd–och–förbundsstyrelse 

Revisorerna ska närvara vid de 

kongresser och förbundsråd 

som hålls under deras mandatperiod 

och har yttrande- och 

förslagsrätt, men inte rösträtt. 

Föredragande är den som revisorerna 

utsett. 

Revisorerna ska redovisa revisionsberättelsen 

för förbundsstyrelsen 

och förbundsrådet. 

(…)


§ 19 Avdelning 

Mom. 5 

Representantskapets–valförfarande 

Vid mötet före årsmötet – eller 

om representantskapet så 

beslutar enligt § 19 mom. 7 

– nomineras kandidater till 

styrelse och revisorer samt 

ersättare för dessa. Ordförande 

och kassör väljs särskilt och för 

dessa kan inga ersättare väljas. 

Till kassör väljs, efter förslag 

från avdelningsstyrelsen, en av 

avdelningens funktionärer. 

(…) 

§ 19 Avdelning 

Mom. 5 

Representantskapets–valförfarande 

Enligt § 19 mom. 7 nomineras 

kandidater till styrelse 

och revisorer samt ersättare 

för dessa. Ordförande och 

kassör väljs särskilt och för 

dessa kan inga ersättare väljas. 

Till kassör väljs, efter förslag 

från avdelningsstyrelsen, en av 

avdelningens funktionärer. 

(…) 

§ 21 Branschforum 

Mom. 1 

Bildande–och–upplösning 

Ett branschforum kan 

bildas när minst tre avdelningar 

så överenskommer. 

Beslut om bildande, eller 

utträde ur, branschforum 

fattas av berörd avdelnings 

ordinarie representantskapsmöte. 

Om ett branschforum upplöses 

ska dess tillgångar fördelas 

mellan de avdelningar 

som vid beslut om upplösning 

är medlemmar 

i forumet. 




Mom. 2 

Verksamhetsområde–och–uppgift 

Branschforum är huvudformen 

för samverkan och 

erfarenhetsutbyte inom 

IF Metalls branscher. I detta 

kan förtroendevalda inom 

en viss bransch och över avdelningsgränserna 

träffas 

för att diskutera relevanta 

branschfrågor. Ett branschforum 

kan omfatta en eller 

flera branscher samt 

Samhall. 

Branschforum ska hålla 

minst två möten per år med 

inriktning på branschens 

frågor. Ett av mötena, som 

ska hållas före april månads 

utgång, utgör också årsmöte 

för branschforumet. 

Mom. 3 

Organisation 

Inom ett bildat branschforum 

ska en ledningsgrupp 

utses. Denna ska bestå av 

minst tre ledamöter från 

tre olika avdelningar. En 

av de till forumet anslutna 

avdelningarna ska utses till 

värdavdelning med uppgift 

att vara sammankallande 

samt ansvara för branschforumets 

ekonomi.


§ 24 Lönerörelser och förhandlingar 

Mom. 1 

Förbundsstyrelsen–beslutar 

(...) 

Förbundsstyrelsen ansvarar 

för att ett avtalsråd väljs samt 

fastställer valkretsindelning 

och valordning för dessa val. 

Finansiering av bransch- 

forumet sker av de till 

forumet anslutna avdelningarna 

samt utifrån 

forumets verksamhetsplan 

via ett anslag som förbundsstyrelsen 

årligen fastställer. 

Utsedd värdavdelning svarar 

för utbetalningar mot 

verifierade kostnader inom 

ramen för den budget in- 

gående avdelningar be- 

slutar om. 

Värdavdelningens revisorer 

ska granska branschforumets 

verksamhet och räkenskaper 


med förslag om 

till- eller avstyrkan av 

ansvarsfrihet till forumets 

årsmöte. 

§ 25 Lönerörelser och förhandlingar 

Mom. 1 

Förbundsstyrelsen–beslutar 

(...) 

Förbundsstyrelsen ansvarar 

för att ett avtalsråd väljs samt 

fastställer valordning för dessa 

val. 




Mom. 4 

Avtalsrådets–sammansättning 

Avtalsrådet består av cirka 170 

ombud. 

Varje avdelning har rätt att 

välja ett ombud. 

Varje riksavtalsområde med 

minst 200 berörda medlemmar 

har rätt att välja ombud till 

avtalsrådet. 

När samtliga val är genomförda 

ska antalet ombud per 

avtalsområde vara proportionellt 

mot antalet medlemmar 

inom respektive område. Dock 

ska varje avtalsområde ha 

minst två ombud. Dessutom får 

inget enskilt avtalsområde ha 

hälften eller fler av rösterna i 

avtalsrådet. 

Mom. 5 

Val–till–avtalsrådet 

Anställd medlem har rösträtt 

och är valbar inom sitt avtalsområde. 

Arbetslös medlem är 

valbar och har rösträtt inom 

det avtalsområde där hon/han 

senast var anställd under det 

senaste året före valet. 

(…) 

Ombud eller ersättare som inte 

längre uppfyller kriterierna för 

valbarhet ska lämna uppdraget. 

Ny- eller fyllnadsval sker 

när förbundsstyrelsen så beslutar. 

Ersättare som tillsatts 

vid fyllnadsval inträder efter 

de övriga ersättarna. 

Mom. 4 

Avtalsrådets–sammansättning 

Avtalsrådet består av cirka 

125 ombud, som väljs av avdelningarna 

och där varje 

avdelning har rätt till minst 

ett ombud, samt de valda 

ledamöterna i förhandlingsdelegationerna 

för 

riksavtalsområden med fler 

än 1 000 medlemmar. 

Förbundsstyrelsen kan 

besluta att anpassa antalet 

avdelningsrepresentanter i 

avtalsrådet utifrån antalet 

avdelningar i förbundet. 

Om ett av avdelningen valt 

ombud i avtalsrådet väljs 

till ledamot i förhandlingsdelegation, 

och därmed 

på detta mandat ingår i 

avtalsrådet, inträder avdelningens 

valda ersättare som 

ordinarie ombud i avtalsrådet. 

Mom. 5 

Val–till–avtalsrådet 

Anställd medlem och arbetslös 

medlem har rösträtt och 

är valbar som ombud till 

avtalsrådet. 

(…) 

Ombud eller ersättare som inte 

längre uppfyller kriterierna för 

valbarhet ska lämna uppdraget. 

Avdelning genomför vid 

behov fyllnadsval. Ersättare 

som tillsatts vid fyllnadsval 

inträder efter de övriga ersättarna.


Mom. 6 

Beslut–om–stridsåtgärd–m.m. 

Förbundsstyrelsen beslutar om 

avtal ska förlängas eller sägas 

upp, om förslag till uppgörelse 

ska godkännas samt om stridsåtgärd 

ska vidtas. 

(…) 

Utlåtande 

Stadgefrågor – motionerna C60–C82 

Mom. 6 

Beslut–om–stridsåtgärd–m.m. 

Förbundsstyrelsen avgör 

slutligt frågor som angår 

uppsägning av kollektiv- 

avtal, antagande eller förkastande 

av förslag till sådant 

avtal samt vidtagande 

av stridsåtgärder. 

(…) 

Förbundets uppgifter 

Motion C60 vill komplettera förbundets målsättningsparagraf med 

att förbundet ska vara aktivt och bedriva kulturpolitik i arbetslivet 

och i samhället i övrigt. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att en idémässigt inriktad 

kulturverksamhet i olika former är viktig, vilket också mer beskrivs 

och behandlas i förbundsstyrelsens förslag till ett kulturpolitiskt 

handlingsprogram. Att däremot skriva in specifika områden i stadgarna 

anser förbundsstyrelsen skulle bli alltför detaljerat. Med ett 

kulturpolitiskt handlingsprogram anser förbundsstyrelsen att motionens 

intentioner är uppfyllda. Dessutom har handlingsprogrammet 

en större konkretiseringsnivå än vad en allmän skrivning i målsättningsparagrafen 

kan täcka. 


Regler för medlemskap i förbund och a-kassa 

I motion C61 föreslås att det ska vara möjligt att lämna IF Metalls 

arbetslöshetskassa och ändå vara kvar som medlem i förbundet. 

Förbundsstyrelsen anser att en fungerande arbetslöshetskassa är 

en hörnsten för en fungerande arbetsmarknad. Den ska ge ett rimligt 

ekonomiskt skydd för den som drabbas av arbetslöshet och den ska 

skydda anställda mot lönedumpning. 

Ett sammanhållet medlemskap är mot denna bakgrund en viktig 

grundsten för förbundet. Om endast de personer som är i akut behov 

av arbetslöshetsförsäkring skulle vara med och finansiera densamma, 

skulle dessutom kostnaden för övriga bli orimligt hög. 


I motion C62 föreslås att praktikanter eller personer i arbetsmarknadsåtgärder 

ska ges rätt till att söka medlemskap i arbetslöshetskassan 

och att motionen vid behov ska skickas till LO. 



Med nuvarande regelverk är alla som någon gång varit verksamma 

i arbetslivet berättigade att söka och få inträde i arbetslöshetskassan. 

Vid många tillfällen har försäkringen kompletterats och förändrats 

för att lösa behov av försörjning och olika företeelser. Det har till 

exempel handlat om lösningar vid studier och studieuppehåll, möjligheter 

till deltidsstämpling i kortare eller längre perioder, ersättning 

vid semester eller säsongsarbete. Regeländringarna har varit många, 

ibland beroende på konjunkturläget, ibland beroende på skiftande 

majoriteter i riksdagen. 

Det är orimligt med ett oklart regelverk kring arbetslöshetsförsäkringen 

som ändras i den omfattning som skett. IF Metalls krav 

är att reglerna ska vara kända, stabila och ha till syfte att ge ersättning 

mellan två jobb. Alla övriga behov av försörjning bör lösas med 

hjälp av andra ersättningar. Dessa ska naturligtvis vara rimliga och 

stödja de behov som finns vid sjukdom, rehabilitering, utbildning eller 

omskolning. 


Karenstid för medlemskap 

Motionerna C63–C65 handlar om att införa olika karenstider för 

medlemskapet. 

Förbundsstyrelsens grundprincip är att medlemmarna ska betraktas 

som fullvärdiga medlemmar redan från den första dagen. De 

som tidigare varit medlemmar i förbundet och som har fullgjort sina 

åtaganden vid utträde ska därför betraktas som fullvärdiga medlemmar 

när de väljer att återigen bli medlemmar. 

Det är också viktigt att medlemmen kan företrädas av IF Metall 

redan från den första dagen så att vi kan bevaka att kollektivavtal 

följs. 

Att särbehandla en viss grupp av medlemmar vore principiellt fel. 

Dessutom är frågan om det är möjligt att på ett korrekt sätt hantera 

ett sådant system utan att riskera godtycke och tolkningsproblem. 

Regler om kvalifikationstid kan dessutom göra det svårare att rekrytera 

nya medlemmar till förbundet. 

Det finns tillfällen då det inte är lika självklart eller enkelt för tidigare 

medlemmar att återinträda. Det kan till exempel gälla när de 

utträtt på ett felaktigt sätt genom att inte ha fullgjort sina skyldigheter 

och därmed uteslutits. När dessa söker återinträde i förbundet 

prövas de i varje enskilt fall. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C63–C65 avslås. 

Övergång till annat LO-förbund 

I motionerna C66 och C67 föreslås att förbundsstyrelsen ska verka 

för att det ska bli enklare att byta medlemskap mellan LO-förbund. 

Motion C68 vill att medlemssystemen som LO-förbunden använder 

blir så lika att de förenklar hanteringen av övergångar mellan de 

olika förbunden.

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är önskvärt att 

reglerna vid övergångar mellan LO-förbunden förenklas, vilket också 

LO-kongressen 2008 betonade, men frågan kräver samsyn mellan 

förbunden. Ett sådant arbete pågår inom LO sedan våren 2010. 

För att underlätta detta arbete behöver förbunden ha gemensamma 

rutiner och servicenivåer när det gäller att förenkla bytet av medlemskap. 

Detta för att vi inte ska hamna i en situation där medlemmar 

byter förbund och/eller arbetslöshetskassa utan att respektive 

organisation är involverad. 

Förenklade övergångar behöver också utformas så att medlemskapet 

i arbetslöshetskassorna inte försvåras utifrån den lagstiftning 

och på de olika sätt som kassorna administreras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna C66 och 

C67 samt att motion C68 anses beaktad. 

Rättshjälp 

I motion C69 föreslås en generösare inställning till rättshjälp i sjukförsäkringsfrågor 

och i motion C70 anses det att avdelningarna ska 

kunna ansöka om rättshjälp direkt hos LO-TCO Rättsskydd AB, även 

om skadan eller sjukdomen inte är arbetsrelaterad. 

IF Metall har en generös inställning till att bevilja rättshjälp och 

anser att det är viktigt att medlemmarna får den hjälp och det stöd 

de behöver med sina försäkringar. Förbundsstyrelsen anser att den 

ordning som gäller med att ansökningar hanteras av förbundskontoret, 

för en första bedömning av utsikterna att nå framgång via 

LO-TCO Rättsskydd AB, även fortsättningsvis bör gälla. Vid dessa 

bedömningar finns en god säkerhetsmarginal, allt i syfte att medlemmarna 

inte gör rättsförluster på grund av för restriktiva bedömningar 

i förhållande till gällande praxis. 

En ändrad ordning skulle även kräva att fler centrala handläggare 

anställdes och att kostnaderna dessutom skulle kunna skena okontrollerat. 

Kongressen 2008 beslutade att förbundsstyrelsen kan pröva om 

rättshjälp kan beviljas även inom andra områden och i särskilt principiellt 

viktiga frågor. Denna möjlighet skrevs in i stadgehandbokens 

kommentarer efter 2008 års kongress. 

Medlemmarna har således redan möjlighet att ansöka om rättshjälp 

även inom andra områden. 


avslås. 

Nomineringsförfarande 

I motion C71 föreslås ändringar i stadgarna så att det endast blir 

möjligt att nomineras till ett uppdrag i avdelnings- och klubbstyrelse. 

Eftersom Industrifacket och Metall hade olika regler i denna fråga 

diskuterades detta ingående inom stadgekommittén inför sammanslagningen 

mellan förbunden. Lösningen blev att det inte finns någon 

begränsning i nomineringsrätten i IF Metall. 



Dagens valförfarande är komplicerat och ställer krav på valberedningen, 

men att inskränka nomineringsrätten kan riskera att duktiga 

kandidater faller bort. 

Förbundsstyrelsen anser att nomineringsarbete av en valberedning 

är att föredra eftersom detta ger större möjligheter till att aktivt 

arbeta med olika kandidater så att en styrelse blir så representativ 

som möjlig. Därför föreslår förbundsstyrelsen förändringar av stadgarna 

så att det blir regel att avdelningarna använder valberedningar 

för att förbereda vissa val. 


Fördelning av ombud till representantskap 

I motion C72 föreslås en övre gräns för hur många ombud en arbetsplats 

ska få utse till ett representantskap. 

Det sätt som representantskapsombud utses på ska spegla medlemsantalet 

på arbetsplatserna inom en avdelning. Grundprincipen 

är att antalet ombud per arbetsplats avgörs av principen för representativ 

demokrati – en medlem, en röst. Om däremot en avdelning 

bedömer att stadgarnas regler för att välja representantskapsombud 

ger representantskapet en storlek som inte motsvarar de lokala 

behoven, finns möjlighet för förbundsstyrelsen att besluta om andra 

regler, vilket också har skett. 


Avdelningskassör 

I motion C73 föreslås att avdelningsstyrelsen ska ha rätt att utse en 

kassör fram till nästa ordinarie årsmöte i avdelningen och i motion 

C74 anses det att en annan anställd än funktionär ska kunna utses 

till kassör. 

Stadgarnas nuvarande ordning är att ordförande och kassör i 

avdelningen väljs särskilt. Om någon av dessa avgår under mandatperioden 

förrättar avdelningens representantskap nyval. 

Orsaken till denna ordning är att både ordförande- och kassörsuppdraget 

har den dignitet att det endast är representantskapet 

som kan välja dessa funktioner. I det ena fallet är det avdelningens 

ledare, i det andra är det ansvarig för ekonomihantering och budget. 

Förbundsstyrelsen anser att det är rimligt att bibehålla representantskapets 

suveräna beslutsrätt över dessa båda funktioner eftersom 

det ytterst handlar om de valda representantskapsombudens 

inflytande. Dessutom ligger i kassörsuppdraget att denne ska genomgå 

kassörsutbildning. Med ett tidsbegränsat förordnande kan det i 

praktiken bli så att detta åsidosätts. 

När det gäller frågan om en annan anställd ska kunna utses till 

avdelningskassör anser förbundsstyrelsen att nuvarande ordning ska 

behållas. Uppdraget som kassör är en mycket viktig funktion i avdelningens 

verksamhet som kräver medlemskap i förbundet. Kassören 

ingår i avdelningens styrelse och arbetsutskott med rösträtt, vilket

är nödvändigt för att uppnå kontinuitet i uppdraget samt kopplingen 

mellan avdelningens ekonomi och verksamhet. 


avslås. 

Yrkesklubbar och Bilreparatörernas riksförening 

I motionerna C75 och C76 föreslås att möjligheten att bilda och driva 

yrkesklubbar skrivs in i förbundets stadgar och att yrkesklubbarna 

ska kunna få bidrag av avdelningarna samt ha samma möjlighet till 

egen ekonomi som arbetsplatsklubbar. I motionerna föreslås också 

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tillförsäkra Bilreparatörernas 

riksförening goda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. 

Förbundsstyrelsen anser att yrkesklubbar kan vara ett bra och 

viktigt forum för att lyfta upp vissa yrkes- eller branschspecifika 

frågor. I stadgarna finns redan i dag möjligheten för avdelningen att 

inrätta en sektion, bland annat utifrån yrkes- eller branschtillhörighet. 

Avdelningen har i samband med detta anledning att överväga 

vilka resurser som kan behövas för en sådan verksamhet. Förbundsstyrelsen 

anser därför att det inte finns behov av en särskild reglering 

för yrkesklubbar. 

Behovet av resurser för riksföreningarnas verksamhet kan på 

lämpligt sätt tillgodoses genom att den nya formen för branschforum 

som förbundsstyrelsen föreslår stadgeregleras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna C75 1:a och 2:a 

att-satserna och C76 1:a och 2:a att-satserna anses beaktade samt 

att motionerna C75 3:e att-satsen och C76 3:e att-satsen avslås. 

Gemensamma klubbar 

I motion C77 föreslås att berörda avdelningar kan bilda en gemensam 

klubb för arbetsplatser inom samma företag och att den ska vara 

en lokal part för de arbetsplatser som representeras. I motionen föreslås 

också att förbundsstyrelsen utreder om det är möjligt att även 

på andra sätt utvidga begreppet lokal part. 

Det vanligaste är att en klubb verkar vid ett företag med klara 

geografiska avgränsningar där arbetsgivaren är en juridisk person. 

Möjligheten finns inom ramen för nuvarande stadgar att bilda klubbar 

som omfattar alla medlemmar på en ort, trots att företaget är 

uppdelat på flera olika juridiska personer. Exempel på motsatsen 

finns där arbetsplatser på samma ort och med samma arbetsgivare 

har två olika klubbar. Det finns även exempel på en gemensam klubb 

vid företag med enheter på olika platser i landet. 

Förbundsstyrelsens grundinställning är att stadgarna ska utgöra 

ett stöd och inte ett hinder för den fackliga verksamheten. Det är 

därför viktigt att det finns möjligheter att hitta praktiska lösningar 

på arbetsplatsorganisationen. Samtidigt finns starka skäl som talar 

för en tydlig lokal organisation. 

I begreppet lokal part menas att man har förhandlingsmandat på 

olika nivåer. Detta finns i avdelningar och i klubbar. Mandatet kan 



delegeras av respektive styrelse med klara ramar om vad mandatet 

innebär. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion C77 1:a och 2:a attsatserna 

anses beaktade samt att motion C77 3:e att-satsen avslås. 

Medlemsomröstning och avtalsrådets roll 

Motionerna C78–C82 tar med olika utgångspunkter upp processerna 

kring avtalsrörelserna och berör såväl avtalsrådets roll som krav på 

medlemsomröstning om avtalen. 

Motion C79 vill utreda möjligheten till rådgivande medlemsomröstning. 

Av stadgarna § 24 mom. 6 framgår att förbundsstyrelsen kan 

besluta om rådgivande medlemsomröstningar, eller att om mer än 50 

procent av berörda medlemmar så begär ska en medlemsomröstning 

ske. Eftersom möjligheten till medlemsomröstning redan finns anser 

inte förbundsstyrelsen att frågan behöver utredas mer. 


Motion C78 föreslår att medlemsomröstningar sker om nya centrala 

avtal och motion C80 föreslår att beslutande medlemsomröstningar 

alltid ska genomföras efter att arbetsgivarna lämnat sitt slutbud. 

En avtalsrörelse innebär ofta både långa och svåra processer. Inom 

förbundet och tillsammans med andra fackliga organisationer ska vi 

i varje avtalsrörelse försöka träffa så bra avtal med våra motparter 

som möjligt. 

Den bästa styrkan i denna process är vår samlade kunskap och 

att vi via en rad olika aktiviteter skapar en så hög delaktighet som 

möjligt. Därför genomförs IF Metallträffar, avtalskonferenser, ordförandeträffar 

och liknande både före, under och efter en avtalsrörelse. 

I slutskedet av en avtalsrörelse förfogar vi över olika verktyg såsom 

övertids- och nyanställningsblockad, strejk och medlemsomröstningar. 

Frånsäger vi oss friheten att använda något av dessa verktyg 

i förhandlingsprocessen förlorar vi möjligheten att träffa bra överenskommelser. 

Om motparten vet att vi är tvungna att exempelvis använda medlemsomröstning 

innan ett avtal kan godkännas, skulle detta sannolikt 

innebära att motparten inte vill förhandla i botten, vilket i sin 

tur skulle leda till att vi troligtvis hamnar på en lägre nivå på löneökningarna 

i avvaktan på en medlemsomröstning. Följden blir att 

förhandlingsmandatet försvagas eftersom alla parter i en förhandling 

vill att motparten ska ha ett tydligt förhandlingsmandat. 

Förbundsstyrelsen anser således inte att en obligatorisk medlemsomröstning 

leder till bättre förhandlingsresultat. I stället ger den 

nuvarande skrivningen en god handlingsfrihet till avtalsråd, förhandlingsdelegationer 

och förbundsstyrelse att vid speciella tillfällen 

kunna använda medlemsomröstning. Motionernas krav på medlemsomröstning 

innebär också att avtalsrådet får minskad betydelse. 


avslås.

Motionerna C81 och C82 tar båda upp avtalsrådets roll. 

Enligt förbundets stadgar har avtalsrådet en central roll i varje 

avtalsrörelse. Detta framgår av både § 3 och § 24. Dess rådgivande 

uppgift har stor betydelse för de beslut som förbundsstyrelsen fattar i 

avtalsfrågor. 

Avtalsrådet, som väljs bland medlemmarna, diskuterar avtalskrav 

och förslag till uppgörelser och/eller konfliktåtgärder. Avtalsrådet 

väljer förhandlingsdelegationer som ansvarar för det direkta förhandlingsarbetet 

gentemot arbetsgivarna. Det slutliga avgörandet 

om ett avtal ska godkännas, eller om en konflikt ska vidtas, fattas av 

förbundsstyrelsen enligt § 24 mom. 6. Ansvar och befogenheter är således 

delat mellan avtalsråd, förhandlingsdelegationer och förbundsstyrelse. 

Samtidigt är det viktigt att notera att det är den kongressvalda 

förbundsstyrelsen som slutligen fattar beslut om avtal ska sägas 

upp, om uppgörelser ska godkännas eller om stridsåtgärder ska 

vidtas. Denna slutliga beslutsrätt regleras, förutom i förbundets 

stadgar, också av LO:s stadgar och är en förutsättning för förbundets 

medlemskap i LO. 

Att skriva fast att avtalsrådets ställningstagande alltid ska följas 

som föreslås i motion C81 är därför oförenligt med stadgarnas regler 

och förbundets medlemskap i LO. Förbundsstyrelsen vill framhålla 

att avtalsrådets ställningstagande även fortsättningsvis kommer att 

ha en stor betydelse för förbundsstyrelsens beslut i avtalsfrågor. 


Motion C82 vill stärka avtalsrådet i relation till förhandlingsdelegationerna 

och förändra rådets arbetssätt. Förbundsstyrelsen 

anser att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan avtalsråd och 

förhandlingsdelegationer fungerar väl. Att fortsätta att utveckla avtalsrådets 

arbetssätt är förbundsstyrelsens ambition, men att som i 

motionen blanda samman arbetssätt och konflikträtt anser förbundsstyrelsen 

leder fel. 



att bifalla motionerna C66 och C67 

att anse motionerna C68, C75 1:a och 2:a att-satserna, C76 1:a och 

2:a att-satserna och C77 1:a och 2:a att-satserna beaktade 

att avslå motionerna C60–C65, C69-C74, C75 3:e att-satsen, C76 

3:e att-satsen, C77 3:e att-satsen och C78–C82. 



Stadgefrågor – motionerna C60–C82 

Motion C60 


§ 2 mom. 3 Förbundets uppgifter 

”Jag vet inte hur många arbetsplatser jag besökt, där jag försökt att förklara 

att både LO:s och TCO:s medlemmar är chanslösa på sikt, när det 

gäller medlemmarnas fackliga rättigheter om inte de fackliga organisationerna 

är politiskt slagkraftiga. Det var den politiska insiktsbristen 

som möjliggjorde den borgliga alliansens valseger.” Ur boken Nackspärrarnas 

rike av Roland Jansson, arbetarförfattaren. 

Arbetarrörelsen måste våga tänka nytt om vi vill vara med och utjämna 

skillnaderna i Sverige i framtiden. Kulturen är ett viktigt fackligt 

och politiskt verktyg för fackföreningsrörelsen. Därför bör facket 

använda kulturen mer i vårt vardagsfackliga arbete, för att granska 

samhället, bilda opinion mot orättvisor och agera på arbetsplatserna. 

Kulturens värde är att stärka demokratin i arbetslivet och i samhället. 

Medlemmarnas engagemang för fackliga frågor kommer också 

att öka. En viktig förutsättning att skapa förändringskraft inom arbetarrörelsen 

är att öka samarbetet med ABF och andra folkbildningar. 

Det är viktigt att vi tar kampen på fullt allvar för att skapa opinion och 

ta tillbaka makten från medierna som domineras av högerpolitik. 


att en ny text införs i stadgarna § 2 mom. 3 som innebär att förbundet 

ska vara aktivt och bedriva kulturpolitik i arbetslivet och samhället i 

övrigt. 

Motion C61 

Klubben vid Scania i Oskarshamn avdelning 38 Mellersta Kalmar län 

Medlemskapet i IF Metalls a-kassa 

I samband med den borgerliga regeringens beslut om höjd a-kasseavgift 

för samtliga medlemmar har frågan väckts från klubbens medlemmar 

om möjligheten att gå ur a-kassan och samtidigt vara kvar som 

medlem i IF Metall. 

Klubben anser att a-kassan i dag är en ren försäkring och det finns 

ingen solidaritetstanke kvar i ett sådant medlemskap. A-kassan används 

i dag av regeringen i politiska syften för att försämra för de 

arbetslösa och att betala skattesänkningar för dem som redan har ett 

arbete. 

I dag är det medlemmar som väljer att gå ur förbundet, på grund av 

den högre a-kasseavgiften, för att därmed sänka sina totala utgifter. 

Alternativet är att inte gå med över huvud taget. 

I Scania har vi ett koncernavtal som ger en utökad anställningstrygghet 

i företaget, med en total uppsägningstid på tolv månader efter 

tio års anställningstid. Därmed är det möjligt för dem som redan upp-

nått den förlängda uppsägningstiden att begära utträde ur a-kassan. De 

kan vid ett återinträde i a-kassan uppnå medlemsvillkoret igen. 

Tappet av medlemmar i vår a-kassa kommer att fortsätta oberoende 

av om klubbens yrkande går igenom eller inte. Det vi kan förhindra är 

ett fortsatt tapp av medlemmar i förbundet. 


att IF Metalls stadgar ändras så att en medlem har rätt att lämna 

IF Metalls a-kassa men ändå kan stå kvar som medlem. 

Motion C62 


Medlemskap för praktikanter 

Fler och fler av de arbetslösa hänvisas av arbetsförmedling och andra 

aktörer på arbetsmarknaden till olika former av praktik och/eller 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Många av dessa är inte medlemmar 

i något fackförbund och/eller a-kassa och IF Metalls nuvarande regler 

gör det oerhört svårt att argumentera för medlemskap. En av de stora 

svårigheterna är att a-kassans regelverk inte medger medlemskap och 

då faller även medlemskapet i IF Metall. 

Vikten av att kunna erbjuda medlemskap till alla som befinner sig 

på arbetsmarknaden kan inte nog understrykas. 


att verka för att a-kassans regelverk ändras så att även praktikanter 

kan bli medlemmar 

att förändra IF Metalls regelverk så att även praktikanter inom olika 

typer av arbetsmarknadsåtgärder kan erbjudas medlemskap 

att denna motion vid behov även skickas till LO då problemet inte 

enbart berör IF Metall. 

Motion C63 

Avdelning 1 Malmfälten 

Kvalifikationstid för medlemskap 

Eftersom alla medlemmar får fullt stöd från dag ett finns möjligheten 

att utnyttja systemet genom att endast vara medlem i förbundet vid 

behov. Detta skapar oerhört stor irritation hos trogna medlemmar och 

väcker funderingar hos dem om att göra likadant. Möjlighet att utnyttja 

facket och dess medlemmar måste begränsas för att göra systemet mer 

rättvist och solidariskt. 

En facklig kvalifikationstid ökar värdet av medlemskapet och skapar 

en större samhörighet bland medlemmarna. Det gör att fackföreningsrörelsen 

blir mer sammansluten och på sikt starkare, vilket flyttar fram 

våra positioner på arbetsmarknaden. 



Personer som väljer att inte vara en del av fackföreningsrörelsen ska 

inte ges möjlighet att utnyttja vårt solidariskt uppbyggda system och 

låta trogna medlemmar betala. Hela systemet bygger på att alla är med 

och finansierar. 

Med en kvalifikationstid enbart för personer över 25 år blir följden 

att ungdomar får ytterligare anledning att organisera sig i anslutning 

till skolgång/utbildning och inte väntar med medlemskap till dess problem 

dyker upp. 


att en kvalifikationstid införs för fullvärdigt medlemskap 

att personer under 25 år inte omfattas av kvalifikationstiden, eftersom 

de under denna tid kommer i kontakt med arbetslivet och fackföreningsrörelsen 

för första gången och för att elevmedlemskap är 

kostnadsfritt i IF Metall 

att en kvalifikationstid på tre månader för fullvärdigt medlemskap 

införs för alla över 25 år 

att om det kan styrkas att personen i fråga gjort ett aktivt val att 

inte vara medlem eller begärt utträde, ska kvalifikationstid för fullvärdigt 

medlemskap på tre månader införas vid nytt medlemskap. 

Motion C64 


Karens för nytt medlemskap vid varsel 

Det ska i normalfallet vara enkelt att bli medlem i vårt förbund. Medlemsrekrytering 

är och förblir en av våra absolut avgörande faktorer för 

att nå framgång. 

Under industrikrisen 2009 dök det dock upp ett fenomen som blev 

ett irritationsmoment för våra trogna medlemmar. En del anställda som 

valt att stå utanför vårt förbund, eller lämnat förbundet av olika anledningar, 

ville plötsligt bli medlemmar så fort ett varsel lagts av företaget. 

Vi tror att införandet av en karenstid för nytt medlemskap i varselsituationer 

skulle uppfattas som rättvist av våra medlemmar och även 

vara ytterligare ett argument vid den normala medlemsrekryteringen. 


att ändra stadgarna så att en karenstid införs för nytt medlemskap 

så länge det på arbetsplatsen föreligger ett kollektivt varsel om arbetsbrist 

att ändra stadgarna så att en karenstid införs för nytt medlemskap 

när en individ blivit varslad på grund av personliga skäl 

att medlem inte kan företrädas i frågor som hänt före ansökningen 

av medlemskap.

Motion C65 

Avdelning 12 Uppland, 42 Östra Kronoberg 

Karens för nytt medlemskap vid varsel 

Det ska i normalfallet vara enkelt att bli medlem i vårt förbund. Medlemsrekrytering 

är och förblir en av våra absolut avgörande faktorer för 

att nå framgång. 

Under industrikrisen 2009 dök det dock upp ett fenomen som blev 

ett irritationsmoment för våra trogna medlemmar. En del anställda som 

valt att stå utanför vårt förbund, eller lämnat förbundet av olika anledningar, 

ville plötsligt bli medlemmar så fort ett varsel lagts av företaget. 

Vi tror att införandet av en karenstid för nytt medlemskap i varselsituationer 

skulle uppfattas som rättvist av våra medlemmar och även 

vara ytterligare ett argument vid den normala medlemsrekryteringen. 


att ändra stadgarna så att en karenstid om två hela kalendermånader 

införs för nytt medlemskap så länge det på arbetsplatsen föreligger 

ett kollektivt varsel om arbetsbrist 

att ändra stadgarna så att en karenstid om två hela kalendermånader 

införs för nytt medlemskap per individ vid varsel av personliga 

skäl. 

Motion C66 


Övergång till annat LO-förbund 

I dagsläget tappar LO-förbunden många medlemmar på grund av 

svårigheter vid övergångar mellan förbunden. Övergång till annat LOförbund 

måste kunna lösas på ett för medlemmen enklare sätt. 


för 

att det blir enklare att byta medlemskap mellan LO-förbunden. 

Motion C67 


Byte av fackförbund inom LO 

Att byta från en fackförening till en annan kan tyckas enkelt, men upplevs 

inte så av våra medlemmar. Papper ska skickas och telefonkontakter 

tas, ofta med långa väntetider som följd. 

Som det nu är upplever våra medlemmar att de ska skicka dokument 

fram och tillbaka. Detta är ingen bra reklam för facket. Hanteringen 

borde kunna skötas internt mellan förbunden och medlemmen ska bara 

behöva ta en kontakt för att bekräfta övergången. 




för 

att byråkratin vid övergångar mellan fackförbund minimeras så att 

hanteringen för medlemmen förenklas. 

Motion C68 


Samordnade medlemssystem inom LO 

Förbunden inom LO har i dag olika medlemssystem. Detta gör att det 

är onödigt krångligt att byta förbund och att vi får svårare att värva och 

behålla medlemmar som inte har en tillsvidareanställning. 

Mest drabbar det ungdomar som i många fall har svårt att komma 

in på arbetsmarknaden. När de gör det så är det oftast via tillfälliga 

anställningar på ett flertal ställen. 

Vi har också en växande andel som jobbar på bemanningsföretag. 

Dessa personer kan jobba på olika företag och inom olika avtalsområden. 

Detta kan göra att vi inte tillsammans kan rekrytera dessa som 

medlemmar. 

Vi måste förenkla rekrytering och övergångar mellan förbunden. 


för 

att medlemssystemen som förbunden inom LO använder blir så lika 

att vi kan förenkla hanteringen av övergångar mellan förbunden. 

Motion C69 

Avdelning 18 Örebro län 

Rättshjälp 

Högerregeringen har genomfört sänkningar i socialförsäkringssystemet 

som ger utsatta människor sämre inkomster. Vi borde som förbund vara 

generösare med att via rättshjälpen stötta våra medlemmar som har 

överklaganden mot Försäkringskassan. Det ska göra skillnad att vara 

medlem. 


att en generösare inställning till rättshjälp i sjukförsäkringsfrågor 

tillämpas. 

Motion C70 

Avdelning 9 Västra Gästrikland 

Ärenden till LO-TCO Rättsskydd AB 

I det allt kallare och hårdare Sverige möter vi medlemmar som mister 

den sjukpenning eller sjukersättning de uppbär från Försäkringskassan. 

Ute på avdelningarna hjälper vi dessa medlemmar med hantering och 

överklaganden oavsett om ärendet är av arbetsskadekaraktär eller inte.

I en del fall, där prejudicerande domar saknas, skulle vi behöva hjälp 

från LO-TCO Rättsskydd AB för att driva ärendena även om skadan 

eller sjukdomen inte är arbetsrelaterad, vilket i dag är ett krav för att vi 

ska kunna skicka ärendet vidare. 


att avdelningarna i specifika fall, där prejudicerande domar saknas, 

ska kunna ansöka om rättshjälp hos LO-TCO Rättsskydd AB även 

om skadan eller sjukdomen inte är arbetsrelaterad. 

Motion C71 


Nomineringsförfarande till styrelser inom IF Metall 

I dag kan man samtidigt bli nominerad till ordförande, styrelseledamot 

och ersättare i avdelnings- och klubbstyrelse, vilket vi tycker är fel. 


att i stadgarna återgå till ett nomineringsförfarande där man endast 

kan bli nominerad till ett styrelseuppdrag i taget. 

Motion C72 


Fördelning av ombud till representantskap 

I dag finns det ingen skrivning i våra stadgar om hur många ombud 

som en enskild arbetsplats maximalt får ha på ett representantskap. 

Detta innebär att på vissa avdelningar skulle en enskild arbetsplats 

kunna få egen majoritet i antal ombud. 

Teoretiskt skulle det kunna innebära problem för mindre klubbar 

och arbetsplatser att få gehör för sina frågor och motioner. Det skulle 

också kunna leda till att osämja uppstår, en enskild arbetsplats skulle 

kunna driva sin linje utan hänsyn till övriga medlemmar i avdelningen. 

En möjlig lösning på detta skulle kunna vara att begränsa antalet 

ombud som en arbetsplats maximalt får ha i representantskapet. 

Denna begränsning skulle kunna ske på följande sätt: 

Om en arbetsplats har tillräckligt antal ombud för egen majoritet på 

representantskapet får den arbetsplatsen maximalt halva ombudsantalet 

minus ett ombud. Om en avdelning har en arbetsplats med egen 

majoritet räknas antal ombud, som övriga arbetsplatser får ha, samman 

och den stora arbetsplatsen får maximalt ha ett ombud mindre än 

övriga arbetsplatser tillsammans. 


att ändra stadgarna så att en enskild arbetsplats inte kan få egen 

majoritet i ett representantskap. 



Motion C73 

Avdelning 13 Bergslagen 

Val av avdelningskassör 

Enligt § 19 mom. 5 ska val av kassör ske på avdelningens representantskap. 

Är det så att kassören avgår under sin mandatperiod måste 

avdelningen skyndsamt kalla in till ett extra representantskap för att 

det ska kunna ske ett nyval av kassör. Detta medför bland annat extra 

kostnader och ett merarbete för avdelningen. Det kan också vara svårt 

att tidsmässigt och skyndsamt planera och kalla in till ett extra representantskap. 

Är det så att avdelningen har två anställda ombudsmän blir det inte 

så betungande att utse en kassör, varför ett fyllnadsval ska kunna ske 

på avdelningens styrelsemöte. 


att ändra stadgarna så att avdelningsstyrelsen får rätt att utse avdelningskassör 

fram till nästa ordinarie årsmöte i avdelningen. 

Motion C74 

Avdelning 13 Bergslagen 

Vem ska väljas till avdelningskassör? 

I § 19 mom. 5 står ”Till kassör väljs, efter förslag från avdelningsstyrelsen, 

en av avdelningens funktionärer.”. 

Vi ställer oss frågan varför det måste vara en funktionär som ska utses 

till kassör. Det skulle lika gärna kunna vara till exempel den person 

som i dag är anställd för att sköta bokföringen. 

Funktionärer har i dag fullt upp med sina andra arbetsuppgifter och 

ska inte även tyngas av ett kassörsuppdrag. 


att ändra stadgarna så att det blir möjligt att utse någon annan 

anställd än funktionär till kassör. 

Motion C75 

Klubben vid Svenska Bil i Norden AB avdelning 15 Stockholm 

Bildande av yrkesklubbar 

Bakgrund 

Bilreparatörernas riksförening bildades i mitten av 1940-talet av yrkesklubbar 

i bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall. Några 

av dessa yrkesklubbar har funnits ända sedan 1920-talet. Bakgrunden 

var bland annat de problem som fanns inom skrået med arbetsmiljö 

(gengas), lönesystem, ”svarta verkstäder”, felaktig information från 

arbetsgivarna om förhållanden på olika företag i landet, utbildning m.m. 

Dessa frågor har löpt som en röd tråd under föreningens hela existens.

Yrkesklubbarna runt om i landet är basen och en stor del av riksföreningens 

verksamhet. Riksföreningen uppdrar ofta till olika yrkesklubbar 

att genomföra riksomfattande verksamhet, exempelvis kurser med 

riksintag eller undersökningar tillsammans med yrkesmedicinska kliniker, 

universitet och högskolor. Yrkesklubbarna är därför utomordentligt 

viktiga för bilreparatörerna ute i landet. Den samlade kompetens vi får 

genom de projekt som genomförs och det erfarenhetsutbyte som sker 

samlas i och kanaliseras genom Bireparatörernas riksförening. 

Dagens situation 

Bilbranschen är speciell. Vår motpart är välorganiserad genom Motorbranschens 

Arbetsgivareförbund (MAF) och Motorbranschens Riksförbund 

(MRF) som är en intresseorganisation. Branschen är märkesbunden 

med ett kontaktnät inom märket och en generalagent som styr. 

Generalagenten kommer vi inte åt förhandlingsvägen, men det generalagenten 

bestämmer centralt blir lag för återförsäljarna när det gäller 

arbetsorganisation, arbetstider, verkstadslayout, utbildning etc. Utöver 

detta kommer bilföretagen överens lokalt inom lokala MRF-avdelningar 

om löneökningar samt kvälls- och helgöppet. Flera av återförsäljarna är 

spridda på många orter och med flera verkstäder på en ort, exempelvis 

Svenska Bil och Bilia. 

Stora familjeföretag finns också, exempelvis kontrollerar två familjer 

med några få undantag Volvo/Renaultverkstäderna från Uppsala 

till Luleå. Dessa familjer är dessutom nära släkt med varandra. Fackklubbar 

finns på ett par av verkstäderna, vilket uppskattningsvis innebär 

att mindre än 15 procent av medlemmarna omfattas av fackklubb. 

Koncernfackligt samarbete har initierats men har misslyckats. 

Arbetsgivarna har träffar lokalt, regionalt och centralt, vilket sker 

både bilmärkesvis, så kallade återförsäljarföreningar, och inom branschen 

via MRF och MAF. 

Arbetsmiljöproblemen i branschen är omfattande, såsom vibrationer, 

kemikalier (oljor, lacker, köldmedia motorbränslen), rök vid svetsning, 

isocyanater, ergonomi, sprängämnen (krockkuddar) och stress. För att 

vinna tid äter man vid datorn och inte i lunchrummet. 

Utöver verkstadsarbetet utförs arbete i skogen, på åker och äng, i 

bergrum eller efter en landsväg i mörker och kyla. Kraven ökar och 

bilreparatören ska även vara datakunnig och kundanpassad, ta betalt, 

ta ansvar för garantier och för utfört arbete gentemot kund och företag 

samt ackreditering – kontroll från Svensk Bilprovning. Lönen är trots 

detta fortfarande premiebaserad på många verkstäder. Den senaste 

idén från vissa företag är att använda lunchen till företagsinformation 

för att montörerna ska hinna med att producera under arbetstid. 

Yrkesutbildningsfrågor står högt på dagordningen men tid och resurser 

är små. Vi kommer dock att via avdelningarna försöka utse regionala 

yrkesombud, för att lyfta yrkesombudsrollen ute på våra arbetsplatser 

och få våra företag att bättre efterleva vårt yrkesutbildningsavtal. Verkstäderna 

är ofta små med färre än tio anställda och har därmed en låg 

facklig aktivitet, därför ger yrkesklubbarna ett stöd och erfarenhetsutbyte 

som är värdefullt. 



När rätten att bilda yrkesklubbar inte skrevs in i stadgarna för vårt 

nya förbund uppstod en förvirring om dessa klubbar hade rätt att finnas 

eller inte. Många av våra aktiva fick veta att så inte var fallet med den 

påföljden att många fackligt förtroendevalda tappade sugen. 

Sammanfattning 

Föreningen har varit ett viktigt forum för bilreparatörer från hela landet 

för att få diskutera branschens speciella frågor. Vi genomför årskonferens 

i två dagar och en tredagarskurs i egen regi. Vi tar initiativ till 

och deltar på kurser som genomförs i lagar och avtal, arbetsmiljö, lönesystem, 

yrkesutbildning, sociala frågor, arbetsorganisation m.m. Utöver 

detta turas yrkesklubbarna om att genomföra storstadskonferenser i 

Stockholm, Göteborg och Malmö en gång per år. 

Fria yrkesklubbar är ett viktigt för att inte säga ett avgörande fackligt 

led för våra medlemmar på bilararbetsplatserna runt om i landet. 


att möjligheten att bilda och driva yrkesklubbar skrivs in i förbundets 

stadgar 

att yrkesklubbarna ska kunna få bidrag av avdelningarna och ha 

samma möjlighet till egen ekonomi som arbetsplatsklubbar 


riksförening goda förutsättningar att bedriva verksamhet av god kvalitet 

och i lämplig organisationsform. 

Motion C76 

Avdelning 6 Mellersta Norrland, 36 Göteborg 

Bildande av yrkesklubbar 

Bakgrund 

Bilreparatörernas riksförening bildades i mitten av 1940-talet av yrkesklubbar 

i bland annat Stockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall. Några 

av dessa yrkesklubbar har funnits ända sedan 1920-talet. Bakgrunden 

var bland annat de problem som fanns inom skrået med arbetsmiljö 

(gengas), lönesystem, ”svarta verkstäder”, felaktig information från 

arbetsgivarna om förhållanden på olika företag i landet, utbildning m.m. 

Dessa frågor har löpt som en röd tråd under föreningens hela existens. 

Yrkesklubbarna runt om i landet är basen och en stor del av riksföreningens 

verksamhet. Riksföreningen uppdrar ofta till olika yrkesklubbar 

att genomföra riksomfattande verksamhet, exempelvis kurser med 

riksintag eller undersökningar tillsammans med yrkesmedicinska kliniker, 

universitet och högskolor. Yrkesklubbarna är därför utomordentligt 

viktiga för bilreparatörerna ute i landet. Den samlade kompetens vi får 

genom de projekt som genomförs och det erfarenhetsutbyte som sker 

samlas i och kanaliseras genom Bireparatörernas riksförening.

Dagens situation 

Bilbranschen är speciell. Vår motpart är välorganiserad genom Motorbranschens 

Arbetsgivareförbund (MAF) och Motorbranschens Riksförbund 

(MRF) som är en intresseorganisation. Branschen är märkesbunden 

med ett kontaktnät inom märket och en generalagent som styr. 

Generalagenten kommer vi inte åt förhandlingsvägen, men det generalagenten 

bestämmer centralt blir lag för återförsäljarna när det gäller 

arbetsorganisation, arbetstider, verkstadslayout, utbildning etc. Utöver 

detta kommer bilföretagen överens lokalt inom lokala MRF-avdelningar 

om löneökningar samt kvälls- och helgöppet. Flera av återförsäljarna är 

spridda på många orter och med flera verkstäder på en ort, exempelvis 

Svenska Bil och Bilia. 

Stora familjeföretag finns också, exempelvis kontrollerar två familjer 

med några få undantag Volvo/Renaultverkstäderna från Uppsala till 

Luleå. Dessa familjer är dessutom nära släkt med varandra. Fackklubbar 

finns på ett par av verkstäderna, vilket uppskattningsvis innebär 

att mindre än 15 procent av medlemmarna omfattas av fackklubb. Koncernfackligt 

samarbete har initierats men har misslyckats. 

Arbetsgivarna har träffar lokalt, regionalt och centralt, vilket sker 

både bilmärkesvis, så kallade återförsäljarföreningar, och inom branschen 

via MRF och MAF. 

Arbetsmiljöproblemen i branschen är omfattande, såsom vibrationer, 

kemikalier (oljor, lacker, köldmedia motorbränslen), rök vid svetsning, 

isocyanater, ergonomi, sprängämnen (krockkuddar) och stress. För att 

vinna tid äter man vid datorn och inte i lunchrummet. 

Utöver verkstadsarbetet utförs arbete i skogen, på åker och äng, i 

bergrum eller efter en landsväg i mörker och kyla. Kraven ökar och 

bilreparatören ska även vara datakunnig och kundanpassad, ta betalt, 

ta ansvar för garantier och för utfört arbete gentemot kund och företag 

samt ackreditering – kontroll från Svensk Bilprovning. Lönen är trots 

detta fortfarande premiebaserad på många verkstäder. Den senaste 

idén från vissa företag är att använda lunchen till företagsinformation 

för att montörerna ska hinna med att producera under arbetstid. 

Yrkesutbildningsfrågor står högt på dagordningen men tid och resurser 

är små. Vi kommer dock att via avdelningarna försöka utse regionala 

yrkesombud, för att lyfta yrkesombudsrollen ute på våra arbetsplatser 

och få våra företag att bättre efterleva vårt yrkesutbildningsavtal. 

Verkstäderna är ofta små med färre än tio anställda och har därmed en 

låg facklig aktivitet, därför ger yrkesklubbarna ett stöd och erfarenhetsutbyte 

som är värdefullt. 

När rätten att bilda yrkesklubbar inte skrevs in i stadgarna för vårt 

nya förbund uppstod en förvirring om dessa klubbar hade rätt att finnas 

eller inte. Många av våra aktiva fick veta att så inte var fallet med den 

påföljden att många fackligt förtroendevalda tappade sugen. Dessutom 

blev man i vissa fall av med sina rum på avdelningsexpeditionerna. 



Sammanfattning 

Föreningen har varit ett viktigt forum för bilreparatörer från hela landet 

för att få diskutera branschens speciella frågor. Vi genomför årskonferens 

i två dagar och en tredagarskurs i egen regi. Vi tar initiativ till 

och deltar på kurser som genomförs i lagar och avtal, arbetsmiljö, lönesystem, 

yrkesutbildning, sociala frågor, arbetsorganisation m.m. Utöver 

detta turas yrkesklubbarna om att genomföra storstadskonferenser i 

Stockholm, Göteborg och Malmö en gång per år. 

Fria yrkesklubbar är ett viktigt för att inte säga ett avgörande fackligt 

led för våra medlemmar på bilararbetsplatserna runt om i landet. 


att möjligheten att bilda och driva yrkesklubbar skrivs in i förbundets 

stadgar 

att yrkesklubbarna ska kunna få bidrag av avdelningarna och ha 

samma möjlighet till egen ekonomi som arbetsplatsklubbar 


riksförening goda förutsättningar att bedriva verksamhet av god kvalitet 

och i lämplig organisationsform. 

Motion C77 


§ 21 Klubb 

På senare år har rationaliseringarna gått hårt fram i vårt land. Många 

industrier har minskat sin personal till ett absolut minimum. Detta har 

givetvis också påverkat den fackliga verksamheten. På många platser 

har man inte längre möjlighet att bedriva verksamhet i klubb utan 

avdelningarna har tagit över som lokal part. På många av dessa arbetsplatser 

kan man vara färre än tio anställda. 

Inte desto mindre finns det förstås fortfarande många före detta 

förtroendevalda som brinner för det fackliga arbetet och som har en 

gedigen och påkostad facklig utbildning. Det är ju också dessa personer 

som har den bästa kännedomen om det aktuella företaget. Vi anser att 

detta är ett slöseri med kunskapsresurserna inom förbundet och att det 

lämnar en onödigt stor arbetsbörda åt lokalombudsmännen. Det som 

kallas koncernfackligt samarbete i § 23 berörs inte av motionen. 


att berörda avdelningar kan bilda gemensam klubb för arbetsplatser 

inom samma företag 

att en gemensam klubb för arbetsplatser inom samma företag är lokal 

part för de arbetsplatser som representeras i eller genom omröstning 

önskar omfattas av nämnda klubb

att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att som ett led i den fackliga 

förnyelsen utreda om det är möjligt att även på andra sätt utvidga 

begreppet lokal part. 

Motion C78 


Omröstning om nya riksavtal 

IF Metall är en demokratisk organisation. Många medlemmar tvivlar 

dock. Våra medlemmar saknar inflytande och tilltro inför förbundets 

agerande i många frågor. Om vi kan stärka den demokratiska processen 

i organisationen, står vi starkare och mer enade inför framtiden. För att 

medlemmarna ska få tillbaka tilltron till IF Metall måste förbundets 

verksamhet genomsyras av medlemmarnas vilja. 


att utreda möjligheterna att låta medlemmarna genomföra en rådgivande 

omröstning inför avtalsråd om nytt riksavtal 

att utredningen om rådgivande omröstning presenteras för avdelningarna 

i god tid innan nästa kongress 

att vid nästa kongress pröva frågan om möjlighet att införa rådgivande 

omröstning inför avtalsråd om nytt riksavtal. 

Motion C79 


Medlemsomröstning vid centrala avtal 

Det är av yttersta vikt att vi som lokala företrädare ges möjlighet till en 

lokal förankring när det gäller det centrala avtalets innehåll och längd. 

Detta för att skapa engagemang och motivation hos våra medlemmar. 

Vi vet av erfarenhet att för att få en acceptans av centrala avtal 

krävs en omfattande lokal förankringsprocess bland våra medlemmar. 


att genomföra medlemsomröstningar vid nya centrala avtal. 

Motion C80 


Medlemsomröstning om avtalen 

I Metallarbetaren skrevs 1936 följande: ”Den dagen arbetarna överlät 

viktiga avgöranden i fråga om löner och andra arbetsvillkor åt några 

fackföreningsledare att ensamt bestämma, vore vi framme vid förfallets 

begynnelse. Man behöver bara ställa frågan om vilka som bättre kan bedöma 

värdet av en uppgörelse, de som sitta och förhandla om den, eller 

de som sedan i årtal skola arbeta under den och därav ha sin utkomst?”. 



Om detta äger sin riktighet har förfallet numera pågått under ett 

stort antal år och det är nu hög tid att sätta stopp för detta. Förbundets 

stadgar medger rådgivande omröstningar men inte heller denna 

möjlighet har nyttjats av förbundsledningen. Medlemmarna upplever 

att avtalen tecknas ovanför deras huvuden och detta motverkar allas 

delaktighet i det fackliga arbetet. 

För att öka medlemsinflytandet och delaktigheten bland medlemmarna 

bör avtalen skickas ut för beslutande medlemsomröstning när arbetsgivarna 

lämnat sitt slutbud. Ett sådant förfarande skulle dessutom 

innebära en ökad press på vår förhandlingsmotpart. 


att ändra förbundets stadgar så att en beslutande medlemsomröstning 

alltid ska genomföras efter att arbetsgivarna lämnat sitt slutbud. 

Motion C81 


Demokratiprocessen 

IF Metall är en demokratisk organisation. Inom arbetarrörelsen har 

man under alla tider arbetat från gräsrötterna och uppåt för att bygga 

upp en stark organisation med en stadig grund. Detta har varit vår 

styrka och kommer att fortsätta vara styrkan inom arbetarrörelsen. 

Tyvärr är denna grund i dag försvagad eftersom kanalerna mellan 

toppen och gräsrötterna med tiden tynat bort. Våra medlemmar saknar 

inflytande och tilltro inför förbundets agerande i många frågor. 

Om vi kan stärka den demokratiska processen i organisationen står 

vi starkare och mer enade inför framtiden. För att medlemmarna ska få 

tillbaka tilltron till IF Metall måste förbundets verksamhet genomsyras 

av medlemmarnas vilja. 


att, om inget oförutsett inträffar, följa avtalsrådets ställningstagande 

kring riksavtalen. 

Motion C82 

Klubbarna vid Astra Zeneca Snäckviken och Gärtuna avdelning 21 Södertälje 

Avtalsråd och förhandlingsdelegation 

I avtalsrörelsen 2010 anser vi att avtalsrådet återigen inte fungerade på 

ett önskvärt sätt. Avtalet 2010 gav oss på klubbarna fruktansvärt dåliga 

förutsättningar att förhandla lokalt och även om vi delvis lyckades 

kunde ett bättre avtal gett oss bättre möjligheter. 

Det är med all säkerhet viktigt att industrin håller i taktpinnen för 

avtalsrörelsen på svensk arbetsmarknad. Det får dock inte innebära 

att det sker till vilket pris som helst och att vi med alla medel undviker 

konflikt, vilket ibland kanske skulle behöva tillämpas för att få tryck på 

förhandlingskraven.

I stället för att skriva under ett dåligt och för långt avtal borde avtalsrådet 

känna av läget hos dem vi representerar och, utifrån de villkor 

som ligger i avtalsbudet, besluta om det är rimligt att gå ut i konflikt. 


att avtalsrådet får en starkare position jämfört med förhandlingsdelegationen 

att förbättringar i avtalsrådets arbetssätt implementeras så att vi 

kan känna att våra krav tillgodoses på bästa möjliga sätt, och om så 

inte sker, att vi utnyttjar vår rätt till konflikt. 


Mikael Johansson, 38 Mellersta Kalmar län 

Ingvar Lugnfors, 1 Malmfälten 



Gert Jakobsson, 51 Malmö 

Niclas Hillestrand, 35 Mellersta Älvsborg 




Jan-Åke Andersson, 13 Bergslagen 

Anssi Parviainen, 36 Göteborg 

Stefan Frölander, 6 Mellersta Norrland 


Morgan Fagerström, 44 Halland 

Andreas Persson, 37 Gotland 

Håkan Karlsson, 36 Göteborg 

Lars Sundin, 6 Mellersta Norrland 

Roger Olsson, 51 Malmö 






Förbundsstyrelsens förslag till vissa förändringar av stadgarna. 

Khuanla Chalardyaems förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 


Lars Asks förslag om bifall till motion C64 1:a och 2:a att-satserna samt 

motion C65. 

Mikael Johanssons förslag om bifall till motion C71. 



Daniel Hellkvists förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 


Jan-Åke Anderssons förslag om bifall till motion C73. 

Roger Olssons, Anssi Parviainens och Per Svenssons förslag om bifall 

till motion C75 1:a att-satsen. 

Stefan Frölanders, Håkan Karlssons, Roger Olssons, Anssi Parviainens 

och Per Svenssons förslag om bifall till motion C76 1:a att-satsen. 

Camilla Wahlströms förslag om avslag på förbundsstyrelsens förslag 

angående stadgarna § 3, § 16 mom. 1 och 2, § 18 mom. 3 samt tilläggsförslag 

att förbundsrådet ska se ut som det gör i dag. 

Niclas Hillestrands och Morteza Rajabions ändringsförslag rörande 

stadgarna § 3 3:e stycket ”Förbundet är en landsomfattande organisation, 

vars verksamhet utövas i följande struktur (...) rådgivande organ 

till förbundsstyrelsen är avtalsråd och förbundsråd, där förbundsrådets 

uppgift är att vara beslutande i fråga om verksamhetsplanering och 

budget, samt ha tillsyn över styrelsens förvaltning (...)”. 

Lars Sundins förslag om avslag på förbundsstyrelsens förslag om ändringar 

i stadgarna § 16. 


stadgarna § 16 mom. 1 ”Förbundsrådets uppgift är att efter förslag 

från förbundsstyrelsen årligen fatta beslut om verksamhetsplan och 

budget för kommande år, samt att ha tillsyn över förbundsstyrelsens 

förvaltning. Förbundsrådet skall vid sitt första ordinarie sammanträde 

behandla förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse och revisionsberättelse 

för det gångna året och besluta om ansvarsfrihet ska till- eller avstyrkas 

till kongressen för det år berättelsen avser. Förbundsrådet ska 

vid sitt andra ordinarie sammanträde fatta beslut om verksamhetsplan 

och budget för kommande år. I övrigt är förbundsrådet ett rådgivande 

organ till förbundsstyrelsen i frågor om verksamheten”. 


stadgarna § 16 mom. 2 ”Förbundsrådet sammanträder två gånger per år 

under perioderna april–maj och oktober–november. Förbundsstyrelsen 

kan vid behov besluta om ytterligare sammanträden”. 

Niclas Hillestrands och Morteza Rajabions ändringsförslag rörande § 18 

mom. 3 att revisionsberättelsen för föregående år ska vara förbundsrådet 

tillhanda senast två veckor före förbundsrådets första sammanträde. 

Morgan Fagerströms, Jan-Anders Lindfors, Ola Mårtenssons och 

Andreas Perssons förslag om bifall till Niclas Hillestrands och Morteza 

Rajabions ändringsförslag rörande stadgarna § 3 3:e stycket, § 16 mom. 1 

och mom. 2 samt § 18 mom. 3.

Gert Jakobssons ändringsförslag rörande § 21 mom. 3 om följande tilllägg 

mellan första och andra meningen i andra stycket: ”Förbundsbidraget 

ska garantera en lägsta aktivitetsnivå.”. 

Ingvar Lugnfors tilläggsförslag att förbundsstyrelsen får i uppdrag att, i 

arbetet med utformningen av stadgehandboken, tydliggöra att medlemmar 

anställda i hemmet, som under en längre tid är mer eller mindre 

fast placerade på annan ort, ska tillhöra den avdelning där arbetet 

bedrivs. 

Anders Ferbes förslag att förbundsstyrelsen tar till sig Ingvar Lugnfors 

tilläggsförslag i utformningen av stadgehandboken och att förslaget därmed 

inte ställs under proposition samt förslag om bifall till förbundsstyrelsens 

förslag om vissa förändringar av stadgarna. 




att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna C64 1:a 

och 2:a att-satserna, C65, C71 och C73 

att efter votering bifalla motionerna C75 1:a att-satsen och C76 1:a 

att-satsen 

att godkänna förbundsstyrelsens förslag till vissa förändringar av 

stadgarna i de delar där inga motförslag förelåg 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens ändringsförslag rörande 

stadgarna § 21 

att efter votering bifalla Niclas Hillestrands och Morteza Rajabions 

ändringsförslag rörande stadgarna § 3, § 16 mom. 1 och mom. 2 samt 

§ 18 mom. 3. Förbundsstyrelsen fick kongressens uppdrag att göra 

språklig redigering av ändringsförslagen. 


Camilla Wahlström, 5 Höga Kusten, återtog under debatten sitt tilläggsförslag rörande 

stadgarna § 3, § 16 mom. 1 och mom. 2, § 18 mom. 3 och anslöt sig i stället till Niklas 

Hillestrands ändringsförslag. 

Morteza Rajabion, 34 Sjuhärad, återtog under debatten sitt ändringsförslag rörande 

stadgarna § 18 mom. 3. 

Ingvar Lugnfors, 1 Malmfälten, återtog under debatten sitt tilläggsförslag, efter Anders 

Ferbes förslag att förbundsstyrelsen tar till sig frågan i utformningen av stadgehandboken. 

Votering avseende motionerna C75 1:a att-satsen och C76 1:a att-satsen begärdes av 

Anders Ferbe, förbundsstyrelsen. 

Votering avseende ändringsförslag rörande stadgarna § 3, § 16 mom. 1 och mom. 2 samt 

§ 18 mom. 3 begärdes av Anders Ferbe, förbundsstyrelsen. 

Votering avseende ändringsförslag rörande stadgarna § 21 begärdes av Gert Jakobsson, 

51 Malmö. 




Ekonomi- och avgiftsfrågor 

Föredragning 

På grund av tidsbrist för kongressen avstod Ulf Andersson från att hålla 

sin föredragning på detta avsnitt. 

Utlåtande 

Förbundets ekonomi – motionerna D1 och D2 

I motionerna D1 och D2 föreslås på olika sätt att medel ska kunna 

användas från konfliktfonden. 

Ekonomikommittén har diskuterat mål för förbundets ekonomi 

och storleken på förbundets egna kapital och konstaterar att detta 

uppfyller konfliktmålet. Ekonomikommittén har slagit fast att förbundets 

ekonomi även i fortsättningen ska vara i balans och att 

verksamheten ska täckas av medlemsintäkterna. 

Att löpande driva förbundets verksamhet med underskott kan på 

sikt få allvarliga konsekvenser. Styrkan vid avtalsförhandlingarna 

kan komma att minska och handlingsfriheten i övrigt kan komma att 

begränsas. 

Ekonomikommittén anser dock att förbundsstyrelsen ska kunna 

fatta beslut om att frångå balanskravet om det uppstår situationer 

som förbundet behöver möta med medel från konfliktfonden. Detta 

ska kunna ske under förutsättning att ekonomin inte äventyras. 

Innebörden av förslaget i motion D1 skulle kunna leda till att det 

per automatik togs pengar ur konfliktfonden, vilket på sikt skulle 

kunna riskera förbundets ekonomi. Förbundsstyrelsen är det naturliga 

beslutsorganet och där finns den arbetsordning som är nödvändig 

för att bereda frågor av denna karaktär. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion D1 avslås. 

Att som föreslås i motion D2, dela ut 50 procent av konfliktmedlen 

till förbundets medlemmar, skulle innebära en kraftig försvagning av 

den ekonomiska beredskapen. Vid avtalsförhandlingar är det ovärderligt 

att ha en stark ekonomi som påtryckningsmedel. Våra medlemmar 

tjänar över tiden mer på detta än på att få ett engångsbelopp 

utbetalat. 



att avslå motionerna D1 och D2.

Förbundets ekonomi – motionerna D1 och D2 

Motion D1 

Avdelning 24 Norra Östergötland, 25 Mellersta Östergötland, 26 Västra Öster-götland, 31 Norra 


41 Kalmarsund, 42 Östra Kronoberg, 43 Västra Kronoberg 

Samhällsbyggande eller konfliktorganisation? 

Med facit i hand kan vi konstatera att vårt sätt att hantera och styra 

vår verksamhet i exceptionella situationer, som globala kriser och förändring 

av det politiska styret, inte är helt optimalt. Tolkningen av kongressens 

beslut skiljer sig ganska avsevärt beroende på vem man frågar. 

Vår tolkning är att beslutet om att klara två på varandra följande fullskaliga 

konflikter om två veckor vardera är ett riktigt beslut i grunden, 

men vi tror inte att kongressens mening var att konfliktfondens storlek 

skulle växa till den enorma summa den är i dag. 

Innebörden av beslutet är att vi är låsta och kanske måste bromsa i 

stället för att gasa i kristider och annat. Kapitalet i konfliktfonden har 

vuxit långt utöver kongressens beslut. Samtidigt finns kravet kvar om 

att vi efter en konflikt måste ha pengar kvar för att visa att vi har en 

stark ekonomisk ställning, men det blir lätt överdrivet och fartblindheten 

övertar möjligtvis det sunda förnuftet. 

Det egna kapitalet per medlem har ökat från 23 000 kronor den 31 

december 2007 till 31 000 kronor den 31 december 2009. 

Frågan vi måste ställa oss är om vi vill vara en samhällsbyggande 

organisation eller en konfliktorganisation. En organisation som visar 

upp mycket muskler men inte vet hur de ska användas kan kanske 

upplevas som ett mindre hot. 

Vi vill vara en samhällsbyggande organisation och av den anledningen 

föreslår vi kongressen att fatta beslut i den riktningen. Ett beslut 

som gör det möjligt för oss att använda de samlade medel vår organisation 

har, i rätt tid och till rätt saker och inte vara fastbundna i beslut 

som vi i dagsläget har tagit. 


att viss del av avkastningen från konfliktfonden kan användas för 

verksamhet efter beslut av förbundsrådet. 

Motion D2 

Klubben vid Alimak Hek AB avdelning 3 Norra Västerbotten 

Konfliktkassan 

Ute på arbetsplatserna har vi än en gång upplevt ett uselt resultat av 

de centrala förhandlingarna. Konflikträdslan hos den högsta förbundsledningen 

verkar vara i det närmaste total. Att komma överens med 

motparten verkar överskugga allt annat och man verkar totalt ha glömt 

bort att vi i grund och botten är en kamporganisation. 



Ute på arbetsplatserna har vi inte glömt bort detta och därför ökar 

besvikelsen på förbundsledningen efter varje avtalsförhandling. Det är 

dags att ge något tillbaka till medlemmarna. 


att betala ut 50 procent av konfliktkassan i ett engångsbelopp som 

delas mellan samtliga medlemmar senast i december 2011. 


Björn Thiele, 32 Höglandet 



Aneth Amundson, 32 Höglandet 



Ulf Andersson, förbundskontoret 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D1 och D2. 

Aneth Amundsons, Simon Andrijevskis och Björn Thieles förslag om 

bifall till motion D1. 

Monica Enarssons och Tore Larssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens 

utlåtande över motion D1. 

Tomas Karlssons, Monica Enarssons och Tore Larssons förslag om bifall 

till förbundsstyrelsens utlåtande över motion D2. 

Ulf Anderssons förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över 

motionerna D1 och D2. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D1 och D2 

i de delar där inga motförslag förelåg 


utlåtande över motion D1. 


Votering avseende motion D1 begärdes av kongressordföranden.

Utlåtande 

Medlemsavgift och avgiftssystem – motionerna 

D3–D28 

I motion D3 föreslås att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att förenkla 

medlemsavgiftssystemet. 

Detta är och har varit en viktig, men mycket svårhanterlig fråga. 

Ekonomikommittén fick inför kongressen 2011 förbundsstyrelsens 

uppdrag att undersöka möjligheterna till förenkling av avgiftssystemet. 

Huvudregeln i avgiftssystemet med procentavgift samt en högsta 

och lägsta avgift är ett system som tillgodoser avgift efter betalningsförmåga. 

I och med införandet av den lägsta avgiften bidrar alla 

medlemmar till att erlägga avgift motsvarande de fasta kostnader 

förbundet har för medlemskapet. 

Ekonomikommittén har inte funnit att nuvarande procentavgiftssystem 

är komplicerat. Svårigheterna finns i de undantag som tillförts 

avgiftssystemet i syfte att frångå huvudregeln. 

I och med införandet av den förhöjda finansieringsavgiften – 

numera benämnd arbetslöshetsavgift – den 1 januari 2007, fattade 

förbundsstyrelsen beslut om att bevilja vissa medlemsgrupper undantag 

från medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen. 

Detta har i hög grad bidragit till ett svårtillämpat och svårtolkat 

avgiftssystem, vilket har medfört problem när det gäller medlemmar 

som omfattas av arbetsgivaruppbörd. Löneavdrag görs för arbetslöshetsavgiften, 

vilket resulterar i återbetalningar. 

Vidare är det svårt att tolka när en medlem ska kunna omfattas 

av undantagen. Till detta kan även läggas att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen 

hanteras av regering och riksdag och förändringar i 

dessa regler kan inte förutses. 

Ekonomikommittén har till förbundsstyrelsen föreslagit att vissa 

undantag tas bort, vilket innebär att några nya beslut om undantag 

inte ska ges. Medlemmar som tidigare beviljats undantag påverkas 

inte. Denna åtgärd återspeglar förbundets uppfattning om att ett 

sammanhållet medlemskap mellan förbund och a-kassa gagnar förbundets 

medlemmar samtidigt som det förenklar avgiftssystemet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motion D3 anses beaktad. 

I motion D4 föreslås att förbundet ska införa en kostnadsram för 

den verksamhet som bedrivs på förbundskontoret och lokalavdelningarna. 

Vidare föreslås en utredning om höjning av den procentandel 

av medlemsintäkterna som går till avdelningarna utan att den totala 

medlemsavgiften höjs, vilket innebär en minskning av förbundsavgiften. 

I dag har förbundet en genomsnittlig medlemsavgift på 1,75 

procent, varav 1,2 procentenheter går till förbundet centralt och 0,55 

procentenheter går till avdelningarna. 

Vad avser fastställandet av en kostnadsram för avdelningarna, 

har förbundets ekonomikommitté och kassörsråd tillsammans tagit 



fram en sådan som ett led i den organisationsutredning som pågått 

sedan juni 2010. Det bör dock påpekas att förutsättningarna för 

avdelningarnas arbete varierar, bland annat på grund av geografiska 

och företagsstrukturella skillnader. Dessa måste beaktas när man 

analyserar kostnaderna för verksamheten. 

Förbundets centrala verksamhet skiljer sig från avdelningarnas. 

I förbundets centrala kostnader ingår bland annat medlemsavgift 

till a-kassan, premier för medlemsförsäkringar, LO-avgift samt 

pensionskostnader för lokalombudsmännen. Detta gör att det inte 

är tillämpbart med en generell kostnadsram för förbundskontorets 

verksamhet. 

Ekonomikommittén har prövat frågan om nivån på förbundsavgiften 

och slutsatsen är att den inte bör förändras. En sänkning av 

förbundsavgiften skulle innebära en kraftig minskning av finansieringen 

av förbundskontorets verksamhet, vilket indirekt också skulle 

påverka avdelningarna. 

Av förbundets totala medlemsintäkter (exklusive arbetslöshetsavgiften) 

på 1 250 miljoner kronor går cirka 850 miljoner kronor till 

förbundet centralt. Av det återstår cirka 35 procent sedan övriga 

medel gått till avdelningsanslag, medlemsavgift till a-kassan, medlemsförsäkringar 

och LO-avgift. 

Att minska förbundsavgiften med till exempel en tiondels procentenhet 

skulle därmed innebära en kostnadsminskning på cirka 25 

procent på den verksamhet som återstår och som dessutom redan har 

minskats kraftigt de senaste åren. 

I motion D5 föreslås att förbundet ska införa ett sektionsbidrag. 

Vid bildandet av IF Metall fattades beslut om att införa ett sektionsbidrag 

under perioden 2006–2008 för att underlätta omstruktureringen 

av avdelningarna. Att generellt anslå medel till denna typ av 

verksamhet innebär inte per automatik att den fackliga verksamheten 

förbättras. Avdelningarnas ekonomi är dessutom god och det bör 

finnas resurser bland avdelningarna att själva finansiera bildandet 

av sektioner. 

I den organisationsutredning som förbundsstyrelsen tillsatte i juni 

2010 och som ser över avdelningsstrukturen ingår också ett uppdrag 

att analysera om det finns behov av olika former av tillfälligt stöd för 

bildande av sektioner eller motsvarande. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna D4 och D5 avslås. 

Avdragsrätt för medlemsoch arbetslöshetsavgift 

I motionerna D6–D10 föreslås att avdragsrätten för medlemsavgift 

och a-kasseavgift ska återinföras. 

När den borgerliga regeringen tillträdde bestämde man sig tidigt 

på hösten 2006 för att ta bort rätten till skattereduktion för fackföreningsavgiften 

och medlemsavgiften i a-kassan. Avdragsrätten togs 

bort från och med inkomståret 2007. Förbundsstyrelsen anser att 

avdragsrätten bör återinföras. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motionerna D6–D10.

Procentavgiftssystemet 

I motion D11 föreslås att lägsta och högsta avgiften av rättviseskäl 

ska avskaffas och att procentavgiften ska gälla för alla inkomster. 

Ekonomikommittén föreslår att systemet med högsta respektive 

lägsta avgift i procentavgiftssystemet ska gälla även framdeles. För 

löner och avgiftsgrundande ersättningar som betalas av förbundet 

och avdelningarna gäller ingen högsta avgift. 

De regler som nu gäller avspeglar ett rättvist avgiftssystem. En 

medlem som betalar lägsta avgift, 222 kronor, bidrar efter avdrag för 

fasta kostnader med ungefär 100 kronor till den fackliga verksamheten. 

Den som betalar högsta avgift, 555 kronor, bidrar med cirka 430 

kronor. De medlemmar som betalar högsta avgift bidrar alltså med 

fyra gånger mer till den fackliga verksamheten. 


I motionerna D12 och D13 föreslås att medlemsavgift endast ska 

tas ut på grundlön och att medlemsavgiften omformas till en fast 

summa baserad på en avgiftstrappa. 

Ekonomikommittén föreslår att underlaget för procentavgiften 

även fortsättningsvis ska utgöras av hela bruttolönen. Alla lönedelar 

är resultatet av kollektivavtal som förhandlats fram av förbundet och 

det är rimligt att alla lönedelar även fortsättningsvis utgör underlag 

för medlemsavgiften. 

Förbundsstyrelsen anser inte att en avgiftstrappa ska införas i 

stället för ren procentavgift på löner mellan lägsta respektive högsta 

avgift. Det system vi har i dag med procentavgift är smidigt och 

fångar upp löneförändringar. Detta innebär att medlemmen inte 

kontinuerligt måste rapportera in löneändringar till förbundet, vilket 

skulle bli fallet med förslaget. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna D12 och D13 

avslås. 

Reducering av medlemsavgiften för nya medlemmar 

I motionerna D14 och D15 föreslås åtgärder i syfte att ge nya medlemmar 

reducering av medlemsavgiften, alternativt avgiftsbefrielse, 

under inledande medlemsperiod. 

Ett omfattande arbete har bedrivits i lokalavdelningarna för att 

stärka arbetet med att organisera fler medlemmar. Den enskilt viktigaste 

faktorn i detta är att nå alla med erbjudande om medlemskap. 

Det är förbundsstyrelsens uppfattning att arbetet med Organisera 

flera-projektet ska fortgå som en ständigt pågående prioriterad verksamhet 

inom förbundets alla led. 

Den föreslagna åtgärden med reducerad avgift har under 2007 

prövats inom förbundet. Erfarenheterna av detta var att det inte gav 

den effekt man hade hoppats på. Snarare beskrevs svårigheter att 

motivera denna åtgärd då det upplevdes som orättvist bland dem 

som redan var medlemmar. 



Efter omfattande diskussioner på såväl IF Metallträffar som 

avdelningsträffar påtalades att denna åtgärd inte behövdes. Avgiften 

var inte den avgörande frågan för att rekrytera medlemmar i arbete. 

Från många håll beskrevs även det omfattande administrativa arbetet 

med att återbetala avgifter till medlemmarna. Arbetsgivarna drog 

full avgift även för dessa medlemmar och avdelningarna fick bevaka 

och återbetala för mycket inbetald avgift. 

Enligt förbundets stadgar § 11 mom. 11 kan förbundsstyrelsen, 

helt eller delvis, bevilja avgiftsbefrielse om särskilda skäl föreligger. 

Regeln ger förbundsstyrelsen möjlighet att bedöma en avgifts storlek 

i situationer som inte kunnat förutses. Den möjligheten bör kvarstå 

enligt förbundsstyrelsens uppfattning. 


avslås. 

Studerandemedlemskap 

Motion D16 berör studerandemedlemskapet enligt stadgarna § 4 

mom. 4. 

Av stadgarna framgår att studerandemedlemmar enligt 

§ 4 mom. 4 ges de rättigheter och skyldigheter som förbundsstyrelsen 

fastställer. Förbundsstyrelsen har beslutat om särskilda regler för 

dessa medlemmar i syfte att tillgodose yrkandet i motionen. 

Studerandemedlemskapet är begränsat till den tid utbildningen 

omfattar. De nya reglerna innebär att medlemmen efter utbildningstidens 

slut informeras om att denne måste meddela sin avdelning 

om han eller hon önskar fortsatt medlemskap. Meddelar inte medlemmen 

att han/hon önskar fortsatt medlemskap så avslutas detta. 

Härigenom riskerar inte medlemmen att i efterhand aviseras medlemsavgifter 

efter avslutat studerandemedlemskap. 


Medlemmar som avslutar arbete för att vidareutbilda sig 

Motionerna D17–D21 behandlar medlemmar som avbryter arbete för 

att vidareutbilda sig. 

I motionerna D17 och D18 föreslås bland annat att kravet på medlemskap 

i a-kassan för studerande medlemmar tas bort. 

Att för denna grupp införa undantag från kravet om medlemskap i 

a-kassan kan i det korta perspektivet framstå som förmånligt genom 

lägre avgift, men kan för den enskilde medlemmen innebära stora 

problem vid arbetslöshet efter utbildningens slut. 

Medlemmar som valt att studera uppfyller villkoren för ersättningsrätt 

ur arbetslöshetsförsäkringen och därmed finns inget skäl 

för delat medlemskap. 

Om endast de som är i akut behov av arbetslöshetsförsäkringen 

skulle vara med och finansiera denna, skulle detta öka kostnaderna 

ytterligare för de medlemmar som löper störst risk att bli arbetslösa.

Ekonomikommittén har föreslagit att undantag från kravet på 

a-kassemedlemskap, för vissa grupper som nu har den möjligheten, 

tas bort. Bakgrunden är bland annat att på detta sätt förenkla våra 

regler om medlemsavgifter, men förslaget har betydelse framför allt 

för medlemmarnas försäkringsskydd i händelse av arbetslöshet eller 

förändring av villkoren i sjukförsäkringen. 

Motionerna D19–D21 behandlar frågan om reducerad avgift eller 

avgiftsbefrielse för medlemmar som valt att studera. 

Avgiften till förbundet för denna grupp är lägsta avgift, för närvarande 

222 kronor per månad. Därutöver tillkommer arbetslöshetsavgiften 

som för närvarande är 75 kronor per månad. I förbundsavgiften 

ingår premier för medlemsförsäkringar, avgift till arbetslöhetskassan, 

avgifter till LO, kostnaden för medlemstidning och avgiften till lokalavdelningens 

verksamhet. 

I motion D21 föreslås att vuxenstuderande ska kunna ansöka om 

avgiftsbefrielse från egenavgift och arbetslöshetsavgift till a-kassan. 

Egenavgiften, eller finansieringsavgiften, för a-kassemedlemskapet 

tas ut som en del av förbundets procentavgift. 

Om förbundsavgiften för vuxenstuderande ändras till att inte 

omfatta finansieringsavgiften till a-kassan, skulle detta innebära att 

förbundets övriga medlemmar tar över kostnaden för dessa medlemmars 

medlemskap i a-kassan och att en ny princip införs som innebär 

att finansieringsavgiften till a-kassan separeras från procentavgiftssystemet. 

Förbundsstyrelsen anser det rimligt att de fasta kostnaderna som 

medlemskapet i såväl förbund som a-kassa medför även fortsättningsvis 

ska täckas av medlemsavgiften. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna D17–D21 avslås. 

Medlemskap i och medlemsavgift till IF Metalls a-kassa 

Arbetslöshetsförsäkringen har under de senaste åren varit föremål 

för ett stort antal förändringar som gjort den både dyrare och sämre. 

När den borgerliga regeringen tillträdde förändrade de finansieringen 

av arbetslöshetsförsäkringen. Införandet av den särskilda 

finansieringsavgiften, sedermera arbetslöshetsavgiften, ökade kostnaden 

för den enskilde med flera hundra kronor per månad. 

För närvarande består avgiften av två delar; en grundavgift där 

finansieringsavgiften till staten ingår och en arbetslöshetsavgift som 

är 33 procent av utbetald ersättning. Enligt 41 a § lag om arbetslöshetsförsäkring 

ska arbetslöhetsavgiften inte betalas av den som är 

arbetslös eller sjuk, dvs. den som får arbetslöshetsersättning eller 

den som får sjukersättning om arbetsgivare saknas. 

I motionerna D22–D24 föreslås att ytterligare grupper ska undantas 

från att betala arbetslöshetsavgiften. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att arbetslöshetsavgiften 

är orättvis och att det finns ett stort antal medlemmar som drabbas 

på olika sätt – inte bara de som nämns i motionerna. Ett exempel är 

att både hel- och deltidsanställda betalar samma avgift. 



Förbundsstyrelsen anser inte att det inom förbundets avgiftssystem 

är möjligt att korrigera för de orättvisor som uppstått till följd av 

beslut som fattats av riksdag och regering. Förbundsstyrelsen avser 

fortsätta opinionsarbetet för att arbetslöshetsavgiften ska tas bort 

och att de medel som staten får in från arbetsmarknadsavgiften ska 

användas till det som var avsikten när den infördes, nämligen att 

bland annat finansiera arbetslöshetsförsäkringen. 


I förbundets stagar § 4 mom. 3 regleras att den som är medlem i 

IF Metall också ska tillhöra IF Metalls arbetslöhetskassa, såvida inte 

hinder föreligger enligt kassans stadgar eller enligt lag. 

I motionerna D25–D27 föreslås att några grupper av medlemmar 

ska undantas från kravet att tillhöra IF Metalls a-kassa, alternativt 

undantas från att betala arbetslöshetsavgiften men kvarstå som 

medlem i a-kassan. Det gäller medlemmar som är anställda inom 

Samhall, medlemmar som inte kan nyttja arbetslöshetsförsäkringen 

och medlemmar som driver egen rörelse som omsätter mer än 300 000 

kronor. 

Förslagsställarna utgår ifrån att det i förväg går att fastställa 

vilka som kommer att få arbetslöshetsersättning eller inte. Detta är 

dock inte möjligt eftersom riksdagen kan ändra reglerna med mycket 

kort framförhållning, den som är anställd i Samhall kan säga upp sig 

själv och den som driver egen rörelse kan välja att sälja sitt företag. 

En försäkring bygger på solidaritet genom att risken att drabbas 

av något, i det här fallet arbetslöshet, fördelas på ett stort kollektiv. 

Det ger individerna i kollektivet en lägre kostnad än om varje person 

skulle teckna sin egen försäkring. Om endast de som är i akut behov 

av arbetslöshetsförsäkringen skulle vara med och finansiera denna, 

skulle detta öka kostnaderna ytterligare för de medlemmar som löper 

störst risk att bli arbetslösa. 


Avgiftsuppbörd för medlemmar som arbetar efter 65 år 

Motion D28 tar upp frågan om arbetsgivaruppbörd för medlemmar 

som arbetar efter 65 års ålder. 

I och med införandet av arbetslöshetsavgiften har vi i vårt uppbördsavtal 

en överenskommelse om avdrag i form av fast krontalsbelopp 

och procentavdrag på lönen. Det fasta krontalet motsvarar 

arbetslöshetsavgiften. 

Medlemmar som arbetar efter 65 års ålder har inte rätt att kvarstå 

som medlemmar i a-kassan. Detta innebär att om arbetsgivaren 

även för dessa tillämpar avdraget för fast krontalsbelopp, så måste 

lokalavdelningarna bevaka detta och genomföra återbetalningar till 

dem på motsvarande belopp. För att undvika återbetalning har avdelningarna 

rekommenderats att i stället avisera dessa medlemmar 

rätt avgift individuellt. 

Förbundsstyrelsen anser att uppbördsavtalet är av stor vikt för 

att effektivt få in medlemsavgift för våra medlemmar med anställ-

ning inom vårt område. Det finns inga invändningar mot att man 

träffar överenskommelse med arbetsgivare om att verkställa avdrag 

av lägsta avgift utan det fasta krontalsbeloppet för medlemmar som 

arbetar efter 65 år, men nuvarande avtal ger inte stöd för att kunna 

kräva detta av en arbetsgivare. 

Färre än 500 medlemmar arbetar efter 65 års ålder. Förbundsstyrelsens 

uppfattning är att för denna grupp medlemmar är det mest 

effektivt att avisera individuellt och på så sätt säkerställa att medlemmen 

från början får uppgift om rätt avgift. Adminstrativt underlättar 

detta för avdelningarna, eftersom frågan om återbetalningar 

för felaktigt genomförda löneavdrag på så vis inte uppstår. 



att bifalla motionerna D6–D10 

att anse motionerna D3 och D16 beaktade 

att avslå motionerna D4, D5, D11–D15 och D17–D28. 

Medlemsavgift och avgiftssystem – motionerna D3–D28 

Motion D3 

Avdelning 18 Örebro län 

Förenkla medlemsavgiftssystemet 

Vårt medlemsavgiftssystem är inte helt lätt att förklara och förstå. 

Undantag och försök att rätta till många av samhällets orättvisor har 

gjort att tolkningen av vad som gäller görs på olika sätt inom förbundet. 

Kongressen borde därför fatta beslut om medlemsavgifter som en helhet. 


att förenkla medlemsavgiftssystemet. 

Motion D4 

Klubben vid Vrena Mekaniska Verkstad avdelning 23 Mellersta Sörmland 

Att hålla budget 

Av vår fackföreningsavgift på 1,7 procent är det tänkt att 0,5 procent 

tillfaller avdelningen och då är det också det som vi har att hålla oss till. 

Om man håller sig till detta ska det inte finnas möjlighet att lägga ned 

en avdelning. 

Endast hälften av avdelningens 0,5 procent bör gå till fasta kostnader 

såsom hyra och löner. Denna mall bör bli riktmärke för att medlemmar 

och förbund ska ha en överblick över hur man hanterar kostnader, 

övertalighet, medlemstapp etc. Även förbundet ska hålla sig till sin del 

av medlemsavgiften. Därmed är det slutdiskuterat om sammanslagningar, 

nedläggningar m.m. 



Som läget är nu får små avdelningar äta av kapitalet och jaga bidrag 

av förbundet, som i sin tur visar sig ha mer pengar än kostnaderna för 

förbundets verksamhet. Fackföreningen kommer att utarma sig själv 

om vi inte stenhårt håller budgeten. För det är trots allt medlemmarnas 

pengar, som vi inte kan äventyra. Då som först visar IF Metall att man 

är ansvarsfull som arbetsgivare och fackförening. 


att tillsammans med avdelningarna verka för att införandet av kostnadsramen 

verkställs 

att utreda en höjd procentandel, till exempel 0,6 procent, till avdelningen 

utan att det totala procenttalet 1,7 procent för medlemsavgiften 

höjs, eftersom avdelningen trots allt är att betrakta som den 

viktigaste kuggen ihop med medlemmarna och där förbundet har att 

verkställa. 

Motion D5 


Sektionsbidrag 

För att få en bra och väl fungerande organisation har avdelningarna 

möjlighet att bilda sektioner. De flesta avdelningarna har efter sammanslagningen 

fått fler kommuner och ökad geografi inom avdelningen. Det 

är också svårt att upprätthålla den fackliga verksamheten på mindre 

orter. 

Vi har i vår avdelning valt att bygga upp den lokala verksamheten via 

sektioner med förtroendevalda och intresset för de fackliga frågorna har 

ökat avsevärt i flera av de elva kommuner som avdelningen omfattar. 

Under IF Metalls första kongressperiod utgick ett bidrag med 50 000 

kronor per sektion som ett ekonomiskt stöd till sektionerna. 


att införa ett administrationsbidrag till sektionerna. 

Motion D6 


Avdragsgill medlemsavgift 

Medlemsavgiften till fack och a-kassa upplevs som hög och anges ofta 

som den huvudsakliga orsaken till att man inte vill bli medlem. Därför 

borde vi på olika sätt hålla liv i frågan om avdrag för medlemsavgiften 

på skatten under kommande fyraårsperiod. Om det är genomförbart är 

det sannolikt ett bra medlemsvärvarargument. 


för 

att medlemsavgiften till fack och a-kassa blir avdragsgill.

Motion D7 


Återinför avdragsrätten för medlemsavgiften 

Regeringen drog efter förra valet in avdragsrätten för våra fackavgifter, 

vilket har inneburit en större kostnad för att vara medlem. Arbetsgivarna 

får fortfarande göra avdrag för sin medlemsavgift till sin arbetsgivarorganisation. 

Vi kräver att avdragsrätten ska återinföras snarast. 


för 

att avdragsrätten för fackförenings- och arbetslöshetsavgiften återinförs 

på deklarationen. 

Motion D8 


Avdragsrätt för a-kasse- och fackföreningsavgift 

Borttagandet av löntagarnas avdragsrätt när det gäller a-kasse- och 

fackföreningsavgift innebar en fördyrning som tillsammans med andra 

kostnadsökningar, exempelvis den införda finansieringsavgiften, bidragit 

till att många har valt att lämna a-kassan och sin fackliga organisation. 

Då arbetsgivarna har kvar sin avdragsrätt är detta en rättvisefråga. 


för 

att avdragsrätt införs i deklarationen för a-kasse- och fackföreningsavgiften. 

Motion D9 


Avdragsrätt för fack- och a-kasseavgift 

Det är orättvist att arbetsgivarna har rätt att göra avdrag för sina medlemsavgifter 

till sina arbetsgivarorganisationer när de som är anslutna 

till en fackförening inte har rätt att göra avdrag för sina avgifter. 


för 

att den fackliga medlemsavgiften och avgiften till a-kassan ska vara 

avdragsgill i deklarationen, alltså likställas med arbetsgivarnas avdragsrätt. 



Motion D10 

Avdelning 49 Nordvästra Skåne 

Avdragsgill a-kasse- och medlemsavgift 

Medlemmarna vill återinföra rätten att kunna göra avdrag för a-kassa 

och fackföreningsavgift i sin deklaration. 


för 

att få a-kasse- och medlemsavgift avdragsgill i deklarationen. 

Motion D11 


Rättvis medlemsavgift 

Moderaternas Sverige har blivit allt kallare med en skattepolitik som 

gynnar höginkomsttagare. Det är vi som har lägre inkomster som får 

betala. Det är en fördelningspolitik som vi aldrig kommer att acceptera. 

Därför ska inte heller vår egen medlemsavgift vara uppbyggd på ett 

liknande sätt, där de som har lägst inkomst får betala större andel än 

de som har höga inkomster. 

Vi vill ha en rättvis och solidarisk medlemsavgift. 


att golv och tak i medlemsavgiften avskaffas och att alla betalar en 

rak procentsats på sin inkomst. 

Motion D12 

Klubben vid Scania avdelning 38 Mellersta Kalmar län 

Medlemsavgift endast på grundlönen 

Medlemsavgiftens procentsats ska beräknas på grundlönen, exklusive 

övertid, ob-tillägg, semestertillägg etc. Det ska inte bestraffas med en 

högre avgift om man jobbar övertid, obekväm tid eller tar ut semester. 

Samma regel ska gälla även på engångsbelopp, till exempel vid retroaktiva 

utbetalningar, som är väldigt vanliga vid sena överenskommelser 

vid löneförhandlingar. 

Medlemsantalet kommer troligtvis att öka och vi blir mer slagkraftiga 

i framtiden om nattarbetaren och tvåskiftsarbetaren kommer tillbaka 

till facket på grund av att avgiften läggs på grundlönen och de inte 

behöver betala maxtaxa varje månad. 


att skapa ett avgiftssystem som innebär att den procentuella medlemsavgiften 

endast grundar sig på medlemmens grundlön och inte 

på de eventuella tillägg som medlemmen har.

Motion D13 


Avgiftens storlek 

I dagsläget anser flertalet av våra medlemmar att avgiften är för hög, 

och det man framför allt reagerar på är att den är procentuell och att 

taket är så högt. En annan sak som stör många medlemmar är att när 

man arbetar övertid eller får ersättning för obekväm arbetstid blir 

avgiften högre. Detta är också en av de stora anledningarna som ickemedlemmar 

uppger till varför de inte vill gå med i IF Metall. 

De flesta tror att vi kommer att få fler medlemmar om avgiften blir 

lägre. I dagsläget är det viktigt att vi står starka och ökar vårt medlemsantal 

för att även fortsättningsvis kunna vara med och påverka 

våra arbetsvillkor positivt. Vi tror att en justering av avgiften skulle ge 

oss möjlighet att värva fler medlemmar och bli en starkare motpart till 

arbetsgivarna. 


att medlemsavgiften inte är procentuell utan i stället blir en fast 

summa som baseras på en avgiftstrappa 

att medlemsavgiften bara ska grunda sig på grundlön, inte på övertid, 

ob-ersättning eller liknande tillägg. 

Motion D14 


Kampanj för att öka medlemsantalet 

Det är svårt att få nya medlemmar till klubbarna. För att vi inte ska bli 

svagare i vår roll mot våra arbetsgivare och Svenskt Näringsliv krävs 

det att vi ökar på vårt medlemsantal. 

Vi föreslår att förbundet gör en kampanj i syfte att öka medlemsantalet 

genom att erbjuda nya medlemmar tre månaders gratis medlemskap. 


att genomföra en kampanj för att öka antalet medlemmar med erbjudande 

om att de tre första månaderna blir avgiftsfria vid nytt 

inträde i IF Metall. 

Motion D15 


Avgiftssänkning för nya medlemmar 

I dagens Sverige kommer man in på arbetsplatserna allt senare i livet 

och oftast med en dålig ekonomi. Där korta visstidsanställningar är det 

enda som erbjuds känns det väldigt otryggt för den enskilde hur den ska 

klara sin ekonomi. Med tanke på att så många redan i dag avstår från 



att gå med i facket anser vi att man måste underlätta rekryteringen av 

nya medlemmar. 


att utreda och verka för att nya medlemmar får en reducering av 

avgiften under första medlemsåret. 

Motion D16 


Studerandemedlemmar 

Enligt IF Metalls stadgar § 4 mom. 4 kan de som genomgår en utbildning, 

som kan leda till arbete inom våra avtalsområden, bli studerandemedlem. 

Studerandemedlems rättigheter och skyldigheter fastställs av 

förbundsstyrelsen. 

Normalt använder vi denna möjlighet som ett sätt att värva medlemmar 

redan när vi träffar ungdomarna i gymnasiet i samband med 

facklig information. För dessa heltidsstuderande ungdomar finns inte 

möjlighet eller behov av medlemskap i a-kassan. De är enbart med i 

förbundet och är avgiftsbefriade, enligt nuvarande regler, så länge studierna 

pågår eller fram till 20-årsdagen. 

Det är en bra ordning att försöka behålla kontakten med eleverna 

under skolperioden och fram till deras första anställning. Under förutsättning 

att de får jobb inom våra avtalsområden vill vi att de blir 

fullvärdiga betalande medlemmar. 

Förbundsstyrelsen har under hösten kommit med anvisningar om 

att avisera de studerandemedlemmar vars arbetsgivare vi inte känner 

till, med högsta avgift. Detta kommer naturligtvis att leda till att ungdomarna 

tycker att vi är en konstig, stelbent och byråkratisk organisation. 

Vi kommer att få svårt att rekrytera dessa ungdomar som medlemmar 

såväl nu som i framtiden. Dessutom kan det tyckas märkligt 

att vi kan organisera medlemmar utan koppling till våra områden och 

som därför inte kommer att beviljas inträde i a-kassan. 


att förändra reglerna för studerandemedlemmar så de blir praktiskt 

tillämpbara samt bidrar till att sprida en positiv bild av IF Metall 

att studerandemedlemmar efter det att studierna avslutats erbjuds 

fullvärdigt medlemskap i IF Metall och att de studerandemedlemmar 

som inte svarar avskrivs från förbundet. 

Motion D17 


Avgift för studerandemedlemmar 

Många av våra medlemmar har börjat studera på heltid och har därför 

ingen övrig inkomst än studiebidrag och/eller studielån. Att behöva be-

tala full medlemsavgift till facket är inte rätt. Med nuvarande regering 

är det dessutom väldigt dyrt att vara medlem i IF Metalls a-kassa och 

som heltidsstuderande under en längre period förlorar man möjligheten 

att kunna utnyttja försäkringen. Som det är i dag tappar vi i princip 

alla medlemmar som påbörjar längre studier. 


att kravet på medlemskap i IF Metalls a-kassa för studerandemedlemmar 

tas bort 

att det instiftas en ny studerandemedlemsavgift som ska vara en 

symbolisk summa och gälla medlemmar som heltidsstuderar, vid 

återgång till arbete ska ordinarie avgift betalas. 

Motion D18 

Avdelning 3 Norra Västerbotten, klubben vid Hammarstrands Elektronik avdelning 5 Höga Kusten 

Studerandemedlemsavgift 

Personer som vuxenstuderar och har inkomst från till exempel CSN 

lämnar oftast vårt förbund på grund av att avgiften till a-kassan är hög. 

Förbundet bör värna de studerande bättre genom att ge dessa möjlighet 

att söka utträde ur a-kassan med omedelbar verkan och erbjuda en 

lägre medlemsavgift som täcker försäkringskostnaderna för medlemsoch 

olycksfallsförsäkringen. 

Studerande medlemmar har inget behov av förhandlarhjälp, men 

möjligtvis försäkringshjälp, därför bör avgiften kunna vara låg. 

Om medlemmen efter avslutade studier fortsätter vara verksam 

inom vårt kollektivavtalsområde, ska medlemmen omedelbart bli fullvärdig 

medlem i a-kassan. 


att bevilja vuxenstuderande utträde ur a-kassan om så önskas 

att införa en vuxenstuderandeavgift på 100 kronor per månad. 

Motion D19 


Avgift för studerande 

Medlemmar som väljer att studera är en grupp som ofta lämnar förbundet. 

Orsaken är främst att regeringen höjt avgiften till a-kassan. Denna 

höjning tillsammans med vår medlemsavgift bidrar till att en medlem 

som påbörjar studier efter att ha förvärvsarbetat, oftast inte har råd att 

stanna kvar som medlem även om den vill. Det blir alltså en ekonomisk 

fråga som avgör om medlemmen söker utträde. 

Vi är ett förbund som anser att utbildning är ett prioriterat område 

för förbundets medlemmar och att utbildning gör det möjligt att säkra 

jobben i mycket större utsträckning. Då måste vi som fackförbund visa 

detta i handling. 



Avgiften till a-kassan kan vi inte påverka utan endast avgiften till 

förbundet. 

Vi föreslår därför att den som fått beslut från CSN om studiemedel 

och som varit facklig medlem i tolv månader ska befrias från att betala 

medlemsavgift. 


att i stadgarna § 11 mom. 11 om avgiftsbefrielse vid militärtjänstgöring, 

tillföra en text om avgiftsbefrielse vid studier med studielån 

för den som uppfyller medlemsvillkoret om tolv månader. 

Motion D20 


Sänkt avgift för studerandemedlemmar 

På grund av den förhöjda avgiften till a-kassan har många studerande 

inte råd att betala sin medlemsavgift. Även om de studerar så är de 

ofta inne och arbetar både kvällar, helger och under sommaren. Skulle 

då något hända som gör att de behöver vår hjälp så finns vi inte där för 

dem. På så sätt så förlorar de sin trygghet och vi förlorar medlemmar. 


att sänka avgiften för studerandemedlemmar. 

Motion D21 

Avdelning 28 Västra Skaraborg, 34 Sjuhärad 

Reducerad avgift för studerande 

Den borgerliga regeringen har infört en arbetslöshetsavgift, vilket 

innebär en ökad utgift för våra medlemmar. För dem som vill/tvingas 

utveckla sig och börjar studera har detta inneburit att de måste betala 

både avgift till facket och arbetslöshetsavgift. Då känner många studerande 

att de inte har någon ekonomisk möjlighet att vara kvar som 

medlem. 


att studerande ska kunna ansöka om avgiftsbefrielse från kravet att 

betala egenavgift och medlemsavgift till a-kassan 

att studerande som ansökt om avgiftsbefrielse endast ska betala en 

avgift till förbundet, för närvarande 127 kronor per månad. 

Motion D22 


Avgiftsbefrielse för ungdomar under 25 år som inte uppfyller 

a-kassans villkor 

Många ungdomar kommer in på arbetsplatserna via sommarjobb eller 

visstidsanställning och vi måste kunna göra medlemskapet attraktivt

även för dem som inte vet vad de ska göra efter att anställningen upphört. 

Eftersom de inte har kvalificerat sig för a-kassa borde vi som förbund 

kunna avstå från att ta ut medlemsavgift för dessa medlemmar, som 

inte har någon ersättning över huvud taget. Detta är en investering för 

framtiden om vi vill kunna rekrytera unga människor till vårt förbund. 


att arbeta aktivt för att göra medlemskapet attraktivt för ungdomar 

när de kommer till arbetsplatserna genom att erbjuda avgiftsbefrielse 

om de blir arbetslösa innan 25 års ålder förutsatt att de inte 

uppfyller a-kassans villkor. 

Motion D23 


Medlemsavgift för arbetslösa utan ersättning 

Det är inte rimligt att man ska betala en högre medlemsavgift om man 

helt saknar inkomst. 


för 

att medlemsavgiften för arbetslösa medlemmar som inte upparbetat 

rätt till a-kasseersättning ska vara densamma som för medlemmar 

som har a-kasseersättning. 

Motion D24 


Samma avgift för alla arbetslösa 

Förbundets avgiftssystem är i grund och botten bra, med procentavgift, 

golv och tak. Däremot har det blivit svårt, tungt och arbetsintensivt i 

hanteringen. 

Ett av problemen, som också skapar stor orättvisa, är att arbetslösa 

har olika avgift. Detta har gjort avgiftssystemet svårt att förstå och har 

blivit ett hinder i rekryteringen av unga medlemmar. Det är orimligt att 

den helt arbetslöse utan ersättning från a-kassan ska betala avgift dit, 

medan den som får ersättning slipper. I ett fackförbund byggt på arbetarrörelsens 

grundvärderingar med solidaritet som en viktig ledstjärna 

borde vi själva kunna lösa det problemet. 


att medlemsavgiften inklusive a-kasseavgift ska vara lika för alla 

helt arbetslösa medlemmar. 



Motion D25 

Avdelning 29 Norra Älvsborg 

Befrielse från egenavgiften till a-kassan för Samhallanställda 

Då anvisade arbetstagare vid Samhall enligt kollektivavtal och lagen 

om anställningsskydd inte kan sägas upp på grund av arbetsbrist, upplevs 

egenavgiften till a-kassan som en onödig utgift för våra medlemmar 

på Samhall. Många vill lämna a-kassan och när vi förklarar att det inte 

går att lämna a-kassan och enbart vara kvar i förbundet söker många 

utträde ur både förbundet och a-kassan. 


att befria arbetstagare vid Samhall från egenavgiften i a-kassan. 

Motion D26 

Avdelning 33 Vätterbygden 

Medlemskap för medlemmar med eget företag 

Då flera av våra medlemmar har företag vid sidan av anställningen, 

kan de inte utnyttja a-kassan vid eventuell arbetslöshet. Men de vill 

gärna vara med i facket av solidaritet och trygghetsskäl, som exempelvis 

medlemsförsäkringar. 


för 

att de som inte kan utnyttja a-kassan vid arbetslöshet ska ha möjlighet 

att vara medlemmar i IF Metall utan att betala avgiften till 

a-kassan. 

Motion D27 

Klubben vid Nexans IKO Sweden AB avdelning 34 Sjuhärad 

Befrielse från medlemskap i a-kassan 

Ett antal av våra kamrater väljer i dag att stå utanför facket eftersom 

de på grund av egen näringsverksamhet inte kan komma i åtnjutande 

av a-kassa vid en eventuell uppsägning från arbetsplatsen. Vi tror att 

om dessa kunde befrias från a-kasseavgiften skulle vi kunna få dem som 

medlemmar i förbundet. 


att det ska vara möjligt att välja att vara medlem enbart i förbundet 

om man har en redovisad omsättning överstigande 300 000 kronor i 

den egna näringsverksamheten.

Motion D28 


Uppbörd av fackföreningsavgiften för medlemmar som arbetar efter 65 år 

I Teknikavtalet IF Metall finns överenskommelse angående företagens 

medverkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter. Det står bland annat 

att arbetsgivaren ska medverka till uppbörden av arbetarens ordinarie 

fackföreningsavgift. 

Ingenstans står det att medlemmar som fyllt 65 år ska betala in 

sin fackföreningsavgift själva. Men det är precis det de får göra. Vissa 

avdelningar ringer till arbetsgivarna och meddelar att de inte ska dra 

medlemsavgifter för de personer som jobbar kvar efter att de fyllt 65 år 

och att medlemmen själv ska betala in via postavi. Deras system klarar 

inte av att hantera detta. 

Det är konstigt att det fungerar olika mellan avdelningarna. Ska vi 

inte se till medlemmens bästa och lösa detta? Vi tycker att uppbörden 

av fackföreningsavgiften är en medlemsservice som ska gälla alla medlemmar, 

även de som fyllt 65 år. 


att förbundets medlemsservice avseende avgiftsuppbörd ska fungera 

likadant för alla medlemmar oberoende vilken avdelning man tillhör, 

även för de medlemmar som fyllt 65 år och väljer att jobba vidare 

att arbetsgivaruppbörd av fackföreningsavgiften ska gälla för medlemmar, 

oavsett ålder, som lämnat skriftlig fullmakt till arbetsgivaren. 



Jenny Ilke Hjelm, 38 Mellersta Kalmar län 

Mikael Leek, 7 Hälsingland 

Eli Abadji, 28 Västra Skaraborg 




Sait Mohammad Mbai, 15 Stockholm 

Karl Johansson, 11 Västra Dalarna 


Mikael Sällström, 36 Göteborg 

Argjent Avollaj, 30 Bohuslän-Dal 


Rune Högnäs, förbundskontoret 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D3–D28. 



Mikael Sällströms förslag om bifall till förbundsstyrelsens utlåtande 

över motion D11. 

Mikael Leeks förslag om bifall till motion D11. 

Joakim Rylins förslag om bifall till motion D12. 

Tomas Karlssons förslag om bifall till motion D15. 

Karl Johanssons förslag om bifall till motion D19. 

Argjent Avollajs och Jenny Ilke Hjelms förslag om bifall till motion D20. 

Eli Abadjis, Florim Gashis och Morteza Rajabions förslag om bifall till 

motion D21. 

Monica Enarssons förslag om bifall till motion D24. 

Sait Mohammad Mbais förslag om bifall till motion D25. 

Ulf Anderssons och Rune Högnäs förslag om bifall till förbundsstyrelsens 

utlåtande över motionerna D3–D28. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D3–D28 i 


att bifalla förbundssstyrelsen utlåtande över motionerna D11, D12, 

D15, D19, D20 och D24 


D21 


D25. 


Votering avseende motion D21 begärdes av Eli Abadji, 28 Västra Skaraborg. 

Votering avseende motion D25 begärdes av kongressordföranden. 

Ekonomikommitténs rapport 

1. Inledning 

1.1 Ekonomikommitténs uppdrag 

I september 2009 fattade förbundsstyrelsen beslut om att tillsätta en 

ekonomikommitté inför 2011 års kongress. Det uppdrag som gavs var 

att behandla vissa frågor av stor ekonomisk betydelse för förbundet. 

1.2 Ekonomikommitténs sammansättning 

Följande personer har ingått i ekonomikommittén:

Ulf Andersson, ordförande, Rune Högnäs, Åke Ljunggren och Monika 

Theodorsson, samtliga förbundskontoret, Lennart Alverå, 36 Göteborg, 

Lis Erixon, 38 Mellersta Kalmar län, Eva Larsson, 27 Östra Skaraborg, 

Christina Lundin, 49 Nordvästra Skåne, Sven Olander, 23 Mellersta 

Sörmland, Per Svensson, 15 Stockholm, Maria Swanborg, 24 Norra 

Östergötland, Lennart Thörnlund, 2 Norrbotten, och Johnny Viktorsson, 

18 Örebro län. Adjungerade har varit Helena Eriksson och Per Öhman, 

båda förbundskontoret. 

Ekonomikommittén har haft åtta sammanträden, varav en videokonferens. 

2. Ekonomisk tillbakablick 

2.1 Den centrala verksamheten 

Resultatutveckling 

De senaste åren har varit en dramatisk period för förbundet. År 2007 

gjorde den borgerliga regeringen stora förändringar i ersättningsnivåer 

och avgiftsuttag i arbetslöshetskassan. Hösten 2008 inträffade den 

största globala finanskrisen sedan 1930-talet. Krisen hade mycket stora 

effekter på världsekonomin och särskilt på tillverkningsindustrin. Cirka 

55 000 medlemmar inom IF Metall förlorade sina arbeten till följd av 

krisen. Dessa händelser har påverkat förbundets ekonomi. 

Under perioden 2007–2009 har förbundet haft underskott i den 

fackliga verksamheten. Den finansiella verksamheten har sammantaget 

under perioden gett ett överskott, även om variationerna mellan åren 

varit stora. Nettoresultatet, dvs. resultat efter skatt och bokslutsdispositioner, 

har för treårsperioden uppgått till ett sammanlagt överskott på 

knappt 500 miljoner kronor (mnkr). I tabell 1 visas en sammanställning 

över resultatet under åren 2007–2009. 

Tabell 1: Resultaträkning (enligt årsredovisningar) 

Mnkr 2007 2008 2009 

Fackliga verksamhetens intäkter 989 976 955 

Fackliga verksamhetens kostnader -533 -596 -602 

A-kasseavgift -353 -303 -293 

LO-avgift -52 -53 -50 

Medlemsförsäkringar -99 -85 -92 

Fackliga verksamhetens resultat -48 -72 -29 

Fastigheter och finansiell förvaltning 417 -238 709 

Bokslutsdispositioner -109 209 -142 

Skatt -100 -4 -109 

Årets resultat 160 -105 429 

Avgiftsinkomster 

Förbundets, liksom tidigare Metalls och Industrifackets, avgiftsinkomster 

har under perioden 2000 till och med 2007 legat på en i stort sett oförändrad 

nominell nivå. Visserligen skedde en intäktsminskning 2006 när 



IF Metall bildades. Det berodde dock på en avgiftssänkning för före detta 

Industrifackets medlemmar. I övrigt har minskat antal medlemmar och 

löneökningar tagit ut varandra, vilket har inneburit att de totala medlemsintäkterna 

har varit ungefär oförändrade. Detta gäller dock inte 

från och med 2008. 

År 2007 införde den borgerliga regeringen en differentierad egenavgift, 

numera kallad arbetslöshetsavgift, till arbetslöshetskassan. Den 

innebär att medlemmar i a-kassor med hög arbetslöshet ska betala en 

högre avgift än medlemmar i a-kassor med låg arbetslöshet. Beslutet 

innebär också att avgiften varierar med svängningar i utbetalningar 

av arbetslöshetsersättningen. För IF Metalls a-kassa innebar detta att 

medlemsavgiften från och med 2007 höjdes med 246 kronor per månad. 

Under 2008 sänktes avgiften till som lägst 125 kronor per månad för att 

2009 återigen höjas; först till 140 kronor och från och med maj 2009 till 

300 kronor per månad. Arbetslöshetsavgiften för 2011 uppgår till 

75 kronor. 

Kombinationen av att villkoren för utbetalning av arbetslöshetsersättning 

försämrades och att avgiften till a-kassan höjdes har gjort att 

många medlemmar valt att lämna förbundet. Framför allt skedde detta 

2007, då förbundets medlemsantal minskade med drygt 20 000 personer. 

Medlemsutvecklingen har även varit negativ för 2008 och 2009. 

Prognosen för 2010 är ett minskat medlemsantal på cirka 4 procent. Se 

medlemsutvecklingen i tabell 2. 

Tabell 2: Medlemsutveckling 

2002 2003 2004 2005 

Aktiva 367 669 359 180 353 350 340 454 

Pensionärer 112 099 106 233 102 294 99 073 

Totalt 479 768 465 413 455 644 439 527 

Förändring -3,0 % -2,1 % -3,5 % 

2006 2007 2008 2009 

Aktiva 336 278 315 900 304 504 286 487 

Pensionärer 95 624 92 039 86 500 83 413 

Totalt 431 902 407 939 391 004 369 900 

Förändring -1,7 % -5,5 % -4,2 % -5,4 % 

(2002–2005 avser Metall och Industrifacket) 

När finanskrisen inträffade hösten 2008 hade förbundet knappt 275 000 

medlemmar i arbete. I februari 2010 var motsvarande siffra 220 000. 

Under den perioden hade 55 000 medlemmar förlorat sina arbeten. Per 

november 2010 har en viss återhämtning skett och nu har IF Metall 

cirka 228 000 medlemmar i arbete. Denna dramatiska minskning av 

antalet medlemmar i arbete har fått stora effekter på förbundets medlemsintäkter 

eftersom en arbetslös medlem betalar den lägsta avgiften 

i förbundets avgiftssystem, som för 2009 var 207 kronor per månad,

jämfört med en arbetande medlem som i genomsnitt betalar drygt 400 

kronor per månad. 

Sammantaget har det för förbundet totalt inneburit att medlemsintäkterna 

hittills har minskat med cirka 100 mnkr per år. Den centrala 

andelen uppgår till ungefär 70 mnkr och för lokalavdelningarna är motsvarande 

belopp 30 mnkr. 

Tabell 3: Medlemmar i arbete 

2007 2008 2009 2010 (nov) 

Arbetande medlemmar 278 635 267 463 222 339 228 473 

, 

Medlemsförsäkringar 

Förbundets 

centrala 

verksamhet 

Vart går pengarna inom IF Metall 2011 

Avgift till förbund och 

a-kassa 

75 mnkr 

295 mnkr 

1 530 mnkr 

1 135 mnkr 395 mnkr 

(förbunds(avdelningsavgift + 

arbetslöshetsavgift)avgift) 

135 mnkr 

45 mnkr 

585 mnkr 

s:a 535 mnkr 

Avdelningar 

Verksamhetsanslag (65) 

Studieanslag (35) 

Pensionskostnader (35) 

LO 

A-kassan 

10 mnkr 

5 mnkr 

Anslag till avdelningar 

Nivån på anslagen till avdelningarna beslutades vid bildandet av 

IF Metall till 118 mnkr. I beloppet ingick under 2006–2008 ett tillfälligt 

stöd för bildande av sektioner med 3 mnkr. Anslagssystemet var konstruerat 

så att 40 procent utgjordes av ett fast belopp kopplat till antal 

arbetsplatser med medlemmar och kollektivavtal per avdelning, det 

så kallade rörliga anslaget, 30 procent utgjordes av ett fast anslag per 

avdelning och 30 procent av ett anslag till studieverksamheten. 

De senaste åren har ett högre belopp utbetalats till lokalavdelningarna. 

För 2008 utbetalades 130 mnkr och för 2009 utbetalades 137 mnkr. 

Anledningen till detta var att förbundets studieverksamhet, framför 

allt under 2009, var mer omfattande än planerat. Förbundsstyrelsen 

har ansett att detta är en strategiskt viktig verksamhet för förbundet 

och har därför valt att godkänna den högre nivån på utbetalningarna 

av studieanslagen. I juni 2009 fattade dock förbundsstyrelsen beslut om 

att ändra reglerna för utbetalning av anslagen eftersom kostnaderna på 

helår skulle komma att bli alltför höga. 



I fördelningen av medlemsintäkterna går cirka 70 procent till förbundet 

centralt och cirka 30 procent till lokalavdelningarna. I förbundets 

centrala verksamhet ingår verksamheter fastställda av kongressen där 

förbundsstyrelsen inte har beslutanderätt, nämligen medlemskapet i 

a-kassan och LO samt förbundets medlemsförsäkringar. Den centrala 

verksamheten utgör därmed cirka 35 procent av den verksamhet som är 

påverkbar. 

Tabell 4: Fördelning verksamhet 

Fördelning verksamhet, exkl. medlemsavgift a-kassan, medlemsförsäkringar och 

LO-avgift 

Lokal påverkbar verksamhet 560 mnkr (64 %) 

Central påverkbar verksamhet 315 mnkr (36 %) 

Summa 875 mnkr 

Till följd av den kraftiga minskningen av medlemsintäkterna har förbundet 

centralt tvingats minska sina kostnader för att verksamhetsekonomin 

ska vara i balans. För att besparingarna skulle fördelas ut i 

proportion till verksamhetskostnaderna i hela förbundet beslutade förbundsstyrelsen 

att minska avdelningsanslagen med 15 mnkr inför 2010. 

Minskningen av anslagen skedde genom en minskning av de rörliga 

och fasta komponenterna i anslagen. Studieanslaget behölls oförändrat 

på 34,5 mnkr. 

Vid sidan av anslagssystemet betalar förbundet centralt kostnaderna 

för lokalfunktionärernas pensioner. Även detta är en form av anslag till 

avdelningarna. Förbundets kostnader för lokalfunktionärernas pensioner, 

schablonberäknade, uppgår till cirka 50 mnkr. 

Pensionskostnader 

En viktig förklaring till underskotten i den fackliga verksamheten har 

varit de höga kostnaderna för pensioner. Pensionskostnaderna varierar 

dessutom kraftigt mellan åren. Dessa variationer beror i sin tur på att 

pensionskostnadernas nivå i hög grad följer utfallet i förbundets pensionsförvaltares 

kapitalförvaltning. En orsak till de höga pensionskostnaderna 

de senaste åren är också att det skett extra inbetalningar till 

en buffert på cirka 100 mnkr. 

De höga kostnaderna för pensionerna har sin grund i ett förmånsbestämt 

system där arbetsgivaren står hela risken för upp- och nedgångar 

av tillgångarna och skulderna i pensionsstiftelsen. Arbetstagaren är 

garanterad en viss nivå av den slutliga lönen. Nu är pensionsreglementet 

ändrat och nyanställda funktionärer från och med 2009 får en årlig 

procentuell avsättning till pensionen. Det kommer på sikt att innebära 

mer förutsägbara och även lägre pensionskostnader för förbundet. 

Övriga verksamhetskostnader 

Som nämnts ovan har besparingar skett i den centrala verksamheten 

till följd av minskade intäkter. 

Våren 2009 beslutade förbundsstyrelsen att minska de budgeterade 

kostnaderna med cirka 15 mnkr. Inför 2010 beslutade förbundsstyrel-

sen att minska kostnaderna i den centrala verksamheten med ytterligare 

cirka 35 mnkr. Förutom sänkningen av avdelningsanslagen har 

kostnadsbesparingar skett genom en minskning av antalet anställda 

på förbundskontoret med cirka 25 personer, en minskning av förbundskontorets 

lokalytor med nästan 40 procent samt i övrigt en generell 

översyn av den verksamhet som bedrivs. Sammantaget ger detta en 

årlig minskad kostnad på 60–70 mnkr. 

Medlemsavgift till IF Metalls a-kassa 

Medlemsavgiften till a-kassan har varierat de senaste åren. År 2007 var 

förbundets kostnad för a-kassan 93 kronor per medlem och månad. För 

2008 sänktes medlemsavgiften till 84 kronor för att inför 2009 höjas till 

90 kronor per medlem och månad. För 2010 var medlemsavgiften oförändrad, 

men inför 2011 har beslutats att höja medlemsavgiften till 95 

kronor per medlem och månad. Sammantaget har medlemsavgiften till 

a-kassan minskat till följd av färre antal medlemmar. Härutöver betalar 

den enskilde medlemmen en arbetslöshetsavgift till a-kassan. 

Avgift till LO 

Efter att ha varit oförändrad i många år höjdes LO-avgiften 2009 från 

13,80 kronor per månad och aktiv medlem till 14 kronor. Från och med 

2010 justeras LO-avgiften med genomsnittet av den förändring av medlemsavgiften 

som skett för samtliga förbund inom LO. För 2010 innebar 

detta en ökning av LO-avgiften till 14,77 kronor per aktiv medlem och 

månad. Totalt sett har LO-avgiften minskat för förbundet beroende på 

minskat antal medlemmar. 

Justerat resultat 

Enligt beslut på 2008 års kongress om en facklig verksamhetsekonomi i 

balans ska verksamhetens resultat tolkas efter ett antal justeringar. 

För det första ska pensionskostnaderna beräknas till en ”normal” 

kostnad. Det innebär att variationer i kostnaden för pensioner som 

beror på finansiella upp- och nedgångar inte ska medräknas. Det schablonbelopp 

som används för att beräkna resultatet är baserat på ett 

antagande om en över tiden normal avkastning i pensionsförvaltarens 

kapitalförvaltning. För 2007 var beloppet 60 mnkr, för 2008 var det 

70 mnkr och för 2009 höjdes beloppet till 85 mnkr. 

För det andra ska kostnader för kongressen årligen belasta verksamhetsresultatet 

med en tredjedel av vad kongresskostnaderna uppgår till. 

För det tredje ska kostnader för valrörelser fördelas på motsvarande 

sätt, men över en fyraårsperiod. De två sista posterna är enbart en fördelning 

av kostnaderna över tiden och påverkar inte resultatet över en 

längre period. 

Av tabell 5 framgår att den fackliga verksamhetens resultat under 

perioden som helhet har varit nära balans. 



Tabell 5: Justerat verksamhetsresultat 

Mnkr 2007 2008 2009 

Fackliga verksamhetens intäkter 941 923 892 

Fackliga verksamhetens kostnader -446 -459 -463 

A-kasseavgift -353 -303 -293 

LO-avgift -52 -53 -50 

Medlemsförsäkringar -99 -85 -92 

Fackliga verksamhetens resultat -9 23 -6 

Finansiell verksamhet 

Det finansiella resultatet har varierat de senaste åren. Finanskrisen 

som världen drabbades av hösten 2008 har självfallet haft stor påverkan 

på de finansiella marknaderna, vilket också avspeglat sig på förbundets 

kapitalförvaltning. 

Avkastningen i förbundets kapitalförvaltning för 2007 slutade på 

3,3 procent. År 2008 föll kapitalmarknaderna kraftigt. Stockholmsbörsen 

visade vid årets slut en nedgång på knappt 40 procent. De internationella 

marknaderna uppvisade en liknande utveckling. Eftersom 

ränteplaceringarna uppvisade ett positivt resultat på drygt 10 procent 

stannade den negativa avkastningen i förbundets kapitalförvaltning på 

minus 13,3 procent för 2008. 

År 2009 återhämtade sig kapitalmarknaderna efter den stora nedgången 

föregående år. Stockholmsbörsen hade vid årets slut gått upp 

med drygt 50 procent. Andra börser följde ungefär samma utveckling. 

Således var det en skillnad i avkastning på cirka 90 procentenheter 

mellan 2008 och 2009. Förbundets portfölj uppvisade för helåret 2009 en 

positiv avkastning på 14,5 procent. 

Förbundets tillgångar per hösten 2010 fördelar sig med cirka 50 procent 

på ränteplaceringar, 35 procent på aktier och 15 procent på fastigheter. 

Av ränteplaceringarna finns dock inslag, i form av aktieindexobligationer, 

som är exponerade mot aktiemarknaden men har en begränsad 

nedsida. 

Tabell 6 visar utvecklingen av förbundets egna kapital under åren 

2007–2009. I det egna kapitalet ingår 72 procent av de obeskattade 

reserverna. 

Tabell 6: Eget kapital, förbundet centralt 

2007 2008 2009 

Mnkr 6 436 6 187 6 717 

2.2 Lokalavdelningarnas verksamhet 

Verksamhetens resultat 

Sammantaget för perioden 2007–2009 har den lokala fackliga verksamheten 

gjort ett överskott på 120 mnkr. Lokalavdelningarna har, precis 

som förbundet centralt, påverkats av den finansiella krisen. Verksamhetsåren 

2007 och 2008 har givit överskott i den fackliga verksamheten 

medan 2009 slutade i ett nollresultat.

Medlemsintäkterna under 2009 har varit lägre till följd av att antalet 

arbetslösa medlemmar ökat kraftigt. Bidrag från förbundet centralt har 

ökat 2008 och 2009. Orsaken till detta är att studieverksamheten ökade 

kraftigt, framför allt 2009. För 2010 är prognosen att medlemsintäkterna 

kommer att uppgå till drygt 400 mnkr. Anslagen från förbundet har 

under 2010 minskat med 15 mnkr. 

De ökade verksamhetskostnaderna 2008 och 2009 är främst en följd 

av ökad omfattning på studieverksamheten. Studiekostnaderna uppgick 

2009 till 103 mnkr, en ökning med 30 mnkr jämfört med 2008 och 

en ökning jämfört med 2007 med 47 mnkr. I övrigt har personalkostnaderna 

ökat med 22 mnkr, från 223 mnkr till 245 mnkr, och kostnader 

för kommittéer har ökat med 13 mnkr, från 24 mnkr till 37 mnkr, mellan 

2007 och 2009. Förutom detta har lokalavdelningarnas verksamhetskostnader 

legat på en i stort sett oförändrad nivå för perioden. 

Det finansiella resultatet har för perioden 2007–2009 givit överskott. 

Inklusive bokslutsdispositioner och skatt har det totala resultatet uppgått 

till 42 mnkr. Det har varit stora variationer mellan åren. Det har 

sin förklaring i att finanskrisen under 2008 påverkade börserna negativt. 

Under 2009 skedde en återhämtning. 

Tabell 7: Lokalavdelningarnas resultat 

Verksamhet, tkr 2007 2008 2009 

Medlemsavgifter 428 380 433 970 417 530 

Bidrag förbundet 127 023 139 805 147 928 

Övriga bidrag 22 555 24 664 21 099 

Summa intäkter 577 958 598 438 586 557 

Verksamhetskostnader -497 627 -558 448 -587 065 

Fackliga verksamhetens resultat 80 331 39 990 -508 

Finans, bokslutsdispositioner och skatt 14 474 -28 661 55 758 

Resultat 94 805 11 329 55 250 

Nyckeltal per aktiv medlem, kr 2007 2008 2009 

Medlemsavgifter 1 314 1 399 1 413 

Verksamhetskostnader 1 526 1 800 1 987 

Fackliga verksamhetens resultat 246 129 -2 

Eget kapital 

I och med de positiva resultaten, totalt 161 mnkr, under perioden 

2007–2009 har lokalavdelningarnas eget kapital förstärkts. Totalt 

uppgick det bokförda egna kapitalet per 2009-12-31 till 1 172 mnkr. Det 

är stora skillnader mellan avdelningarna. Fem avdelningar har ett eget 

kapital överstigande 40 mnkr och två avdelningar har ett eget kapital 

understigande 10 mnkr. Det genomsnittliga egna kapitalet uppgår till 

22,5 mnkr. 



Tabell 8: Avdelningarnas eget kapital 

Eget kapital 2007 2008 2009 

Eget kapital (tkr) 1 103 957 1 133 293 1 172 545 

Eget kapital per aktiv medlem (kr) 3 385 3 653 3 968 

2.3 Konsekvenser av krisen 

Hur stärka medlemsnyttan med minskade intäkter? 

Industrijobben i Sverige har minskat under 2000-talet. Som en direkt 

följd av detta har antalet medlemmar inom IF Metall sjunkit. Denna 

strukturella minskning har uppgått till ungefär 2–3 procent årligen. 

Under krisen 2008–2009 förlorade cirka 55 000 medlemmar sitt arbete. 

Detta i kombination med den strukturella minskningen gör att underlaget 

för finansieringen av den fackliga verksamheten har minskat. 

En arbetande medlem betalar cirka 5 000 kronor per år medan en 

arbetslös medlem betalar cirka hälften av detta. Om man enbart ser till 

konsekvenserna på intäkterna för förbundet när en medlem går från 

arbete till arbetslöshet så innebär det att 50 000 färre medlemmar i 

arbete minskar intäkterna med cirka 125 mnkr per år. 

Förbundet måste hela tiden utveckla och förbättra den fackliga verksamheten. 

För våra medlemmar är det lokala fackliga arbetet det viktigaste. 

Hur kan vi på bästa sätt behålla och helst förbättra kvaliteten 

på den fackliga verksamheten samtidigt som våra intäkter kraftigt har 

minskat? 

Förbundet vill ha en stark lokal organisation med avdelningsexpeditioner 

på så många orter som möjligt. Till följd av att många medlemmar 

blivit utan arbete försämras förutsättningarna för detta. Men när 

medlemstalen sjunker minskar möjligheten att bedriva en högkvalitativ 

verksamhet på orter där medlemstalen minskat alltför mycket. När förbundet 

bildades 2006 fanns det fem avdelningar med fler än 10 000 medlemmar 

och fem avdelningar med färre än 4 500 aktiva medlemmar. 

Hösten 2010 finns det en avdelning med fler än 10 000 medlemmar och 

21 avdelningar med färre än 4 500 medlemmar. 

Förbundsstyrelsen beslutade i juni 2010 att tillsätta en organisationsutredning. 

Resultaten av utredningen kommer att presenteras 

under våren 2011. Ekonomikommittén anser att en översyn bör göras 

av avdelningsstrukturen i syfte att upprätthålla en hög kvalitet i det 

fackliga arbetet och att antalet lokalavdelningar bör minskas. 

Ekonomikommittén anser också att förbundet måste se över hur den 

administrativa verksamheten kan effektiviseras för att frigöra resurser 

till den fackliga verksamheten. Genom en effektivare administration 

kan fler avdelningar finnas kvar och mer resurser kan läggas på den 

fackliga verksamheten.

3. Mål för förbundets ekonomi 

3.1 Den centrala fackliga verksamheten 

Huvudprincipen är att den fackliga verksamhetens ekonomi ska vara i 

balans 

Sedan bildandet av IF Metall har det funnits kongressbeslut med innebörden 

att det ska vara balans mellan avgiftsinkomster och kostnader 

för den fackliga verksamheten. 

Grunden för denna princip har varit synsättet att vi inte bör basera 

verksamhetens omfattning på att det årligen sker stora leveranser till 

verksamheten från konfliktfondens kapital eller avkastning. Finansieringen 

av förbundets verksamhet får inte vara beroende av börsutvecklingen. 

Det är dessutom viktigt att verksamhetens omfattning och 

prioriteringar stäms av mot medlemmarnas betalningsvilja. Det är en 

grundsyn som bör råda även fortsättningsvis. 

Man kan dock inte bortse från att förbundet kan hamna i situationer 

som påverkar förbundet i negativ riktning och som kan behöva mötas 

med medel där balanskravet inte kan upprätthållas. En förutsättning 

för en sådan finansiering är att de ekonomiska förutsättningarna tillåter 

det. Det får på inga sätt äventyra förbundets ekonomi. 

Kravet på balans ska baseras på vissa schablonberäkningar 

Kostnaderna för personalens pensioner är en del av de totala verksamhetskostnaderna 

och påverkar därmed förbundets ekonomiska resultat 

varje enskilt år. 

Under senare år har pensionskostnaderna varierat mycket kraftigt 

utan att detta har haft ett samband med den fackliga verksamheten. 

Variationerna i pensionspremier har i stället till större delen berott på 

variationer i kapitalförvaltningens utfall. Dessutom har förbundets pensionsförvaltare 

byggt upp en buffert för att säkerställa att man kan uppfylla 

sina åtaganden. Detta har medfört höjda kostnader för förbundet. 

Det är rimligt att bortse från effekterna av upp- och nedgångar på 

de finansiella marknaderna vid tillämpningen av kravet på balans i 

den fackliga verksamhetens ekonomi. Pensionskostnader bör därför 

schablonberäknas med utgångspunkt i en genomsnittlig avkastningsnivå. 

Även kostnader för kongresser och valrörelser bör hanteras 

schablonmässigt genom att varje år belastas med en kostnad som motsvarar 

genomsnittskostnaden sett över en kongressperiod respektive 

mandatperiod. 

3.2 Ekonomisk konfliktberedskap 

Förbundet uppfyller målet för konfliktberedskap 

Det är mycket viktigt för en organisation som IF Metall att ha en stark 

ekonomisk ställning och en god konfliktberedskap. Förbundets styrka 

avgörs i första hand av att vi upprätthåller ett högt medlemstal och har 

många engagerade och kunniga förtroendevalda. Med en god ekonomi 

därtill får organisationen dessutom en finansiell uthållighet att hantera 

olika slag av svårigheter som kan uppstå. 



Det konfliktberedskapsmål som funnits tidigare är att förbundet ska 

klara av två på varandra följande fullskaliga konflikter om vardera två 

veckor. Med nuvarande storlek på det egna kapitalet har förbundet tillräckliga 

medel för att leva upp till målsättningen. 

Dessutom är det av stor vikt att förbundet, även efter den värsta av 

konflikter, har kvarvarande ekonomiska resurser för att offensivt kunna 

möta situationer som kan vara nog så komplicerade. 

Viktigt att ha ekonomiska säkerhetsmarginaler 

Den borgerliga alliansen sitter kvar vid makten även efter 2010 års 

riksdagsval, om än i form av en minoritetsregering. Sedan regeringsskiftet 

2006 har den borgerliga regeringen angripit fackföreningsrörelsen 

på ett utstuderat sätt. Införandet av den förhöjda egenavgiften till 

a-kassan 2007, som 2008 ersattes med arbetslöshetsavgiften, har gjort 

att många fackförbund separerat sina a-kassor från fackföreningen. Det 

har inte IF Metall gjort. Men förbundet har drabbats av minskat medlemsantal 

som försämrat förutsättningarna för det fackliga arbetet. Det 

är sannolikt att angreppen på fackföreningarna fortsätter under innevarande 

mandatperiod. 

Avtalsrörelsen 2010 innebar slitningar bland industrifackförbunden. 

Delar av arbetsgivarorganisationerna verkade också för att Industriavtalet 

inte längre ska komma att spela samma roll i avtalsrörelsen. Det 

innebär att vi har en ny situation att hantera inför nästkommande avtalsrörelse; 

en situation där konsekvenserna av vad splittringen mellan 

industrifackförbunden och arbetsgivarorganisationerna innebär för vårt 

förbund är oklara. 

Det är därför särskilt viktigt att ha väl tilltagna ekonomiska säkerhetsmarginaler 

för att på ett offensivt sätt kunna hantera olika tänkbara 

situationer. Dessutom innebär en stark ekonomisk ställning att 

risken för att utsättas för angrepp blir väsentligt mindre, eftersom det 

då är uppenbart för alla att förbundet har tillräckliga ekonomiska resurser 

till sitt försvar. 

3.3 Ekonomiskt scenario för nästa kongressperiod 

IF Metalls medlemmar arbetar till övervägande del i företag som direkt 

eller indirekt är exportberoende och påverkas av hur de olika internationella 

marknaderna utvecklas. Det innebär att beroendet av globala 

marknader är stort och att vårt förbund är extra konjunkturkänsligt. 

Från att förbundet haft som lägst 220 000 medlemmar i arbete har antalet 

under 2010 ökat. Per november 2010 har 228 000 IF Metallmedlemmar 

ett arbete. Fortfarande är dock 48 000 medlemmar utan arbete. 

De största negativa effekterna av krisen har vi sannolikt bakom oss. 

Den inhemska efterfrågan har tagit fart. Tillväxttalen i den svenska 

ekonomin har under 2010 successivt skrivits upp från en bedömd BNPtillväxt 

på cirka 2 procent i början på året till att under hösten hamna 

på cirka 4,5 procent. Prognoserna för BNP-tillväxten 2011 ligger på 

cirka 2,5 procent. Den svenska ekonomin ser generellt starkare ut än 

ekonomin i omvärlden. Det råder dock en osäkerhet om hur och när en 

återhämtning kommer att ske.

Den finanskris som vi upplevt de senaste åren kan förenklat beskrivas 

som en lånekris. Privatpersoner, företag, banker och stater tog på sig 

en alltför hög belåning. Det har lett till att många länder har stora underskott 

i sina ekonomier. Dessa underskott måste betalas på något sätt. 

Det kommer sannolikt medföra att många länder måste vidta åtgärder 

i form av skattehöjningar och minskade statliga utgifter. Detta kommer 

att slå mot den globala efterfrågan. Det är därför för tidigt att påstå att 

krisen är över. Det är fortfarande osäkert hur återhämtningen kommer 

att utvecklas de närmaste åren. 

Bedömningen är dock att det kommer att ske en återhämtning de 

närmaste åren, dock en långsam sådan med relativt låga tillväxttal. 

För IF Metalls del bör antalet medlemmar i arbete fortsätta att öka 

något, men inte så pass mycket att alla jobb som försvann i krisen kommer 

tillbaka. För samtliga medlemmar har vi sedan 2002 haft en årlig 

minskning på i genomsnitt drygt 3 procent per år. Kortsiktigt, till följd 

av återhämtningen från krisen, kommer jobben sannolikt att öka. Detta 

medför att medlemstalen påverkas positivt. Samtidigt har vi kvar den 

strukturella minskningen av industrijobben. Dessa båda faktorer bör 

sammantaget dock innebära att den negativa medlemsutveckling vi sett 

de senaste åren bör avta under 2011. 

Jämfört med före krisen kommer förbundets medlemsintäkter de 

närmaste åren att ligga på en avsevärt lägre nivå. De totala medlemsintäkterna 

till förbund och avdelningar har minskat med cirka 125 mnkr 

på årsbasis (mätt i rullande tolv månader per oktober 2010). För helåret 

2011 är prognosen att medlemsintäkterna totalt sett kommer att vara 

cirka 150 mnkr lägre än före krisen. Ekonomikommitténs bedömning är 

att medlemsintäkterna sannolikt kommer att ligga kvar på den nivån 

de närmaste åren. 

Tabell 9: Medlemsintäkter rullande tolv månader, kr, dec 2007–okt 2010 

1 450 000 000 

1 400 000 000 

1 350 000 000 

1 300 000 000 

1 250 000 000 

1 200 000 000 

1 150 000 000 

1 100 000 000 

1 050 000 000 

1 000 000 000 

MEDLEMSINTÄKTER RULLANDE 12 MÅN 

dec-07 

mar-08 

jun-08 

sep-08 

dec-08 

mar-09 

jun-09 

Av de totala medlemsintäkterna går drygt en tredjedel till fasta kostnader 

i form av a-kasseavgift, LO-avgift och medlemsförsäkringar. Det 

innebär att medlemsintäkternas minskning motsvarar cirka 15 procent 

av de verksamhetskostnader som förbundet centralt och lokalavdelning- 

sep-09 

dec-09 

mar-10 

jun-10 

sep-10 



arna direkt kan påverka. Till följd av de minskade intäkterna bör förbundet 

minska kostnaderna i motsvarande utsträckning. 

4. Behov av förenkling av avgiftssystemet 

4.1 Förenkling 

Förbundets avgiftssystem har med åren blivit alltmer svåradministrerat. 

Det innebär att mer och mer resurser läggs på administration av 

medlemsavgifter. 

Det är en faktor som mer än andra bidrar till den ökade administrationen 

kring avgifterna, nämligen den borgerliga regeringens införande 

av arbetslöshetsavgiften. Denna i kombination med ett sammanhållet 

medlemskap i a-kassan och arbetsgivaruppbörden har gjort att avgiftsadministrationen 

blivit krångligare. 

IF Metall har valt att hålla ihop medlemskapen i a-kassa och förbund. 

Vi anser att våra medlemmar gynnas av att det är obligatoriskt 

att vara med i a-kassan om man är medlem i förbundet. Vid arbetslöshet 

behöver förbundets medlemmar ett försäkringsskydd och den service 

som a-kassan i övrigt ger tack vare kopplingen till förbundet, till 

exempel närhet och snabb handläggning. 

I och med införandet av arbetslöshetsavgiften har ett antal andra 

förbund valt att separera a-kassan från förbundet. A-kassan får då 

bland annat själv sköta sin avgiftshantering. Det gör att det ur ett 

administrativt perspektiv är enklare att administrera avgiften i både 

förbundet och a-kassan. Några undantag från till exempel medlemskap 

i a-kassan behövs inte. 

Förbundet har valt ett sammanhållet medlemskap i förbund och akassa 

och samtidigt valt att fatta beslut om att göra undantag för vissa 

medlemsgrupper från ett obligatoriskt medlemskap. Dessa undantag är 

i många fall svårtolkade och kräver lång utredning. Komplexiteten har 

också medfört att tillämpningen har skilt sig åt inom förbundet. 

Arbetsgivaruppbörd är ett kostnadseffektivt sätt att ta in medlemsavgiften. 

Det är något som förbundet även fortsättningsvis ska slå vakt 

om. I kombination med arbetslöshetsavgiften uppstår dock administrativa 

komplikationer. Det gäller främst medlemmar som under olika 

perioder är i arbete, helt eller delvis, alternativt är arbetslösa, helt eller 

delvis. Eftersom förbundet inte på förhand vet om medlemmen ska betala 

arbetslöshetsavgift eller inte så sker en reglering i efterhand. Detta 

gör att administrationen kring återbetalningar och efteraviseringar har 

ökat. 

Förbundsstyrelsen gav i uppdrag åt ekonomikommittén att undersöka 

möjligheten att förenkla avgiftssystemet. Så länge arbetslöshetsavgiften 

finns kvar kommer avgiftsadministrationen att vara besvärlig. 

Ett sätt att förenkla vore dock att avskaffa undantag från att tillhöra 

a-kassan.

5. Medlemsavgift för medlemmar med inkomst av arbete 

5.1 Procentavgift och krontal 

Förbundets medlemmar med inkomst av arbete betalar i dag en avgift 

med två delar; en del som är procentuell i förhållande till den avgiftsgrundande 

inkomsten och en del som utgörs av ett fast krontal. 

Procentavgiften har i sin tur flera delar; en förbundsavgift och en 

avdelningsavgift samt på vissa arbetsplatser dessutom en klubbavgift. 

Det fasta krontalet motsvarar arbetslöshetsavgiften till arbetslöshetsförsäkringen, 

75 kronor per månad under 2011. Förbundsavgiften är 

1,2 procent och avdelningsavgiften i genomsnitt 0,55 procent. 

Procentavgiftssystemet har 2011 en lägsta avgift på 222 kronor per 

månad och en högsta avgift på 555 kronor per månad. Den högsta och 

lägsta avgiften kan variera mellan olika avdelningar beroende på om 

avdelningen har tecknat en kompletterande medlemsförsäkring. Avgiften 

kan dessutom variera mellan olika arbetsplatser beroende på om det 

förekommer klubbavgifter. 

Det stora flertalet av förbundets medlemmar med inkomst av arbete 

omfattas av avtal som förbundet träffat med våra arbetsgivarmotparter 

om att arbetsgivaren ska göra löneavdrag och leverera avgiften till förbundet. 

En minoritet arbetar dock på arbetsplatser som inte berörs av 

något uppbördsavtal. Dessa medlemmar aviseras individuellt. 

5.2 Oförändrat avgiftssystem 

Skälet till att IF Metall från och med 2007 beslutade att dela upp avgiften 

till arbetslöshetsförsäkringen i två delar var framför allt pedagogiskt. 

Genom att hantera den förhöjda egenavgiften till a-kassan, som 

infördes från och med den 1 januari 2007, i en särskild avgiftsdel blev 

det maximalt tydligt att skälet till höjningen var den borgerliga regeringens 

beslut. Alla medlemmar fick en avgiftshöjning som exakt motsvarade 

den politiskt beslutade höjningen av egenavgiften. 

Av beslutsunderlaget till den extra kongressen 2006 framgick att 

förbundsstyrelsen även hade övervägt fyra andra alternativ. Ett av 

dessa fyra alternativ bedömde förbundsstyrelsen som mer intressant än 

de övriga; det var att hålla ihop hela avgiften till a-kassan i en avgiftskomponent, 

ett fast krontal. 

Det konstaterades att en sådan avgiftskonstruktion under vissa 

omständigheter skulle vara den mest lämpliga. Förbundsstyrelsen fick 

därför ett mandat att införa en sådan avgiftskonstruktion om det skulle 

visa sig nödvändigt. 

Förbundsstyrelsen valde i sitt förslag till den extra kongressen till 

slut bort detta alternativ till förmån för nu gällande system. Helhetsbedömningen 

var att detta alternativ, åtminstone på kort sikt, var det 

mest lämpliga. För denna bedömning talade framför allt att kostnadsökningen 

inte skulle komma att över- eller underfinansieras i olika 

medlemsgrupper. Därigenom blev det också möjligt att tydliggöra vem 

som bar ansvaret för avgiftshöjningarna, nämligen den då nytillträdda 

borgerliga regeringen. 



Ekonomikommittén har prövat frågan om vilket avgiftssystem som 

bör gälla för medlemmar med inkomst av arbete. Bedömningen är att 

det inte har tillkommit några nya förutsättningar som motiverar ett 

byte av avgiftssystem. 

Ekonomikommittén föreslår, mot denna bakgrund, inga förändringar 

av avgiften för medlemmar med inkomst av arbete. Dock 

framhåller ekonomikommittén vikten av att förbundsstyrelsen har ett 

betydande stadgemässigt utrymme att förändra avgiftssystemet om 

politiska beslut omöjliggör eller kraftigt försvårar ett upprätthållande 

av gällande avgiftssystem. 

5.3 Övriga frågor rörande procentavgiftssystemet 

Avgiftsgrundande inkomst 

Det har vid många tillfällen förts diskussioner om vilka inkomster som 

ska ingå i underlaget för procentavgiften. Inte minst har framförts att 

övertids- och ob-ersättning bör undantas från avgiftsunderlaget. Ekonomikommittén 

konstaterar att även övertids- och ob-ersättning m.m. är 

resultat av kollektivavtal som förhandlats fram av förbundet. 

Om underlaget för procentavgiften endast ska utgöras av någon 

form av grundlön skulle en sådan minskning av avgiftsunderlaget förutsätta 

en höjning av procentavgiften om nivån på medlemsintäkterna 

ska bibehållas. En avgränsning av avgiftsunderlaget skulle i praktiken 

dessutom riskera att försvåra avgiftsuppbörden. Denna uppgift hanteras 

i dag av arbetsgivarna för flertalet av förbundets medlemmar. 

Ekonomikommittén föreslår att underlaget för procentavgiftssystemet 

även fortsättningsvis ska utgöras av hela bruttolönen. 

Förbundsavgiftens nivå 

Medlemsantalet har minskat under de senaste åren. Under perioden 

2008–2009 skedde dessutom en dramatisk minskning av antalet medlemmar 

i arbete. Till följd av detta har förbundets intäkter minskat 

med cirka 100 mnkr per år. Förbundet centralt har gjort kostnadsbesparingar 

för att möta intäktsminskningen. En översyn har startats 

under hösten 2010 för att se över den lokala organisationen till följd av 

minskat antal medlemmar. 

Under två år, fram till våren 2010, har förbundet i projektform arbetat 

offensivt med att rekrytera medlemmar. Ekonomikommittén vill 

särskilt poängtera att det är mycket viktigt att det arbetet fortsätter i 

den löpande verksamheten. 

Ekonomikommittén har, på grundval av en analys av förbundets 

ekonomi, prövat förbundsavgiftens nivå. Förbundet centralt har vidtagit 

åtgärder för att möta intäktsminskningarna de senaste åren. Att 

sänka nivån på avgiften och därmed minska intäkterna ytterligare 

skulle allvarligt försämra möjligheterna att upprätthålla en bra facklig 

verksamhet. 

Under 2010 är avgiften för en arbetande medlem i förbundet i genomsnitt 

cirka 400 kronor per månad. Till detta kommer arbetslöshetsavgiften 

med 300 kronor. För 2011 kommer arbetslöshetsavgiften att

sänkas till 75 kronor per månad. En höjning av förbundsavgiften skulle 

försvåra organiseringsarbetet. Totalt sett blir det en avgiftssänkning 

under 2011 med 225 kronor per månad. 

Ekonomikommittén föreslår att förbundsavgiften under kommande 

kongressperiod ligger kvar på nuvarande nivå, dvs. 1,2 procent 

av bruttolönen. 

6. Medlemsavgifter för medlemmar med särskilt reglerade 

avgiftsnivåer 

6.1 Avgift för medlem med lönerelaterad ersättning 

Ett stort antal medlemmar har någon form av lönerelaterad ersättning. 

Det är medlemmar som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen 

eller Försäkringskassan. I denna grupp ingår även medlemmar som är 

vuxenstuderande och får lönerelaterad ersättning. 

Dessa medlemmar betalar lägsta avgift, dvs. 222 kronor per månad 

under 2011. Till detta kommer för sjuka medlemmar arbetslöshetsavgiften 

till a-kassan med 75 kronor per månad under 2011. Arbetslösa 

som har sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning 

och som saknat anställning hela månaden betalar inte arbetslöshetsavgiften. 

Ekonomikommittén har diskuterat alternativet att även vissa kategorier, 

till exempel arbetslösa, ska betala procentavgift på erhållen 

ersättning. Med de ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen som 

finns i dag skulle skillnaden i intäkter för förbundet bli marginell. Det 

finns dessutom starka skäl att behålla den ordning som nu gäller med 

likabehandling av olika medlemsgrupper med lönerelaterad ersättning. 

Ekonomikommittén föreslår att medlemmar med lönerelaterad 

ersättning även fortsättningsvis ska betala lägsta avgift, inklusive det 

fasta krontalet. 

6.2 Avgift för medlem som är ledig för studier utan lönerelaterad 

ersättning 

Medlemsgrupp med egen avgiftsklass 

Förbundsstyrelsen beslutade att ändra avgiftsreglerna för medlemmar 

som är lediga för studier utan att ha lönerelaterad ersättning. Från och 

med 2008 betalar dessa medlemmar lägsta avgift inklusive fast krontal. 

Tidigare utgjorde dessa medlemmar en egen avgiftsklass och betalade 

halv lägsta avgift inklusive fast krontal. Denna grupp var ensam 

om att betala halv lägsta avgift i förbundets avgiftssystem. Anledningen 

till ändringen var bland annat att förenkla administrationen genom att 

ta bort denna typ av medlemsavgift. Ett annat skäl var att de endast 

betalade en avgift motsvarande medlemsavgiften till a-kassan och inte 

något till förbundet. Ekonomikommittén anser att det är rimligt att 

denna grupp även fortsättningsvis betalar en avgift till förbundet och 

inte enbart till a-kassan. Från och med 2011 blir den totala avgiften för 

dessa medlemmar 297 kronor per månad, en sänkning med 217 kronor. 

Ekonomikommittén föreslår att de nu gällande reglerna för denna 

medlemsgrupp behålls. 



6.3 Studerandemedlem 

Med studerandemedlemmar avses medlemmar som tidigare inte haft 

någon anställning och som genomgår utbildning som förväntas leda till 

anställning inom förbundets område. Till övervägande del avses ungdomar 

som går på en gymnasieutbildning med inriktning mot förbundets 

verksamhetsområden. 

En studerandemedlem som inte är med i a-kassan är helt avgiftsbefriad. 

En studerandemedlem som är med i a-kassan betalar endast det 

fasta krontalet som ingår i förbundets avgiftssystem, dvs. 75 kronor per 

månad från och med 2011. 

Anledningen till avgiftsbefrielsen från förbundet är vikten av en så 

tidig rekrytering som möjligt av nya medlemmar. 



6.4 Elever i företagsförlagd gymnasieutbildning 

Elever som går på företagsförlagd gymnasieutbildning är avgiftsbefriade 

under utbildningens fyra första terminer. Under denna tid kan de även 

avstå från medlemskap i a-kassan och är därmed undantagna från det 

fasta krontalet. 

Från och med termin fem ska dessa medlemmar även vara medlemmar 

i a-kassan. Medlem betalar då avgift enligt procentavgiftssystemet 

samt det fasta krontalet. 



6.5 Medlem som arbetar efter 65 års ålder 

Medlem som arbetar efter 65 års ålder betalar i dag lägsta avgift i 

förbundets avgiftssystem. Gruppen omfattar per oktober 2010 cirka 300 

medlemmar. Dessa medlemmar kan inte få arbetslöshetsersättning och 

betalar därför inte heller det fasta krontalet. 



6.6 Borttagande av undantagsregler från a-kassemedlemskap 

Ekonomikommittén har fått i uppdrag att förenkla avgiftssystemet. Uppdraget 

har föranletts av att administrationen kring förbundets avgiftssystem 

har blivit alltmer komplicerat och därmed också mer tidskrävande. 

Det är också ett led i att minska administrationen inom förbundet. 

Komplexiteten i avgiftssystemet för också med sig en allmän osäkerhet 

bland förtroendevalda och anställd personal inom förbundet när 

befintliga och presumtiva medlemmar har frågor kring avgiftssystemet. 

Ekonomikommittén har haft många diskussioner om vad som ska 

förändras inom avgiftssystemet för att åstadkomma mesta möjliga förenkling 

utan att för den skull göra avkall på de grundläggande principerna 

i avgiftssystemet. 

Förbundets avgiftssystem baseras på ett procentavgiftssystem med 

fast krontal med arbetsgivaruppbörd. Det fasta krontalet har sin grund

i att förbundet anser att det är viktigt med ett sammanhållet medlemskap 

mellan förbundet och IF Metalls a-kassa. Ekonomikommittén 

har vid sin analys kommit fram till att de flesta av de administrativa 

problemen kring avgiftssystemet är hänförliga till undantagen från att 

betala arbetslöshetsavgift. 

Undantagen från att betala arbetslöshetsavgift baseras på att vissa 

medlemsgrupper kan undantas från stadgebestämmelserna om att förbundsmedlem 

också ska vara medlem i IF Metalls a-kassa. 

Undantagsreglerna är svåra att tolka, vilket medför att mycket tid 

och kraft läggs på detta. Det kan också diskuteras hur rättvisa undantagsreglerna 

är i och med att tolkningen är olika inom förbundet. För 

att minska krångligheterna kring avgiftssystemet har ekonomikommittén 

förslag om att ta bort undantagen för två medlemsgrupper. 

Medlem med sjukersättning (och långtidssjukskrivna) 

Medlemmar med sjukersättning och långtidssjukskrivna kan ansöka om 

och beviljas undantag från medlemskap i a-kassan. Med långtidssjukskriven 

menas personer som är helt sjuka längre än den överhoppningsbara 

tiden i arbetslöshetsförsäkringen, som är fem år, sju år respektive 

tio år. 

Denna grupp betalar lägsta avgift samt det fasta krontalet. Avgiften 

för 2011 uppgår till 297 kronor per månad. 

Förbundsstyrelsen har fattat beslut om att denna grupp kan undantas 

från stadgebestämmelsen om att förbundsmedlem också ska vara 

medlem i IF Metalls a-kassa. 

Beslut om sådana undantag fattas av respektive avdelningsstyrelse. 

Undantagen avser framför allt medlemmar som har haft sjukersättning 

under mycket lång tid och därför inte längre har rätt till ersättning från 

arbetslöshetsförsäkringen. En medlem som berörs av ett sådant beslut 

ska endast betala lägsta avgift i procentavgiftssystemet, som för 2011 

uppgår till 222 kronor. 

Det finns dessutom en möjlighet för medlemmar med sjukersättning 

att ansöka om pensionärsmedlemskap hos avdelningsstyrelsen. 

Det har visat sig att administrationen av undantagen från a-kassemedlemskap 

för denna grupp har varit omfattande. Totalt har cirka 400 

undantag beviljats. Arbetsinsatsen har dock varit oproportionerligt stor 

i förhållande till antalet ärenden. Varje ärende kräver lång handläggning 

och är föremål för omfattande diskussion på lokalavdelningarna. 

Reglerna i arbetslöshetsförsäkringen är ständigt föremål för förändringar 

och sjukförsäkringsreglerna är mycket svåra att överblicka. Beslut 

om undantagen baseras därför på ett regelverk som förbundet inte 

har möjlighet att påverka. För att förbundets undantagsregler ska vara 

aktuella krävs hela tiden följsamhet med lagstiftningen. Detta medförde 

att undantagsreglerna ändrades den 1 juli 2008 när tidsbegränsad och 

tillsvidare sjukersättning togs bort. Regeländringarna är mycket svåra 

att följa för den personal som handlägger undantagsreglerna. Det har 

inneburit en omständlig administration och har också lett till olika tilllämpning 

inom förbundet. 



Ekonomikommittén konstaterar att förbundet har ett komplicerat 

avgiftssystem för denna medlemsgrupp. Komplexiteten skapar också en 

osäkerhet hos anställd personal inom förbundet som ska förklara avgiftssystemet 

för våra medlemmar. Det kan också leda till att medlemmar 

som lämnar sjukförsäkringen och slussas in på arbetsmarknaden 

står utan en arbetslöshetsförsäkring. Dessa medlemmar befinner sig 

ofta i en utsatt situation och det kan vara särskilt besvärligt för denna 

grupp om de hamnar i arbetslöshet och inte har något försäkringsskydd. 

Ett beslut om att ta bort möjligheten för undantag från a-kassemedlemskap 

för denna grupp skulle innebära en avgiftshöjning på 75 

kronor per månad för 2011. 

Möjligheten att ansöka om och beviljas pensionärsmedlemskap för 

medlemmar med sjukersättning föreslås behållas. 

Ekonomikommittén föreslår att möjligheten till undantag från 

a-kassemedlemskap för medlemmar med sjukersättning och långtidssjukskrivna 

tas bort. Undantag som redan är beviljade föreslås vara 

oförändrade. 

Samhallmedlemmar 

Förbundsstyrelsen har beslutat att avdelningsstyrelsen ska kunna fatta 

beslut om att bevilja utträde ur a-kassan med fortsatt medlemskap i 

förbundet för vissa medlemmar som arbetar på Samhall. 

Utträde kan beviljas för medlem som uppnått 60 års ålder och har 

sjukersättning med 50 procent eller mer samt i sådana fall då det är 

uppenbart att en medlem som har sjukersättning inte kan slussas ut till 

den öppna arbetsmarknaden. 

En Samhallmedlem som beviljats undantag från medlemskap i a-kassan 

betalar endast procentavgift och inte det fasta krontalet. I praktiken 

blir det för nästan alla i denna grupp fråga om lägsta avgift. 

Undantagen för de medlemmar som arbetar på Samhall baseras på 

att dessa medlemmar anses ha en så pass stabil anställning att risken 

för arbetslöshet i stort sett är obefintlig och att de därför inte är i samma 

behov som andra medlemmar av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet. 

Sannolikt är det så att risken för dessa medlemmar att förlora jobbet 

är mindre än för andra medlemmar, men även dessa medlemmar 

har rätt att själva avsluta sin anställning och det finns alltid en risk för 

medlemmen att bli uppsagd av personliga skäl. På liknande sätt som 

för medlemmar med sjukersättning och långtidssjukskrivna befinner 

sig dessa medlemmar i en utsatt situation och drabbas hårt av att förlora 

arbetet utan att ha en arbetslöshetsförsäkring. Det finns dessutom 

inga garantier för att regelverket för Samhall består. Politiska beslut 

kan ändra förutsättningarna. 

Ekonomikommittén föreslår att möjligheten till undantag från 

a-kassemedlemskap för dessa medlemmar tas bort. Undantag som redan 

är beviljade föreslås vara oförändrade.

7. Stadgereglerad förändring av lägsta avgift och 

pensionärsavgift 

7.1 Lägsta avgift 

Enligt stadgarna ska förbundsstyrelsen för ett år i taget fastställa en 

lägsta avgift i procentavgiftssystemet för medlemmar med lönerelaterad 

ersättning med flera. Den högsta avgiften i procentavgiftssystemet 

ska enligt stadgarna automatiskt förändras med ett krontal som är 2,5 

gånger större än förändringen av den lägsta avgiftens krontal. 

Den lägsta avgiften i procentavgiftssystemet är 222 kronor per månad 

och den högsta avgiften 555 kronor per månad under 2011. 

Den lägsta avgiften ska höjas i samma takt som löneutvecklingen 

bland förbundets aktiva medlemmar. Hur denna följsamhet mot löneutvecklingen 

ska åstadkommas är en fråga för förbundsstyrelsen att 

avgöra. 

Ekonomikommittén föreslår att de nu gällande reglerna för att 

fastställa den lägsta avgiftens nivå behålls. 

7.2 Pensionärsavgift 

Enligt stadgarna ska förbundsstyrelsen för ett år i taget fastställa en 

pensionärsavgift. Nuvarande tillämpning är att pensionärsavgiften ska 

höjas i proportion till höjningarna av det basbelopp som tillämpas vid 

beräkning av nivåerna i det allmänna pensionssystemet. 

För 2011 är pensionärsavgiften 271 kronor per år. 

Ekonomikommittén föreslår att de nu gällande reglerna för att 

fastställa pensionärsavgiftens nivå behålls. 

8. Konfliktersättning 

Nuvarande konfliktersättning är 80 procent av lönen efter avdrag för 

schablonberäknad skatt. Skälet till nivåbestämningen har tidigare varit 

att ersättningen ska ligga i nivå med ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. 

Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen har sänkts 

av den borgerliga regeringen. Ekonomikommittén anser dock inte att 

förbundet ska sänka nivån på konfliktersättningen. Skälet till skatteavdraget 

är att konfliktersättningen är skattebefriad. 

Enligt förbundets stadgar ska konfliktersättningens nivå fastställas 

av kongressen för en kongressperiod i taget. Ekonomikommittén har 

därför behandlat även denna fråga. 

Det har, enligt ekonomikommitténs uppfattning, inte tillkommit 

några omständigheter som talar för en förändring av nuvarande nivå 

för konfliktersättning. 

Ekonomikommittén föreslår att konfliktersättningen under kommande 

kongressperiod är 80 procent av lönen efter avdrag för schablonberäknad 

skatt. 





att godkänna ekonomikommitténs rapport 

att förbundsavgiften fastställs till 1,2 procent av avgiftsunderlaget 

under 2012, 2013 och 2014 

att konfliktersättningen fastställs till 80 procent av lönen efter schablonberäknad 

skatt under 2012, 2013 och 2014. 


Ekonomikommitténs rapport med förslag till beslut. 


att godkänna ekonomikommitténs rapport 

att fastställa förbundsavgiften till 1,2 procent av avgiftsunderlaget 

under 2012, 2013 och 2014 

att fastställa konfliktersättningen till 80 procent av lönen efter 

schablonberäknad skatt under 2012, 2013 och 2014. 

Utlåtande 

Medlemsförsäkringar – motionerna D29–D35 och 

B102 4:e att-satsen 

Medlemsförsäkringar är en viktig del av medlemskapet. Att utveckla 

och förbättra innehållet i medlemskapet är en stor del av vårt gemensamma 

arbete. Våra medlemsförsäkringar förändras och förbättras 

kontinuerligt. Under senare år har förbundet tillsammans med Folksam 

bland annat förbättrat medlemsolycksfallsförsäkringen samt 

infört sjukoch efterlevandeförsäkringen. 

Den senare har så sent som den 1 januari i år fått förbättrade villkor 

för den som blir sjuk och nu är diagnosdelen aktuell för översyn 

för att förbättra försäkringen ytterligare. Även försäkringen Medlemsbarn 

har fått förbättrade villkor. 

Utökat försäkringsinnehåll 

I motionerna D29 och D30 föreslås att förbundet ska ansluta sig till 

LO-paketet. I motion B102 4:e att-satsen föreslås att förbundet utökar 

ersättningsbeloppet i förbundets Medlemsolycksfallsföräkring. 

Förutom förbundets obligatoriska försäkringar har våra medlemmar 

möjlighet att frivilligt ansluta sig till de delar som ingår i LOpaketet. 

Om LO-paketet införs som en obligatorisk medlemsförsäkring 

skulle detta innebära en årlig merkostnad för förbundet på cirka 

230 miljoner kronor. Det motsvarar en avgiftshöjning från nuvarande 

förbundsavgift på 1,2 procent till 1,5 procent.

Att utöka ersättningsbeloppet vid medicinsk invaliditet skulle 

medföra en merkostnad på cirka 70 miljoner kronor per år och därmed 

en avgiftshöjning på 0,1 procentenheter. Att drastiskt öka försäkringsinnehållet 

till priset av så kraftiga avgiftshöjningar är inte 

rimligt. 

I motion D30 föreslås också att det obligatoriska försäkringsskyddet 

ska vara lika för alla medlemmar inom förbundet, oavsett 

var de bor och arbetar. Med undantag av medlemmar inom Gruvavtalets 

område är de obligatoriska försäkringarna lika för alla medlemmar 

upp till och med 65 år. 

Alla omfattas av Medlemsolycksfall fritid och en garanterad 

tjänstegrupplivsföräkring samt möjlighet att begära rättshjälp i försäkringsrättsliga 

frågor som är arbetsrelaterade. Lokalavdelningar, 

klubbar och koncernfack har på olika sätt arbetat fram försäkringslösningar 

utöver detta. Förbundsstyrelsen anser inte att det är rimligt 

att förhindra denna möjlighet. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför att motionerna D29, D30 och 

B102 4:e att-satsen avslås. 

Inkomstförsäkring 

I motion D31 föreslås att förbundet ska ta upp diskussioner med övriga 

LO-förbund och TCO-förbund om en gemensam inkomstförsäkring 

och att genomföra gemensamma förhandlingar med Folksam. 

Förbundsstyrelsens uppfattning är att arbetslöshetsförsäkringen 

ska ge merparten av de arbetslösa ersättningsnivåer som uppgår till 

80 procent av lönen. Om förbundet inför en inkomstförsäkring skulle 

det avlasta staten för kostnader som bör spridas ut på ett större kollektiv 

genom att ha högre ersättningsnivåer i nuvarande arbetslöshetsförsäkring. 

Efter att den borgerliga regeringen 2007 beslutat att sänka arbetslöshetsersättningen 

fördes diskussioner bland fackförbunden 

inom LO om införande av inkomstförsäkringar. Diskussioner fördes 

också om en gemensam försäkring. Det visade sig att förbunden hade 

olika synsätt på att införa en inkomstförsäkring. 

Bland annat var de förbund som hade låg arbetslöshet och ett 

relativt sett lågt löneläge inte intresserade av en gemensam försäkring. 

Det skulle för dessa förbund innebära större risker och därmed 

också högre premier än om de skulle teckna en inkomsförsäkring på 

egen hand. Under de senaste åren har en del förbund också valt att 

avveckla inkomstförsäkringen på grund av för höga kostnader. 

Förbundet följer utvecklingen av inkomstförsäkringen och har 

utrett vad det skulle innebära om en inkomstförsäkring infördes som 

gav de arbetslösa en total ersättning på 80 procent av lönen. Det är 

svårt att överblicka vad en inkomstförsäkring kommer att kosta och 

ett införande är därmed förknippat med stora risker. 

Så som tillströmningen av arbetslösa var innan finanskrisen 

skulle kostnaden variera mellan 100 och 200 miljoner kronor per år. 

Kostnaden följer arbetslösheten och premierna blir avsevärt högre 



när arbetslösheten ökar. Under den värsta krisen skulle kostnaden ha 

uppgått till cirka 500 miljoner kronor på årsbasis. 

Ett införande av en inkomstförsäkring innebär en höjning av förbundsavgiften 

med 0,15–0,20 procentenheter vid ett normalt scenario 

för antalet nya arbetslösa. Risken är dock stor att avgiften kan 

komma att höjas ytterligare, vilket skulle få än mer allvarliga konsekvenser 

på förbundets ekonomi och verksamhet. 


Undre gräns för att teckna försäkring 

I motion D32 föreslås att nuvarande gräns om minst 25 personer för 

att teckna en eller flera försäkringar tas bort. Gränsen, som är satt 

av kostnadsskäl, har genom åren diskuterats med Folksam. 

Det finns en grundkostnad för alla försäkringar i form av bland 

annat utveckling och administration. Därutöver tillkommer kostnader 

för teckning av gruppavtal, fakturering av premier och liknande. 

Den avgift som tas ut per försäkring är densamma om gruppen är 

hela förbundet, en lokalavdelning eller en klubb. Ju färre personer 

det är i gruppen desto högre blir kostnaden per försäkrad. Gruppen i 

sig betalar inte sin egen administrationskostnad utan den slås ut på 

alla som har aktuell försäkring, vilket i sin tur innebär att alla medlemmar 

får dyrare försäkringar. 


Arbetstagare över 65 år 

Motion D33 behandlar medlemsförsäkringar för arbetstagare över 

65 år. 

I dag har arbetstagare rätt att arbeta kvar till och med 67 år. Förbundet 

har därför utökat försäkringsvillkoren för den obligatoriska 

medlemsolycksfallsförsäkringen att även gälla för arbetande medlemmar 

till och med 67 år. Om det i framtiden skulle ges möjlighet 

för arbetstagaren att till exempel jobba kvar till och med 69 år får 

frågan åter aktualiseras. 

Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) gäller för alla som omfattas 

av kollektivavtalet så länge ett anställningsförhållande gäller. Försäkringen 

har inget ålderstak. Övriga medlemsförsäkringar har alla 

medlemmar, oavsett ålder, rätt att teckna. 


Fordonsförsäkring 

I motion D34 föreslås att förbundet ska undersöka möjligheten att få 

förmånliga priser på en fordonsförsäkring. 

Utgångspunkten i motionen är att medlemmar i storstadsregionerna 

betalar höga fordonsförsäkringspremier. Frågan har utretts 

tidigare tillsammans med Folksam. 

Det stämmer att premierna är högre i storstadsregionerna än på

övriga platser. Om det skulle ske en utjämning av premierna, dvs. 

en höjning av premierna för dem som inte bor i storstadsregionerna, 

kommer sannolikt dessa personer att byta till ett annat försäkringsbolag 

med lägre premier. Detta skulle i slutändan betyda att försäkringen 

inte blir konkurrenskraftig och att premierna måste höjas om 

försäkringen ska kunna kvar. 


Premiebefrielseförsäkring vid arbetslöshet 

Motion D35 tar upp frågan om att införa en premiebefrielseförsäkring 

som betalar sjukoch efterlevandeförsäkringen vid arbetslöshet. 

Sjuk- och efterlevandeförsäkringen är en relativt ny, frivillig, medlemsförsäkring. 

Förbundet har tillsammans med Folksam nogsamt 

följt utvecklingen i försäkringen. Under krisåren 2009 och 2010 har 

det visat sig att många medlemmar av ekonomiska skäl lämnat försäkringen. 

De som vill återuppta den när ekonomin så tillåter avkrävs 

hälsoprövning, vilket begränsar ett antal medlemmar att åter 

teckna försäkringen. 

Förbundsstyrelsen anser att frågan om premiebefrielse inom 

ramen för den frivilliga sjukoch efterlevandeförsäkringen vid arbetslöshet 

är viktig för våra medlemmar. 

Förbundsstyrelsen föreslår därför bifall till motion D35. 


att bifalla motion D35 

att anse motion D33 beaktad 

att avslå motionerna D29–D32, D34 och B102 4:e att-satsen. 

Medlemsförsäkringar – motionerna D29–D35 

Motion D29 

Avdelning 12 Uppland, medlem Rickard Backlund, Mikael Romell avdelning 18 Örebro län 

Ett bra försäkringsskydd i IF Metall 

Försäkringsfrågorna är i dag en mycket stor del i vår verksamhet och 

en mycket uppskattad sådan. Dock är det mycket att hålla reda på och 

missförstånd uppstår ibland, framför allt beroende på att de olika LOförbunden 

har valt olika lösningar. 

Ett gemensamt försäkringsskydd för samtliga LO-medlemmar vore 

en enklare och bättre lösning. Det skulle också bli billigare när ett helt 

förbund går in i en gemensam försäkringslösning. 


att ansluta IF Metalls medlemmar till det gemensamma LO-paketet. 



Motion D30 


Medlemsförsäkringar för alla medlemmar 

Våra försäkringar är en av de största fördelar som våra medlemmar får 

genom sitt medlemskap i IF Metall. Försäkringsfrågorna är en stor del 

av vår verksamhet och den är mycket uppskattad. Därför är det viktigt 

att försäkringsskyddet är lika för alla medlemmar oavsett var de bor 

eller arbetar. 

IF Metalls försäkringslösningar är mycket orättvisa. Det har en 

mycket stor betydelse vem jag bor och lever ihop med, vilken avdelning 

jag tillhör liksom om jag arbetar på ett företag med eller utan klubb. 

Våra medlemmar tror ofta att försäkringsskyddet är lika för alla och 

missar att göra de kompletteringar som krävs för en tillfredsställande 

försäkringslösning. 


att det obligatoriska medlemsförsäkringsskyddet i IF Metall ska vara 

lika oavsett var medlemmen bor eller arbetar 

att för IF Metalls medlemsförsäkringar är LO-paketet riktmärke. 

Motion D31 


Inkomstförsäkring 

Många av IF Metalls medlemmar blev under den senaste krisen på ett 

smärtsamt vis varse om de försämringar av arbetslöshetsförsäkringen 

som vår så kallade arbetarregering gjort. I valet 2010 visade det sig 

att en majoritet inte ville byta ut regeringen. Om vi ska ha en trygghet 

värd namnet vid arbetslöshet kan vi inte invänta ett regeringsskifte 

2014 utan måste ta tag i det själva. 

Vi är väl medvetna om att en inkomstförsäkring kommer att kosta 

mycket eftersom arbetslösheten inom vårt avtalsområde är hög och 

industrin är väldigt känslig vid lågkonjunkturer. Genom att samordna 

förhandlingarna med övriga LO-förbund i första hand och sedan med 

TCO-förbunden borde man kunna fördela riskerna så att priset för försäkringen 

blir mer rimligt. Alla förbunden bör se det så att en dålig akassa 

driver ned lönerna, vilket ändå kommer att kosta medlemmarna 

pengar i form av reallönesänkningar. 

Om en uppgörelse om en obligatorisk medlemsförsäkring med övriga 

förbund inte kan uppnås tycker vi att man borde kunna diskutera ihop 

sig om en gemensam frivillig medlemsförsäkring. 


att ta upp diskussioner med övriga LO-förbund och TCO-förbund om 

en gemensam inkomstförsäkring

att tillsammans med övriga LO-förbund och TCO-förbund genomföra 

gemensamma förhandlingar om en inkomstförsäkring med Folksam. 

Motion D32 


Möjlighet till kompletterande medlemsförsäkringar 

I dag har vi som facklig organisation möjlighet att teckna lokala uppgörelser 

med arbetsgivare om försäkringslösningar för våra medlemmar. 

Vi har även möjlighet att kollektivt på en arbetsplats göra detsamma. 

Denna möjlighet finns där vi har en grupp på minst 25 personer som 

ska omfattas av försäkringen. Det kan gälla en mindre lokal lösning för 

att ge ett bättre skydd i medlemsolycksfallsförsäkringen (TFF), eller en 

större lösning som Grupplivförsäkring med förtidskapital. 

Denna begränsning, som förmodligen tillämpas på grund av ekonomiska 

och administrativa skäl, gör att många av våra arbetsplatser 

inte har en sådan avtalsmöjlighet. I avdelning 44 Hallands område 

finns i skrivande stund 438 arbetsplatser med medlemmar. Av dessa 

har 53 arbetsplatser 25 medlemmar eller fler. Övriga 381 arbetsplatser 

har färre än 25 medlemmar. På dessa 381 arbetsplatser har vi alltså 

inte möjlighet att via kollektiva medlemsförsäkringar öka avtalets och 

medlemskapets värde. 

Med de i många fall låsta skrivningar som finns i våra avtal när 

det gäller löneökningar kan man via försäkringar som är kopplade till 

medlemskapet få en betydlig ökning av det verkliga löneutrymmet. Det 

är en öppning som många arbetsgivare kan tänka sig. I de fall man inte 

har möjlighet att få detta via arbetsgivaren kan vi hitta nya värden för 

medlemskapet genom att medlemmarna på arbetsplatsen själva går 

ihop för att få ett bättre försäkringsskydd. 


för 

att begränsningen om minst 25 personer för att kunna teckna kompletterande 

medlemsförsäkringar tas bort. 

Motion D33 


Medlemsförsäkringar för arbetstagare över 65 år 

Arbetslivet är förlängt och kan vara till och med 67 års ålder och för 

en del ännu längre. För en del av våra arbetskamrater blir det verklighet 

och därför vill vi att våra medlemsförsäkringar täcker upp för tiden 

efter 65 år. 

Tyvärr är inte medlemsförsäkringarna, förutom Medlemsolycksfall, 

skrivna så att de underlättar för arbetare efter 65 år. 

Premierna ska givetvis också anpassas. 

Vi tycker att försäkringsskyddet ska vara likvärdigt för alla våra 

medlemmar som arbetar oavsett ålder. 




att någon övre åldersgräns inte ska finnas för medlemsförsäkringar 

att förbundets medlemsförsäkringar ska omfatta även de medlemmar 

som väljer att arbeta kvar på arbetsplatsen efter 65 år 

att medlemsolycksfallsförsäkringen ska gälla även efter 67 år. 

Motion D34 


Försäkringar i medlemskapet 

I dag finns många bra försäkringar som antingen ingår i medlemskapet 

eller som man kan teckna vid sidan av till ett förmånligt pris. Dock 

finns det ingen medlemsförsäkring som gäller fordon. Många av våra 

medlemmar bor i storstadsområden med höga försäkringspremier och 

skulle tjäna på en bred försäkring. Dessutom skulle en sådan göra 

medlemskapet mer attraktivt för unga, eftersom det är extra dyrt för 

dem att teckna fordonsförsäkring. IF Metall borde förhandla fram ett 

förmånligt pris även på detta område. 


att undersöka möjligheten att förhandla fram förmånliga 

priser på fordonsförsäkringar via Folksam. 

Motion D35 


Sjuk- och efterlevandeförsäkring 

Många av våra medlemmar väljer bort sjukoch efterlevandeförsäkringen 

när de blir arbetslösa. En premiebefrielseförsäkring vid arbetslöshet, 

som ska betala sjukoch efterlevandeförsäkringen, är nödvändig för 

dem som drabbas av sjukdom under arbetslöshetsperioden. 


för 

att en premiebefrielseförsäkring införs som betalar sjukoch efterlevandeförsäkringen 

vid arbetslöshet. 


Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D29–D35 och B102 4:e 

att-satsen. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D29–D35 

och B102 4:e att-satsen.

Utlåtande 

Andra ekonomi- och avgiftsfrågor – motionerna 

D36–D41 

Bank- och försäkringsverksamhet 

I motion D36 föreslås att IF Metall ska föra en diskussion med LO 

om att starta en gemensam bank. I motion D37 föreslås att en utredning 

ska tillsättas för att utröna om det är genomförbart för förbundet 

att börja med bank- och försäkringsverksamhet samt att bygga 

och äga hyresbostäder. Syftet skulle vara att skapa mervärde för förbundets 

medlemmar genom att tillhandahålla bättre villkor än andra 

aktörer på marknaden som är ålagda orimliga vinstkrav. 

Att bedriva bank- och föräkringsverksamhet samt bygga och 

förvalta bostadsfastigheter är komplicerat, kräver stora ekonomiska 

resurser och är förknippat med hög risk. En förutsättning för att en 

sådan verksamhet i egen regi ska ge medlemmarna bättre villkor är 

att verksamheten blir konkurrenskraftig. Det är dock osannolikt att 

förbundet eller LO skulle kunna bedriva den typen av verksamhet 

effektivare än de aktörer som finns på marknaden i dag. 


avslås. 

Lån vid konkurs 

I motion D38 föreslås att förbundet ska undersöka möjligheten för 

medlemmar att kunna få tillfälliga lån när det tar lång tid att få 

ersättning vid konkurser. 

Genom förbundets samarbete med Swedbank och Nordea finns 

möjligheter till medlemslån. I Swedbanks medlemslån ingår dessutom 

att medlemmar kan beviljas förskottslån vid konkurser. Om företaget 

i fråga går i konkurs eller ställer in sina löneutbetalningar, kan 

anställda förbundsmedlemmar erhålla en kredit på upp till 20 000 

kronor. Lånet ska återbetalas när den statliga lönegarantin utbetalas 

eller inom högst tre månader. Kontakter har även tagits med Nordea i 

frågan om förskottslån vid konkurser. 


Representation 

Motionerna D39 och D40 behandlar representation med alkoholhaltiga 

drycker. 

Förbundskontorets representationsreglemente är restriktivt vad 

gäller alkohol i samband med representation. Något strikt förbud 

finns inte, men representation med alkohol ska alltid ske med återhållsamhet. 

Endast ett fåtal befattningshavare har rätt att representera 

och attestera representationer. 



För internationell representation gäller att en bedömning ska 

göras i varje enskilt fall med hänsyn till vad som är sedvanlig gästfrihet 

i umgänget mellan länderna. De restriktiva regler som gäller för 

förbundskontoret bör kunna tjäna som exempel för avdelningarna, 

som själva beslutar om sina representationsregler. 


avslås. 

Förvaltnings AB Metallica 

I motion D41 föreslås att förbundet avvecklar verksamheten i Metallica. 

Metallica är det bolag där förbundet bedriver sin riskkapitalverksamhet. 

Ett mycket viktigt skäl till att starta Metallica var att förbundet 

även på detta sätt ville visa sitt engagemang för industrins tillväxt 

och utveckling samt för fler industrijobb. Ett annat motiv var att 

Metallica skulle vara ett stöd för förbundets kunskapsutveckling 

avseende frågor kring industriell utveckling. Ett tredje motiv var 

opinionsmässigt och vårt engagemang, även vad gäller kapitalanskaffning 

till utvecklingsbara mindre företag, ökar förbundets 

trovärdighet i näringspolitiska frågor. 

Under hösten 2010 har förbundsstyrelsen diskuterat Metallicas 

verksamhet och konstaterade då att motiven för verksamheten 

fortfarande är lika aktuella. Förbundsstyrelsens uppfattning är att 

Metallica även fortsättningsvis har en roll som en del i den övergripande 

näringspolitiska verksamhet som förbundet bedriver. 

I motionen uttrycks också att det numera finns tillräckligt med 

riskkapital. Förbundsstyrelsen delar inte den uppfattningen. I den 

nisch där Metallica arbetar, dvs. riskkapital till den tillverkande industrin, 

är det ganska få aktörer på marknaden och deras kapital är 

relativt begränsat. 

Sedan starten 1999 har Metallica investerat i omkring 25 bolag. 

Några av bolagen har lyckats bra och har kunnat avyttras med vinst, 

medan ett antal har misslyckats. Detta är en risk man måste ta ifall 

man investerar i mindre utvecklingsbolag. Metallicas ursprungliga 

startkapital är dock fortfarande intakt. Det innebär att intäkter och 

kostnader ungefär tagit ut varandra. Dessutom har Metallica för tillfället 

ägarandelar i sex bolag och åtminstone några av dessa bedöms 

kunna ge positiv avskastning. 



att anse motion D38 beaktad 

att avslå motionerna D36, D37 och D39–D41.

Andra ekonomi- och avgiftsfrågor – motionerna 

D36–D41 

Motion D36 



Det är viktigt att bibehålla men också öka medlemskapets värde. Ett 

sätt är att knyta medlemskortet till olika förmåner. Kortet skulle kunna 

knytas till exempelvis banker för att användas som betalkort. Kortet 

kan också knytas till resebolag, affärer m.m. och därigenom användas 

för bonussystem och rabatter. 

Vi menar också att fackföreningsrörelsen bör undersöka möjligheten 

att starta egen bank. 


att ta upp diskussioner med LO om att starta egen bank. 

Motion D37 

Medlem Jan Johansson avdelning 3 Norra Västerbotten 

Den ekonomiska marknaden 

På den hårdnande marknaden, där företagen ställer allt större krav 

på nästintill orimliga vinster, är det alltför ofta arbetaren i gemen som 

får stå tillbaka. Det är dags att IF Metall, ensamt eller gemensamt 

med andra fackförbund, ger sig ut på denna marknad. Detta genom att 

börja med bank- och försäkringsbolagsverksamhet, men även genom att 

bygga och äga hyresbostäder. 

Detta skulle skapa mervärden åt fackens medlemmar, men också förhindra 

att vinsterna från dessa olika verksamheter går utomlands eller 

ned i rymliga privata fickor. En så stor del som möjligt av dessa vinster 

bör i stället gå tillbaka till facken och dess medlemmar. Detta skulle öka 

medlemsantalet och samtidigt ge de fackliga organisationerna större 

svängrum att agera ekonomiskt och socialt ute i samhället. 

Eftersom de fackliga representanterna inom politiken inte lyckas 

leverera en politik som förhindrar social utslagning bland våra medlemmar 

bör facken börja agera som motpart på den nyss nämnda ekonomiska 

marknaden. 


att tillsätta en utredning för att utröna huruvida det är intressant 

och/eller genomförbart för IF Metall att börja med bank- och försäkringsverksamhet 

samt att bygga och äga hyresbostäder. 



Motion D38 


Försörjning vid konkurs 

När en arbetsgivare inte betalar ut lönen kan det ta upp till ett halvår 

innan vi försatt företaget i konkurs. Om en medlem inte uppfyller kraven 

för att få a-kasseersättning har den inte någon inkomst fram till 

dess att lönegarantin betalas ut. Tvingas medlemmen avbryta anställningen 

på grund av att arbetsgivaren inte betalar ut lönen, förlorar 

denne mellanskillnaden mellan a-kasseersättningen och lönegarantin. 

Vid långvariga konkursförfaranden bör medlemmen kunna låna 

pengar fram tills att lönegarantipengarna betalas ut. 


att undersöka möjligheterna att få tillfälligt lån vid konkurser. 

Motion D39 

Avdelning 51 Malmö 

Alkoholpolicy 

IF Metall ska verka för en sund och modern alkoholpolicy. Det är dags 

att förbundet sätter ner foten i denna fråga. Bakgrunden är välkänd, 

det bjuds på alkohol på förbunds- och avdelningsarrangemang och det 

verkar vara självklart att servera några stora starköl eller ett par glas 

vin vid varje konferens eller dylikt. Medlemsavgiften står för kalaset 

och det måste få ett slut. 

Två starka skäl talar för vår sak. 

Ett skäl är att uppskattningsvis 10 procent av befolkningen har eller 

riskerar att få alkoholproblem. Det är ingen vild gissning att förhållandet 

är detsamma i vårt förbund. En fråga man kan ställa sig är om 

IF Metall tar sitt ansvar under rådande förhållanden. Självklart kan vi 

inte förbjuda människor att dricka, men vi bör inte tillhandahålla varor 

som många bevisligen inte klarar av att hantera. 

Ett annat skäl är det rent principiellt tvivelaktiga i att låta medlemsavgifter 

bekosta alkoholkonsumtion på diverse arrangemang. Oss veterligen 

finns det inte något som talar för att det måste bjudas på alkohol 

vid kurser, konferenser och liknande. 

Förvisso skulle vi kunna fylla ut denna motion med massor av fakta 

och statistik men vi tror inte att det behövs. Vi tror att de flesta efter en 

stunds eftertanke instämmer i våra argument. 


att snarast omarbeta förbundets alkoholpolicy med en huvudregel att 

det inte bjuds på alkohol på något arrangemang anordnat av förbund 

och/eller avdelningar 

att eventuella undantag från ny restriktiv alkoholpolicy ska vara 

väldigt tydligt formulerade av förbundsstyrelsen.

Motion D40 


Alkoholfri representation 

I dag används en del av medlemmarnas pengar till inköp av alkoholhaltiga 

drycker i samband med representation. Detta anser vi vara felaktigt, 

då medlemmarnas pengar skulle kunna användas till mer nyttiga 

saker för organisationen i stort. 

Här i Södertälje har vi den policyn att ingen alkohol får köpas för 

medlemspengar, vilket faktiskt gör att förtroendet för oss som organisation 

ökar ute bland medlemmarna. Man får ju ofta höra att ”facket bara 

festar” när man är ute på uppdrag, och då kan vi svara att så inte är 

fallet, då inga medlemspengar går till alkohol. 

Motargumentet brukar vara att det hör till god sed att bjuda på öl 

eller vin, men varför är det så? Varför måste man bjuda på alkohol? Att 

man bjuder på en bit mat säger vi ingenting om, men vi vill inte att 

medlemmarnas pengar ska användas till alkohol! 


att all representation inom IF Metall ska vara alkoholfri, dvs. att 

alkohol inte betalas med medlemmarnas pengar. 

Motion D41 


Avveckla Förvaltnings AB Metallica 

Under Metalltiden avsattes 200 miljoner kronor att satsa som riskkapital 

i mindre företag. Verksamheten startades i en tid med sämre tillgång 

till riskkapital och var på sätt och vis ett svar på en provokation 

om att facket bara snackar, men gör inget själva. 

Både ljusglimtar och besvikelser har funnits under åren. I dag kan vi 

konstatera att tillgången till och olika organ för att sprida riskkapital 

har byggts upp. Metallica känns heller inte som en prioriterad del i den 

fackliga kärnverksamheten. Den satsade summan är enligt 2009 års 

bokslut dessutom nästan halverad och även under år utan investeringskapital 

har vi tvingats köpa dyra externa tjänster för att driva bolaget. 

Vi föreslår att Metallica avvecklas så snart som möjligt, men under 

ordnade former och i sådan takt att kapitalet inte vidare riskeras. 


att avveckla Metallica under ordnade former. 



Philip Maughan, 51 Malmö 

Johan Bertilsson, 44 Halland 

Michael Gustafsson, 21 Södertälje 






Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D36–D41. 

Tore Larssons förslag om bifall till motion D38 samt tilläggsförslag ”att 

undersöka möjligheterna att få tillfälligt lån motsvarande a-kasseersättning 

fram till dess lönegaranti betalas ut”. 

Johan Bertilssons, Michael Gustafssons och Philip Maughans förslag om 

bifall till motion D39. 

Milan Bogicevics och Michael Gustafssons förslag om bifall till motion 

D40. 


att bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna D36–D41 i 


att efter votering bifalla motion D38 samt Tore Larssons tilläggsförslag 

att efter votering bifalla förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna 

D39 och D40. 


Votering avseende motion D38 begärdes av Anders Ferbe, förbundsstyrelsen. 

Votering avseende motionerna D39 och D40 begärdes av Michael Gustafsson, 21 Södertälje. 

Resevation 

Milan Bogicevic, 21 Södertälje, reserverade sig mot beslutet rörande motion D40.


Faställande av handlingslinjer 




Annikki Salomonsson, 40 Västbo 

Johan Thorman, 33 Vätterbygden 

Fredrik Andersson, 31 Norra Kalmar län 

Jenny Påhlsson Andersson, 24 Norra Östergötland 

Jonas Fingalsson, 25 Mellersta Östergötland 





Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer, avsnittet Vårt samhälle 

och solidariteten. 

Jan-Olov Carlssons, 4 Södra Västerbotten, under dagordningspunkten 

17 framförda bifall till förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna 

A3 och A8 till förmån för ett tillägg i handlingslinjerna genom att kongressberedningen 

ges i uppdrag att inarbeta ett avsnitt om förbundets 

oro över utbredningen av visstidsanställningar och inhyrning samt att 

förbundet ska arbeta för en begränsning av såväl visstidsanställningar 

som inhyrning inom våra branscher. 

Kaj Sandholms, 15 Stockholm, under dagordningspunkten 17 framförda 

förslag om bifall till motion A25 som senare återtogs till förmån för 

Stefan Löfvens, förbundsstyrelsen, förslag att kongressberedningen ges 

i uppdrag att inarbeta en skrivning i handlingslinjerna om att undantag 

från den av regeringen införda förhöjda egenavgiften ska gälla även för 

den som inte uppbär ersättning från a-kassan. 

Ulf Björks, under dagordningspunkterna 17 och 22, framförda bifall 

till förbundsstyrelsens utlåtande över motion A46 då frågan om att 

utveckla ett trepartssamarbete återkommer i handlingslinjerna under 

rubriken Rättvis och trygg omställning i andra punkten under förbundsstyrelsens 

förslag. 

Annikki Salomonssons förslag att namnet ändras från ”handlingslinjer” 

till ”handlingsprogram”. 

Johan Thormans förslag att under rubriken Stark internationell facklig 

solidaritet och samarbete ändra ordet storföretag till ”företag”, dels i 

tredje stycket i texten, dels i första punkten under förbundsstyrelsens 

förslag. 



Fredrik Anderssons förslag att under rubriken Stark internationell facklig 

solidaritet och samarbete i första meningen ändra ordet rovdrift till 

”överutnyttjande av människor och naturresurser”. 

Jenny Påhlsson Anderssons förslag att ge kongressberedningen i uppdrag 

att utreda vilka ekonomiska konsekvenser handlingslinjerna 

innebär för avdelningarna, vilka resurser som finns avsatta och vilka 

som ska utföra samt att revidera handlingslinjerna till ett lätthanterligt 

krav genom att stryka ett antal av punkterna alternativt ge avdelningarna 

större frihet att själva prioritera vilka av punkterna i handlingslinjerna 

man vill bedriva i sin avdelning. 

Jonas Fingalssons förslag att under rubriken Fler jobb och tillväxt i 

tredje punkten under förbundsstyrelsens förslag lägga till ordet facken, 

så att punkten får följande lydelse: ”IF Metall i samverkan med facken 

och arbetsgivarna ska förmå staten att utveckla strategiska utvecklingsprogram 

för industrin”. 

Monica Enarssons förslag att under rubriken Fler jobb och tillväxt ändra 

första punkten under förbundsstyrelsens förslag till följande lydelse: 

”IF Metall ska verka för att förbättra tillgången på kapital och driva på 

företagen att genomföra investeringar inom arbetsmiljö, forskning och 

den anställdes utveckling och produktivitet”, att under rubriken Rättvis 

och trygg omställning i första punkten under förbundsstyrelsens förslag 

lägga till ordet minst före ”en halvering” samt förslag om en ny punkt: 

”IF Metall ska arbeta för att alla ska ha rätt till utbildning oavsett 

ålder”. 

Stefan Löfvens förslag att remittera Jan-Olov Carlssons, Kaj Sandholms 

och Ulf Björks förslag till kongressberedningen. 

Stefan Löfvens förslag att remittera Johan Thormans, Fredrik Anderssons, 

Jonas Fingalssons och Monica Enarssons förslag till kongressberedningen. 

Stefan Löfvens förslag att avslå Annikki Salomonssons och Jenny Påhlsson 

Anderssons förslag. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag i de delar där inga motförslag 

förelåg 

att remittera Johan Thormans, Fredrik Anderssons, Jonas Fingalssons 

och Monica Enarssons förslag till kongressberedningen 

att avslå Annikki Salomonssons och Jenny Påhlsson Anderssons 

förslag.


Stefan Löfvens förslag att remittera Jan-Olov Carlssons, Kaj Sandholms och Ulf Björks 

förslag till kongressberedningen fick stöd av förslagsställarna och förslagen ställdes 

därför inte under proposition. 

Ett förslag av Björn Thiele, 32 Höglandet, som avser detta avsnitt i handlingslinjerna 

framställdes och behandlades under avsnittet Våra arbetsplatser och utvecklingen av 

hållbara arbeten. 



Björn Thiele, 32 Höglandet 

Christina Karlsson, 39 Östbo 

Rickard Burman, 43 Västra Kronoberg 




Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer, avsnittet Våra arbetsplatser 

och utvecklingen av hållbara arbeten. 

Björn Thieles förslag att under rubriken Rättvis och trygg omställning 

första punkten ändra ordet ”halvering” till ”minskning” och att sist i 

meningen lägga till ”och övriga branscher”. 

Christina Karlssons förslag under rubriken Hållbart industriarbete för 

produktivitet, utveckling och god miljö att ändra ordet ”förändringsledare” 

till ”utvecklingsansvarig”. 

Rickard Burmans förslag under rubriken Hållbart industriarbete för 

produktivitet, utveckling och god miljö andra punkten, om att lägga till 

orden ”och arbetsgivare” så att punkten får följande lydelse: ”Förändringsledarna 

ska samordna avdelningarnas insatser för att utveckla 

hållbara arbeten i företagen, bygga nätverk mellan klubbar och arbetsgivare 

så att de kan utbyta erfarenheter och stödja utvecklingsarbetet”. 

Farshid Ghaffarnejads förslag att i punktsatsen under rubriken En arbetsmiljö 

för hållbara, trygga och utvecklande jobb i andra punkten dels 

lägga till orden ”samt funktionsutbildning”, dels dela upp den nuvarande 

texten i två meningar, dels lägga till en sista mening så att punkten får 

följande lydelse: ”Nya skyddsombud ska inom sex månader genomgå 

grundläggande arbetsmiljöutbildning samt funktionsutbildning. Samtliga 

skyddsombud ska även erbjudas IF Metalls grundutbildning för förtroendevalda. 

Vi ska även tillse att alla skyddsombud erbjuds kontinuerlig 

uppdatering utifrån nya rön” samt att lägga till en ny punkt med 

följande lydelse: ”Vi ska sträva efter att Sverige ska vara världsledande 

inom arbetsmiljöområdet”. 



Veli-Pekka Säikkäläs förslag att remittera Björn Thieles, Christina 

Karlssons, Rickard Burmans och Farshid Ghaffarnejads förslag till kongressberedningen. 



förelåg 

att remittera Björn Thieles, Christina Karlssons, Rickard Burmans 

och Farshid Ghaffarnejads förslag till kongressberedningen. 


Björn Thieles, 32 Höglandet, förslag behandlades under detta avsnitt, men avsåg avsnittet 

Vårt samhälle och solidariteten. 




Thina Andersson, 38 Mellersta Kalmar län 

Camilla Hallin, 42 Östra Kronoberg 

Kaj Sandholm, 15 Stockholm 

Monika Stasny, 42 Östra Kronoberg 

Mikael Rosén, 47 Östra Skåne 




Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer, avsnittet Vår organisation 

och starkt medlemskap. 

Jasmin Cosics förslag att under rubriken Starka tillsammans i praktiken 

i första punkten lägga till ”kraftigt” och att meningen ska avslutas 

efter ”bemanningsföretag” så att punkten får följande lydelse: ”IF Metall 

ska kraftigt öka organisationsgraden bland industriarbetarna som arbetar 

i bemanningsföretag”. 

Thina Anderssons förslag att under rubriken Starka tillsammans i 

praktiken tredje punkten stryka orden ”på arbetsplatserna” och lägga 

till ”i hela organisationen” så att punkten får följande lydelse: ”IF Metall 

ska aktivt arbeta med att rekrytera flera kvinnor till fackliga uppdrag 

i hela organisationen” och lägga till en femte punkt med lydelsen: ”IF 

Metall ska genom utbildningsinsatser och tydligare uppdragsbeskrivning 

förtydliga valberedningens ansvar för rekrytering av underrepresenterade 

grupper”. 

Camilla Hallins förslag att under rubriken Öka medlemskapets värde 

tredje punkten dels lägga till ”som inte gått”, dels ändra ordföljden i me-

ningen så att texten får följande lydelse: ”IF Metall ska ge alla medlemmar 

som inte gått medlemsutbildning möjlighet att få genomgå utbildning 

under kongressperioden”. 

Kaj Sandholms förslag att under rubriken Starka tillsammans i praktiken 

andra punkten dels lägga till ”personer med utländsk bakgrund” 

och ”ungdomar”, dels byta ut ”kvinnor i” mot ”medlemmar från”, dels 

ta bort ”förbundets beslutande organ på central och avdelningsnivå och 

målet är att 2014 ska var tredje kvinna vara uppfyllt” så att punkten 

får följande lydelse: ”IF Metall ska öka andelen medlemmar från underrepresenterade 

grupper så som kvinnor, personer med utländsk bakgrund 

och ungdomar”. 

Monika Stasnys förslag under rubriken Öka medlemskapets värde andra 

punkten dels ändra ”alltid vara” till ”verka för högsta möjliga”, dels 

byta ut ”för att ge” till ”bör kunna lämnas”, dels ta bort ”medlemmen” så 

att punkten får följande lydelse: ”IF Metall ska verka för högsta möjliga 

tillgänglighet och ett första svar bör kunna lämnas inom 24 timmar”. 

Mikael Roséns förslag att under rubriken Starka tillsammans i praktiken 

första punkten ta bort ”minst 70 procent” och lägga till ”100 procent” 

så att punkten får följande lydelse: ”IF Metall ska öka organisationsgraden 

bland industriarbetarna som arbetar i bemanningsföretag 

till 100 procent”. 

Anders Ferbes förslag att remittera Jasmin Cosics, Thina Anderssons, 

Camilla Hallins, Kaj Sandholms, Monika Stasnys och Mikael Roséns 

förslag till kongressberedningen. 



förelåg 

att remittera Jasmin Cosics, Thina Anderssons, Camilla Hallins, Kaj 

Sandholms, Monika Stasnys och Mikael Roséns förslag till kongressberedningen. 


Monica Enarsson, 10 MittDalarna, önskade ett förtydligande på andra punkten i 

punktsatsen under rubriken Öka medlemskapets värde, så att det framgår om det är 

förbundskontor, avdelning, klubb eller annan instans som avses. Hon framförde också 

en synpunkt om den språkliga formuleringen i andra punkten i punktsatsen under 

rubriken Starka tillsammans i praktiken. Anders Ferbe tog med sig Monica Enarssons 

synpunkter till kongressberedningen och förslagen ställdes inte under proposition. 



Föredragning 

Kongressberedningens ordförande Anders Ferbe: Kongressberedningen 

har behandlat de yrkanden som lämnats under handlingslinjernas 

tre delavsnitt, Vårt samhälle och solidariteten, Våra arbetsplatser och 

utvecklingen av hållbara arbeten samt Vår organisation och starkt 

medlemskap. Kongressen har fått en reviderad version och jag ska kort 

gå igenom hur vi har hanterat de olika yrkandena. Förändringarna syns 

med streck i kanten och med understruken text. 

Den första ändringen är tillägget ”och naturresurser” under Stark 

internationell facklig solidaritet och samarbete och vi har då tillgodosett 

Fredrik Anderssons, 31 Norra Kalmar län, yrkande. 

På sidan efter, precis i början, har vi strukit ”stor” i ”storföretagen”, 

och med detta har vi tillgodosett Johan Thormans, 33 Vätterbygden, 

yrkande. Detta gäller både i första och i tredje stycket. 

I slutet på sidan två och i början på sidan tre har kongressberedningen 

lagt till ett helt nytt stycke och med detta anser vi oss ha tillgodosett 

Jan-Olof Carlssons, 4 Södra Västerbotten, yrkande. 

På sidan tre, i sista meningen om ”...att leva upp”, anser vi oss ha 

tillgodosett Monica Enarssons, 10 MittDalarna, yrkande i samma fråga. 

Det gäller också i slutet på första ringsatsen om ”...ett hållbart industriarbete 

för de anställda och företagets produktivitet”, som Monica också 

yrkar på. 

I tredje ringsatsen ”...i samverkan med övriga fackförbund och arbetsgivarna 

inom industrin...” har vi tillgodosett Jonas Fingalssons, 25 

Mellersta Östergötland, yrkande. En ny fjärde ringsats om att begränsa 

andelen visstidsanställda är också tillagd och därmed har vi tillgodosett 

Jan-Olov Carlssons, 4 Södra Västerbotten, yrkande i frågan. 

Under rubriken Rättvis och trygg omställning har kongressberedningen 

lagt till ett nytt första stycke föranlett av Ulf Björks, 4 Södra 

Västerbotten, yrkande. Med detta anser vi yrkandet vara tillgodosett. 

På sidan fyra i andra stycket har kongressberedningen lagt till 

meningen ”Särskilt orättvist är det att arbetslöshetsavgiften...” och 

med detta anser vi att vi har tillgodosett Kaj Sandholms, 15 Stockholm, 

yrkande. 

I första ringsatsen finns tilläggen ”...minst en halvering” och ”...övriga 

branscher”, föranlett av Monica Enarssons, 10 MittDalarna, yrkande 

som därmed är tillgodosett. 

På sidan fem i första ringsatsen är det ingen förändring. Däremot 

fanns det ett yrkande från Christina Karlsson, 39 Östbo, om att man 

skulle byta ut ordet ”förändringsledare” till ”utvecklingsansvariga”. 

Kongressberedningen anser att förändringsledare är ett bättre begrepp 

då detta talar om att det är en ledare för en process. Detta gör att vi inte 

har tillgodosett Christinas förändringsyrkande, utan yrkat på avslag av 

detta. 

Men förändringen i andra ringsatsen ”...med varandra” och ”...samarbete 

med arbetsgivarna” har vi tillgodosett Rickard Burmans, 43 Västra 

Kronoberg, yrkande.

På sidan sex i andra stycket har vi gjort ett tillägg med en mening 

som vi har tagit från Farshids Ghaffarnejad, 9 Västra Gästrikland, tillläggsyrkande. 

Detta är därmed tillgodosett. 

Samma sak i tredje ringsatsen, som ni ser med streck i kanten och 

understryket, så är det ett förändringsyrkande föranlett av Farshid 

Ghaffarnejad. Där är det en ny tredje ringsats då vi delat upp andra och 

tredje ringsatsen. Detta är en språklig korrigering mest för tydlighetens 

skull. 

Vi går vidare till sidan åtta och då är förändringar gjorda i ringsats 

två och tre. I ringsats två är det Monika Stasnys, 42 Östra Kronoberg, 

yrkande som vi anser oss ha tillgodosett. I förändringen i ringsats tre är 

det Camilla Hallins, 42 Östra Kronoberg, yrkande som vi därmed anser 

att vi har tillgodosett. 

På sidan nio är det förändringar i första ringsatsen i ”...delmål är att 

nå minst 70 procent” och därmed anser vi att Mikael Roséns, 47 Östra 

Skåne, yrkande är tillgodosett. Däremot har Jasmin Cosic, 26 Västra 

Östergötland, ett annat förändringsyrkande om att ”kraftigt öka” i 

stället för en precis procentsats som vi inte har tillgodosett då vi anser 

att vi med delmålet, minst 70 procent, når bäst effekt med den här texten. 

Därmed yrkar vi avslag på Jasmin Cosics yrkande. 

Med förändringen i ringsats två, om ”...var tredje kvinna” har vi tillgodosett 

Monica Enarssons, 10 MittDalarna, yrkande. 

I ringsats tre har vi tillgodosett Thina Anderssons, 38 Mellersta Kalmar 

län, yrkande, ”...i hela organisationen” likväl som i den fjärde nya 

ringsatsen, som är en ihopskrivning av yrkanden från Thina Andersson 

och Kaj Sandholm, 15 Stockholm. 

Med detta herr ordförande anser kongressberedningen att vi har tillgodosett 

nära nog samtliga yrkanden och yrkar på bifall till kongressberedningens 

förslag till handlingslinjer för den kommande kongressperioden. 

Tack. 

Fastställande av handlingslinjer 


Kongressberedningens förslag till handlingslinjer. 


att bifalla kongressberedningens förslag till handlingslinjer. 



IF Metalls handlingslinjer 

Förord 

Handlingslinjernas syfte är att formulera en strategi inom viktiga områden 

för IF Metall. Handlingslinjerna har tre huvudrubriker: 

• Vårt samhälle och solidariteten 

• Våra arbetsplatser och utvecklingen av hållbara arbeten 

• Vår organisation och starkt medlemskap 

Under varje rubrik lyfts tre huvudområden fram och inom varje område 

anges konkreta insatser för förbundets arbete under den kommande 


Ambitionen är inte att täcka in hela förbundets verksamhet. Vid 

sidan av de frågor som behandlas i handlingslinjerna bedrivs ett kontinuerligt 

arbete inom hela vårt fackliga område. Förbundets mål enligt 

stadgarna, programförklaring från tidigare kongresser och andra 

beslutsdokument speglar tillsammans förbundets bredare arbete och 

uppfattningar. 

Handlingslinjerna är kongressens styrdokument och ska vägleda 

verksamheten på alla nivåer i förbundet under den kommande kongressperioden. 

Direkt efter kongressen kommer förbundsstyrelsen att 

besluta om en genomförandeplan. På motsvarande sätt bör avdelningar 

och klubbar basera sina verksamhetsplaner på de åtgärder som handlingslinjerna 

innehåller. 

Inför nästa kongress ska arbetet med handlingslinjernas slutsatser 

utvärderas. 


Medlemmarnas vilja till utveckling, strävan efter solidaritet och rätt till 

trygghet sträcker sig utanför arbetsplatsen. Villkoren på arbetsplatserna 

påverkas av omvärlden. Vårt fackliga engagemang omfattar därför 

industriarbetarnas gemensamma politiska intressen i hela samhället. 

Arbete åt alla är vårt viktigaste politiska mål. Industrins betydelse 

för tillväxt och jobb hänger samman med välfärden. Vi vill bidra till fler 

jobb och förbättra våra trygghets- och omställningssystem. Vi arbetar 

för en framtid med solidaritet och rättvisa som grund. IF Metall ska 

fortsätta kampen mot våra politiska motståndare och det internationella 

kapitalet och ställa krav på en rättvis utveckling. 

Stark internationell facklig solidaritet och samarbete 

Globaliseringen kräver motkrafter som förhindrar rovdrift på människor 

och naturresurser, som försvarar och förbättrar löntagarnas 

rättigheter och människors sociala situation. Fackliga och mänskliga 

rättigheter är en förutsättning i kampen mot fattigdom och för demokrati. 

Starka fackföreningar behövs över hela världen för att skapa och 

försvara rimliga arbetsvillkor, social trygghet och utveckling. IF Metall 

stödjer facklig organisering i andra länder och målet är att oberoende 

och demokratiska fackföreningar ska växa fram och bli starka.

Det internationella arbetet är en del av vårt fackliga vardagsarbete. 

Vi samverkar med fackliga kamrater över hela världen eftersom de 

fackliga frågorna ofta är lokala, nationella, europeiska och globala på 

samma gång. Det är ett arbete som bidrar till våra fackliga strävanden 

här hemma. 

IF Metall arbetar för att nå fler internationella ramavtal i de internationella 

företagen. Innehållen i avtalen ska baseras på respekten för 

fackliga och mänskliga rättigheter och möjligheten att få företagen att 

ta ökat socialt ansvar. Att bygga fackliga nätverk inom de internationella 

företagen är ett viktigt verktyg. Vi ska också bli bättre på att 

bevaka att företagens uppförandekoder verkligen efterlevs. 

För att stärka industriarbetarnas inflytande vill vi genom ett fackligt 

och politiskt arbete påverka inom EU. Med de europeiska företagsråden 

finns en god möjlighet till fackligt samarbete inom Europa. IF Metall ska 

vara en stark och konstruktiv röst i den sociala dialogen mellan fack och 

arbetsgivare inom EU. 

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att: 

• IF Metall ska kräva fackliga rättigheter i internationella företag, 

bland annat genom att fler internationella ramavtal tecknas och vi 

ska följa upp att avtalen efterlevs. 

• IF Metall ska verka för att effektivisera och stärka den internationella 

fackliga strukturen genom samgående mellan internationella 

organisationer både på europeisk och på global nivå. 

• IF Metall genom samarbete med fackförbund i andra länder ska utveckla 

en facklig-politisk strategi på europeisk och global nivå. 

Fler jobb och tillväxt 

Sverige behöver en stark industri för att klara de utmaningar som 

klimatomställning och välfärdens utveckling innebär. Förståelsen för 

industrins betydelse behöver öka hos såväl regeringen som i övriga samhället. 

IF Metall vill bidra till att stärka insikterna om industrins roll 

för Sveriges ekonomiska utveckling. 

Industriarbetarnas jobb och trygghet bygger på att svensk industri 

klarar den internationella konkurrensen. Strukturomvandlingen betyder 

att produktionen och jobben förändras. För att långsiktigt hävda sig 

behöver industrin satsa på investeringar i hög produktivitet, forskning, 

utveckling, arbetsmiljö och de anställdas utbildning. 

Sverige behöver utveckla konkurrensfördelar som inte enkelt låter 

sig kopieras och som ger förutsättningar för en hållbar och framgångsrik 

industri. Det svenska arbetssättet med samarbete mellan forskning 

och företag, inom våra starka industrikluster och i företagens inre verksamhet, 

behöver utvecklas och bli ännu mer framgångsrikt. 

Staten har en viktig uppgift att samverka med industrin för att 

utveckla forskning, infrastruktur, energiförsörjning m.m. som stärker 

förutsättningarna för långsiktiga industriinvesteringar. Staten kan underlätta 

för företag att utveckla nya produkter, effektivare processer och 

nya jobb i Sverige. 



IF Metall ser med oro på utvecklingen på arbetsmarknaden där de 

otrygga anställningarna ökar snabbt. Förutom de problem som drabbar 

enskilda människor skapar en växande andel otrygga anställningar 

nya problem för utvecklingen på arbetsplatserna. Brist på utveckling 

av nödvändig kompetens och ett försvagat fackligt inflytande leder till 

en utarmad arbetsorganisation och försämrar också företagens konkurrenskraft. 

Industrins kompetensförsörjning är en nyckelfaktor för att möta 

förändrade kompetenskrav. Över hela landet medverkar IF Metall i 

teknikcollege som är ett samarbete om industriutbildningar och en 

plattform för att hitta lösningar på de lokala kompetensförsörjningsfrågorna. 

Vi vill se ett närmare samarbete mellan fack, företag och stat 

i utvecklandet av nya former för utbildning och kompetensutveckling 

som kan matcha förändrade kompetenskrav inom industrin. För att 

klara kraven på arbetsmarknaden behövs ett nytt kunskapslyft så att 

alla får möjlighet att nå gymnasiekompetens. För att leva upp till det 

livslånga lärandet ska alla ha rätt och möjlighet till utbildning och 

kompetensutveckling. 


• IF Metall ska verka för att förbättra tillgången på kapital och driva 

på företagen att genomföra investeringar i både ett hållbart industriarbete 

för de anställda och företagens produktivitet. 

• IF Metall ska utarbeta lokala planer i arbetet med att främja industriell 

utveckling och sysselsättning i regionen. 

• IF Metall ska i samverkan med övriga fackförbund och arbetsgivarna 

inom industrin förmå staten att utveckla strategiska utvecklingsprogram 

för industrin. 

• IF Metall ska arbeta för att begränsa andelen visstidsanställda och 

inhyrd personal, i första hand via avtalslösningar men också genom 

att förbättra såväl svenska lagar som EU-direktiv. 

• IF Metall ska verka för utvecklingen av ett trepartssamarbete för 

industrins kompetensförsörjning. 

Rättvis och trygg omställning 

IF Metall vill att den generella välfärden och tryggheten ska utvecklas, 

inte avvecklas. Välfärden och den sociala tryggheten ska vara solidarisk 

finansierad och möta människors behov. De resurser som löntagare avstår 

i löneutrymme genom sociala avgifter ska användas till att utveckla 

välfärden och tryggheten och inte gå till stora skattesänkningar. 

IF Metalls medlemmar är bland de mest utsatta vid konjunktursvängningar 

och strukturförändringar. Industrins omställning skapar 

fördelar för hela Sverige, men industriarbetarna bär de största bördorna 

genom högre risk för arbetslöshet. Samhället får inte backa från ansvaret 

för rimliga villkor för dem som tvingas till omställning. Rättvisa villkor 

är nödvändiga om industrin ska klara sin långsiktiga rekrytering.

Långvarig arbetslöshet är oacceptabel. Målet med aktiva insatser 

och stöd är att den arbetslöse ska komma tillbaka till arbete. Starka 

trygghets- och omställningssystem gynnar hela samhället och långsiktig 

utveckling av fler jobb. Då får vi ett samhälle med större möjlighet 

att möta förändringar, bättre utbildning, mindre inkomstskillnader och 

högre produktivitet. 

IF Metall har via avtal bidragit till bättre villkor för medlemmarnas 

omställning. Dessa avtal är viktiga, men har tillkommit som komplement 

till de offentliga systemen. När staten steg för steg försämrar den 

gemensamma tryggheten undergrävs den balans mellan fack, arbetsgivare 

och samhälle som garanterar stabilitet och rättvisa i trygghetssystemen. 

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge inkomsttrygghet mellan två jobb. 

Den är en omställningsförsäkring som behöver åtföljas av aktiva och 

effektiva insatser i form av utbildning och stöd att söka nytt arbete 

där den arbetslöses kompetens kan tas till vara. IF Metall vill ha en 

solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring, vilket innebär att den 

rörliga arbetslöshetsavgiften måste avskaffas. Särskilt orättvist är det 

att arbetslöshetsavgiften drabbar medlemmar som är arbetslösa utan 

rätt till arbetslöshetsersättning. Målet är att 80 procent av de försäkrade 

ska få motsvarande 80 procent av tidigare inkomst i ersättning 

vid arbetslöshet. 

En frivillig fackligt administrerad a-kassa som i huvudsak finansieras 

med offentliga medel ska vara grundläggande i den svenska 

arbetsmarknadsmodellen. Fackliga a-kassor ger bättre och effektivare 

service och kortare handläggningstider. Närheten till de försäkrade och 

arbetsplatserna bidrar till högre rättssäkerhet. Den fackliga kopplingen 

är nödvändig för att upprätthålla balansen mellan parterna på den 

svenska arbetsmarknaden. 


• IF Metall ska arbeta för minst en halvering av antalet långtidsarbetslösa 

medlemmar genom aktiva insatser för att matcha arbetslösa 

mot möjliga jobb i industrin och övriga branscher. 

• IF Metall vill utveckla ett trepartssamarbete som ger möjligheter till 

utbildning i stället för uppsägning vid krissituationer. 

• IF Metall ska arbeta för att behålla starka och frivilliga fackligt organiserade 

arbetslöshetskassor. 

• IF Metall ska verka för att gemensamt finansierade trygghetssystem 

ska stå för huvuddelen av kostnaderna för en effektiv omställning. 



arbetsplatser. I samarbete med arbetsgivarna och staten vill vi 

stärka industriarbetets status och innehåll. En effektiv produktion i 

företagen ska genomföras med aktiv medverkan från IF Metall. 

Vi ska ta avgörande steg mot hållbart industriarbete både för att höja 

industriarbetets status och för att ge industriarbetarna den kompetens 



och den arbetsmiljö som krävs för framtiden. IF Metall anser att lönebildningen 

ska ha ett stabilt ramverk där den konkurrensutsatta industrin 

är normerande för löneökningstakten på hela arbetsmarknaden. 

Hållbart industriarbete för produktivitet, utveckling och god miljö 

Industriarbetets utveckling är en förutsättning för industrins framtid 

och konkurrenskraft. Hållbart arbete handlar om ett bättre sätt att 

organisera arbetet, om betydelsen av kompetensutveckling och en god 

arbetsmiljö. Detta behöver stöd av lönesystem som främjar utveckling i 

arbetet, jämställdhet och ökad produktivitet. 

I samverkan med företagen vill vi skapa en genomtänkt arbetsorganisation 

som fördelar resurser och befogenheter så att våra medlemmar 

bättre kan använda sina kunskaper, erfarenheter och förmågor. Det 

ökar industriarbetarnas möjlighet till utveckling i jobbet och ger förutsättningar 

för ökad produktivitet och lönsamhet. Att införa en modern 

arbetsorganisation är en genomgripande och krävande uppgift för hela 

företaget. 

IF Metall vill att industrin ska vara en attraktiv framtidssektor där 

unga människor gärna vill arbeta. Framtidens industriarbetare ska ha 

kompetens och förmåga att klara ett bredare arbetsinnehåll som ger 

utveckling i arbetet. 

Kompetensutveckling ska ingå i den dagliga verksamheten och stärka 

de anställdas och företagets utveckling. Att andelen industrianställda 

som får kompetensutveckling minskar är ett hinder för företag att 

utveckla arbetsorganisationer med ett brett arbetsinnehåll. Ofta är det 

kvinnliga industriarbetare som inte får möjlighet till kompetensutveckling. 

Vi vill se bättre möjligheter att utveckla och förnya yrkeskompetensen 

för att stärka industriarbetarnas ställning på arbetsmarknaden. 


• IF Metall ska öka aktiviteten och initiativen i företagens utveckling 

genom att avdelningarna utser förändringsledare som särskilt utbildas 

i Hållbart arbete och förändringsprocesser i partssamverkan. 

• Förändringsledarna ska samordna avdelningarnas insatser för att 

utveckla hållbara arbeten i företagen, bygga nätverk mellan klubbar 

så att de kan utbyta erfarenheter med varandra och stödja utvecklingsarbetet 

i samarbete med arbetsgivarna. 

• På ett ökat antal av en avdelnings arbetsplatser ska konkreta initiativ 

tas för Hållbart arbete, exempelvis förbättrad arbetsorganisation, 

utvecklat arbetsinnehåll och fler utvecklade lönesystem. 

En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb 

Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö 

bidrar till attraktiva arbetsplatser för framtidens industriarbetare. 

Den borgerliga regeringen har gjort stora nedskärningar på arbetsmiljöområdet. 

När samhället backar från ansvaret för arbetsmiljöarbetet 

är det industriarbetarna som får ta de största kostnaderna.

IF Metall har nolltolerans mot dödsolyckor på jobbet. Vi vill minska 

riskerna för arbetsplatsolyckor och arbetsskador genom att öka kunskaperna 

om hur man förebygger olyckor. Riskbedömningar behöver 

förbättras och alla tillbud ska rapporteras. Psykiskt ohälsosamma 

arbetsmiljöer är inte förenligt med hållbara arbeten. Många arbetsuppgifter 

ger belastningsskador. Vårt krav är att arbetet ska organiseras så 

att minst 25 procent av arbetstiden består av utvecklande, omväxlande 

och bredare arbetsuppgifter. 

Det behövs investeringar i hållbara arbeten för att fler ska kunna 

jobba ett helt yrkesverksamt liv. Även de som av olika anledningar 

inte når upp till 100-procentig arbetsförmåga ska få plats i arbetslivet. 

Våra industriarbetsplatser borde kunna bli föregångare när det gäller 

att hjälpa äldre att arbeta längre och hjälpa arbetsskadade att komma 

tillbaka in i arbetslivet. 

En bra utformad rehabilitering omfattar både stöd och hjälp till individen 

och anpassning av arbetsuppgifter. Kompetensutveckling är ett 

viktigt verktyg för rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsinsatser ska 

sättas in tidigt i samverkan mellan företaget, facket och medlemmarna. 

Företagshälsovården ska medverka i processen. 

Målet är att förhindra utslagning från arbetsplatserna. IF Metalls 

policy för hållbara arbeten ger en vägledning för vårt arbete med arbetsmiljö, 

rehabilitering och företagshälsovård. Vi kräver att Sverige 

ska vara världsledande inom arbetsmiljöområdet. 


• Andelen av IF Metalls medlemmar med arbetsmiljökunskap ska öka 

och alla nyanställda ska få introduktion av arbetsgivaren om systematiskt 

arbetsmiljöarbete. 

• Nya skyddsombud ska inom sex månader genomgå grundläggande 

arbetsmiljöutbildning. 

• Alla skyddsombud ska erbjudas IF Metalls grundutbildning för 

förtroendevalda samt erbjudas kontinuerlig fortbildning inom arbetsmiljöområdet. 

• IF Metall ska arbeta för en förbättrad rehabiliteringsprocess i samverkan 

med arbetsgivarna och staten. 

• IF Metall ska verka för att arbetsmiljö och rehabilitering blir en 

central del i företagens utveckling av arbetsorganisation och hållbara 

arbeten. 

Säkerställa industrins lönenormerande roll 

Industriavtalet har medfört reallöneökningar för IF Metalls medlemmar 

och gett förutsättningar för en väl fungerande lönebildning i Sverige. 

Samtidigt som det har funnits en uppslutning och acceptans för den ordning 

som lönebildningen haft under perioden med Industriavtalet har 

den också diskuterats och ifrågasatts. Ett påtagligt exempel är hur den 

borgerliga regeringen genom dramatiskt ökade och differentierade avgifter 

till arbetslöshetsförsäkringen haft för avsikt att påverka fackliga 

lönekrav. 



IF Metall anser att den internationellt konkurrensutsatta sektorn 

ska vara riktlinje för lönebildningen. Facit för industriarbetarna och för 

svensk ekonomi ger ett starkt stöd för detta. Företagen i den internationellt 

konkurrensutsatta sektorn är känselspröt, vars resultat är ett 

mått på Sveriges konkurrenskraft. Eventuella obalanser mot omvärlden 

märks först och tydligast i industrin. Det är industriarbetarna som först 

drabbas om denna balans inte upprätthålls. IF Metall ska även i fortsättningen 

kräva så bra avtalsinnehåll och löneökningar som möjligt 

utan att äventyra konkurrenskraften och jobben. 

Det är positivt att parterna inom industrin vill fortsätta att ta ansvar 

för en väl fungerande lönebildning på svensk arbetsmarknad. Den samordnade 

tidtabellen för årets kommande avtalsrörelse visar på den vilja 

som finns att stärka samarbetet inom industrin och behålla industrins 

lönenormerande roll. 

En fortsatt samverkan mellan förbunden inom industrin är nödvändig. 

IF Metall avser att fortsätta spela en viktig roll för utvecklingen 

av Industriavtalet. Vår syn på lönebildningen och industrins framtid 

kräver att vi både utvecklar och stärker samverkan mellan parterna 

inom industrin. Samordning inom LO är viktig för sammanhållningen 

på hela arbetsmarknaden, eftersom den ger en bred förankring för att 

större avtalsområden inom internationellt konkurrensutsatt sektor ska 

gå först och sätta märket i avtalsrörelserna. 


• IF Metall ska medverka till ett nytt stabilt Industriavtal som ger 

förutsättningar för reallöneökningar för våra medlemmar och bidrar 

till industriell utveckling och konkurrenskraft. 

• IF Metall ska arbeta för att utveckla och stärka samverkan i Facken 

inom industrin för att stärka ett samlat uppträdande mot arbetsgivarna. 

• IF Metall ska verka för en samordning inom LO som ger förutsättningar 

för reallöneökningar för medlemmarna och främjar solidariteten 

på arbetsmarknaden samtidigt som den är förenlig med våra 

åtaganden inom industrisamarbetet. 


IF Metall vill vara med och forma framtiden. Förbundet ska vara jämställt, 

kompetent, utstråla kraft och uthållighet. Vi vill vara ett opinionsmässigt 

starkt fackförbund bland beslutsfattare och opinionsbildare 

samt ha en stark position i samhällsdebatten. 

Vi behöver bli bättre på att få i gång och ta vara på medlemmarnas 

engagemang. Medlemmarnas förväntningar, samtidigt som resurserna 

minskat, gör att kraven ökar på en effektiv verksamhet. Vi behöver 

utveckla organisationen så att medlemmarna kan få ut mesta möjliga 

nytta. Genom facklig-politisk samverkan tar vi även krafttag i arbetet 

för solidaritet och alla människors lika värde.

Öka medlemskapets värde 

IF Metalls verksamhet bygger på medlemmarnas delaktighet, önskemål 

och behov. Tillsammans med arbetskamrater och fackligt förtroendevalda 

får den enskilde medlemmen styrka. Alla som delar våra värderingar 

ska känna sig hemma som medlemmar i förbundet. IF Metall ska 

både vara en demokratisk folkrörelse som tar vara på medlemmarnas 

engagemang och en professionell serviceorganisation som står upp för 

medlemmarnas intressen. 

IF Metall ska fokusera på frågor som medlemmarna anser är viktiga. 

Vi behöver vara närvarande och agera där beslut tas som påverkar våra 

medlemmar. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med IF Metall 

och gå snabbt att få svar på sina frågor. För att vara nära medlemmarna 

ska vi ha så många lokalavdelningar som möjligt. Vi ska bli bättre på att 

visa vilka möjligheter medlemmarna har att påverka fackets verksamhet 

och erbjuda alla medlemmar en facklig grundutbildning. IF Metall 

och arbetarrörelsen ska vara en naturlig samlingsplats där det ska finnas 

möjligheter att träffas och utvecklas. 

Medlemskapets värde ökar genom starka kollektivavtal, men också 

genom att förbättra kunskapen om avtalen och göra innehållet tydligt 

för medlemmarna. 

Vid sidan av den kollektiva styrkan som medlemskapet ger har vi 

också byggt på medlemskapet med andra mer individinriktade förmåner, 

till exempel olika försäkringar. Dessa förmåner ger ett bra tillskott 

till medlemskapets värde. 


• IF Metall ska öka kontakterna med medlemmarna genom att besöka 

alla arbetsplatser varje år. 

• IF Metall ska vara tillgängligt för medlemmen och ett första svar bör 

kunna lämnas inom 24 timmar. 

• IF Metall ska ge möjlighet för alla medlemmar som inte gått grundläggande 

facklig medlemsutbildning att få genomgå utbildning under 


Starka tillsammans i praktiken 

Vår organisation ger oss möjlighet att använda vår kollektiva styrka. En 

hög organisationsgrad gör att villkoren på arbetsmarknaden kan regleras 

med kollektivavtal. Det är viktigt med hög organisationsgrad över 

hela arbetsmarknaden för att inte fackföreningsrörelsen och kollektivavtalsmodellen 

ska försvagas. 

Vår styrka vilar på att de flesta arbetsplatser omfattas av kollektivavtal 

och att medlemmarna är fackligt aktiva på sin arbetsplats. Det är 

svårare att rekrytera medlemmar med lösare anknytning till en arbetsplats. 

IF Metall behöver i handling tydligt visa att facket också är till 

för dem som inte har en tillsvidareanställning. Vi ska organisera alla 

industriarbetare på arbetsplatsen. 

IF Metalls framtida styrka bygger på lyckad medlemsrekrytering. 



Där vi har aktiva klubbar som har nära kontakt med sina medlemmar 

är det lättare att rekrytera och behålla medlemmar. Genom att stärka 

klubbarna kan vi öka organisationsgraden. De förtroendevalda ska vara 

synliga i vardagen på arbetsplatserna. IF Metall ska vara tillgängligt 

med många möjliga kontaktytor för medlemmarna, både genom personliga 

möten och via andra kanaler. 

Vi behöver rekrytera fler förtroendevalda. De förtroendevalda behöver 

i högre grad svara mot och återge de olika bakgrunder och förutsättningar 

som finns bland medlemmarna. Med ett strategiskt och 

medvetet arbete ska vi öka andelen kvinnor, ungdomar och personer 

med utländsk bakgrund i våra beslutande organ. Det handlar om 

utbildningsinsatser och tydligare uppdrag för valberedningar att ta 

hänsyn till representativiteten. 

För att förbättra hur vi genomför de fackliga uppdragen behöver 

förtroendevalda och anställda inom organisationen stärkas. Det krävs 

utbildning om fackligt ledarskap och erfarenhetsutbyte för att bättre 

klara av och känna sig trygg i sin roll som representant för sina arbetskamrater 

och förbundets medlemmar. IF Metall vill utveckla de fackliga 

utbildningarna ytterligare och låta alla förtroendevalda delta. 

Som ett viktigt led i att stärka organisationen vill IF Metall bidra till 

en fortsatt utveckling av den fackliga strukturen på svensk arbetsmarknad. 

IF Metall är öppet för ett utökat samarbete och vi ser även på sikt 

samgåenden med andra förbund inom industrin som önskvärda. 


• IF Metall ska öka organisationsgraden bland industriarbetarna 

som arbetar i bemanningsföretag och ett delmål är att nå minst 

70 procent. 

• IF Metall ska öka andelen kvinnor i förbundets beslutande organ på 

central och avdelningsnivå och målet var tredje kvinna ska senast 

vara uppfyllt 2014. 

• IF Metall ska aktivt arbeta med att rekrytera fler kvinnor till fackliga 

uppdrag i hela organisationen. 

• IF Metall ska genom utbildningsinsatser och tydligare uppdragsbeskrivning 

förtydliga valberedningens ansvar för rekrytering av 

underrepresenterade grupper. 

• IF Metall ska tillsammans med andra LO-förbund utveckla och 

stärka möjligheterna för kontakter med facket redan i skolan. 

Utveckla facklig-politisk samverkan 

IF Metall vill utveckla den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna. 

Frågor som är viktiga för industriarbetarna behöver prioriteras. 

Det är angeläget att IF Metalls medlemmar engagerar sig och 

lyfter fram politiska förslag som baseras på industriarbetarnas kunskap 

om hur verkligheten ser ut. Vi vill öka möjligheterna för medlemmarna 

att föra fram sina frågor och påverka vilka politiska prioriteringar som 

förbundet driver inom LO och Socialdemokraterna.

Samverkan stärks genom att medlemmar tar plats i politiken, är 

med i de politiska samtalen och väljs till förtroendeuppdrag på olika 

nivåer. IF Metalls medlemmar har mycket att tillföra Socialdemokraternas 

politik i frågor som rör tillväxten, de nya jobben och arbetslivets 

olika aspekter. 

IF Metall ska fortsätta att synliggöra effekterna av samt bemöta och 

bekämpa den borgerliga regeringens politik genom att utveckla former 

som mobiliserar medlemmarna i kamp för industriarbetarnas intressen 

och mot kapitalets och högerns systemskifte. 

Ökade klyftor i samhället är en grogrund för främlingsfientlighet. 

IF Metall accepterar inte de främlingsfientliga krafter som verkar. Vi 

måste diskutera och öka kunskaperna om de samhällsproblem som 

kan vara grogrund för rasism och främlingsfientlighet bland medlemmar, 

förtroendevalda, anställda och samhället i stort. Tillsammans med 

andra fackförbund ska vi fortsätta att synliggöra och bemöta det hot 

som Sverigedemokraterna utgör mot våra fackliga värderingar. 

IF Metall vill under den kommande kongressperioden vända trenden 

av ökande främlingsfientlighet på våra arbetsplatser, på skolorna och 

ute i samhället. Flera åtgärder finns beskrivna i Riktlinjer för IF Metalls 

integrationsarbete, som tagits fram på uppdrag av kongressen 2008. 

IF Metall behöver utöver vårt facklig-politiska samarbete med Socialdemokraterna 

också försöka påverka andra partier att driva en politik 

som är till förmån för industriarbetarna. 


• IF Metall ska stärka insikten om industriarbetarnas frågor i det 

Socialdemokratiska partiet. 

• IF Metall ska verka för att fler av förbundets medlemmar ska vara 

på valbar plats till ett politiskt uppdrag inför valen 2014. 

• IF Metall ska genomföra årliga möten om framtida frågor i alla lokalavdelningar 

för att ge medlemmarna möjligheter att föra fram sina 

frågor och påverka förbundets prioriteringar i nästa val. 

• IF Metall ska öka inslaget av värderingar och ideologi samt kunskaperna 

kring främlingsfientlighet och rasism i all utbildning som 

förbundet genomför. 




Kongressens uttalanden 

Under kongressdagarna den 17–20 juni behandlade kongressen följande 

förslag till uttalanden: 

– Uttalande om Vitryssland 

– Uttalande om framtidens industrijobb 


att godkänna förslagen till uttalanden. 

Uttalande Vitryssland 

IF Metall kräver mänskliga och fackliga rättigheter i Vitryssland 

IF Metall är bestört över beskedet att vår facklige kamrat från Vitryssland 

Gennadij Fedynich inte kunde delta på vår kongress till följd av 

den ohållbara situationen i landet när det gäller bristen på mänskliga 

och fackliga rättigheter. Efter det senaste valet har det politiska förtrycket 

på det civila samhället, inklusive medlemmar av den vitryska 

fackliga REP, blivit allt mer regelbundet och grymt. IF Metalls kongress 

fördömer den totala bristen på mänskliga och fackliga rättigheter i Vitryssland. 

I Vitryssland begår presidenten och diktatorn Lukashenko dagligen 

brott mot de mänskliga rättigheterna. Lukashenko styr landet med 

järnhand och alla som är kritiska till presidenten och regimen drabbas 

av svårigheter. Fria fackföreningar är förbjudna, företrädare för fack och 

oppositionspartier misshandlas och kastas i fängelse för påhittade brott. 

Låga löner och dåliga arbetsvillkor är allmän vardag för de vitryska 

arbetstagarna. De som försöker förändra sin situation genom fackligt 

arbete blir ofta trakasserade av både myndigheter och arbetsgivare. 

Det finns många svårigheter med att driva en oberoende facklig 

verksamhet. Ett stort antal fackligt aktiva har de senaste åren avskedats 

eller på annat sätt blivit av med sitt arbete. De fackliga organisationernas 

resurser är mycket knappa och behovet av framtida stöd, 

både ekonomiskt och psykologiskt, är stort. Det vi hör från våra fackliga 

kamrater i Vitryssland visar att det är långt kvar till demokrati, mänskliga 

och fackliga rättigheter. 

Utvecklingen i Vitryssland visar också att vare sig ILO:s rekommendationer 

eller EU:s sanktioner har haft någon verklig och bestående 

effekt i landet. Vi uppmanar våra fackliga kamrater i andra EU-länder 

att tillsammans med oss driva på våra respektive regeringar att agera 

med kraft mot förtrycket i Vitryssland. 

IF Metall har vid flera tillfällen tagit upp situationen i Vitryssland 

med den svenska regeringen. Någon reaktion från regeringen har vi 

inte fått. Den svenska regeringen bör snarast agera för att nya sanktioner 

vidtas mot Lukashenko och hans regim.

IF Metall hyser den största respekt för våra vitryska fackliga kamraters 

engagemang och mod. IF Metall kommer fortsätta att stödja de 

oberoende fackföreningar som verkar i Vitryssland. 

IF Metalls kongress den 19 juni 2011 

Agera för framtidens industrijobb 

IF Metall kräver ett slut på regeringens passivitet 

Sverige behöver en konkurrenskraftig industri och industrin behöver 

anställa kunniga och erfarna medarbetare. Just nu ropar företagen efter 

arbetskraft. Vart tredje företag misslyckas att hitta yrkesarbetare med 

rätt kompetens. Vad gör regeringen och vad gör företagen för att lösa 

problemen? 

Bara inom IF Metall finns 33 000 arbetslösa medlemmar. 28 000 av 

dem har varit utan arbete minst sex månader och många har utförsäkrats. 

Under krisen vägrade regeringen hjälpa företagen med utbildning. 

I stället drogs arbetsmarknadsutbildningen ned – just när den behövdes 

som bäst. Matchningen av de arbetslösa mot de lediga jobben måste 

lösas. IF Metall arbetar med en rad projekt för att bidra. Samtidigt 

tycks Sveriges regering ha abdikerat från frågan. 

Det krävs en ny aktiv arbetsmarknadspolitik byggd på samarbete 

mellan parterna och samhället! 

Ungdomar utbildas i dag till arbetslöshet. Insatser behövs för att få 

fler ungdomar att välja industrin. Många arbetsgivare väljer att möta 

omvärldstrycket med fler tillfälliga och otrygga anställningar. På många 

arbetsplatser utarmas arbetets innehåll och cykeltiderna kortas. Trots 

decennier av arbetsmiljöförbättringar skadas och lemlästas människor 

fortfarande på sina arbetsplatser. De tre senaste åren har 23 av våra 

kamrater fått sätta livet till. 

Men ungdomar är kloka. De vill ha hållbara och utvecklande arbeten. 

De vill ha trygghet och möjlighet att leva ett drägligt liv, bilda familj 

och ta ansvar för samhällsutvecklingen. Industrins rekryteringsproblem 

kan aldrig lösas med ökad otrygghet, lägre löner och eftersatt arbetsmiljö. 

Det finns en annan väg till konkurrenskraft för Sveriges industri. 

IF Metall vill utveckla framtidens hållbara industriarbete där kompetenshöjning 

är en viktig del. Vi vill göra det i samverkan med arbetsgivarna 

men då måste företagen tänka om. Det krävs en ny aktiv arbetslivspolitik 

och insatser för bättre arbetsmiljö. Siktet ska vara att 

utveckla framtidens industriarbete – det hållbara industriarbetet. 

IF Metall driver på för industriell utveckling, ett rättvist och solidariskt 

samhälle. Vi tar ansvar för lönebildning och konkurrenskraft. Vi är 

med och formar framtiden. 

IF Metall väljer den hållbara vägen till framtidens arbetsmarknad. 

Det är dags att både regeringen och arbetsgivarna väljer väg! 

IF Metalls kongress den 20 juni 2011 




Firmateckning 

Föredragning 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Under denna punkt har vi att fatta 

ett formellt beslut. 

Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen på sedvanligt sätt ger förbundsstyrelsen 

fullmakt att företräda förbundet och teckna dess firma 

beträffande alla rättsliga angelägenheter och att förbundsstyrelsen 

sålunda bland annat äger att kära och svara för förbundet inför domstol 

samt hos myndigheter, banker och enskilda utkvittera förbundet tillkommande 

medel och värdehandlingar. 

Jag föreslår bifall till förbundsstyrelsens förslag. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag.


Stadgarnas ikraftträdande 

Föredragning 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Förbundsstyrelsen föreslår att ändringarna 

i stadgarna träder i kraft från och med den 1 juli 2011. 

Jag föreslår bifall till förbundsstyrelsens förslag. 


att bifalla förbundsstyrelsens förslag. 




Andra frågor 

Föredragning 

Kongressordföranden: Inga andra frågor anmäldes vid dagordningens 

fastställande, varför vi lämnar denna dagordningspunkt.


Kongressens avslutning 

Avtackningar 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Förbundskamrater, nu har vi kommit 

till en punkt som man känner sig lite kluven inför. Å ena sidan är det 

kamrater som har lämnat sina uppdrag och som vi inte kommer att jobba 

ihop med så där tätt som vi har gjort förut. Å andra sidan så känns 

det bra att kunna ge ett riktigt erkännande till de här kompisarna. 

Vi har genomfört fyra intensiva kongressdagar tillsammans och nu 

ska vi hem för att fira midsommar. Då ska vi passa på att avtacka de 

här trogna kamraterna. 

Jag kommer att räkna upp alla och ber er komma upp på scenen 

vartefter, så får också kongressen se att det är en imponerande samling 

människor. De är alla värda långa tal men tiden medger inte det så jag 

måste tyvärr fatta mig kort. 

Jag vill börja med avgående förbundsstyrelseledamöter och ersättare 

i förbundsstyrelsen. 

Först ordinarie förbundsstyrelseledamöter. 

Leif Ohlsson har varit förbundets vice ordförande. Hans fackliga 

bana startade när han blev medlem i Fabriks 1964. Han blev anställd 

som ombudsman i Uddevallaavdelningen och valdes i juli 1999 till förbundsordförande 

i Industrifacket. Vid sammanslagningen till IF Metall 

fortsatte Leif som vår vice ordförande. Vi vet alla att Leifs främsta gren 

har varit avtalsfrågorna. Jag har verkligen uppskattat samarbetet med 

dig Leif. Jag har sagt i en intervju, jag tror det var i DI, att Leif blev 

med åren som en storebror för mig. 

Birgitta Widén var förbundssekreterare. Hon kom 1987 till Beklädnads 

från SKTF. Från 1987 till 1993 arbetade Birgitta som studieombudsman 

och satt i förbundets verkställande utskott. Birgitta fortsatte 

sedan i Industrifacket med studier, men främst arbetade hon som 

förhandlingsombudsman och ansvarig för detta. I sammanslagningen av 

Industrifacket och Metall valdes Birgitta till vår förbundssekreterare. 

Birgitta Lanér var biträdande förbundssekreterare. Birgitta anställdes 

1997 som utvecklare på dåvarande Metalls studieenhet och kom 

närmast från ABF-distriktet i Skåne där hon arbetat som facklig studiesekreterare. 

Birgitta utsågs till Metalls förbundssekreterare 2000 och 

kongressvaldes 2001. Från och med sammanslagningen till IF Metall 

2006 var Birgitta biträdande förbundssekreterare. Birgitta har varit och 

är alltjämt mycket engagerad i utbildningsfrågor. 

Olle Ludvigsson, från avdelning 36 Göteborg, blev medlem i Metall 

1966 och har suttit som stark klubbordförande i 18 år på Volvo. Olle har 

också varit en stark förebild i hela organisationen. Redan 1993 kom Olle 

in i dåvarande Metalls förbundsstyrelse där han länge var ålderman. 

Numera är Olle Europaparlamentariker, vilket vi är stolta och glada 

över. 



Conny Holm, från avdelning 33 Vätterbygden, blev medlem i Metall 

1964 då han började jobba på Fläkten efter yrkesskolan. Därefter blev 

det en vända på Arenco. Första uppdraget fick Conny 1969 på Saab i 

Jönköping, det var i ungdoms- och studiekommittén. Conny blev ordförande 

i Saabklubben 1972 och det är något av ett rekord. Vald till avdelningsordförande 

1996 och medlem av förbundsstyrelsen sedan 2002, 

först i Metall och sedermera i IF Metall. 

Arne Löfving, från avdelning 36 Göteborg, blev medlem i Metall 1971 

och hade sitt första uppdrag 1974 som kontaktombud på Ericsson i 

Mölndal. Året därpå blev han klubbstyrelseledamot. Efter det har det 

bara rullat på. Arne har varit med i förbundsstyrelsen med början som 

ersättare sedan 1993 och sedan som ordinarie ledamot. I avdelningen är 

Arne förste vice ordförande och är klubbens starke man på Saab Microwave. 

Carina Kärrlander, från avdelning 26 Västra Östergötland, blev medlem 

i Fabriks 1989. Carinas första uppdrag var som styrelseelev i sin 

klubb, ett elevuppdrag som hon förvaltade väl och som lett till ordförandeposten 

på Artex AB och sekreterare i avdelningen. Carina var också 

ledamot av Industrifackets överstyrelse och kom in i förbundsstyrelsen 

vid sammanslagningen till IF Metall. 

Cathrine Näsmark, från avdelning 5 Höga Kusten, tidigare ordförande 

vid Textilia Tvätt & Textilservice AB. Hon har nyligen blivit uppvaktad 

för 25 års fackligt engagemang. Cathrine kom med i IF Metalls 

förbundsstyrelse direkt vid sammanslagningen och satt dessförinnan 

många år både i Industrifackets överstyrelse och förbundsstyrelse. 

Sedan har vi ersättare i förbundsstyrelsen: 

Marina Ek från avdelning 24 Norra Östergötland 

Roland Tergeland från avdelning 26 Västra Östergötland 

Per Sigvardsson från avdelning 41 Kalmarsund 

Ann-Christine Westblad från avdelning 10 MittDalarna 

Lars-Erik Soting från avdelning 18 Örebro län 

Några av dem som avgått ur förbundsstyrelsen finns inte här i dag, men 

ska naturligtvis också nämnas. Dessa är: 

Göran Zetterlund 

Yvonne Andreasson (Wretman) 

Eva Johansson 

Kim Davidsson 

Erik Andersson från förbundskontoret 

Margareta Pettersson från förbundskontoret 

Förbundsstyrelsen är laget som leder förbundets verksamhet och är, 

med undantag för beslut om verksamhetsplan och budget, förbundets 

högsta beslutande organ. Det är viktigt att vi i förbundsstyrelsen är ett 

tajt och vinnande lag. Att leda förbundets verksamhet är inget enmansjobb 

och det gäller ibland att våga ta svåra beslut, ibland obekväma 

beslut. Det är ibland ett väldigt tufft arbete. Ni alla som står här framme 

har ingått i denna laguppställning för IF Metall. Ni har med många

idéer, entusiasm, men också ifrågasättande, bidragit till ett mycket 

framgångsrikt arbete. 

Tillsammans har vi gett varandra och medlemmarna styrka. Jag vill 

verkligen tacka er för den tid vi fått förmånen att jobba tillsammans 

med er. Vi kommer att sakna er, men vet att ni alla på olika sätt kämpar 

vidare i sann facklig anda. Ett varmt tack för er insats! 

Jag välkomnar nu Leif Ohlsson som å de avgående förbundsstyrelseledamöternas 

vägnar vill säga några ord. 

***** 

Leif Ohlsson: Förbundskamrater, jag ska börja med att gratulera IF 

Metalls medlemmar. Vi kan återigen konstatera att de kan vara lugna. 

Ni har genomfört en perfekt kongress. När man summerar ihop och 

tittar på alla detaljer så kommer ni att fortsätta att vara lika starka 

och lika bra som vi har varit hittills. 

Vi var några stycken som pratade om det här på lunchen. Då sade vi 

ungefär att det är lite konstigt att det har gått så jättebra eftersom vi är 

så många som står här, som inte har fått vara med och planera. Sedan 

snackade vi vidare och kom fram till att det kanske är tack vare det som 

det gått så bra. Men bra har det varit i alla fall. 

Alla vi som är här har haft ett fantastiskt rikt yrkesliv. Vi har haft 

förmånen att representera våra medlemmar på många olika sätt under 

längre eller kortare tid. Vi har haft intressanta, stimulerande och berikande 

arbetsuppgifter. Dessutom har vi haft möjlighet att träffa massor 

av människor i hela vårt land. 

Det är klart att jag talar för mig själv, men jag tror säkert att det 

känns så för er andra också, att på något sätt så har det berikat hela 

livet. Jag ska bara sluta med att säga att jag och vi är oerhört tacksamma 

för att vi har fått ägna oss åt detta under många år. Tack ska ni ha 

allesammans. 

***** 

Så vill jag nu också be några av våra kongressvalda revisorer, ledamöter 

av granskningskommitté, valberedning samt lönekommitté att komma 

fram för avtackning. 

Revisorerna är: 

Kent Bursjöö, från avdelning 30 Bohuslän-Dal, ordinarie. Kent har permission 

i dag. 

Björn Wilhelmsson, från avdelning 28 Västra Skaraborg, som har varit 

ersättare. 

Ledamöter av granskningskommittén är: 

Mats-Åke Selfors, från avdelning 16 Mälardalen, ordinarie. 

Rune Högnäs, från förbundskontoret, ordinarie. 

Maria Wisberg, från avdelning 13 Bergslagen, ordinarie. 

Några av dem som avgått ur granskningskommittén finns inte här i 

dag, men är naturligtvis också värda ett stort tack. Det är Gunborg 

Karlsson och Harry Rantakyrö. 



Och så har vi valberedningens ledamöter: 

Svante Bylund, från avdelning 16 Mälardalen, som numera jobbar på 

förbundskontoret, har varit valberedningens ordförande. 

Ray Olsson, från förbundskontoret, har varit valberedningens sekreterare. 

Ur valberedningen har även Eva Larsson avgått. Hon finns inte här i 

dag men är naturligtvis också värd ett stort tack. 

Så har vi också en ersättare i valberedningen. Välkommen upp 

Monica Persson. 

Sist men inte minst har vi avgående ledamöter ur lönekommittén, dessa 

är: 

William Frank, från avdelning 4 Södra Västerbotten, ordinarie. 

Pernilla Björling, från avdelning 23 Mellersta Sörmland, ersättare. 

En av dem som ingått i lönekommittén som ersättare finns inte här i 

dag men är också värd ett stort tack. Det är Manfred Leuschner, från 

avdelning 36 Göteborg, ersättare. 

Jag vill å kongressens vägnar också passa på att uppmärksamma 

ytterligare några förtjänstfulla medlemmar och andra som på olika sätt 

har bidragit. 

Vi riktar ett särskilt tack till medlemmarna på Höganäs AB för den 

fina kongressklubban som har använts flitigt här och som de tillverkat 

enkom för denna kongress. Den har med tyngd fyllt sitt uppdrag. Stort 

tack. Välkommen upp på scen Tony Pettersson, som får representera 

klubben på Höganäs AB. 

Att värva medlemmar är vår främsta grunduppgift, det är det faktum 

att vi är och förblir många som ger förbundet styrka. Därför vill 

vi rikta ett tack till Gunnar Lindberg från avdelning 2 Norrbotten som 

vann värvartävlingen som arrangerades under 2010. Välkommen upp 

på scenen Gunnar. 

Vi alla vill också tacka våra externa samarbetspartners som arbetat 

med det praktiska som gjort vår kongress möjlig att genomföra. Bland 

dessa kan nämnas Stockholmsmässan och Mässrestauranger, Resekompani, 

Pangea Design och Stockholm Waterfront. Ett alldeles särskilt 

tack vill vi rikta till vår producent Mats Abrahamsson från Programbolaget. 

Välkommen upp på scenen Mats. 

Tillsammans är vi starka och utan all vår personal, vad vore vårt 

förbund då? Några av oss syns lite mer, andra syns inte lika mycket 

men deras arbetsinsats är likafullt helt enorm. Jag vill verkligen tacka 

vår kongresspersonal för allt slit och arbete ni lagt ned, timme efter 

timme, långt innan och under själva kongressen. Sedan kommer också 

allt efterarbete ni utför. Det vore svårt att ta upp er alla på scenen. Dock 

vill vi särskilt uppmärksamma Ann-Marie Unghagen, som under många 

år varit vår trogna kongressgeneral, men nu gör sin sista kongress. Välkommen 

upp Ann-Marie! 

Till övrig personal finns en blombukett att hämta i kongressbyrån. 

Ett varmt tack riktar vi till er, stort tack.

Avslutningsvis ska vi också tacka vårt fantastiska presidium. Ni 

har lotsat oss genom denna vår andra kongress på ett proffsigt och väl 

avvägt sätt. Ni har dessutom gjort det på ett sätt som bidragit till att 

stämningen på kongressen känts hjärtlig och inbjudande. Ni har gjort 

det mycket bra. Det är inte ett lätt uppdrag ni haft och vi tackar er med 

en stor hjärtlig applåd. Varmt tack för er insats. 

Sedan vill jag passa på att nämna Bert Lundin, som finns här i dag. 

Bert har en lång bana bakom sig och var bland annat förbundsordförande 

i Metall från 1971 till 1981. Bert har fortsatt att vara aktiv långt 

efter det och inte minst varit aktiv i verkstadsklubben på Skansen som 

studieorganisatör. Det kan jag säga att de klubbar som kan visa ett motsvarande 

studieprogram, de ska vara glada. Ibland har man förmånen 

att få komma till Skansen när klubben har möte och få prata på Gershedens 

fina Folkets Hus där. Det är en verklig förmån. 

Bert har alltså varit verksam långt efter sin aktiva tid i IF Metall 

och, mina vänner, fyllde nu i april 90 år. 

Avslutningstal 

Stefan Löfven, förbundsstyrelsen: Kongressdeltagare! Äntligen kongress, 

sade jag när vi inledde här i fredags – och nu tror ni väl att jag 

ska säga ”äntligen över”. 

Men det gör jag inte, jag hade kunnat hålla på mycket, mycket längre. 

Jag tycker det är så härligt att få ta del av alla era erfarenheter, era 

diskussioner, engagemanget, förslagen och det är helt fantastiskt att 

sitta och lyssna. Jag har suttit och småmyst lite grann. 

Och vi har alla en sak gemensamt, i alla inlägg och i alla förslag 

finns det en gemensam nämnare och det är att vi sätter medlemmarnas 

intressen först. Det är medlemmarnas intressen som gäller. Vi kan ha 

olika uppfattningar i sakfrågor, men vi har alltid medlemmarnas bästa 

för ögonen. Det finns inte ett enda förslag, ett enda inlägg för egen vinnings 

skull. 

Kongressdeltagare! På en IF Metallkongress finns inte egoism och 

girighet. På en IF Metallkongress finns bara solidaritet och rättvisa. 

Jag skulle vilja citera mycket av det kloka som har sagts från talarstolen, 

men då blir vi kvar här några dagar till. 

Jag ska nöja mig med ett enda citat. Khuanla Chalardyaem från Göteborg, 

en kväll under kongressen då hade du och jag något fint tillsammans. 

Nej det var inte i går kväll på kongressfesten... det var i lördags 

kväll. 

Du sade: ”Jag vill tillhöra en facklig kamporganisation”. Det vill jag 

också. IF Metall är en kamporganisation för arbete. Vi är en kamporganisation 

för arbetets villkor och bättre arbetsmiljö. Vi är en kamporganisation 

för bra löneutveckling. Vi är en kamporganisation för rättvisa och 

social trygghet. Khuanla, min vän och syster, du och jag tillsammans 

med 350 000 andra, vi är medlemmar i den fackliga kamporganisationen 

IF Metall. 



I höst ska vi kämpa i avtalsrörelsen, men vi ska också starta arbetet 

med att förverkliga alla beslut vi har tagit på denna kongress. 

Vi i förbundsstyrelsen, ni i avdelnings- och klubbstyrelser ska gå 

igenom handlingslinjerna och de övriga besluten. Vi ska arbeta fram 

verksamhetsplaner så att vi under kongressperioden kan förbättra våra 

villkor på arbetsplatser och i samhället. Att utveckla och förbättra, man 

kan väl säga att det är vår payback till medlemmarna. 

Vårt fackliga arbete handlar om våra grundläggande värderingar. Vår 

ideologi, som vi bygger på, är till för att utveckla villkoren på arbetsplatsen 

men också det samhälle som vi vill ha. 

Vi vill ha ett samhälle där vi stödjer och stöttar varandra! 

Man ska inte tvingas till socialbidrag för att man varit sjuk en viss 

tid! 

Man ska inte ha hälften av lönen kvar vid arbetslöshet, man ska ha 

80 procent och dessutom ska vi se till att halvera långtidsarbetslösheten! 

Kongressdeltagare! Vi ska ha jämställda villkor i hållbara arbeten 

som inte sliter sönder människor utan som utvecklar och stimulerar! 

Vi ska ha hållbara arbeten och det förutsätter också en expansiv 

industri. 

Och här har vi en gemensam uppgift – det är att tala väl om industrins 

möjligheter. Industrin kan växa. Vi behöver fler företagsledare, 

som exempelvis Carl Bennet, som verkligen visar att de tror på industrin 

och att den kan utvecklas. 

Vi behöver verkligen en aktiv industripolitik som ger stöd till industrin 

och vi behöver dessutom en arbetsmarknadspolitik som gör det 

möjligt för människor att ta framtidens jobb. 

Kongressdeltagare! Industri- och arbetsmarknadspolitik går hand i 

hand. Vi behöver nu en regering som förstår detta och en regering som 

tror på industrin som förutsättning för välfärd. Vi behöver en riktig 

jobbpolitik förankrad i vår verklighet! 

Det är med facklig-politisk samverkan som vi ska bidra till en sådan 

politik. 

Det var fackföreningsrörelsen, aktiva fackföreningsmedlemmar, som 

bildade det Socialdemokratiska arbetarepartiet, låt oss aldrig glömma 

det. En annan som har bildat ett politiskt parti är Luiz Inácio Lula da 

Silva. Han bildade PT, Partido dos Trabalhadores. Han bildade det efter 

en förebild – den svenska arbetarrörelsen. Jag har haft förmånen att få 

träffa Lula vid ett par tillfällen och han tog alltid upp två saker: ”Fackföreningsrörelsen 

och det stöd ni gav till oss det glömmer jag aldrig. 

Men när jag började bli fackligt aktiv så förstod jag snabbt att vi behöver 

ett politiskt parti i vårt parlament som är vårt parti, arbetarnas 

parti.”. Han bildade detta parti, PT. Det här är mannen som började som 

skoputsare, blev industriarbetare och sedermera president för ett av 

världens största länder. Han har kraftigt, kraftigt förbättrat villkoren 

för Brasiliens fattiga arbetare. Lula skulle aldrig komma på tanken att 

skilja på fack och politik, han skulle aldrig komma på tanken att säga 

att nu ska vi dra oss ifrån vårt eget arbetarparti.

Vad glad jag blev och jag tror att Lula skulle ha nickat belåtet, när 

några av er, exempelvis Camilla Stridh, under söndagens paneldebatt 

markerade hur vi faktiskt hör ihop. 

Kongressdeltagare! Fackligt-politiskt arbete för IF Metall är att vi 

alltid, alltid går IF Metallarnas ärenden först. Vi fattar våra politiska 

beslut utifrån våra medlemmars verklighet, våra medlemmars behov 

och sedan tar vi in det i politiken. Vi står inte på sidan och pekar, utan 

vi går själva in aktivt i politiken, vi tar vår plats. Politik, mina vänner, 

det är aktivitet och vi ska vara aktiva, vi ska ha fler industriarbetare i 

politiken och ju fler industriarbetare vi blir i politiken, i partiet, desto 

större är sannolikheten att det blir vår politik och det är det vi ska sikta 

på nu. 

Politik handlar om grundsyn och värderingar. Här har vi en hemläxa 

att göra. 

Vi har i Sveriges riksdag i dag ett parti som enligt min mening inte 

hör hemma där. Jag tänker inte nämna partiets namn, men ni vet vad 

jag menar. Ett avslutningsanförande återges nämligen i kongressprotokollet 

och det är fyllt av våra värderingar. Jag tänker inte smutsa ned 

ett så fint protokoll med det partiets namn. 

När man har en politik som menar att några inte är lika mycket 

värda som andra, då har man inte i en demokrati att göra. Den människosynen 

hör inte hemma här, den hör inte hemma någonstans. 

Vi ska i hela arbetarrörelsen ta debatten om främlingsfientligheten, 

mot den, var den än dyker upp, på arbetsplatsen eller i idrottsföreningen, 

var som helst. 

Vi ska vara tydliga i vårt bemötande av rasistiska åsikter, men vi ska 

också komma ihåg att de som röstar på detta parti eller säger sig stödja 

det, långt ifrån alla av dem är egentligen rasister. De är inte det, hävdar 

jag. De kanske upplever den osäkerhet som bland annat globaliseringen 

innebär eller så upplever de en osäkerhet på gator och torg. Problem 

som förknippas och förklaras med arbetslöshet och social nedrustning – 

inte med människors hudfärg eller religion. 

Därför är främlingsfientligheten inte lösningen på några samhällsproblem. 

Lösningen heter solidaritet och medmänsklighet och vi ska se 

till att trångsynthet och förakt blir en kort parentes i Sveriges riksdag! 

Om frihet och om inflytande handlade också flera inlägg i debatten 

om avtalsfrågorna. Kongressen markerade och förbundsstyrelsen har 

mycket väl förstått budskapet. Ni markerade att vi ska jobba för bättre 

inflytande över vår egen tid och för att vi ska ha mer att säga till om när 

det gäller rätten för arbetsgivarna att beordra övertid. Och ni markerade 

att vi ska ha mer att säga till om när det gäller arbetsorganisation 

och anställningsformer. Det är bra, det visar att vi har driv och att vi är 

en frihetsrörelse! Det känns stort att känna det oerhörda engagemang 

som alla har visat och visar. Det känns stort att veta att vi är ett starkt 

och enat förbund och det känns stort att veta att om tre år samlas vi på 

nytt till kongress, då går vi mot nya djärva mål. 

Vi fortsätter hela tiden att gå, vi stoppar aldrig, vi fortsätter hela 

tiden framåt! 



Och kongresskamrater, det känns stort att veta att vi är starka tillsammans 

och vi kan forma framtiden! 


Avslutning 

Kongressordföranden: Då har vi kommit till den punkt när vi ska skiljas 

åt. Men innan vi gör det och avslutar kongressen så vill vi från presidiet 

tacka er kongressdeltagare för en mycket väl genomförd kongress. 

Det har varit god stämning, det har varit gott om skratt och det har 

varit applåder. Jag tror att varenda en som har varit i talarstolen har 

fått applåder efter sitt anförande. Det tycker vi har varit fint. 

Som vi sade inledningsvis i fredags så blev också detta en bra kongress 

med livfull debatt och en mängd kloka beslut som stärker våra 

medlemmar och förtroendevalda. 

Vi har nu format framtiden för IF Metalls medlemmar. Stort tack till 

er alla som gjort vårt arbete här framme möjligt. Vi passar också på att 

tacka för de varma applåderna ni nyss gav oss. 

Kan vi härmed avsluta IF Metalls andra ordinarie kongress? Svar: ja! 

***** 

Kongressen sjöng unisont Internationalen. 

***** 

Ordförande 

Madlen Gunnarsson Peter Johansson 

Lennart Thörnlund Emma Åkesson 

Sekreterare 

Monika Theodorsson Thomas Axelsson 

Helena Eriksson Lea Skånberg 

Angelica Teiffel Stefan Wiberg 

Protokollsjusterare 

Per Svensson Roland Tergeland 

Camilla Wedin 

Permissioner 

Tonnie Andersson, 29 Norra Älvsborg, den 20 juni 

Kent Bursjöö, revisor, den 20 juni 

Tomas Landberg, ombudsman 26 Västra Östergötland, den 20 juni 

Rolf Lindén, ombudsman 36 Göteborg, från den 19 juni klockan 14.00 

till kongressens slut

Carlos Rebelo Da Silva, 36 Göteborg, den 20 juni 

Anders Throbäck, ombudsman 47 Östra Skåne, den 20 juni 

Hälsning till kongressen 

Mina kära kamrater i IF Metall! 

Jag vill framföra mina hjärtliga hälsningar och önskar er en mycket 

framgångsrik kongress. 

Förbundets roll i samhället är grundläggande, inte bara som en 

garanti för medlemmarnas rättigheter, utan också som en del av sann 

demokrati. Jag är därför stolt över att under min tid som president inte 

ha åsidosatt mina rötter i fackföreningsrörelsen och över att ha haft en 

kontinuerlig dialog med alla parter i det civila samhället. 

Jag vill också nämna i mina ord till er hur viktigt det är att ha ett internationellt 

samarbete mellan fackföreningarna i olika länder. Detta är 

grundläggande för att främja solidaritet mellan löntagare i hela världen. 

Det stöd som vi fått av våra kamrater i Europa, inte minst från IF 

Metall, under våra strejker på ABC på 1980-talet var avgörande för 

framgången i vår rörelse. Det var en utomordentlig lärdom för den 

brasilianska rörelsen, och jag hoppas att ni, som en del av er utveckling, 

fortsätter att samarbeta med löntagarna i Latinamerika och Afrika. 

Stor kram och en underbar kongress till mina svenska kamrater! 

Luiz Inácio Lula da Silva 

Ex-presidente do Brasil 



Tal av Håkan Juholt, Socialdemokraterna, fredagen den 17 juni 

2011 

Tack kamrater för denna enastående varma hälsning! Det känns oerhört 

värdefullt för mig. 

Jag har fått många råd de senaste månaderna. En del har varit bra 

och andra inte. Till dem jag har vänt ryggen hör att Socialdemokraterna 

bör byta namn, byta samarbetspartners, bryta med fackföreningsrörelsen 

och inte längre ha nära band till LO-förbunden. 

Mitt besked är klart och tydligt. Det socialdemokratiska partiets konstituerande 

uppgift är att i alla sammanhang sätta löntagarnas bästa 

i centrum för politiken. När löntagarna har trygga arbetsplatser, bra 

skola för barnen, bra sjukvård, bra äldreomsorg för sina äldre släktingar 

och bra pensioner blir samhället bra för alla. 

Men det har inte alla förstått. De borgerliga partierna har inte förstått. 

Ibland dyker det upp en och annan socialdemokratisk debattör 

som inte heller har förstått. Låt mig än en gång säga att löntagarnas 

bästa är vägen framåt. Det är ingen väg bakåt. Det är inte 70-tal, 50-tal, 

20-tal eller 1800-tal. Det är framtiden. Vi ska forma ett samhälle med 

bra villkor för Sveriges löntagare. Då blir det bra för alla i vårt land. 

Ibland har jag svårt att förstå varför detta skulle vara kontroversiellt 

eller gammalmodigt. För mig är det synnerligen modernt. Partikongressen 

som hade den goda smaken, eller det dåliga omdömet eller vad man 

vill kalla det, att välja mig gav också oss ledande socialdemokrater fyra 

uppgifter efter kongressen. 

En uppgift är att göra allt som står i vår makt för att utrota barnfattigdomen. 

Den hör inte hemma i Sverige! Frågan är så viktig att nu 

också andra politiska företrädare plötsligt har upptäckt den. 

Men det är ingen enkel sak. Det handlar om att alla arbetslösa ska 

ha möjlighet att få ett jobb. Det handlar om att man ska ha rätt till 

heltid och rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid så att man kan ta 

erbjudet jobb. Det handlar om att förbjuda olika avgifter i skolorna. Det 

är en lång rad åtgärder vi behöver göra men beskedet från Socialdemokraterna 

är klart och tydligt. När Rädda Barnen konstaterar att fler än 

220 000 barn i vårt land lever i fattigdom är vårt besked att det ska vi 

avskaffa. Det går före stora skattesänkningar! 

Den andra uppgiften från partikongressen är att vi ska på- och omreglera 

de marknader vi själva har varit med och avreglerat. En del 

avreglerade marknader fungerar men politiken måste ta sitt ansvar 

när det inte blir som det var tänkt. Syftet var ju inte att priserna skulle 

skjuta i höjden. 

På elmarknaden, järnvägsmarknaden och i viss utsträckning flygmarknaden 

fungerar inte marknadslösningarna. Det bildas karteller 

och bolagsformer som leder till stigande priser och försämrad service. 

Vi kan inte passivt stå och se på när den elmarknad vi är så beroende 

av innebär att priserna stiger för hushåll och industri. Självklart måste 

politiken kliva ned från läktaren när vi ser att marknadsexperimentet 

inte fungerar. Vi ska i vårt land ha en samhällsnyttig verksamhet som

fungerar så att landet kan utvecklas. Samhället måste ta ansvar för att 

på- och omreglera de marknader som inte har fungerat. 

Den tredje uppgiften är att förstärka framtidens pensioner för Sveriges 

löntagare. Man försökte göra sig lustig över att jag och vi socialdemokrater 

skulle föra samtal med de fackliga centralorganisationerna. 

Jag råkade visserligen säga på en presskonferens att vi skulle ha överläggningar. 

Det är inte alltid så lätt när man kommer från Småland att 

skilja mellan ett samtal och en överläggning, men vi kommer inte att ha 

några överläggningar med de fackliga centralorganisationerna. Däremot 

ska vi föra samtal om hur vi kan förbättra pensionssystemet så att vi 

uppnår det vi faktiskt ville, nämligen att statliga pensioner ska ligga 

kring 60 procent av inkomsten. 

Nu är det många som inte ens kommer upp i 50 procent av statlig inkomstpension. 

Man ska inte behöva ta lugnande medel när man får sitt 

orange kuvert. Vi ska ha ett system som är robust, långsiktigt och byggt 

på breda blocköverskridande överenskommelser. De borgerliga partierna 

sitter på läktaren och försöker göra sig lustiga när vi konstaterar att 

pensionssystemet måste förstärkas. Uppgiften från partikongressen är 

att genomföra en ordentlig översyn av pensionssystemet, samtala med 

andra politiska partier, fackliga organisationer och pensionärsorganisationer 

och sedan presentera åtgärder som stärker pensionssystemet så 

att vi kan leva på pensionen också i framtiden. Det är ett viktigt besked 

till Sveriges löntagare! 

Den fjärde uppgiften från partikongressen är att göra en samlad 

översyn av skatterna, i syfte att åtstadkomma skattesystem som främjar 

tillväxt, långsiktig finansiering av välfärd och självklart också med 

omfördelande inslag. Skattesystemet i dag är ett mischmasch av olika 

märkliga kompromisser från nattliga förhandlingar mellan de borgerliga 

partierna. Det är svårgenomträngligt och svårbegripligt och saknar 

fokus. 

Det mest fantastiska exempel som jag gärna återkommer till var ju 

idén i valrörelsens slutspurt om att vi skulle få skatteavdrag för att gå 

ut med varandras hundar. Om du går ut med min hund och jag med din 

kommer staten garantera en del av kostnaderna vi får för att betala 

varandra. Mitt besked till den nu avgående centerledaren är att vi socialdemokrater 

aldrig tar upp denna tappade handske. Vi vet att Sverige 

aldrig långsiktigt kan bli ett starkt land om vi ska skattesubventionera 

promenader med varandras hundar. Vi måste ha ett skattesystem som 

främjar tillväxt och investeringar. 

Här och nu har vi stor oro på den finanspolitiska arenan. Vi kan varje 

dag följa det som sker i Grekland, de baltiska länderna, Portugal och 

Spanien. För oss socialdemokrater är det självklart att i denna osäkra 

tid investera och rusta Sverige starkt för morgondagen. Vi ska successivt 

investera Sverige starkt, med infrastruktur, bostadsbyggande, 

vägar, järnvägar, skolor och klimatsmarta satsningar. Vi ska satsa så att 

våra barn och barnbarn får möjlighet att leva i ett rikt välfärdsland. Det 

måste gå före våghalsiga skattesänkningar! 

Under partiledardebatten för några dagar sedan gjordes ett nummer 

av att statsministern varnade för nyval om regeringen inte får igenom 



sina skattesänkningar. Han menar att vi socialdemokrater riskerar att 

kasta ut Sverige i en regeringskris om vi inte går med på de skattesänkningar 

som faktiskt successivt eroderar vår välfärd. Jag ser det som 

ett desperat uttryck för att regeringen nu har kommit till insikt om sin 

minoritetsställning. 

Det finanspolitiska regelverk som vi socialdemokrater skapade och 

byggde upp tillsammans med Centerpartiet, men som Moderaterna bekämpade, 

det regelverket syftar till ordning och reda i landets finanser. 

Vi vet vad som händer när det blir oreda i ekonomin. Vi vet att det alltid 

är de med störst behov av det gemensamma som drabbas hårdast. 

Men stopp och belägg när man påstår att vi socialdemokrater riskerar 

att slänga ut landet i regeringskris och statsfinansiellt kaos om 

inte regeringen får fortsätta med sina oansvariga skattesänkningar. Vi 

konstruerade inte detta finanspolitiska regelverk för att borgarna skulle 

sätta den offentliga sektorn på svältkur. Vi gjorde det för att få ordning 

och reda i ekonomin och inte för att utarma välfärden. Det här tänker 

vi ta strid för. Vi kommer inte låta oss stressas av att regeringen hotar 

avgå om man inte får fortsätta sänka skatterna. Så är det bara! 

Nåväl, det återstår att se om denna lilla programförklaring får uppmärksamhet 

i något sammanhang. Det är ju inte helt omöjligt. Vi har 

en mycket viktig resa framför oss. Vi ser ett nytt Sverige växa fram. I 

partiledardebatten i onsdags berättade jag för moderatledaren att jag 

också reser runt mycket och lyssnar till många människor. Jag frågade 

vem han får sin inspiration av. Vilka ekonomer, forskare eller företagare 

kom till honom och sade att vi bör skära ned antalet platser på Komvux, 

i arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildning nu när vi står på 

tröskeln till en lågkonjunktur? 

Vilka sjuksköterskor var det som sade att lönen är alldeles för hög, 

ingångslönen på tok för hög och det är alldeles för många som jobbar 

här? Vem kom till honom med idén om Fas 3? Vilka skickade namnlistor 

till honom om att a-kassan måste förstöras? Vem tänkte ut att sjuka 

människor självklart ska utförsäkras? Att cancersjuka och andra svårt 

sjuka ska ut ur sjukförsäkringen? Var mötte han dem som tyckte så? 

Vilka var alla som kom till honom och sade att sälj nu snabbt ut våra 

vårdcentraler och sjukhus till stora globala internationella koncerner så 

de kan tjäna pengar på oss? 

Jag åker också runt i landet men jag har inte mött en enda människa 

som har rått mig att föra den politik Reinfeldt nu har bedrivit i fem år. 

Berätta Fredrik: Var träffade du dem? Antingen träffade han dem och 

då vill jag också göra det. Eller så har han aldrig träffat dem och då är 

det inte svenska folkets önskningar som genomförs utan en egen hemmasnickrad 

agenda. 

Jag ser ett nytt Sverige växa fram men det är det gamla Sverige som 

kommer tillbaka. Det är det gamla Sverige med ökande barnfattigdom 

och ökande skolsegregation. Det blir allt viktigare för elever att ha 

föräldrar från socioekonomiskt bra bakgrund för att skolresultaten ska 

bli bra. År 2000 låg vi i världstopp med jämlika skolutbildningar för alla 

skolbarn. Nu har vi sjunkit till samma nivå som USA när det gäller alla

elevers möjlighet till bra utbildning och vi har ramlat snabbt. Skolsegregationen 

exploderar. 

Jag ser framför mig ett arbetsliv som blir allt stressigare, farligare 

och osäkrare. Vi vet att en löntagare i veckan och mer än så omkommer 

på sin arbetsplats. Vi ser att det gamla arbetslivet med osäkra anställningar 

kommer tillbaka. Fler och fler får gå på visstidsanställningar 

och provanställningar. Ett gammalt Sverige växer fram när sjuka och 

arbetslösa tvingas till fattigdom. Ett gammalt Sverige växer fram när 

man inte längre kan leva bra på sin pension. Det gamla Sverige som vi 

i facklig-politisk samverkan byggde bort kommer tillbaka. Vi ser det på 

område efter område. Det är högerpolitik och det är omodernt. 

Solidaritet, rättvisa och socialdemokrati är det som är modernt och 

tillhör framtiden. Det måste vi vara tydliga med och det finns alternativ 

som jag kortfattat vill beskriva. Det bygger på tre byggstenar som vi har 

antagit i partistyrelsen, verkställande utskottet och riksdagsgruppen. 

Vi vill gå i spetsen för att etablera en kunskapsbaserad ekonomi 

som är en förutsättning för att klara konkurrensen med omvärlden. 

Vi vill konkurrera med bättre kunskap och högre förädlingsvärde, inte 

med sämre arbetsmiljö eller sämre löner. Vi ska konkurrera med att 

vara bättre. Det innebär att vi måste göra stora satsningar i förskolan, 

grundskolan, Komvux, på universitet, högskolor och folkhögskolor. Vi 

måste återupprätta det livslånga lärandet! 

Vi vill gå före med att etablera ett partnerskap mellan stat, näringsliv 

och de fackliga organisationerna/den enskilde löntagaren där vi 

säger att vi tillsammans ska ta ansvar för att inte bara den som är arbetslös 

ska ha rätt till en bra utbildning för att bli anställningsbar. Även 

den som är anställd och har ett jobb ska ha möjlighet till kompetenslyft 

och högre attraktionskraft i nästa lågkonjunktur. Vi har så länge hört 

devisen att när lågkonjunktur råder har vi inte råd att utbilda oss och 

när högkonjunktur inträffar har vi inte tid. 

Vi måste få ett nationellt och ständigt pågående kompetenslyft för 

våra medborgare och löntagare. Det bor bara nio miljoner i vårt land. 

Det är färre än i staden London. Vi måste som nation ta vara på varje 

människas vilja och förmåga till vidareutbildning och växtkraft så att 

man också i åldern 35, 45 och 55 kan fortsätta att växa och vara attraktiv 

på en förändrad arbetsmarknad. Vi vill återupprätta det livslånga 

lärandet! Vi vill etablera en kunskapsbaserad ekonomi! Det kommer 

kosta, men det är det värt! Det är för oss ofantligt mycket viktigare än 

fortsatta skattesänkningar och vi kommer i höstens budget att peka på 

finansieringen. 

Den andra byggstenen för vår politik framöver är värdeburen tillväxt. 

Vi bejakar tillväxt. Den är en förutsättning för välstånd och en 

nödvändighet för att överleva som nation. Men vi kan inte förlika oss 

med att tillväxt ska förutsätta att barnfattigdom ökar eller att löntagare 

slits ut i förtid. Vi kan inte förlika oss med att tillväxt förutsätter 

rovdrift på naturen. 

Vi säger tvärtom att vi ska göra investeringar i bra arbetsmiljö och 

hållbara arbetsplatser som gör det möjligt för oss att arbeta kvar fram 



till pensionen. Vi vet att detta är klassrelaterat. Tre gånger så många 

arbetare som tjänstemän har värk i kroppen efter arbetsdagens slut. Vi 

måste metodiskt bygga bort de farliga arbetsplatserna. Det är den absolut 

bästa pensionsreformen, arbetsmiljöreformen, tillväxtreformen och 

värderingsreformen att vi skapar ett arbetsliv där man kan medverka 

i den gemensamma produktionen och morgondagens välstånd utan att 

man förbrukas som människa. 

Vi ska investera i arbetsplatser och klimatsmarta lösningar. Vi ska 

bygga om våra bostäder och sjukhus, äldreboenden och skolor med ny 

uppvärmningsteknik. Vi ska bygga ut kollektivtrafik, vägar och järnvägar. 

Vi ska bygga ut tunnelbanan i Stockholm så att den fungerar och 

inte korkar igen huvudstaden. Vi ska investera i att bygga om miljonprogramområdena 

så att dessa får ett socialt lyft samtidigt som landet 

får klimatlyft och tillväxtlyft. Vi etablerar begreppet värdeburen tillväxt 

med omfattande investeringsprogram. 

Det är bättre att investera offensivt för framtiden än att passivt fortsätta 

betala av på en stadsskuld som för länge sedan har slutat att vara 

ett problem. Sverige är som en familj. Ingen av oss skulle tveka om vi 

har en fast inkomst att köpa oss ett hus. Så måste vi också se på landet. 

Om vi har ordning och reda i ekonomin måste vi våga göra investeringar 

som våra barn och barnbarn får nytta av. Tänk om de som var ansvariga 

på 50- och 60-talen hade haft samma investeringsångest som vår 

nuvarande regering. Då hade vi haft ett fattigare och sämre land. Nu 

ska vi bygga Sverige starkt för våra barn och barnbarn med offensiva 

investeringar! Det är viktigare än skattesänkningar! 

Den tredje byggstenen vill jag också nämna. Vi är i dag ett industriland 

utan en industripolitik. I det här rummet vet vi vad som har gjort 

Sverige starkt. Det är samverkan mellan det offentliga och privata företag. 

Vad hade Ericsson varit utan Televerket? Staten måste självklart 

vara med som partner i en rad olika industriella sammanhang. Vi måste 

återupprätta gemensamma branschprogram. Den beröringsångest som 

nu finns mellan politik och näringsliv är inte sund. IF Metall är ett bra 

exempel på ett samarbets- och samverkansfack och det måste också 

landet vara. Staten måste vara samtalspartner med näringslivet, inte 

gömma sig på läktaren och säga att det där får näringslivet sköta. Vi 

måste ha gemensamma målbilder, visioner, projekt och branschprogram 

och tillsammans bygga vår industrination stark. Sverige förtjänar på 

nytt en industripolitik! Det tänker jag föra fram! 

En kunskapsbaserad ekonomi och en värdeburen tillväxt är något 

varje kommun kommer att tala om. Vad innebär det på den här förskolan, 

den här arbetsplatsen och den här vårdcentralen? Detta är något 

vi kommer att jobba med. Det kommer inte att vara några teorier, fakta 

och argument som skickas ut från Sveavägen 68. Det ska vara ett vardagligt 

hantverk för alla socialdemokratiskt förtroendevalda och omsättas 

i verklig handling. 

Men det finns ytterligare en byggsten och det är den sociala investeringspolitiken. 

Vi måste återupprätta en social investeringspolitik i 

landet och investera i områden där vi inte först ska behöva svara på

frågan: Vad kan du betala för detta? Nu ser vi att många tvingas vända 

för att de inte kan betala. 

Vi ska återupprätta medborgarvärdet inom en rad områden. Det 

innebär inga stora ekonomiska kostnader men vi ska göra ett stort 

omtag inom områden där vi successivt har reducerats till kunder på 

en marknad. Marknaden fungerar utmärkt när vi ska köpa skjortor 

och bilar men inte för samhällsnyttig verksamhet som el och järnväg 

och heller inte när det gäller medborgerliga rättigheter som sjukvård, 

äldreomsorg och barnomsorg. De snabbast stigande försäkringarna i 

vårt land är privata sjukförsäkringar. Varför? Jo, för att man inte längre 

tror att välfärdsstaten är möjlig. Man litar inte längre på att man får 

den bästa sjukvården om man inte har en privat försäkring. Man har 

gett upp hoppet om att Sverige ska vara ett välfärdsland där alla ska ha 

samma rätt och möjlighet till bästa tänkbara utbildning och sjukvård. 

Därför är privata sjukförsäkringar det snabbast stigande försäkringsområdet. 

Vi måste vara tydliga och säga nej. Vi öppnar inte den dörren. Välfärden 

ska vara gemensamt finansierad och efter vars och ens behov. Vi 

måste återupprätta den sociala investeringspolitiken både på självklara 

områden som sjukvård och omsorg men också på områden som ligger 

lite vid sidan om. Vi hade fri entré på alla statliga museer. Varför? Jo, 

för att det är våra gemensamma samlingar och vårt land det handlar 

om. Med fri entré gick besöken upp sprikrakt. Mängder av barn och 

ungdomar som annars aldrig skulle ha gått kom dit för att föräldrarna 

plötsligt gick. Men det var viktigt för regeringen att stoppa fri entré 

på museer så att det nu bara blir köpstarka grupper som tycker det är 

angeläget att gå. 

Medborgarvärdet ska vävas in i de medborgerliga rättigheterna. Jag 

besökte en kommunal musikskola i Botkyrka och träffade en flicka som 

gjorde mycket starkt intryck på mig. Hon sade att när jag dansar är jag 

fri. När jag dansar är jag lycklig. Då försvinner all min ångest och alla 

mina bekymmer. Då lyfter jag. Då får jag vingar. 

Jag fick gåshud när hon berättade. Hur kan det komma sig att vi har 

organiserat samhället så att vi bara talar om kärnverksamheter? Att en 

sådan sak som att rusta våra barn och ungdomar med vingar och göra 

dem lyckliga och fria ses som en lyxverksamhet? Kan det finnas något 

viktigare för ett land än att rusta sina barn och ungdomar med vingar? 

Vi gav redan i vårbudgeten besked att vi kraftigt sänker avgifter för 

kommunala musikskolan och vi återkommer i höst med ytterligare satsningar. 

Det är social investeringspolitik när den är som allra bäst, att 

rusta våra barn och ungdomar med vingar, att göra dem till medborgare 

i ett land och inte bara till kunder på en marknad. 

Vi har ett tufft utgångsläge. Aldrig förr har så många lämnat socialdemokratin 

som i senaste valet. Det blir ingen enkel resa. Vi måste 

hjälpas åt och vi behöver varandra. Vi ska samarbeta och samverka. Vi 

behöver inte vara överens om allt i minsta detalj. Det finns det inte en 

familj på hela jordklotet som är och så ska det heller inte vara i arbetarrörelsens 

familj. Men målet är klart och tydligt. Vi står för ett annat 



samhälle. Vi står för ett samhälle med högre ambitioner som vill mer än 

att passivt luta sig tillbaka och sänka skatter, som i första hand kommer 

dem till del som redan har mest. 

Vi ska bygga Sverige starkt. Vi ska investera Sverige starkt för morgondagen. 

Vi tror så starkt på idén om social demokrati att vi investerar 

i varandra och ser varandra som resurs och tillgång, inte som motståndare 

och konkurrent. Vi ska växa tillsammans. Vi förstår att solidaritet 

inte handlar om barmhärtighet eller uppoffring. Solidaritet är en förutsättning 

för tillväxt och framtid! Tack ska ni ha!

Tal av Jyrki Raina, IMF, lördagen den 18 juni 2011 

Kära kamrater! Det är en stor ära och glädje för mig att presentera er 

en varm hälsning från de 50 miljoner metall- kemi-, energi-, gruv- och 

textilarbetare som representeras av IMF:s, ICEM:s och ITGLWF:s medlemsförbund 

i över 130 länder runt världen. Ni är en viktig del av vår 

globala industriarbetarfamilj, som ska bli en nästa år. 

Vi möts i en tid då världen långsamt återhämtar sig från en djup global 

ekonomisk och finanskris som drabbade tillverkningsindustrin hårt. 

Vi förlorade nästan tio miljoner arbetsplatser i världen. Ni i Sverige fick 

också gå igenom svåra tider. 

Man kan konstatera att vi nu har flyttat till en sysselsättningskris. 

Arbetslösheten är fortfarande hög och alltför ofta ser vi fasta jobb ersättas 

av otrygga jobb, bemanningsföretag, visstids- och deltidsjobb. I 

utvecklingsländerna är situationen ännu värre. Där befinner sig 50–90 

procent av arbetskraften i den informella sektorn, utan social trygghet, 

utan sjukvård, utan pensioner. 

Folk är arga, och inte bara i Nordafrika och Mellanöstern. Den globala 

krisen och de senaste tidernas oroligheter har tydligt avslöjat några av 

de verkliga problemen i vår värld i dag; fattigdom, arbetslöshet, ojämlikhet, 

brist på demokrati och brist på hopp om ett bättre liv. Fackföreningsrörelsen 

måste vara i främsta ledet i kampen för en ny social modell 

som sätter människor först. Målen om full sysselsättning och anständigt 

arbete är ingalunda gammaldags. Det är vad medborgarna i världen vill 

ha, det är vad de kräver och det är vad de har rätt till. Det är någonting 

vi ska kämpa för! 

Just i förra veckan kom de globala fackliga organisationerna överens 

om ett samordnat stöd till facken i Nordafrika och Mellanöstern. 

Somliga av dessa förbund är gamla strukturer som försöker reformera 

sig, medan andra är helt nya grupperingar som försöker växa och bilda 

nya strukturer. Det är inte en lätt process, det kommer att ta tid och det 

finns en del saker som kan gå fel. Men det är klart att vi ska göra allt vi 

kan för att en ny fackföreningsrörelse blir en viktig pelare i det nya och 

förhoppningsvis demokratiska samhället i Nordafrika och Mellanöstern. 

Kamrater! Som IF Metalls utmärkta kongressrapport Vårt samhälle 

och solidariteten säger: ”Ju mer företagen agerar globalt, desto viktigare 

är det att samordna den fackliga styrkan som finns i världen och 

arbeta mer intensivt för att få till stånd gemensamma globala fackliga 

strategier.” 

Det är just därför Internationella Metallarbetarefederationen finns. 

Vi erbjuder en plattform för facken överallt i världen för att bygga nätverk, 

för solidaritet och gemensam aktion. 

Jag vill tacka Stefan personligen som IMF:s styrelsemedlem och hela 

IF Metall för det stöd ni har givit på ett väldigt konkret sätt till IMF:s 

arbete på olika områden. Ett av dessa områden är utvecklingsprojekt 

för att bygga starkare fackliga organisationer i u-länder där industrin 

växer. Som ett exempel; för några veckor sedan fick vi en glädjande 

rapport från Indien. Tack vare ett projekt som finansieras av LO-TCO 

Biståndsnämnd, finska fackliga solidaritetscentret SASK samt svenska 



och finska förbund, har IMF:s indiska medlemsförbund på kort tid lyckats 

organisera 10 000 nya medlemmar i stålindustrin. Målet på 20 000 

nya medlemmar fram till 2012 verkar helt realistiskt. Det här är solidaritet 

i aktion. 

I fjol öppnade Electrolux vägen i IF Metalls organiseringsområde till 

internationella ramavtal, som garanterar fackliga rättigheter var än i 

världen företaget opererar. Jag hoppas verkligen att detta första förhandlingsresultat 

uppmuntrar alla er andra. Internationella ramavtal 

är möjliga i Sverige, och jag ser fram emot flera, många fler avtal under 

de kommande åren. Jag ska också säga att ni leder nu över Finland med 

1–0. Men det är fortfarande oklart om resultatet ska bli 5–0 eller 1–6. 

Lycka till, och jag ska säga detsamma i Finland! 

Kamrater, som ni vet så är metallarbetarna inte ensamma i världen. 

Vi behöver mer enighet, vi behöver en bredare front. Det är därför IMF 

med våra systerorganisationer ICEM inom kemi-, energi- och gruvindustrin 

och ITGLWF inom textilindustrin befinner sig i en process för att 

förena världens 50 miljoner organiserade arbetare inom tillverkningsindustrin 

i en ny världsorganisation i juni 2012 i Köpenhamn. 

Vi vill lyfta fram tillverkningsindustrin som lokomotiv för de nationella 

ekonomierna. Industrin har kapacitet att erbjuda massor av 

anständiga jobb. En stark industriell bas ger också resurser för att 

upprätthålla viktiga offentliga tjänster av god kvalitet. Men visst måste 

industriproduktionen vara hållbar. Facket har en viktig roll att spela i 

processen på den lokala, nationella och internationella nivån att säkerställa 

en balanserad politik mot klimatförändringen, där industrin ska 

vara en del av lösningen. 

Denna nya international kommer att vara en stark motpart till 

multinationella företag som dominerar våra industrier. Vi kommer att 

kämpa för rätten att ansluta sig till facket och träffa kollektivavtal. 

Tyvärr saknas dessa grundläggande fackliga rättigheter i merparten 

av världens länder. I fjol, dödades nästan 100 fackliga aktivister i 

världen – de farligaste länderna var Colombia, Guatemala, Filippinerna 

– fackliga aktivister och nationella ledare och förtroendevalda som ni. 

Bara för att arbetare inte skulle organisera sig eller kräva anständiga 

löner, rimliga arbetstider och en trygg arbetsmiljö. Tusentals fackliga 

aktivister sitter i fängelse – inte bara i diktaturer, utan också i OECDländer 

som Sydkorea, där det är olagligt att hindra affärsverksamhet 

till och med genom lagliga strejker. Då blir du häktad. 

I de flesta länder i världen är det svårt att ansluta sig till facket och 

att bilda en facklig organisation – inte bara i diktaturer, men också i 

länder som USA, där företagen i 80 procent av fallen inleder en antifacklig 

kampanj när ett förbund försöker organisera en fabrik. 

Kamrater! Låt oss kämpa tillsammans för att säkerställa att alla 

arbetare i världen har rätt att ansluta sig till ett fackförbund och få 

trygghet av ett kollektivavtal! 

Vi kommer också att kämpa för anständiga löner och social trygghet 

överallt i världen. Mer än en miljard människor lever på en dollar – lite 

över sex svenska kronor – per dag. En typisk industriarbetarlön för dem

som har haft tur att få ett sådant drömjobb, är 500–1 500 kronor per 

månad i Kina och Indien, där nästan alla våra företag finns. Så länge 

som företagen hittar länder med sådana här ”konkurrensfördelar” kommer 

vi att se en del produktion och tjänster att flytta med fel argument. 

Vi vill inte stoppa investeringar i u-länder. Vi vill säkra att de nya jobben 

är anständiga. 

Vi kommer att bygga allt fler fackliga nätverk i multinationella företag 

och använda dessa nätverk för att organisera oorganiserade fabriker 

och underleverantörer och att se till att alla har rimliga anställningsvillkor. 

Vi kommer att reagera, som vi gör i dag, på varje kränkning av 

fackliga rättigheter och se till att företag och regering respekterar våra 

rättigheter. Det kommer att bli kraftiga kampanjer. Vi kommer att inleda 

en ny era av global solidaritet. 

Men kamrater, vi ska aldrig glömma att basen för vårt inflytande och 

vår legitimitet som en röst för det arbetande folket är det att vi är bara 

starka tillsammans. Därför är det så viktigt att satsa på medlemsrekrytering. 

Det är vårt gemensamma ansvar och det är ett jobb för alla. 

Till sist, kamrater, i en värld utan gränser har den europeiska och 

internationella dimensionen blivit en naturlig del av vårt fackliga arbete. 

Viktigt är att säga att också du kan delta. Bli medlem i ett fackligt 

nätverk, till exempel ett europeiskt koncernråd, EWC. Delta i våra 

solidaritetskampanjer, skriv ett protestmeddelande, det är lätt på vår 

hemsida www.imfmetal.org. Följ med mig på Facebook i mitt globala 

äventyr! Jag har fler Facebookvänner i Indonesien än i Sverige. Kom 

igen IF Metallare! Viktigast är att ni läser och sprider information och 

agerar. Gemensam aktion är konkret solidaritet. 

Jag önskar er en fin kongress och lycka till i ert värdefulla arbete 

runt om i Sverige och i världen. 

Solidarity forever! Tack! 



Tal av Wanja Lundby-Wedin, LO, söndagen den 19 juni 2011 

Det är väldigt roligt att få komma hit till er kongress. Jag tror det är 

tredje gången sedan jag blev LO-ordförande som jag haft förmånen att 

få tala på er kongress. Den första var en Metallkongress och detta är nu 

min andra kongress i IF Metall. 

Vi brukar ju själva säga att vi är världens starkaste fackföreningsrörelse. 

Det är vi också men det måste ju samtidigt ses i något slags 

relation till andra. 

Även om vi har många tuffa strider här hemma behöver vi ibland 

påminna oss om hur vår situation ser ut i förhållande till omvärlden. 

Vi har fortfarande en högre organisationsgrad än någon annan fackföreningsrörelse 

i världen. Vi har starkare kollektivavtal, tryggare jobb, 

bättre utvecklings- och utbildningsmöjligheter och bättre arbetsmiljöer 

än många andra. 

Men vi kan aldrig vila i detta. Vi måste alltid ta kampen vidare, 

för vår egen skull och för andras. Jag och Stefan men också ni andra 

måste föra kampen framåt. Det internationella utbytet sker inte bara 

på förbundsledningsnivå. Många av er här i salen ingår i olika former 

av internationellt samarbete, kanske i företagsråd eller annan form av 

utbyte. 

Om vi som har det bättre inte visar våra fackliga kamrater att det 

går att föra en facklig kamp, hur ska då de som har det sämre kunna tro 

att det går? 

Vi hade en devis för några år sedan som sade ”Stolt, men inte nöjd” 

och det ligger något i detta. Man har naturligtvis rätt att vara nöjd för 

stunden, men vi kan aldrig vara helt nöjda förrän vi uppnått det jämlika 

samhället och det jämlika arbetslivet där människors lika värde och 

lika rätt inte bara är något vi pratar om i talarstolarna utan något som 

kan upplevas av var och en. Var och en av våra medlemmar ska kunna 

säga: ”Jag är inte diskriminerad”. Så är inte fallet i dag. 

Många av våra medlemmar upplever att de har ett sämre läge, är 

mer utsatta, kanske för att man kommer från ett annat land, för att 

man är för ung eller för gammal eller råkar ha fel kön. Dessa frågor är 

viktiga för oss. 

Även om vi fortfarande har det relativt bra i förhållande till många 

andra så har mycket förändrats när man blickar tillbaka. Jag har min 

bakgrund i Kommunalarbetareförbundet. De senaste 17 åren har jag 

ingått i LO:s ledning, varav de sista elva som LO-ordförande. Otvetydigt 

har vi i Sverige fått en något otryggare tillvaro. 

Vi kan nog använda olika ord för att beskriva vad som har hänt. En 

vanlig förklaring är globaliseringen, att kapital kan röra sig fritt över 

gränserna. Det har självklart haft betydelse, både positivt och negativt. 

För länder som tidigare inte haft tillgång till internationellt kapital har 

det inneburit en tillväxt, kanske inte rättvist fördelad men dock tillväxt. 

Men globaliseringen har också inneburit ökat tryck på oss som svenska 

löntagare. Ni lever varje dag inom IF Metall med det vi kallar den 

konkurrensutsatta sektorn. Men i någon mening kan alla sektorer på 

svensk arbetsmarknad i dag känna av konkurrensen utifrån i och med

att vi fått en öppen arbetsmarknad inom EU och mycket liberala regler 

för arbetskraftsinvandring. Företag kommer hit, rekryterar löntagare, 

betalar sämre löner och risk uppstår för lönedumpning. För bara tio år 

sedan skulle vi aldrig ha trott att det var möjligt. 

När EU utvidgades sade vi att vi har starka kollektivavtal. Vi tror att 

de håller också i ett utvidgat EU och att vi inte behöver övergångsregler. 

Jag tror det var rätt beslut. Tyskland exempelvis valde att ha övergångregler. 

Nu när dessa inte längre finns tvingas tyska LO vika ned sig för 

statligt reglerade minimilöner. Trots att man hade övergångsregler för 

arbetskraftens fria rörlighet har man inte använt tiden till att stärka 

sina kollektivavtal. Vi tror att vi gjorde det rätta även om den internationella 

konkurrensen självklart har medfört en press på lönerna också 

i Sverige. 

När jag hör Billström, jag blir så fruktansvärt irriterad på denne minister, 

inte för att han är moderat men för att han så fullkomligt saknar 

brist på empati och förmåga att se verkligheten. Han kan stå där och 

säga att vi har öppnat upp för en arbetskraftsinvandring för att vi behöver 

få hit experter. Människor i allmänhet tror nog inte han menar att 

vi behöver få hit experter som ekonomibiträden och restaurangbiträden 

från tredje världen. 

Bara under förra året fick Hotell- och restaurangfacket i Stockholm 

in 1 500 förfrågningar, inte om man skulle få komma hit för det får vi 

inte längre yttra oss över, men huruvida villkoren var rätt. I år innan 

halvårsskiftet är nått är siffran redan uppe i över 1 500 förfrågningar. 

Så många kommer från tredje land för att huvudsakligen utföra enklare 

jobb inom hotell och restaurang. Är det någon som tror att det inte finns 

några arbetslösa i Sverige som skulle kunna klara de jobben? Vi har ju 

faktiskt fortfarande en arbetslöshet som vi kan kalla massarbetslöshet. 

Det finns naturligtvis arbetsgivare som rekryterar hit arbetskraft 

som man sedan utnyttjar. När Hotell- och restaurangfacket gör stickprov 

är det oerhört vanligt att man inte lever upp till avtalet. Man 

kan ha en version på avtal med Migrationsverket, en som man visar 

för facket och en tredje som den enskilde får. Man kanske ibland har 

samma lön men det är bara det att den lönen man kan ha haft för deltid 

nu är för heltid. Något extra för övertid får man inte. Detta är en enorm 

utmaning för oss alla. 

Förekomsten av allt fler tillfälliga jobb har ni kanske debatterat. Den 

sektor som jag kommer ifrån, servicesektorn, har haft tillfälliga jobb 

länge. Numera finns det även i er sektor, inte minst i bemanningsbranschen. 

Vi tecknade bemanningsavtalet för att i en bransch som är otrygg 

i sig åtminstone skapa tryggare jobb. Den branschen har nu också luckrats 

upp så att vi ser fler tillfälliga anställningar. Oavsett i vilken sektor 

vi finns har vi många problem gemensamt. 

Till detta ska ju också läggas nyliberalismen. Jag vill verkligen sätta 

citattecken för hur länge nyliberalismen ska anses ny? Men den är ju 

där lik förbannat! Man borde kanske hitta något annat uttryck för nyliberalismen. 

Den är inget annat än en exploatering av löntagares rätt 

till trygga jobb. 



Frågan är hur vi hanterar det. Hur hanterar vi det faktum att trygghet 

vid sjukdom och arbetslöshet inte längre existerar? Utförsäkringarna 

blir fler och fler. Det är i dag mindre än 5 procent av heltidsanställda 

löntagare som skulle få 75 procent vid arbetslöshet. 

Men allt detta vet vi. Nu står vi inför ett vägskäl. Vi kan välja att 

säga okej, vi är offer för omständigheterna. Vi rår inte på globaliseringen, 

inte heller rår vi på den borgerliga regeringen, så nu är det bara att 

vänta. 

Men nej, vi är inga offer. Vi är världens starkaste fackföreningsrörelse. 

Vi har lyckats skapa reallöneökningar för alla medlemmar i mer än ett 

decennium. Vi har orkat hålla i lägstalönerna och börjat den svåra kampen 

för jämställda löner. Vi har mäktat att på global nivå gifta ihop våra 

två världsinternationaler för att stå starkare. 

Vi är inte ett offer för omständigheterna och det är just det vi måste 

visa nu. Hållbart arbete handlar både om trygga jobb på heltid som det 

går att försörja sig på och om bättre arbetsmiljö. Det handlar om möjligheten 

till kompetensutveckling så att man är trygg också när förändringstakten 

är så hög som nu. 

Vi kan inte vänta på bättre lagstiftning. Det får vi ändå inte de närmaste 

tre åren. Men vi har en kommande avtalsrörelse och där hoppas 

jag vi kommer att ha i alla fall något gemensamt krav, allt talar för det 

så här långt. Vi har i LO:s styrelse fått en avrapportering om nuläget 

från förbundens avtalssekreterare. 

Bäst är om vi kan gå avtalsvägen när det gäller att få tryggare 

anställningar. Vi kanske behöver en lagstiftning också men vi ska visa 

vägen via avtal. Inte tvärtom. En annan fråga gäller arbetsmiljön. Jag 

ser att du Ulf Björk är här. Du har ju jobbat otroligt mycket med arbetsmiljöfrågorna 

och jag vet från de diskussioner du och jag haft hur 

förbannad du är på att arbetsmiljön inte längre ses som ett strukturellt 

problem utan som ett individuellt. 

Förr talade man om bättre hjälpmedel, bättre arbetsorganisation, att 

man måste jobba två och två vid tunga lyft i vården. Nu sneglar man på 

oss och säger: Wanja nu väger du för mycket eller tränar för lite. Det har 

blivit mitt eget fel om jag blir skadad. Det måste vi ändra på. Fler måste 

få arbetsmiljökunskap så att skyddsombuden kan hämta kraft från 

medlemmarna och inte bli stående ensamma med sin kunskap. Man 

kan tycka att lagstiftningen borde bli bättre. Det finns brister i den. 

Men det finns också brister i vår förmåga att använda lagstiftningen. 

I frågan om kompetensutveckling tror jag att det nu kan vara läge 

för en överenskommelse mellan parterna. Ni lyckades inte fullt ut i IF 

Metall när ni tog fram ert krisavtal men motparten var nog inte mogen. 

Nu när man ser att man inte kan rekrytera rätt arbetskraft kanske 

förutsättningarna ser annorlunda ut. 

Vår finansminister Anders Borg har stått på en konferens med 

Sveriges kommuner och landsting och sagt till dem som är arbetsgivarföreträdare 

att man inte har gjort sitt jobb när man inte har lyckats 

hålla tillbaka lägstalönerna så att ungdomar får jobb. Vet ni vad lägstalönerna 

ligger på i kommun och landsting? Drygt 16 000 kronor och när

man då dessutom vet att unga i kommuner och landsting har en genomsnittlig 

arbetstid på 62 procent kan man snabbt räkna ut vad det blir 

att leva på. 

Tidigare hade en minister inte kunnat stå och säga detta, inte ens en 

borgerlig minister. Det hade varit näst intill otänkbart att över huvud 

taget ha synpunkter på lägstalönerna. Nu har vi ett annat klimat. 

Men vad gör vi då i det nya klimatet? Vi borde i det här fallet har 

slutit oss samman i LO-förbunden som en man och en kvinna och sagt 

att: Nu Anders Borg, inte ett ord till! Du ska få se vem som hanterar 

lönebildning i det här landet. Det gör vi parter! 

Men, det var inte riktigt det vi gjorde. Vi samlades i stället i ett extra 

sammanträde i LO-styrelsen och satt och tjafsade internt om förslaget 

till ett nytt Industriavtal. Visst fanns det berättigade farhågor hos andra 

förbund och skrivningar som inte alla kände sig bekväma med och 

det var helt riktigt att föra den diskussionen. Men när väl LO:s styrelse, 

med en reservant, och våra förbundsordförande på industrisidan sagt 

att Industriavtalet inte innebär något hinder för LO-samordningen, då 

måste vi gå vidare och vara eniga. Då får det vara slutsnackat tycker jag. 

Det är för mig som LO-ordförande oacceptabelt att då fortsätta diskutera 

hur vi ska formera oss mellan olika sektorer inom LO-kollektivet. Om 

det fortfarande finns saker som inte är färdigsnackade ska man ta upp 

det med avtalssekreteraren först och därefter med LO-styrelsen. Ingen 

annanstans. 

Vi har aldrig byggt styrka genom inre splittring. Vi bygger styrka 

genom att internt visa varandra ödmjukhet, inom alla sektorer, män 

och kvinnor, lågavlönade och högavlönade, förbund med lägre organisationsgrad 

respektive högre. Det ser olika ut men ödmjukhet och tillit gör 

oss starka och enade. Inte en gång till ska en finansminister stå och ha 

synpunkter på lönebildningen i Sverige! 

Att organisera är ju inte en fråga som enbart handlar om att värva 

medlemmar. Vi kan inte säga till kontaktombud och arbetsplatsombud 

att nu får ni 100 kronor för varje anställd ni organiserar eller någon 

liknande kampanj. Vi har haft olika kampanjer genom åren och då 

kanske vi i och för sig värvar fler medlemmar men sedan förlorar vi dem 

ofta igen. Att organisera är något större. Det är att få varje medlem att 

känna sig som en del av något större, som en del av den fackliga styrkan 

och det fackliga mandatet. 

Facket är inget utan dem som har valt oss. Varje medlem är viktig för 

helheten. När man förstår det och när man ser att det fackliga medlemskapet 

betyder något på den egna arbetsplatsen det är då organiseringen 

har lyckats. Det är detta vi måste ägna oss åt och inte krångla 

till det. 

Vi har en rörlig arbetsmarknad. Vi kan inte ha det så att en tredjedel 

lämnar våra förbund i samband med att man begär övergång vid byte 

av jobb. Vi kan inte ha så krångliga rutiner för övergångar att vi faktiskt 

tappar medlemmar. Jag läste att Simon, som är det yngsta ombudet 

här i dag, sagt att det är alldeles för krångligt och byråkratiskt att 

byta förbund. Det har du rätt i Simon. Vi har tillsatt en arbetsgrupp för 

att få bukt med problemet. 



Det finns många saker som vi själva kan rätta till, som ligger i våra 

egna händer. Det är lätt att hänvisa till att vi tappar medlemmar för att 

a-kassan blivit så dålig. Visst har vi gjort det, men vi kan inte luta oss 

tillbaka med den förklaringen. 

Bland unga vuxna har vi inom LO lägre organisationsgrad än TCO 

och SACO. Det måste vi jobba med. Många unga med otrygga anställningar 

går inte med i facket. Men vi måste välkomna även den som 

kanske bara är en tillfällig gäst på arbetsplatsen, för den personen går 

vidare till en ny arbetsplats. Vi måste välkomna dem som arbetar i bemanningsbranschen. 

Det är fruktansvärt när man kanske säger att på 

den här arbetsplatsen har vi inga problem, här är organisationsgraden 

80 procent. Men hur ser det ut bland dem man hyr in? Där kanske den 

bara är 25 procent. 

Om de mest utsatta grupperna som exempelvis unga vuxna med 

otrygga anställningar är de vi organiserar minst, då kan inte vi i facket 

känna oss nöjda eller hur? Då måste vi jobba hårt för att bli fler. Vi har 

ett projekt i LO som vi kallar Stora Resan. Om ni inte redan har anmält 

er så gör det! Vi måste bli många som lyssnar på unga. Vilka förväntningar 

har man på facket? Varför är man inte med? Vi måste kunna 

förändra oss utifrån vad unga vuxna tycker. Bara så kan vi bli vi trovärdiga 

för en ung generation. 

Avslutningsvis vill jag ta upp den oerhört viktiga frågan om fackligpolitisk 

samverkan. Håkan höll ju här i fredags ett fantastiskt tal. Vi 

har en partiledning som vill ha facklig-politisk samverkan. Det är inte 

en fråga som kan vänta. Vi måste hitta ännu bättre former för den. 

Det var i senaste valet 30 procent av våra medlemmar som röstade till 

höger eller mitten. Alltför många manliga LO-medlemmar bidrog till 

att Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen. Inte för att man nödvändigtvis 

är rasist men som ett uttryck för missnöje och frustration över 

sakernas tillstånd. Bara 51 procent av våra medlemmar röstade socialdemokratiskt. 

Jag känner stor oro för att man ska vänja sig vid ständiga skattesänkningar, 

att alltför många tänker att man får mer i plånboken med 

den här regeringen. Så länge man inte blir sjuk eller arbetslös går det 

att upprätthålla en hygglig välfärd trots stora skattesänkningar. Men 

om någon tror att den här regeringen sänker skatterna för att man tror 

att välfärden ändå går att bibehålla så glöm det! Man sänker för att 

man vill bli som ett normalt europeiskt land där klyftorna är väsentligt 

större. 

Den här diskussionen måste ni ta med era medlemmar. Regeringen 

köper makt för bröd! Den som blir sjuk eller arbetslös måste kunna få 

en schyst trygghet, kunna räta på ryggen och behålla sin självaktning. 

Man ska inte behöva förändra hela sitt liv om man drabbas av sjukdom 

eller mister sitt jobb. Man ska inte behöva gå från hus och hem, sälja 

bilen eller ändra sitt boende. 

Regeringen tar vår självaktning ifrån oss när man köper vår makt 

för att vi ska kunna köpa lite mer bröd. Det är det klassiska som bor-

garna alltid gjort när arbetarna har blivit för starka. Vi ska aldrig gå på 

det. Aldrig någonsin. 

Vi måste synliggöra vad som håller på att hända, inte minst måste vi 

föra ut budskapet på våra arbetsplatser. Ingen ska tro att välfärden kan 

upprätthållas i längden med ett femte, sjätte och sjunde jobbskatteavdrag. 

Självklart blir den till slut raserad. 

Vi måste ta den kampen tillsammans. Vi får aldrig vänja borgarna 

vid att dela ut godis till folket. Snart är godiset slut och då är också välfärdens 

påse väldigt tom! Tack ska ni ha! 



Tal av Jytte Guteland, SSU, måndagen den 20 juni 2011 

Kongressombud! Jag vill börja med att tacka för förtroendet att få tala 

här i dag. För mig som SSU:s ordförande är det djupt hedrande att få 

tala till sin förälder, att få tala till IF Metall. Det är riktigt hedrande och 

väldigt stort! 

Jag vill också tacka för fyra fantastiska år tillsammans med er. Jag 

har varit ordförande under fyra års tid och känner att arbetet tillsammans 

med IF Metall har utvecklats. Jag vill tacka er ledning, Jag vill 

tacka Stefan Löfven för den otroligt goda kontakt vi har haft. Den har 

värmt. Du har kunnat ge riktlinjer till mig och du har varit stödjande. 

Vi har efter partikongressen påbörjat ett fackligt-politiskt år. Vi 

vill bland annat utveckla ett samarbete med unga medlemmar i LOförbunden 

om hur vi ska stärka arbetarrörelsens position i framtiden. 

Jag tror det här kan bli väldigt stort. Jag tror att vi kan utveckla vår 

samverkan och jag tror att vi kommer utmana borgerligheten genom 

att satsa på en ung generation. Över våra organisatoriska gränser har 

vi den politiska viljan att göra det, så tack för alla goda initiativ och det 

goda samarbete vi har haft under de här åren. Tack! 

Kongressombud, jag ska erkänna att jag har varit lite nervös. Det 

finns flera skäl. Jag talade ju till er förra kongress i Folkets Hus. Då var 

jag mer nyvald och jag känner av respekt för er att jag inte vill upprepa 

mig här i dag. Jag vill inte vara en sådan som går på repeat så ni känner 

att nu kommer den där trötta trasan en gång till. Därför har jag 

varit lite nervös. 

Men jag har också varit nervös av ett annat skäl. SSU har en tydlig 

önskan om att avveckla kärnkraften. Vi uttryckte det härom veckan och 

jag undrade hur det skulle bli mottaget här på IF Metalls kongress. Det 

gjorde mig också nervös. Jag kanske skulle ha gjort en lugnare entré. 

Men vänner, det viktigaste skälet till att vara nervös är att vi befinner 

oss i en avgörande tid för vårt lands framtid. En tid som kanske 

kommer att innebära en brytpunkt. En tid när vårt land reser sig och på 

riktigt ruskar av sig den dåliga självkänslan, höjer blicken och vänder 

den mot framgångsrikare stunder. 

Eller också har vi en tid framför oss av fortsatt självömkan. Vårt 

land kan komma att bli som en falnande idrottsstjärna som lagt av sig 

karriären ung och i stället för att sikta mot nya mål i livet sätter sig 

på soffan och minns de forna glansdagarna, minns när vi kunde skapa 

jämlika förutsättningar, när arbetsmarknaden hölls ihop med vår fina 

svenska modell, när Sverige var det jämställdaste landet i världen, när 

vår skola höll toppresultat, när sjukvården var den man skulle vända 

sig till och inte bara om man var född inom dessa landsgränser utan när 

hela världen faktiskt visste att våra hjärtkirurger var bäst i världen. 

Kongressdeltagare, visst känner vi i arbetarrörelsen en samhörighet 

med framgång? Visst gör vi det? Visst vill vi ha höga ambitioner? Jag 

tänker på ett Sverige som en modern industrination, aldrig nostalgiskt, 

aldrig tillbakablickande, alltid redo att ta oss an den nya tekniken och 

konkurrera ut det gamla, väl medvetna om att den gamla tekniken är 

som en liten båt på världshaven som om den får slitas ned kan bli rent

livsfarlig. Den kan dras ned i djupet och då är det rätt bra att inte sitta 

fastkedjad vid den. Annars sjunker man ned med arbetslösheten och 

den sociala oron. 

Visst känner vi i arbetarrörelsen samhörighet med modernitet och 

vilja att alltid utveckla det nya? I vår rörelse finns ju modernitet och 

förändring med som en ren överlevnadsinstinkt. Vi har ju människans 

frigörelse som mål. Visst känner vi en stolthet också över Sveriges vilja 

att förstå det nya, över ett Sverige som valde den likvärdiga skolan 

framför en gammal sorteringsskola med morgonbön, över ett Sverige 

som förstod att jämlika förutsättningar för våra barn skapar fler chanser 

för hela vårt land? 

Vi känner samhörighet med vårt lands kunskaps- och utvecklingshunger, 

med optimismen, med Sveriges samlade ilska över klassamhället, 

med idéerna om hur det är möjligt att skapa jämlikhet och framgång. 

Visst älskar vi vårt lands jämställdhetsiver, hur den feministiska 

debatten tog fart mycket tack vare oss under 1990-talet, hur vi förde 

debatter om det orättvisa i att män och kvinnor tjänar olika, över att 

kvinnorna tog det oavlönade arbetet i hemmen eller när vi tog tag i 

jämställdhetsdebatten i förskolan och förstod att pojkar och flickor 

utvecklas olika om föräldrarna beter sig olika. Vi var det första landet 

i världen som utsåg en jämställd regering. Vi var de som såg sexismen 

och rasismen och hur den begränsar människor och skär även över 

klassgränserna. 

Kongressdeltagare, visst känner vi samhörighet med hela landets frihetsiver? 

Vår frihetssträvan omfamnar inte bara människor inom landsgränserna 

utan också världen över. Vi tänker på våra ledare. Flera av de 

statsledare vårt land har haft, som Olof Palme som kämpade för folkets 

frigörelse i Sydafrika, som Sten Andersson och freden i mellanöstern, 

som Anna Lindh med outröttlig kamp för fred och frihet. Jag tänker på 

Balkan. Trots att Sverige har en mycket blygsam storlek i världen har 

vi verkat som en humanitär stormakt. 

Efter vårt senaste mycket dåliga valresultat har vi fört en ordentlig 

eftervalsdebatt. Vi har talat om vikten av att förstå det nya och följa 

med i den tid vi lever i. Vi måste förstå förtroendeklyftan som uppstått 

mellan kanske framför allt det socialdemokratiska partiet och svenska 

folket. 

Vi har diskuterat och talat om hjärtat för vår politik. Vi har talat om 

människor som känner förtroendegap, som inte litar till förmågan att 

skapa ett jämlikt samhälle. Arbetslösheten är skyhög, många är oroliga 

och ser inte ett reellt alternativ. Man är rädd att vi inte klarar att bryta 

arbetslösheten. 

Vi får inte glömma debatten om framtidsivern. Vi får inte lämna 

walkover till andra som inte har människors frigörelse som mål. Svenska 

folket är smart. Man förstår att välja partier som älskar framtiden. 

Man vet att det är där Sveriges framgång byggs. Man vet att vår historias 

framgång har varit tätt sammankopplad med optimism och framtidshunger. 

Jag vill fråga arbetarrörelsen samlat: Varför upplevs inte socialdemokratin 

vara det mest radikala alternativet för den som längtar efter ett 



jämställt Sverige? Varför är inte vi det radikalaste feministiska alternativet? 

Varför leder inte vi de reformer som verkligen skulle göra skillnad? 

Varför är det inte vi som kämpar för en delad föräldraförsäkring? 

Varför är det inte vi som upplevs vara den mest miljövänliga rörelsen? 

Varför är inte Socialdemokraterna kopplade till att vara de radikalaste 

för att ställa om Sveriges miljö och resten av världens? Varför överlåter 

vi till andra att ta debatten om omställningen? 

Jag tänker på klimathotet. Jag tänker på den ohållbara konsumtionen, 

men jag tänker också på kärnkraften. 

Kärnkraften har ingen framtid. Den är inte ens lämplig som övergångsteknologi. 

Tvärtom står den i vägen för nya innovativa lösningar 

i en framtidsorienterad omstrukturering av energiutbudet. Dessa ord 

är inte mina. Orden kommer från IG Metall. De tyska metallarbetarna 

har förstått var framtidens jobb finns. De har förstått att kärnkraften 

inte är framtid utan dåtid. De vill vara de radikalaste i att ställa om 

Tyskland. 

Det belönas. Financial Times skriver att en tysk avveckling kommer 

att leda till en europeisk boom för teknik inom förnyelsebar energi och 

energibesparingar. IG Metall är modiga och kommer inte sitta fastsurrade 

vid någon gammal båt på världshaven. 

Vänner, arbetarrörelsen är en frihetsrörelse. Vårt mål är att frigöra 

människor. Vi ska aldrig bita oss fast vid våra medel. Vi ska inte surra 

oss fast i historisk tid. Vår kärlek är till människan. Vår optimistiska 

syn på människan är att människan alltid kan utvecklas. 

Jag är säker på att den dagen snart kommer när vi är de som förknippas 

med Sveriges framtida frihetsrörelse, med längtan att förbättra 

villkor för stressade, öka plånbokens storlek för löntagarna, förbättra 

kunskapsresultaten i skolan och med satsningar på en feministisk politik 

som förbättrar också för tjejerna. När vi är de som förknippas med 

forskning och utveckling och radikala miljöreformer, då är vi hemma. 

Ärligt talat, utan att fixera oss vid regeringen, men vilka är deras 

drömmar? Någon som vet? Med deras arbetslinje är 100 000 fler arbetslösa. 

Jag hörde att 33 000 av era medlemmar är arbetslösa. Kan det 

verkligen vara regeringens huvudprioritet att bekämpa arbetslösheten? 

I skolan har vi tappat i internationella jämförelser. Nu pratar Björklund 

om skolan som om det vore elevernas fel hur skolresultaten ser ut. 

Men riskkapitalister är inne i den svenska skolan och tar medel från de 

förbättringar vi behöver göra. Det kan väl knappast vara skolan som är 

regeringens huvudprioritet? 

Vi har inte sett några miljöreformer från den här regeringen. Jämställdhet 

– har vi över huvud taget en jämställdhetsminister? Internationellt 

– Carl Bildt vill inte uttala sitt stöd för den ena eller den andra 

i konflikten i Libyen. När vi såg en diktator bomba sitt eget folk! Det är 

knappast någon internationellt hög svansföring. 

Men sedan kom jag på vad de egentligen gör. Det finns något som 

kallas förvaltning. Det betyder om man slår upp det att förvalta administration 

av tillgångar för en huvudmans bästa. Där har vi Anders 

Borg! Förvaltning kan bland annat syfta till att ge ekonomisk avkastning 

till huvudmannen. Fast den har vi ju i och för sig inte sett till.

Det kan låta harmlöst detta med förvaltning. Men faktum är att det 

är farligt när ett lands ambitionsnivå sänks till att handla om förvaltning. 

Det tar sin utgångspunkt i en framgång man lånat från tidigare. 

Utan höga ambitioner om vad Sverige ska bli, om att bekämpa barnfattigdomen, 

höja utbildningsresultaten, se till att få en miljödebatt 

värd namnet, en jämställdhetspolitik och ett bekämpande av bostadsbristen 

kommer Sverige snart vara ett land i just den medelmåttighet 

som den här regeringen verkar omfamna. Ett land där det allt mer 

handlar om kortsiktighet och ovilja att investera. Alltid med devisen 

statskassan i balans. 

IF Metall, jag har under de här åren beundrat er och er ledande 

kamp för ett Sverige där både strävan för en modern svensk modell står 

i fokus, men där också en ung generations rättigheter är högt prioriterat. 

Den unga generationen har det tufft i dagens Sverige. Vi ser att en av 

fyra unga saknar jobb. Vi ser också en ung generation slita med stresssigare 

villkor i en tuffare tid på svensk arbetsmarknad. Jag har alltid 

känt stor trygghet i att IF Metall inte bara kämpar för det viktiga målet 

att unga ska få bättre villkor, utan också för att bryta ungdomsarbetslösheten. 

Många är de gånger jag sett IF Metall längst ut på barrikaderna 

för ungas villkor. Tack för det! Tack för att ni har tagit den kampen. 

Tack Stefan för att du har varit den ivrigaste framskyndaren för en ung 

generations villkor. 

Jag har också beundrat ert arbete för Saab. Om man ser Saab som 

ett kluster av högteknologi, ett kluster av potential för Sverige och en 

tillverkare av framtidens grönare bilar, då har jag tyckt bra mycket 

bättre om ert ledarskap än regeringens. 

Jag är själv uppväxt med Saab. Alla som känner min familj vet att 

jag är en Saab-människa. Vi hade Saab när jag var liten, som gick som 

en klocka och aldrig stannade. Det var en Saab jag fick överta från 

min morfar när jag fyllde 18 år. Den var så himla cool tyckte jag. Saab 

fungerar väldigt väl på svenska vägar också i dag. När jag var tonåring 

köpte mina föräldrar en Saab 9000 med så schyst design att jag tyckte 

den var riktigt häftig att åka omkring med. 

Tala inte om det för SSU, men nu har jag faktiskt en Saab 9-5, en 

riktig vuxenbil, men det är väl kanske okej så här i sluttampen av min 

ordförandetid. Den som gillar Saab vet att den är präktigt ordentlig 

men också med den lilla finish som gör att den inte blir trist, inga andra 

bilmärken nämnda. 

Jag tror på framgång, på modernitet, på högteknologiska företag. Jag 

tror på företag som har förmåga att utveckla Sverige och ge oss mervärden. 

Jag tror på företag som utöver att de sysselsätter 3 800 på fabriken 

har minst lika många underleverantörer och kan ge ytterligare teknisk 

framgång till framtida företag i vårt land, både inom och utanför bilbranschen. 

Jag tror på Saab. 

Politik handlar många gånger om ledarskap. Politik handlar om att 

visa vilken väg som ger framgång. De anställda har verkligen visat att 

de tror på Saab som ett modernt företag för framtiden. 



Jag tänker på Lennart Karlsson, 56 år, lagledare och en av de anställda 

på fabriken i Trollhättan. Han säger: Vi har aldrig tappat tron 

på företaget men en katt har nio liv och vi har väl kanske använt sju nu. 

Sådana lagledare och sådana anställda tycker jag förtjänar ett ordentligt 

ledarskap. Så tack IF Metall för allt ni har gjort för Saab! 

Kongressdelagare, sist men inte minst är socialdemokratin en frihetsrörelse, 

för män och kvinnor, för barn och unga, för gamla, för 

löntagare och för den som inte har jobb. Vi vill ge Sverige möjligheten 

att frigöra människor och se människor forma sina egna liv, både genom 

att bryta fördomar som begränsar, bryta sexism och rasism, men också 

genom att bryta ekonomiska begränsningar och ta kampen mot barnfattigdomen. 

Vi ska ge människor de verktyg som gör att friheten finns 

runt hörnet. 

I Sverige ska vår frihetslängtan omfatta hela samhället. Du gör mig 

friare, jag gör dig friare, vi gör varandra friare. Det är den slogan SSU 

har på sin frihetskampanj och som jag tror kommer att leda till en ideologisk 

skolning i hela vår rörelse. 

Barnen frigörs när de får den utbilning som gör att de får möjlighet 

att förverkliga sina drömmar. Så skapar vi jämlikhet. Unga upplever 

frihet när jobben finns, när vi bryter ungdomsarbetslösheten. Därför har 

SSU så tydligt tagit ställning mot ungdomsarbetslöshet genom nolltolerans 

i alla våra kommuner och med press på partierna. 

Naturen frigörs genom vår gröna omställning. Det är därför vi vill 

vara den radikala miljörörelsen. Världen frigörs genom vårt solidariska 

stöd. SSU vill se ett självständigt Palestina och stödja palestiniernas 

arbete. Vi är en frihetsrörelse. Vi har tidlösa värderingar. Jag har aldrig 

oroat mig för dem. Nu ser vi till att blåsa liv i frihetsrörelsen tillsammans. 

Vi utmanar regeringen och om tre år vinner vi valet. 

Tusen tack för att jag fick komma!

Protokoll - IF Metall

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?