Forskningsrapport nr 30 - GIH

Titel Korsbandsskada idag, idrottsinvalid i morgon. Nya diagnostiska metoder
att studera mekanismer bakom ledproblem.
Författare/projektledare Leif Dahlberg, Paul Neuman
Institution Enheten för led- och mjukvävnadsforskning, Institutionen för kliniska
vetenskaper, Malmö, Ortopediska kliniken, UMAS
Adress 205 02 Malmö, e-mail: leif.dahlberg@med.lu.se
Projektnummer 125/06, 126/06
Nyckelord brosk, artros, MRI, biomarkörer, metabolism
Bakgrund, Syfte: Till skillnad från skelettet där de flesta frakturer kräver ett fall, skadas ledens vävnader
av miss-bruk (överbelastning). Inom idrotten skapas då idrottsinvalider. Vi har genom våra systematiska
studier visat att ledens glidyta, brosket som täcker ben-ändarna i leden, behöver för bra funktion stimuleras
med rörelse och belastning. Brosket är en komposit vars vanligaste beståndsdelar är kollagentrådar som
bildar ett finmaskigt nätverk som fylls ut av en koncentrerad gel av långa negativt laddade sockerkedjor
(GAG). Dessa suger in vatten och spänner upp brosket. Broskcellerna tillverkar kontinuerligt alla
byggstenarna i utifrån de krav som ställs på leden. Vid artros, vår vanligaste ledsjukdom, har GAG
förlorats vilket resulterar i försämrad biomekanisk funktion. Detta skapar överbelastning och stress på
kollagenet. Pågår detta under längre tid blir de molekylära skadorna irreversibel med smärtor och sänkt
livskvalitet som följd. För att möjliggöra utvecklingen av nya behandlingsstrategier som kan förhindra
sådana broskskador har vi utvecklat metoder som kan upptäcka och följa broskförstörelsen i de tidigaste
faserna av artros.
Metoder: Kontrastmedlet Magnevist® ger ökad signalintensitet vid T1-viktad MR-undersökning. GAG
liksom Magnevist® är negativt laddade och repellerar varandra. Magnevist® givet intravenöst tas därför
upp i brosket i omvänd relation till GAG. Detta betyder att broskets GAG-innehåll och därmed den
biomekaniska kvalitet kan uppskattas.
Genom insamling av vävnad från väldefinierade patientgrupper med risk att utveckla artros kan
nedbrytningen av broskets olika byggstenar studeras med hjälp av assays som kan bestämma mängden
skadade broskmatrixmolekyler.
Resultat: Patienter med en 15 år gammal främre korsbandsskada som rehabiliterats och tränats under
strikta förhållanden har mindre och långsammare artrosutveckling än tidigare beskrivna korsbandsskadade
material. Om en meniskskada tillkommer ökar artrosrisken kraftigt. En stabiliserande operation påverkade
inte förloppet. Patienter med en 2 år gammal främre korsbandsskada och en meniskskada har minskat
GAG-innehåll i brosket. Endast menisskadade patienter har också lågt GAG-innehåll 4 år efter sin skada.
Patienter med låg GAG-halt förefaller ha ökad risk för artrosprogression. Friska försökspersoner med
högre träningsnivå har högre GAG-innehåll i brosket. 4 månaders träning ökade GAG-halten i brosket.
Detta talar för att brosket adaptaterar sig genom att öka GAG-halten för att på så vis bättre kunna ta upp
ökad belastning. Överviktiga och benmuskelsvaga personer har lägre innehåll av GAG i brosket.
Idrottsbetydelse: Akuta knäskador är mycket vanliga inom idrotten. Dessa leder till hög risk för
artrosutveckling med ledsmärtor och funktionsinskränkning. Våra studier har förbättrat diagnostiken
av progressiva ledbroskförändringar innan dessa blivit irreversibla. Idrottsmän i riskzon för framtida
artrosutveckling kan tidigare identifieras och, behandlingar som förbättra prognosen kan påbörjas i tid.
Antalet ”idrottsinvalider” kan minskas.
Relevanta publikationer: 1 Dahlberg et al. Arthritis Rheum 2000;43:673-82. 2 Tiderius et al. MRM
2001;46:1067-71. 3 Tiderius et al. MRM 2003;49:488-92. 4 Tiderius et al. MRM 2004;51:286-90. 5
Heathfield et al. JBC 2004;279:6286-95. 6 Tiderius et al. Arthritis Rheum 2005:52:120-7. 7 Roos &
Dahlberg. Arthritis Rheum 2005;52:3507-14. 8 Ericsson y et al. Arthritis Rheum 2006;55:946-52. 9
Kostogiannis et al. Am J Sports Med 2007;35:1135-43. 10 Neuman et al. Am J Sports Med in press. 11
Owman et al. Arthritis Rheum in press.
77