Ett Bibliotek? - Osqledaren

More documents

Recommendations

Info

s. 10 inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09. aktuellt (TexT sara eriksson) Studentkåren kan komma att JO-anmäla KTH osqledaren skrev i förra numret om de långa handläggningstiderna vid utredningen av disciplinärenden på kth. nu kan ths komma att anmäla kth till justitieombudsmannen och högskoleverket. en student som är anmäld för fusk i en kurs får idag vänta i genomsnitt 11,14 månader på att bli antingen fälld eller rentvådd; något som kan vara både psykiskt påfrestande och i värsta fall leda till indraget studiebidrag. vid pressläggningen av detta nummer av osqledaren är det inte helt klart om studentkåren väljer att gå vidare, men det finns en påtaglig chans att thS kommer att Joanmäla kth. Allt hänger på ett möte som ska hållas med kth nästa vecka (läs: denna vecka). visar kth då att de tar problemet på allvar kan en eventuell anmälan skjutas på framtiden. Att anmäla är inte helt okontroversiellt och en del menar att en anmälan skulle riskera att försämra de goda relationer kåren har med kth idag. Johan Fagerhem, utbildningsansvarig på thS, har jobbat med frågan i höst. Vilken kontakt har ni haft med KTH i frågan hittills? – vi har framförallt varit i kontakt med rektor, förvaltningschefen och universitetsförvaltningens juridiska avdelning. Varför överväger ni att anmäla och vad tror ni att ni skulle uppnå med en sådan anmälan? – vi har försökt kommunicera att vi ser detta som ett problem som är akut och att vi prioriterar det högt. Däremot har kth inte gett tillfredställande respons. vi har krävt konkreta mål och fått dunkla svar som bäst. en anmälan skulle signalera att detta är viktigt för oss och skulle förhoppningsvis få kth att höja prioriteringen av att lösa problemet. Finns det inte en risk att en anmälan skulle riskera att försämra förhållandet mellan KTH och THS och i värsta fall göra det svårare för THS att påverka KTH i sådana här frågor i framtiden? – thS företräder studenter, och i det här fallet drabbar de långa handläggningstiderna på ett uppenbart sätt enskilda studenter. Frågan har diskuterats med kth i ungefär två år, och skolan har inte lyckats leva upp till att korta handlingstiderna till en rimlig nivå. Att anmäla det hela till Jo skulle vara ett sätt att lyfta ärendet till en högre instans. valberedningen blir arvoderad på kårfullmäktigemöte 2 den 30 oktober bestutades det att valberedningen ska få 2 studiemedelsveckor per person och år i arvode. argument som åberopades var att de som jobbar i valberedningen utför ett viktigt jobb och att de sällan får den uppskattning de förtjänar, men också att arvoderingen ger kf större befogenheter att kräva att valberedningen jobbar så mycket som den ska. de som röstade emot menade bland annat att det finns andra sätt att få fler att söka till valberedningen än ekonomiska incitament och att det inte är för pengarna studenter engagerar sig i kårens verksamhet. valberedningen ska enligt ths stadgar bestå av 3 till 6 ledamöter. under det aktuella kårfullmäktigemötet utökades antalet valberedare från 2 till 6 personer. de valdes dock innan propositionen om arvodering gick igenom. Hsv Har kartlagt rankningssystem majoriteten av dagens rankningslistor ger knappt någon information till studenterna alls. en topplista över lärosäten säger väldigt lite om kvalitetsskillnaderna, menar högskoleverket, som har redovisat sitt regeringsuppdrag om att kartlägga olika rankningssystem och bedöma förutsättningarna och för- och nackdelar med ett system för rankning av svenska universitet och högskolor. syftet är att ta reda på i vilken utsträckning rankning kan fungera som studentinformation. De flesta rankningslistor består av sammanvägda resultat där rankningen presenteras i form av en topplista med lärosäten som är ”bäst” och ”sämst”. högskoleverket är kritisk mot denna typ av rankning eftersom den inte uppfyller studenternas informationsbehov. – det är bättre med mångdimensionella rankningar, gärna interaktiva, där studenterna själva kan välja vilka kriterier som är viktiga och relevanta för dem, säger anders flodström, universitetskansler och chef för högskoleverket. TexT olle blomqvist/kth-ekot 20 miljoner till forskning om miljö hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter, miljöskyddsteknik, användning av biologiska naturresurser, lätta och avancerade material samt energi är de sex styrkeområden inom miljöteknik som formas utlyser totalt 20 miljoner kronor för åren 2009-2011. detta är formas andra utlysning inom miljöteknik. i utlysningen välkomnas ansökningar som är systeminriktade, tvärvetenskapliga och ämnesövergripande, som behandlar samhällsvetenskapliga aspekter samt avser projekt kopplade till demonstrationsprojekt. Samfinansiering från näringslivet med 50 procent krävs. formas samverkar inom miljöteknikområdet och inom denna utlysning med vinnova och energimyndigheten. TexT olle blomqvist/kth-ekot
Programmen ska bli färre 1. sigbritt karlsson på sitt kontor Årets lärare: Linda Kann, CSC illUsTraTion linda kann linda kann, csc-skolan, får utmärkelsen årets lärare 2008 som delas ut av ths varje år. priset består av en vandringspokal, ett diplom samt ett stipendium från ericsson på 25 000 kronor. ur motiveringen: ”det som gör linda till ett föredöme för andra lärare är kanske främst att kurserna förbättras från år till och år, och att hon (uppenbarligen) samarbetar med sina kollegor för att tillsammans med dem ge så bra undervisning som möjligt till studenterna.” inTro osqledaren, nUmmer 3, 08/09. aktuellt (TexT sara eriksson) just nu pågår en utredning för att undersöka vilka program som kan slås ihop och hur framtidens utbildningar på kth ska se ut. det handlar om att minska antalet civilingenjörs-, högskole- och masterprogram för att därigenom förbättra kvaliteten och höja söktrycket. ”rör inte vårt medieteknikprogram.” heter en grupp på Facebook med 114 medlemmar. Många studenter, och även anställda på kth, verkar oroliga över utredningen som de har hört talas om pågår och tror att just deras program kommer att försvinna. – Det är två uppdrag vi har gett till skolorna. ett okontroversiellt som handlar om att sammanföra utbildningarna med masterprogram så att de som började plugga treåriga program hösten 2007 ska kunna läsa vidare 2010, säger Sigbritt karlsson, prodekanus på fakulteten med ansvar för strategiska utbildningsfrågor och som leder utredningen. – Den andra delen som vi skickade ut till skolorna i månadsskiftet oktober/november berör skapandet av bredare ingångar. Förslag har tagits fram på vilka program som skulle kunna slås ihop och just nu håller skolorna själva på att utvärdera om och hur det skulle kunna fungera. tanken är att de programspecifika kurserna inom de olika utbildningarna istället ska finnas som inriktningar. Men bara för att man ser över möjligheterna för att till exempel media, elektro, mikroelektronik, it och data ska slås ihop på något sätt betyder inte det att det är säkert att det kommer att hända. – Det här är en förutsättningslös översyn. blir det ingen bra ingång rör vi inte de programmen, säger Sigbritt karlsson. Anledningen till att man nu vill skära ner på antalet program är bland annat att nyrekryteringen till kth sjunker (även om den höjdes nu senast). tidigare har man svarat på detta genom att knoppa av en del inriktningar och starta nya program, som till exempel Design- och produktframtagning och bioteknik. Det som hände då var istället att intresset sjönk. Framförallt masterprogrammen behöver ses över. idag finns det hela 55 stycken, och enligt Sigbritt karlsson är endast en tredjedel av dem välrekryterade. en del har så lite som fem studenter. tack vare införandet av bolognasystemet finns det idag flera olika examina att ta på kth. Civilingenjörsutbildningarna finns kvar (”det är här kth har sin nisch”), men är femåriga. högskoleingenjörsutbildningarna finns också kvar, men det är därefter möjligt att läsa ytterligare ett eller två år och ta en master. Dessutom går det på vissa skolor att ta en bachelor. vad är egentligen skillnaden på att gå ett civilingenjörsprogram och ta en master? – bra fråga. Det beror nog på vad man går. Masterprogrammen är forskningsförberedande och civilingenjörsutbildningarna är yrkesförberedande. Men tar man först en högskoleingenjörsexamen och sen en master blir de två ganska lika. Vad vill du säga till dem som är oroliga? – Jag tycker inte att de ska vara oroliga. Så länge vi har forskarutbildningar och forskning inom de områden vi har på kth är vi väldigt måna om att ha en bra grundutbildning och avancerad utbildning. och framförallt: vi vill att ungdomar ska tycka att det är spännande att vara ingenjör. 19 december ska skolorna rapportera. Under våren ska diskussioner föras. Studentrepresentanter sitter i alla råd och Sigbritt karlsson uppmanar enskilda studenter att föra fram sina åsikter i frågan till dem. Maila till utbildning@ths.kth.se. s. 11
Page 1 and 2: OL Osqledaren funderar behöver vi
Page 3 and 4: innehåll osqledaren nummer 3, 08/0
Page 5 and 6: ledare With(out) a license to serve
Page 7 and 8: teknOlOger är i allmänhet smarta
Page 9: eplik från seek många verkar ha a
Page 13 and 14: sTeg 1: julpynt som vi alla vet är
Page 15 and 16: osqledaren granskar osqledaren, nUm
Page 17 and 18: nObellOtteriet är ett årligt åte
Page 19 and 20: 1. stora bokhallen i kthb På Frams
Page 21 and 22: ering av linje ska avståndet mella
Page 23 and 24: illUsTraTion jonas gunnarsson med m
Page 25 and 26: mest inse att du är ganska despera
Page 27 and 28: Att ragga med handbok den här boke
Page 29 and 30: TexT david goldea och dunja vujovic
Page 31 and 32: som vi alla vet kommer ordet glögg
Page 33 and 34: Några godbitar från Stockholms Fi
Page 35 and 36: UTbildning osqledaren, nUmmer 3, 08
Page 37 and 38: THS vill gratulera! Rektorns pris i
Page 39 and 40: En värld av möjligheter När du t

Ett Bibliotek? - Osqledaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?