Täkt av stenmaterial i Pernå - Lovisa havsområde ...

Ifall det finns lekplatser för fisk på verksamhetsområdet eller
i dess närhet finns det risk att de förstörs. Sedimenteringen
av finfördelad fast substans direkt på rommen kan försämra
romkornens tillgång till syre och därmed försvåra fiskarnas
förökning. Grumlingen kan också få fiskarna att söka sig bort
från lekområdena och därigenom störa fiskarnas lek.
Ifall grumlingen medför främmande ämnen såsom tungmetaller,
kan dessa via näringskedjan ackumuleras i fiskarna
eller direkt påverka bl.a. fiskarnas förökning (Oulasvirta och
Rissanen 1990). Vid höga halter kan tungmetallerna skada
bl.a. gälar, lever eller njurar.
Inverkan på fiskarna kan via näringskedjorna avspegla sig i
andra fiskarter eller i fågelbeståndet.
7.3.6 Konsekvenser för fågelbeståndet
Bedömningen av konsekvenserna för fågelbeståndet baserades
på uppgifter om fågelräkning samt på erfarenheter från
motsvarande projekt.
Grumlingen av vattnet till följd av täkt av stenmaterial kan påverka
sjöfåglarnas tillgång på föda. Vissa sjöfåglar dyker efter
föda från havsbottnen. Då kan grumlingen försvåra deras
möjligheter att hitta föda. Fåglar som lever på fisk kan också
bli lidande av att fiskbestånden eventuellt minskar eller av att
fiskarna söker sig bort medan arbetet pågår.
7.3.7 Konsekvenser för skyddsområden
Bedömningen av konsekvenserna för skyddsområdena baserades
på existerande uppgifter om skyddsområdena samt
erfarenheter från motsvarande projekt.
Vid kustområdena i Pernå–Lovisa finns bl.a. flera områden
som ingår i Natura 2000-nätverket av skyddsområden.
Förändringarna i vattenkvaliteten, faunan och vegetationen
kan påverka de skyddsområden som finns i närheten av täktområdena.
Påverkan kan gälla främst skyddsobjekt under vatten
samt å andra sidan fågelbeståndet på skyddsområdet.
7.3.8 Konsekvenser för marinarkeologiska objekt
Bedömningen av marinarkeologiska konsekvenser baserades
på existerande material om förekomsten av kända undervattensfornlämningar.
Enligt museiverkets utlåtande borde täktområdena
undersökas med tanke på eventuella okända vrak
innan verksamheten startar.
Om det finns vrak på det egentliga täktområdet kommer de
sannolikt att förstöras eller skadas om sugmuddring sker där
vraken finns. Vrak i närheten av täktområdet kan bli täckta av
fast substans till följd av grumlingen.
7.3.9 Konsekvenser för yrkes- och fritidsfiske
Beträffande yrkesfisket baserades konsekvensbedömningen
på SAKL:s uppgifter om fiskeområden, antalet fiskare enligt
fiskerienheten vid Nylands TE-central, uppgifter från Vilt- och
fiskeriforskningsinstitutet (RKTL) om yrkesfiskarnas fångster
samt erfarenheter från tidigare motsvarande projekt.
Konsekvenserna för fritidsfisket bedömdes bl.a. med hjälp av
resultaten i undersökningen ”Finland fiskar”. Grumlingen av
vattnet till följd av täktverksamheten kan orsaka nedsmuts-
2006 Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy
ning av fiskeredskapen och få fiskarna att söka sig bort samt
eventuellt försvaga fiskbestånden och minska fiskfångsterna
(Miljöministeriet 1987). Konsekvenserna kan också nå fram till
fiskhandeln och fiskförädlingen.
7.3.10 Konsekvenser för turismen
Konsekvenserna för turismen undersöktes med tanke på de
viktigaste turistmålen i kustområdet. Som bedömningsgrund
användes avståndet till de undersökta områdena. Dessutom
bedömdes konsekvenserna för turistnäringen också på en
mera generell nivå.
Täktverksamheten kan konkret skada turismen, om verksamheten
orsakar t.ex. buller eller om grumlingen av vattnet når
områden som är viktiga för turismen, t.ex. populära badstränder
eller viktiga mål för naturturism. Konsekvenserna för fiskbestånden
och fisket kan också påverka fisketurismen.
Konsekvenserna för turismen kan också bero på föreställningar.
Man kan t.ex. låta bli att välja ett turistmål där man antar
att störande verksamhet förekommer. Både konkreta konsekvenser
och föreställningar avspeglar sig i turistnäringen och
dess lönsamhet.
7.3.11 Konsekvenser för trafiken
Konsekvenserna för trafiken bedömdes utgående från trafikmängder,
fordon som används och förändringar som väntas.
Den tunga trafiken påverkar buller, utsläpp i luften och trafiksäkerheten.
Utsläppens art och mängd kan utredas med hjälp
av fordonskilometrar och utsläppskoefficienter. Inverkan på
trafiksäkerheten bedömdes genom undersökning av platser
som är känsliga för olyckor vid de viktigaste transportrutterna,
antalet inträffade olyckor och genom att vid behov föreslå förbättringsåtgärder.
7.3.12 Bullerkonsekvenser
Spridningen av buller från verksamheten undersöktes genom
modellberäkningar. Vid beräkning av bullerzoner användes
en 3-dimensionell bullerberäkningsmodell (Brüel &
Kjær Predictor). I modellen beaktades bl.a. terrängens former,
byggnadernas hindrande och reflekterande verkan samt
dämpning på grund av den akustiska omgivningens hårdhet/
mjukhet (havet, marken). Som utgångsinformation vid bullerberäkningen
användes en mätning som gjordes hösten
2004, där nivåerna på bullret från ett muddringsfartyg och en
schakttraktor mättes (Promethor Oy 2004). På basis av mätningarna
bestämdes ljudnivån vid täktverksamhet till L WA 108
dB och ljudnivån från schakttraktorn till L WA 108 dB. Ljudnivån
från eventuell sållning av stenmaterial i terminalen uppskattades
enligt mätningar på motsvarande platser till L WA 110 dB.
Ljudnivån från ett mobilt krossverk, som kan användas för
krossning av grövre stenmaterial, bedömdes enligt bullermätningar
vid motsvarande platser till L WA 120 dB.
13