Täkt av stenmaterial i Pernå - Lovisa havsområde ...

8.7.2 Konsekvenser
Östra Finska vikens nationalpark
Till Östra Finska vikens nationalpark är avståndet från undersökningsområde
A cirka 16 km, från område B cirka 13 km
och från område C cirka 10 km. Vattenströmmarna från de
undersökta områdena går huvudsakligen i västlig-nordlig riktning,
då nationalparken ligger i öster, från de undersökta områdenas
riktning sett. På basis av avstånden och de sannolika
strömriktningarna kan man konstatera att Östra Finska vikens
nationalpark ligger utanför influensområdet för grumlingen
från täktverksamheten.
Till Söderskärs naturskyddsområde, som ligger väster om
Östra Finska vikens nationalpark, är avståndet från undersökningsområde
A cirka 14 km, från område B cirka 12 km och
från område C cirka 8 km. Grumlingseffekterna från täkten av
stenmaterial når inte heller fram till Söderskärs naturskyddsområde.
Natura 2000-områden
Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde
Till Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde är
avståndet från undersökningsområde A cirka 1 km, från område
B cirka 4 km och från område C cirka 0,5 km. Vattenströmmarna
från de undersökta områdena går huvudsakligen västerut–norrut,
där Natura-området också finns. Utgående från avstånden
och de sannolika strömriktningarna kan man konstatera att
grumlingseffekterna från täktverksamheten sannolikt kommer
att nå fram till Natura-området, om täkten sker på områdena
A och C, medan grumlingen från täktverksamhet på område B
sannolikt inte når fram till Natura-området.
Grumlingen från täktverksamheten kan påverka de naturtyper
som finns under vattnet, alltså rev, på Natura-området.
Klippiga stränder och skär med algzoner räknas till den här
naturtypen. Ifall grumlingen av vattnet når fram till Natura-området
är det speciellt vattenvegetationen eller fiskarnas lekområden
som drabbas av konsekvenserna. Mekanismerna för
detta beskrivs närmare i avsnitten som behandlar det här (se
7.3.3 och 7.5).
I den kartläggning av vattenväxter som gjordes som tilläggsutredning
till MKB (Kinnunen et al. 2005a) konstaterades att
vegetationsbottnarna var i gott skick och rena på linjerna norr
om de undersökta områdena. Vegetationsbottnarna verkade i
fråga om både skick och arter vara lämpliga för strömmingslek.
Utgående från vegetationskartläggningen kan man konstatera
att det på Natura-området finns vegetationsbottnar som motsvarar
naturtypen rev, åtminstone på området vid Österbådan
och Klyviberget. Avståndet till Österbådan från undersökningsområde
A är cirka 3 km, från område B cirka 4 km och från område
C cirka 4,5 km. På basis av avstånden kan man bedöma
att grumlingseffekterna i mycket lindrig form kan nå fram till de
här områdena vid verksamhet på område A.
Till Aspskärs fågelskyddsområde, som finns inom Natura-området,
är avståndet från område A cirka 7–8 km, från område
B cirka 7 km och från område C som kortast cirka 3–5 km.
Enligt avstånden och de sannolika strömriktningarna kan man
konstatera att grumlingseffekterna av täktverksamheten sannolikt
inte når fram till Aspskärs fågelskyddsområde (se avsnitt
8.6.2). Grumlingen från transporterna kan nå skyddsområdet,
ifall transporterna går till Lovisa hamnområde.
28
Källaudden – Virstholmens skyddsområde
Källaudden–Virstholmens Natura-område ligger som närmast
mer än 15 km från de undersökta områdena, vilket innebär att
man redan med tanke på avståndet kan konstatera att Naturaområdet
ligger utanför influensområdet för grumlingen från
täktverksamheten.
Vahterpääs flador
Natura-områdena vid Vahterpääs flador ligger skyddade av
skärgården, över 15 km från de undersökta områdena. De
ligger därför klart utanför influensområdet för grumlingen från
täktverksamheten.
Kullafjärdens fågelrika vatten
Natura-området vid Kullafjärdens fågelrika vatten ligger skyddat
av skärgården över 20 km från de undersökta områdena.
Det ligger alltså klart utanför influensområdet för grumlingen
från täktverksamheten.
8.8 Konsekvenser för fisket
8.8.1 Nuläge
Enligt TE-centralens statistik finns det i Pernå, Lovisa samt närliggande
Strömfors sammanlagt 16 I-klass yrkesfiskare (över 30
% av inkomsterna). På nyssnämnda område finns dessutom 2
st II-klass (15–30 % av inkomsterna) och 19 st III-klass (under 15
% av inkomsterna) yrkesfiskare. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets
fångststatistik fanns det 13 st minst 10 m långa fartyg
som användes för fiske i havsområdet utanför Pernå–Lovisa år
2003. Meddelanden om fångster erhölls från sammanlagt 70
fiskeenheter (fiskare, matlag eller fartyg) under året.
Största delen av yrkesfiskarnas fångst består av strömming
och vassbuk, som utgör trålfiskarnas huvudfångst. Viktiga arter
i kustfiskarnas fångst är bl.a. lax, öring, sik och gös. Största
delen av laxfångsten fås med ryssja. Öring- och sikfångsten
fås med både ryssja och nät. Av gös-, abborr- och lakfångsten
fås största delen med nät.
I hela Finland förädlades över 43 miljoner kilo fisk i över 200
företag år 2001 och förädlingen sysselsatte över 700 personer
(Salo & Tohmo 2005). Typiskt för förädlingsföretagen är att de
ofta har verksamhet inom flera olika branscher, t.ex. parti- eller
detaljhandel, fiskodling eller fiske. I Östra Nyland sysselsatte
fiskförädlingen cirka 14 personer och i Kymmenedalen cirka
24 personer år 2001.
I Östra Nyland och Kymmenedalen finns inga stora fiskförädlingsföretag
utan förädlingsarbetet sker i några små företag.
Ett särskilt problem för fiskerinäringen är att strömmingarna är
små och strömmingsbestånden svaga i Finska viken.
Fritidsfisket i Kymmene älv och i havsområdet utanför älven
har utretts som en del av de obligatoriska kontrollerna av området.
Enligt uppskattning fritidsfiskar sammanlagt cirka 1 500
matlag på havsområdet mellan Pyttis och Kotka (Ritari 2004).
I den fiskeenkät som gjordes år 2003 framkom att det absolut
populäraste fiskeredskapet var nät med maskstorleken 40–50
mm. Utanför Pyttis-Kotka utgjorde fångsten år 2003 cirka 149
000 kg. Det blir uppskattningsvis 99 kg per matlag. Största delen
av fångsten var abborre, gädda och mört. Fritidsfisket har
också utretts av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (Finland fiskar
2001). De viktigaste fiskarna i fångsten vid fiske på området
Lovisa–Pernå var abborre, gädda samt gös (Toivonen 2003).
Forststyrelsen Morenia, Täkt av stenmaterial i Pernå–Lovisa havsområde, Miljökonsekvensbeskrivning