Täkt av stenmaterial i Pernå - Lovisa havsområde ...

More documents

Recommendations

Info

8.17.2 Terminalområden Kotka, Mussalo Enligt den regionplan som fastställdes för Kymmenedalen 19.6.2001 ligger Mussalo i Kotka på område för vattentrafik (LV). Kring området för vattentrafik finns utmärkt närrekreationsområden (VL) och område för tätortsfunktioner (A). En landskapsplan för Kymmenedalen har börjat utarbetas vid Kymmenedalens förbund. Då landskapsplanen fastställs ersätter den regionplanens områdesreserveringar till den del som de blir behandlade i landskapsplanen. I övrigt förblir regionplanen i kraft. Figur 8.16. Utdrag ur regionplanen för Kymmenedalen I den delgeneralplan som godkändes för Mussalo 22.4.1992 är hamnområdet utmärkt som område för hamn, kaj, lager och terminal (LS). Områdena kring hamnområdet är utmärkta som industriområde (TE) och område för energiproduktion (TE). Figur 8.17. Utdrag ur delgeneralplanen för Mussalo Mussalo hamn är enligt den uppdaterade detaljplanen utmärkt som hamnområde (LS), medan de omgivande områdena är utmärkta som industriområde (T). 2006 Insinööritoimisto Paavo Ristola Oy Lovisa Enligt den region- och landskapsplan som fastställdes för Östa Nyland 5.4.2002 ligger Valkom hamn på område för vattentrafik (LV). Området för vattentrafik omges av områden för industrifunktioner (T), områden för tätortsfunktioner (A) och områden för närrekreation (VL). Figur 8.18. Utdrag ur landskaps- och regionplanen för Östra Nyland I generalplanen för Lovisa 1987 är Valkom hamnområde utmärkt som hamnområde för handelssjöfart (LV1) och havsområdet som område för förbindelsetrafik till hamnen (lv). Norr om hamnområdet finns ett område för närrekreation (VL) och norr om det finns ett område som är utmärkt som lagerområde för handelssjöfartens hamn (LV2). I nordväst och sydväst finns bostadsområden (A). Närmaste områden som är utmärkta som skyddsområden är ett naturskyddsområde (SL) cirka en kilometer västerut och ett fornminnesområde (SM) cirka 2 km mot sydost. Figur 8.19. Utdrag ur generalplanen för Lovisa. I den detaljplan som fastställdes för Lovisa hamn 20.6.1989 är hamnområdet utmärkt som hamnområde (LS/1-LS/3). 35
Fredrikshamn Enligt den regionplan som fastställdes för Kymmenedalen 19.6.2001 ligger Djuphamnen i Fredrikshamn på område för vattentrafik (LV). Området för vattentrafik omges av områden för närrekreation (VL), områden för tätortsfunktioner (A) och ett område för industrifunktioner (T). Uppgörande av en landskapsplan för Kymmenedalen har startat inom Kymmenedalens förbund. Ett utkast till etapplandskapsplan har färdigställts och fanns till påseende i maj–juli 2005. Då landskapsplanen fastställs ersätter den regionplanens områdesreserveringar till den del som de blir behandlade i landskapsplanen. Till övriga delar förblir regionplanen i kraft. Enligt generalplanen för Fredrikshamn (23.3.2005), som är i utkastskedet, är hamnområdet ett område för hamnfunktioner (LS). Området är reserverat för hamnfunktioner och därtill hörande industri, logistik och terminalverksamhet. Figur 8.6. Utdrag ur utkastet till generalplan för Fredrikshamn. I den detaljplan som fastställdes för Fredrikshamn 23.2.1995 är hamnområdet utmärkt som hamnområde (LS), där industri- och lagerbyggnader med anknytning till hamnfunktionerna får byggas. 8.17.3 Projektets förhållande till markanvändningsplaner Täktområdena för stenmaterial i det här projektet ligger ute till havs och någon användning för dem finns inte utmärkt i några planer med undantag av farlederna. Det finns inga markanvändningshinder för den här verksamheten. De planerade terminalerna för stenmaterial finns i hamnområden och motsvarar gällande planer för markanvändningen. 36 8.18 Konsekvenser för utnyttjande av naturresurser I POSKI-projektet i Kymmenedalen (sammanjämkande av grundvattenskydd och stenmaterialförsörjning, Sydöstra Finlands miljöcentral 2004, Keskitalo et al.) uppskattades bl.a. stenmaterialreservernas tillräcklighet inom Kymmenedalens område. De grus- och sandreserver som finns ovanför grundvattennivån i Kymmenedalen uppskattades till sammanlagt cirka 2 001 milj. m3 och reserverna av stenmaterial i berg 699 milj. m3 . I Kymmenedalen användes år 2001 stenmaterial sammanlagt cirka 1,8 milj. m3 , varav andelen material brutet ur berg var 1,02 milj. m3 (60 %) medan andelen grus och sand utgjorde 663 000 m3 . Antalet gällande stenmaterialtillstånd i Kymmendalen i slutet av år 2003 var sammanlagt 254 st och stenmaterialmängden i dessa tillstånd uppgick till 41 milj. m3 . Av de grus- och sandreserver som inventerats i hela landskapet ligger cirka 3 % på områden som är lämpade för marktäkt. Faktorer som begränsar marktäkt är om det finns bosättning, vägar och grundvattenområden på stora grus- och sandbildningar. Geologiskt värdefulla och vackra åsformationer har man dessutom velat skydda genom att ta dem med i det nationella åsskyddsprogrammet eller genom att klassificera dem som värdefulla med tanke på natur- och landskapsskyddet. Fastän de områden som är lämpade för marktäkt i princip har stenmaterial i Södra Kymmenedalen för 48 år och i Norra Kymmenedalen för 126 år, räcker stenmaterialreserverna i verkligheten för en betydligt kortare tid (uppskattningsvis ca 17 år). Största delen av förekomsterna finns på små arealer, skikttjockleken är liten eller kvaliteten så dålig att det inte är ekonomiskt eller miljövänligt att utnyttja dem. Material som delvis kan ersätta stenmaterial kunde i Kymmenedalen vara sidosten från gruvor och stenbrott, aska från träförädlingsindustri och energiproduktion samt gjuteriernas gjuterisand. De bästa förutsättningarna som delvis ersättande material för stenmaterial har sidosten, som årligen produceras över 200 000 m3 i Kymmenedalen. Utnyttjandet av sidosten begränsas åtminstone tillsvidare av dålig lönsamhet. Sydöstra Finlands miljöcentral har startat ett projekt för att främja utnyttjande av sidosten från bergsprängningsföretag. I projektet utreds storleken och kvaliteten på reserverna av sidosten i Sydöstra Finland och de ekonomiska möjligheterna att utnyttja detta material. Projektets slutrapport publiceras i slutet av år 2006. Den planerade genomsnittliga mängden stenmaterial som enligt planerna skall tas från havsbottnen i det här projektet är ca 600 000 – 800 000 m3 per år, vilket ungefär motsvarar den mängd grus och sand som årligen tas på land i Kymmenedalen. I praktiken kommer sannolikt en stor del av täktmaterialet att användas för utfyllnad av hamnområdena. Stenmaterial från havsbottnen kunde dock ersätta en del av den mängd grus och sten som tas från åsar på land. Om Morenias projekt att ta havssand förverkligas kommer det att påverka utbudet av stenmaterial i Lovisa- och Kotkatrakten och graden av utnyttjande av stenmaterialförekomsterna på land. Effekterna av utnyttjandet av och handeln med stenmaterial kan till och med sträcka sig ända till huvudstadsregionen. Forststyrelsen Morenia, Täkt av stenmaterial i Pernå–Lovisa havsområde, Miljökonsekvensbeskrivning
Page 1 and 2: Täkt av stenmaterial i Pernå - Lo
Page 3 and 4: 9 MINSKNING AV DE SKADLIGA KONSEKVE
Page 5 and 6: 3 ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT OCH
Page 7 and 8: 4.3 Verksamhet i anslutning till pr
Page 9 and 10: 5 BEDÖMDA ALTERNATIV De alternativ
Page 11 and 12: 7 AVGRÄNSNING AV BEDÖMNINGSUPPGIF
Page 13 and 14: 7.3.2 Konsekvenser för vattenströ
Page 15 and 16: 7.3.13 Damningskonsekvenser Damning
Page 17 and 18: Sommar Hösten Vår Vinter Hela år
Page 19 and 20: Figur 8.2. Principbild av partikels
Page 21 and 22: 8.2 Konsekvenser för vattenströmm
Page 23 and 24: Bottenfaunan i havsområdet utanfö
Page 25 and 26: 24 Figur 8.6. Områden där räfsn
Page 27 and 28: 8.7 Konsekvenser för skyddsområde
Page 29 and 30: 8.7.2 Konsekvenser Östra Finska vi
Page 31 and 32: 8.8.2 Konsekvenser I närheten av d
Page 33 and 34: 8.12 Bullereffekter 8.12.1 Täktver
Page 35: 8.12.3 Vidaretransport Stenmaterial
Page 39 and 40: 9 MINSKNING AV DE SKADLIGA KONSEKVE
Page 41 and 42: 11 PLANER, TILLSTÅND OCH BESLUTS S
Page 43 and 44: Tillstånd för täkt av stenmateri
Page 45 and 46: Ifall material transporteras till L
Page 47 and 48: Tabell14.1. Tabell med sammandrag a
Page 49 and 50: Konsekvenser Om projektet genomför
Page 51 and 52: Mattila J. & Ilus E., 2002. Loviisa
Page 53 and 54: Bakgrund och beskrivning av projekt
Page 55 and 56: ningen sker skulle minska risken f
Page 57 and 58: 4. KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE
Page 59 and 60: Trafik • Asemapäällikönkatu 14
Page 61: Uppgifter om miljökonsekvensbedöm

Täkt av stenmaterial i Pernå - Lovisa havsområde ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?