Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ekonomiska förhållanden<br />
somalier med företagarambitioner har därför flyttat från Sverige<br />
till Storbritannien. Varför är det så mycket lättare att starta företag<br />
där? Ett vanligt svar bland somalisvenskar i Storbritannien är<br />
att ”alla här vet hur man startar ett företag”. De somaliska<br />
företagarna i Storbritannien upplever att stödet från myndigheterna<br />
är större, skattesystemet enklare och tillgången <strong>på</strong><br />
lokaler bättre jämfört med Sverige. 36<br />
Den somaliska bilden av företagsklimatet i Storbritannien<br />
verkar inte gripen ur luften. Monder Ram och Trevor Jones har i<br />
en artikel beskrivit hur en liberal politik med få regleringar ”är<br />
huvudnyckeln för att öppna upp den entreprenöriella potentialen<br />
hos socialt exkluderade grupper”. Dessutom tillämpas inte alltid<br />
existerande regler så strikt. Resultatet har blivit en snabb utveckling<br />
av det etniska minoritetsföretagandet som visserligen ofta<br />
innebär hård konkurrens och svag lönsamhet, vilket i sin tur<br />
kräver en stödjande politik. 37<br />
I angloamerikanska miljöer är dessutom etniska eller multietniska<br />
köpcenter (”malls”) – i Sverige benämnda basarer –<br />
vanligt förekommande. De bidrar till att lösa lokalfrågan för<br />
nystartade företag eller företag som drivs i liten skala.<br />
Sammanfattning<br />
Vi har i det sjätte kapitlet pekat <strong>på</strong> konjunkturen som en trolig<br />
orsak till att somalierna lyckats bättre <strong>på</strong> arbetsmarknaderna i<br />
angloamerikanska miljöer än i Sverige, eftersom arbetslösheten<br />
visserligen var hög i Storbritannien, Kanada och USA i början av<br />
1990-talet men <strong>på</strong> stadig nedgång samtidigt som Sverige upplevde<br />
en av sina värsta arbetslöshetskriser under 1900-talet. Den<br />
första somaliska flyktingvågen torde därmed ha fått sämre fotfäste<br />
<strong>på</strong> <strong>arbetsmarknaden</strong> i Sverige jämfört med övriga länder,<br />
vilket troligen har <strong>på</strong>verkat även följande vågor.<br />
36 Abdirahman et al., 2011.<br />
37 Ram & Jones, 2008, s. 63-64.<br />
115