Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Etniska ekonomier och organisationer<br />
<strong>på</strong> grund av sin bakgrund och att alla ska ha tillgång till det<br />
vidare samhället. Organisationen företräder främst individer från<br />
”utstötta” grupper i Somalia, av vilka många kommit till USA <strong>på</strong><br />
2000-talet. En av de anställda noterar att förhållandet till det<br />
amerikanska samhället är bättre än förhållandet till somalier från<br />
klaner högre upp i hierarkin. 48<br />
Confederation of Somali Community (CSCM) i Minnesota<br />
är en organisation som lyckats sammanföra somalier över klangränser<br />
och som erbjuder viktiga samhällstjänster för nyanlända.<br />
Enligt en artikel i den somaliska tidskriften Bildhaan känner<br />
somalier som bor i området att CSCM är en organisation som de<br />
styr över och som ser till deras intressen. 49<br />
Ett sista exempel <strong>på</strong> en somalisk organisation i Minnesota är<br />
African Development Center, som drivs av nyss nämnde Hussein<br />
Samatar och som hjälper afrikaner, framför allt somalier, att starta<br />
och driva företag. Samatars budskap är att somalierna i Minnesota<br />
visserligen har ekonomiska och sociala problem att brottas med<br />
men att de ”gradvis håller <strong>på</strong> att bli en del av medelklassen<br />
genom utbildning, sysselsättning, företagande och egnahemsägande”.<br />
Inte minst är företagandet livligt. Enligt Samatar har<br />
somalierna i Minnesota startat uppemot 2 000 företag sedan<br />
1994. 50<br />
Etniska organisationer möter naturligtvis en rad utmaningar –<br />
inte minst när det gäller att finansiera verksamheterna och nå ut<br />
till samhället bortom väven av flyktingorganisationer. En särskild<br />
utmaning följer paradoxalt nog av det förtroende som organisationerna<br />
skapar hos sina klienter. Många etniska organisationer<br />
skickar klienterna vidare till myndigheter eller andra organisationer<br />
som erbjuder de specifika tjänster som ska levereras. Men<br />
klienterna återkommer ofta till den etniska organisationen eftersom<br />
dess anställda har de språk- och kulturkunskaper som krävs<br />
för en fungerande kommunikation. Det innebär svårigheter för<br />
48 Newland et al., 2007, s. 42 och 48.<br />
49 Ali, 2009, s. 104.<br />
50 http://www.adcminnesota.org/page/adc-staff-blog-post/integration-moving-target<br />
(2012-07-05).<br />
146
Change language