Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sverige: Myndigheterna styr<br />
Etniska ekonomier och organisationer<br />
Varför mångkulturalismen skulle sprida sig till just Sverige framgår<br />
inte av Castles och Millers resonemang. De konstaterar bara<br />
att Sverige ”trots dess mycket annorlunda historiska bakgrund”<br />
följt en liknande politik som de klassiska invandringsländerna. 30<br />
Den svenska modellen bygger, kan man tycka, <strong>på</strong> förutsättningar<br />
som talar både för och emot en sådan utveckling: För talar den<br />
utbredda övertygelsen att allt som ryms i samhället kan smidas<br />
till önskad form med hjälp av politik. Mot talar den intill senare<br />
årtionden <strong>på</strong>tagligt etniskt homogena befolkningen.<br />
Att mångkulturalismen i Sverige haft karaktär av fernissa<br />
diskuterades av Carl-Ulrik Schierup redan för 20 år sedan i<br />
artikeln ”Ett etniskt Babels torn: Invandrarna och den uteblivna<br />
dialogen”. Att invandrarorganisationerna trots generösa subventioner<br />
från staten spelat en mindre viktig roll i det svenska<br />
samhällslivet beror enligt Schierup <strong>på</strong> att de kontrollerats av<br />
staten och varit tvungna att uppfylla en rad krav som att inte ha<br />
någon koppling till politiska eller religiösa intressen, vilket gjort<br />
dem till rena kulturföreningar. 31<br />
Liknande tankegångar dryftades några år senare av Kjell Öberg,<br />
mannen bakom den svenska integrationspolitiken <strong>på</strong> 1960- och<br />
1970-talen, i en intervju med Ylva Brune. På frågan om varför<br />
invandrarnas organisationer håller låg profil utvecklar Öberg ett<br />
resonemang som i princip bygger <strong>på</strong> det gamla ordspråket att<br />
man inte biter den hand som föder en: ”Invandrarorganisationerna<br />
har legat lågt, vilket möjligen har att göra med att de<br />
finansieras av staten. De flesta vill inte ens bli medlemmar i de<br />
här organisationerna, de vill inte offra något alls för dem.” Öberg<br />
fortsätter med att dra en parallell till de ”fackföreningar” som<br />
bildades av arbetsgivarna kring sekelskiftet 1900: ”Så snart de<br />
organisationerna började ställa krav så gick de <strong>på</strong> pumpen. Det<br />
30 Castles & Miller, 2009, s. 250.<br />
31 Schierup & Karlsson, 1991.<br />
137