Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
Somalier på arbetsmarknaden - Framtidskommissionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Etniska ekonomier och organisationer<br />
Enligt Abdirizak Karod kan ”mainstream”-organisationerna<br />
inte göra så stor skillnad för en invandrar- eller minoritetsgrupp,<br />
vilket däremot kulturella organisationer kan. Med kulturella<br />
organisationer menar han då organisationer som arbetar för en<br />
viss grupp, inte organisationer som bara ägnar sig åt kultur. År<br />
1992 fanns 25 somaliska föreningar och organisationer i Ottawa,<br />
varav en del finansierades av staden, och de ägnade sig åt just<br />
kultur. I dag finns bara en organisation kvar, och Karod menar<br />
att ”den starkare organisationen, som levererar tjänster, kommer att<br />
överleva”. Avgörande för organisationens överlevnad är, betonar<br />
Karod, dess förmåga att ta och leva upp till ansvar (”accountability”).<br />
Den måste ha medarbetare som har förtroende bland<br />
kunderna. Den måste ständigt förnya förtroendet för sin<br />
effektivitet hos finansiärerna.<br />
Centret revideras fyra gånger om året av de federala myndigheterna<br />
och man lämnar en årlig rapport om sin verksamhet till<br />
staden. Myndigheterna kan i slutet av varje månad gå in i datorerna<br />
och granska hur många kunder som tar del av olika tjänster.<br />
Styrelsen består av åtta personer som ska representera alla<br />
somalier – inga klaner eller andra grupperingar: ”Klanbaserade<br />
organisationer kommer aldrig att fungera.” Även medarbetarna<br />
måste representera dem man betjänar och ha stor trovärdighet.<br />
Centret har 22 anställda, som enligt Karod är att betrakta som<br />
”ledare inom gemenskapen”. När verksamheten började för 20 år<br />
sedan var alla volontärer. I dag arbetar 120 volontärer åt centret.<br />
Merparten är vita kanadensare, i huvudsak pensionärer. På så vis<br />
får man ett omfattande kontaktnät in i samhället: ”You have to<br />
be connected!”<br />
Målsättningen <strong>på</strong> centret är att gripa in i människors liv <strong>på</strong> ett<br />
tidigt stadium. Kanada ligger, menar Karod, före andra länder<br />
genom denna inriktning <strong>på</strong> tidig intervention, som närmast är att<br />
likna vid förebyggande arbete. Inte minst gäller det att hjälpa barn<br />
och ungdomar. Varje investerad dollar ger tio dollars avkastning i<br />
framtiden, menar han: ”I slutänden är staten vinnare.”<br />
Abdirizak Karod hävdar att somalierna i Kanada är väl integrerade,<br />
har högre sysselsättning än andra motsvarande flyktinggrupper,<br />
143