Ladda ner pdf - Maringuiden

snabbare.
Och så blev det.
- Man kan knappt göra en segling utan att någon man möter på fjärden gör
tummen upp när vi kommer, berättar Sten Brycker.
Han är, kan man säga, 'pappa' till OE 36:an, och många med honom anser att
hon är den vackraste av Olle Enderleins många vackra båtar.
Och hon är omisskänsligt 'enderleinsk' i linjerna. Tidlöst elegant med aningen av
ett språng och Enderleins typiskt fallande, nästan klipperlika förstäv. Med en rak
överbyggnad som är på en gång distinkt och diskret och får en mjuk ton när
den harmoniskt förlängs akteröver i sittbrunnssargen. Och hon är en slank båt
med sin bredd på bara drygt tre meter, nästan som en Scampi men med ett två
meter längre skrov.
Det här var precis vad Sten Brycker ville ha när han på sin tid skulle byta båt.
Egentligen var han bara kund när det begav sig 1969, och föga anade
flygofficeren vid F 11 i Nyköping hur familjens båtplaner skulle komma att
förändra hans liv. Turerna hann nämligen bli många innan man fick sin första
OE 36, och vid det laget var Sten Brycker så involverad i detta speciella projekt
att han lämnade jobbet som chef för operations- och underrättelsetjänsten vid F
11 och blev kvar i båtbranschen - i tio år.
Crown Marin hette firman, och innan Sten och hans hustru Märta pensionerade
sig i början av 80-talet hade man byggt hundratals OE 36, OE 32 och OE 33.
Men det var 36:an som var hjärtebarnet, och det är en sådan som fortfarande
ligger vid den bryckerska sommarstugan utanför Nyköping.
Skön är hon, 'Mema', men skönheten sitter inte bara i linjerna, utan i helheten;
Sten Brycker har höjt sin mast med tre meter kaltopp för att få större storsegel,
och den ståtliga riggen bidrar till den starka känslan av SEGELbåt.
Men egentligen var det något så prosaiskt som brist på hästkrafter, inte
estetiska hänsyn, som var anledningen till rigghöjningen.
- Båten väger 5,8 ton enligt Olle Enderleins deplacement, men jag är övertygad
om att det rör sig om 6,5 ton. Båten är för tung, hon är för gediget byggd,
säger Sten Brycker.
Han vet, för det var hans varv som byggde OE-båtarna. De såldes som
halvfabrikat där ägarna var med och plastade skroven, och då går det alltid åt
extra mycket polyester 'för säkerhets skull'.
Att det blev halvfabrikat för hela slanten kan verka förvånande när det gäller en
så 'aristokratisk' båt som OE 36:an, men det har sina skäl och hänger ihop med
hennes lite ovanliga tillkomst.