Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

Frıhet och utvecklıng 

på nätet. 

En kvalıtatıv studıe av frıheten på nätet 

och Sverıges betydelse ı nätfrıhetsfrågor globalt.

Frıhet och utvecklıng 


En kvalıtatıv studıe av frıheten 

på nätet och Sverıges betydelse 

ı nätfrıhetsfrågor globalt. 

Svenska institutet & United Minds, 2013

2 

Innehållsförtecknıng. 

Rapporten i korthet 3 

Förord 4 

Frihet och utveckling på nätet – 

en fråga som angår Sverige 5 

Syfte & metod 6 

Syfte 6 

Ämnesmässig avgränsning 6 

Metodik 6 

Urval av länder 6 

Urval och genomförande av intervjuer 6 

Intervjupersoner 7 

Sammanfattning 8 

Internets påverkanskraft 8 

Nätfriheten i olika länder – 

en kunskapsöversikt 8 

OpenNet Initative – utvalda länders 

filtrering på internet 9 

De studerade länderna 10 

Egypten 10 

Indien 10 

Kina 11 

Pakistan 11 

Ryssland 12 

USA 12 

Jämförelse mellan länderna 12 

Synen på nätcensur 13 

Nätet som påverkanskanal 17 

Nytt fenomen med stor potential 17 

Vilka ämnen som kan diskuteras 17 

Vilket påverkansarbete 

som bedrivs i dag 18 

Synen på Sverige och nätfrihet 21 

En okänd förebild 21 

Inte lika polariserande som USA 21 

Finland förebild för Ryssland 21 

Sverige och WikiLeaks 22 

Positivt överraskade av Sverige 22 

Ländernas behov och Sveriges betydelse 23 

Uppmuntra ökad nätanvändning 23 

Utbildning av nätanvändare, 

journalister och aktivister 23 

Motverka censur och blockering 

av webbplatser 23 

Skydda individer och motverka 

övervakning 24 

Juridiskt stöd 24 

Utbyte med nätaktivister 24 

Information på andra språk 24 

Uppmuntra internationell dialog 25 

Dra nytta av befintliga projekt 25 

Profilera Sverige och Norden 25 

Slutsatser och rekommendationer 26 

Vårt engagemang är efterfrågat 26 

Sverige kan profilera sig mer 26 

Nätet överlägset som kanal 26 

Samverkan gör oss starkare 27 

Appendix 28 

Länkar tıll aktörer som granskar 

nätfrıheten ı olıka delar av världen 28 

Egypten 29 

Indıen 32 

Kına 35 

Pakıstan 38 

Ryssland 41 

USA 44

Rapporten ı korthet. 

I denna studie granskas friheten och utvecklingen på internet 

i sex utvalda länder: Egypten, Indien, Kina, Pakistan, 

Ryssland och USA. Länderna har valts för att de har många 

nätanvändare, och för att de i vissa avseenden är trendsättande 

när det gäller att begränsa integritet och yttrandefrihet 

på internet. 

Studien bygger på en forskningsgenomgång av befintliga 

rapporter om nätfrihet samt på djupintervjuer med utvalda 

experter och nätaktivister i de sex länderna. 

Internet har bidragit till att stärka yttrandefriheten genom 

att det har ökat tillgången på information och möjligheterna 

att framföra åsikter. Men det finns samtidigt en tendens 

till att regeringar genom censur, övervakning, restriktiv 

lagstiftning, filtrering och andra metoder försöker ta kontroll 

över den frizon för informationsspridning och idéutbyte 

som nätet delvis utgör. 

Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet och transparens 

och är dessutom ett av de mest IKT (informations- och 

kommunikationsteknik)-mogna länderna i världen. Nätfrihet 

är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik. Men 

studien visar att kunskapen om Sveriges position i frågor 

som rör frihet och utveckling på nätet är begränsad. Det är 

tydligt att Sverige behöver höja sin profil och öka sin strategiska 

kommunikation i dessa frågor. 

Den hjälp som intervjupersonerna efterfrågar är bland annat 

utbildning av nätanvändare och framhållande av positiva 

exempel som visar på fördelarna med ett fritt och ocensurerat 

internet. En annan åtgärd är att bidra med tekniska 

verktyg som minskar risken för övervakning och skyddar 

internetanvändares identitet. 

Internet är en viktig påverkanskanal i samtliga studerade 

länder. Enligt intervjupersonerna går det med vissa undantag 

att använda nätet även för att diskutera frågor som rör 

mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, 

innovation och säkerhet. 

Studien är ett underlag för Svenska institutets verksamhetsutveckling 

och kommunikation rörande Sveriges arbete i 

frågor som har med frihet och säkerhet på nätet att göra. 

Påverkan kan bedrivas genom många olika kanaler. För 

Svenska institutet är det en stor och viktig uppgift att underlätta 

detta och uppmana olika aktörer att samverka. 

3

4 

Förord. 

Sveriges internationella betydelse avgörs av tre faktorer. 

För det första: Omvärldens behov. Vilka frågeställningar är 

aktuella? 

För det andra: Våra komparativa fördelar. På vilka områden 

kan vi erbjuda kunskap? 

För det tredje: Ett gemensamt språk. Finns det en samsyn 

kring utmaningar och möjligheter? 

Där Sveriges erfarenheter matchar omvärldens behov och 

dialogen sker på en gemensam grund, skapas goda förutsättningar 

för utveckling, såväl i andra länder som på hemmaplan. 

Frihet och utveckling på internet är ett område som omfattar 

alla dessa faktorer. 

Sverige var tidigt ute med att skapa förutsättningar för en 

uppkopplad nation genom en väl utbyggd infrastruktur och 

landsomfattande satsningar på digitalisering. Tillgång till 

uppkoppling av hög kvalitet för så gott som alla delar av 

landet och alla delar av befolkningen, har lett till internationellt 

sett mycket höga siffror vad gäller användning, 

transparens och innovation på nätet. Det gör Sverige till ett 

land med omfattande erfarenhet av nätets möjligheter och 

betydelse i det offentliga samtalet, för innovation och för 

utveckling av samhälle och ekonomi. Detta, tillsammans 

med vårt lands långa tradition av yttrandefrihet, skapar en 

bra grund för ett aktivt internationellt engagemang i dessa 

frågor. 

Omvärlden sätter nätfrihet högt på agendan. De senaste 

åren har visat på den dynamiska potentialen i digital kommunikation. 

Och genom en ung generation, som knyter 

kontakter globalt över landsgränser och kulturella skillnader, 

skapas en samsyn kring utmaningar och möjligheter. 

En ny, gemensam dialog. 

För Svenska institutet (SI) är nätfrihet och digital kommunikation 

en självklar del av den breda berättelsen om Sverige. 

Att förstå och arbeta med dessa frågor är ett viktigt led i att 

bygga långsiktiga, förtroendefulla relationer med framtida 

opinionsbildare och beslutsfattare i utvecklingsländer och 

växande ekonomier. Slutligen är det ett sätt att bygga kompetens, 

kunskap och samarbeten både för individer och för 

institutioner i våra samarbetsländer. 

Syftet med denna studie, genomförd i samarbete med 

United Minds på beställning av SI, är att öka kunskapen på 

området och att lägga grunden till verksamhetsutveckling, 

både för SI:s personal och för andra svenskar som arbetar 

med dessa frågor. Den pekar på ett antal möjliga vidare 

fråge ställningar, där SI ser fram emot ett fortsatt samarbete 

med såväl utrikesförvaltningen, övriga offentliga aktörer 

och civilsamhället som näringslivet. 

Annika Rembe, 

Generaldirektör Svenska institutet

Frıhet och utvecklıng på nätet – 

en fråga som angår Sverıge. 

Internet har på bara några decennier helt förändrat världen. 

Det har radikalt ökat människors möjligheter att skaffa 

sig kunskap, uttrycka åsikter och utbyta idéer – även över 

nationsgränserna – i en hastighet vi aldrig har bevittnat tidigare. 

Alla med tillgång till internet har därmed potentiell 

politisk makt. 

De maktförskjutningar som har skett globalt genom ökad 

tillgång till internet, är en viktig fråga för aktörer som arbetar 

med förändringsarbete inom stat, näringsliv och civilsamhället 

att ta ställning till. Att yttrandefrihet är positivt 

och nödvändigt i ett demokratiskt samhälle kan tyckas så 

självklart att det inte närmare behöver motiveras. Det är bra 

för samhällsutvecklingen att olika uppfattningar prövas mot 

varandra. Fri tillgång till information och ett fritt meningsutbyte 

främjar innovation och demokratisk utveckling. 

Men för de styrande i vissa länder är den frizon för idéutbyte 

som nätfriheten utgör ett växande hot. Därför gör de 

stora ansträngningar för att begränsa nätfriheten. Det är en 

oroväckande utveckling, i synnerhet som tendensen är att 

den ”digitala” sfären blir allt svårare att separera från den 

”analoga”. 

I denna studie granskas sex länder ur ett nätfrihetsperspektiv, 

i vilken utsträckning de tillåter ett fritt flöde av information 

och idéer över internet samt respekterar nätanvändarnas 

integritet. Länderna har valts bland annat för att de är 

stora och strategiskt betydelsefulla i nätfrihetsfrågor. I vissa 

avseenden är de trendsättande för andra länder vad gäller 

begränsandet av integritet och yttrandefrihet på nätet. 

Det finns en rad aktörer som arbetar för nätfrihet i de studerade 

länderna. Förutsättningarna för att främja nätfrihet 

i länderna skiljer sig åt beroende på civilsamhällets ställning 

och näringslivets oberoende i förhållande till staten, 

men i flertalet av dem gör myndigheterna försök att genom 

restriktiv lagstiftning och andra metoder öka kontrollen 

och minska yttrandefriheten. 

Frihet och utveckling på nätet är ett prioriterat område 

i den svenska utrikespolitiken, utvecklingspolitiken och 

handelspolitiken. Detta är naturligt med tanke på Sveriges 

starka tradition vad gäller transparens, yttrandefrihet och 

innovation som är grundstenar i det vi benämner den svenska 

samhällsmodellen. 

I dag är internet ett viktigt verktyg i nästan allt arbete som 

berör internationella relationer och politik. Det gäller inte 

minst prioriterade frågor för Sverige som mänskliga rättigheter, 

utveckling och fattigdomsbekämpning, innovation 

och säkerhet. 

En del av syftet med denna rapport är att ge ökade insikter 

om Sveriges betydelse i nätfrihetsfrågor globalt. Viktiga 

insikter från vårt arbete är att Sveriges engagemang i dessa 

frågor är efterfrågat, och att vi som land behöver höja vår 

profil. Människor som kämpar för frihet och utveckling på 

nätet runt om i världen behöver känna att de har Sveriges 

stöd. 

Javeria Rizvi Kabani (SI) 

Jonas Hellman (United Minds) 

5

6 

Syfte & metod. 

Syfte 

Denna studie ämnar ge en bild av friheten på nätet i utvalda 

länder och förutsättningarna för att utöka densamma. Den 

identifierar behov på nätfrihetsområdet i de sex länderna 

och Sveriges betydelse i frågor som rör nätfrihet. Rapporten 

utgör ett analytiskt underlag för SI:s verksamhetsutveckling 

och i arbetet med Sverigebilden, särskilt med 

fokus på områdena mänskliga rättigheter, utveckling och 

fattigdomsbekämpning, innovation och säkerhet. 

Ämnesmässig avgränsning 

Med nätfrihet avses det fria flödet av information och idéer 

över internet – yttrandefrihet och frånvaro av censur, men 

också respekt för den enskildes integritet. 

Metodik 

Studien baserar sig dels på en forskningsgenomgång av befintliga 

rapporter om nätfrihet, dels på kvalitativa djupintervjuer 

med personer som har fördjupade kunskaper om 

internetfriheten i de utvalda länderna. 

Urval av länder 

De sex länder som har valts ut för denna studie är alla relevanta 

ur ett nätfrihetsperspektiv. Kina, USA och Indien 

är de tre länder i världen som totalt har flest nätanvändare. 

Ryssland har också en jämförelsevis stor nätpopulation. 

Egypten och Pakistan är båda stora länder där nätfrihetsfrågor 

ingående har diskuterats under senare tid. 

Av de utvalda länderna ingår fem av sex i Utrikesdepartementets 

geografiska prioriteringar för Sverigefrämjandet. 

Pakistan är det enda undantaget, men är ändå intressant ur 

ett nätfrihetsperspektiv. USA är ur det perspektivet inte 

jämförbart med de andra länderna, men har inkluderats 

som ett referensland, eftersom USA ofta nämns när frågor 

om yttrandefrihet på nätet diskuteras. 

Urval och genomförande av intervjuer 

För vart och ett av de prioriterade länderna har tre experter 

valts ut som respondenter. Målet med urvalet av intervjupersoner 

är att studien ska ge en rättvisande, bred och 

aktuell bild av nätfriheten i de olika länderna. Totalt har 18 

kvalitativa intervjuer genomförts via Skype under perioden 

februari – april 2013. Intervjuerna var av semistrukturerad 

typ och utgick från ett antal förberedda frågor. Intervjupersonerna 

fick svara öppet på frågorna, vilket gjorde att 

de uppehöll sig olika länge vid olika frågor beroende på intresse 

och kunskapsnivå. 

I genomsnitt tog varje intervju ungefär 60 minuter att genomföra. 

I vissa fall har intervjuerna i efterhand kompletterats 

med ytterligare frågor för att räta ut frågetecken och 

ge en mer fullständig bild. Fem av intervjupersonerna är 

bloggare och nätaktivister, fem arbetar i organisationer 

som verkar för nätfrihet, tre arbetar i andra ideella organisationer, 

två är akademiker, två är journalister och en är 

IT-företagare. 

Övergripande frågeområden berörde: 1) internet och samhällsutveckling, 

2) internet och personlig integritet, 3) internet 

och yttrandefrihet, 4) ideellt påverkansarbete, samt 

5) Sverige och nätfrihet. 

I Kina har samtliga intervjupersoner valt att förbli anonyma 

av skälet att de vill kunna vara frispråkiga. Därutöver 

har en av intervjupersonerna i Ryssland valt att vara 

anonym av samma skäl. Alla intervjuer genomfördes på 

engelska.

Intervjupersoner 

Pakistan 

Murtaza Zaidi, IT-företagare, www.cybervision.com.pk 

Shahzad Ahmad, Bytes for All, 

www.content.bytesforall.pk 

Sana Saleem, bloggare och nätfrihetsaktivist, 

www.sanasaleem.com 

USA 

Alan Rosenblatt, Internet Advocacy Roundtable, 

www.internetadvocacycenter.com/education/roundtable.html 

Josh Levy, Free Press, www.freepress.net 

Jillian York, Electronic Frontier Foundation, www.eff.org 

Indien 

Pranesh Prakash, The Centre for Internet & Society, 

www.cis-india.org 

Anja Kovacs, Internet Democracy Project och bloggare, 

www.internetdemocracy.in/, www.twitter.com/anjakovacs 

Alok Dixit, Save Your Voice, aktivist, 

www.saveyourvoice.in 

Egypten 

Nadine Sherif, Cairo Institute for Human Rights Studies, 

www.cihrs.org 

Nasry Esmat, journalist, www.twitter.com/nasry 

Ramy Raoof, bloggare och aktivist, ebfhr.blogspot.com 

Ryssland 

Oksana Chelysheva, journalist och aktivist, 

www.mirror_wolfe.livejournal.com 

Ilya Stechkin, Moskvauniversitetet, 

www.moscowstate.academia.edu/IlyaStechkin 

Anonym, NGO 

Kina 

Anonym, NGO 

Anonym, bloggare 

Anonym, forskare 

7

8 

Sammanfattnıng. 

Internets påverkanskraft 

Antalet internetanvändare runtom i världen ökar i snabb 

takt, och enligt statistik från International Telecommunication 

Union (ITU) omfattas i dag nästan en tredjedel av jordens 

befolkning av begreppet. Ökningen av nätaktiva sker 

i huvudsak utanför västvärlden. Kina är det land som har 

flest internetanvändare, följt av USA och Indien. 

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett 

samlingsbegrepp för de möjligheter som har skapats genom 

framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den 

ökade internetanvändningen är ett resultat av IKT-utvecklingen, 

och allt fler har tillgång till nätet via sina mobiltelefoner. 

Internet ökar som bekant tillgången till information och 

gör det enklare för människor att kommunicera med varandra. 

Det handlar inte bara om textmeddelanden utan i allt 

större utsträckning även om bilder, musik och film. Påverkanskraften 

av detta är stor, inte bara på den sociala och 

ekonomiska utvecklingen utan också på politiken. Transparensen 

och yttrandefriheten ökar, vilket leder till att 

gamla maktstrukturer utmanas och nya uppstår. 

Under den ”arabiska våren” 2011 bidrog internet till att 

impopulära regimer i Tunisien och Egypten störtades. 1 I 

Egypten försökte Mubarakregimen att stänga ner internet 

för att förhindra att protesterna spreds. Den auktoritära 

strategin fungerade inte. 

Det är uppenbart att internet kan bidra till en positiv utveckling 

vad gäller demokrati och ökad yttrandefrihet, och 

därför betraktas IKT i dag som ett strategiskt redskap i det 

svenska biståndsarbetet. Detta gör det viktigt att kartlägga 

nätfriheten i olika länder, och i vilken utsträckning nätet 

kan användas som ett påverkansverktyg i frågor som är prioriterade 

för Sverige. Med detta sagt är dock traditionella 

massmedier fortfarande betydelsefulla i påverkansarbetet 

inom informations- och opinionsbildningens område. 

1 Philip N Howard m fl (2011), Opening Closed Regimes. What 

was the Role of Social Media During the Arab Spring?, Project 

on Information Technology and Political Islam, University of 

Washington 

Nätfriheten i olika länder – en kunskapsöversikt 

Det finns allt fler aktörer som granskar nätfriheten i olika 

länder. De flesta har sin bas i USA, men antalet aktörer i andra 

länder ökar. Granskningarna utgår från olika perspektiv. 

En del av aktörerna är inriktade på mänskliga rättigheter 

och ser nätet som ett viktigt instrument för yttrandefrihet. 

En av de mest etablerade aktörerna med denna inriktning är 

Freedom House som har sitt säte utanför Boston, USA. 

De senaste två åren har Freedom House gett ut omfattande 

rapporter om ”friheten på nätet” där olika länder betygssätts 

på en tregradig skala. Betyget visar om internet i landet 

är ”fritt”, ”delvis fritt” eller ”inte fritt”. 

I 2012 års rapport konstateras att många länder har vidtagit 

åtgärder för att begränsa friheten på nätet. Metoderna 

för detta blir allt mer sofistikerade och svåra att upptäcka. 

Det finns tyvärr också många exempel på politiskt motiverad 

nätövervakning, brutala attacker för att tysta bloggare 

och aktivister, proaktiv manipulation av webbinnehåll och 

införandet av restriktiva lagar för att begränsa yttrandefriheten 


Enligt Freedom House är Kina en trendsättare när det gäller 

att försöka kontrollera internet. Allt fler länder följer i 

Kinas fotspår, och försöker ta efter de till synes framgångsrika 

metoder som kinesiska staten använder. 

Organisationen Reportrar utan gränser (Rug) publicerar 

en årlig rapport om länders försök att kontrollera internet. 

I 2013 års specialrapport med temat ”övervakning” utpekas 

fem länder som ”internets fiender”: Bahrain, Iran, Kina, 

Syrien och Vietnam. Dessa fem länder utpekas av Rug för 

att de är involverade i ”aktiv, påträngande övervakning av 

nyhetsleverantörer, vilket resulterar i allvarliga kränkningar 

av informationsfriheten och mänskliga rättigheter ”. 

Om Kina skriver Rug att landet driver ”ett av världens 

största digitala imperier, om inte det största”. I Kina kontrolleras 

all IKT-infrastruktur av kinesiska staten, och den 

som vill bli ansluten till internet måste gå via ett statligt ägt 

företag. De verktyg som kinesiska staten använder för att 

filtrera och övervaka internet går kollektivt under smeknamnet 

”The Great Firewall of China”.

Kina fängslar fler personer involverade i nyhetsbevakning 

än något annat land. I början av 2013 satt 30 journalister 

och 61 nätaktivister i Kina i fängelse, enligt Rug. 

OpenNet Initative – utvalda länders 

filtrering på internet 

Några aktörer har en mer teknisk inriktning och granskar 

vilken information olika länder filtrerar bort på nätet, eller 

vilka tekniska verktyg de använder för att utöva censur och 

övervakning. En sådan är OpenNet Initiative (ONI) som 

bland annat tar fram kartor som visar i vilka länder olika 

sociala medier (Facebook, Twitter, etcetera) är helt eller 

delvis blockerade. Av ONI:s granskning framgår bland annat 

att fyra av länderna som granskas i denna studie – Kina, 

Pakistan, Indien och Ryssland – filtrerar internet för att begränsa 

viss information. Det finns dock stora gradskillnader 

mellan länderna, vilket framgår av bild 1. 

Electronic Frontier Foundation (EFF) är en organisation 

med säte i San Francisco, USA, som har en mer juridisk inriktning. 

EFF använder juridik som ett instrument för att 

försvara ett öppet och fritt internet. Som underlag för denna 

studie har United Minds bland annat intervjuat Jillian York, 

chef för den enhet på EFF som arbetar med internationell yttrandefrihet. 

Hon rankar de sex länderna i studien på följande 

sätt, om de ställs i ordning efter brister i nätfriheten: 1) Kina, 

2) Pakistan, 3) Indien, 4) Ryssland, 5) Egypten, 6) USA. 

Bild 1. Undersökta länders filtrering av information på internet enligt ONI (2012). 

Egypten 

Indien 

Kina 

Pakistan 

Ryssland 

USA 

1) Facebook, Twitter, YouTube m.m. blockerat 

2) YouTube periodvis blockerat 

Politiska frågor Sociala frågor Nationell säkerhet 

Ingen 

filtrering 

Selektiv 

filtrering 

Internetverktyg, 

t.ex. sociala medier 

1) 

2) 

9 

Omfattande 

filtrering

10 

Kunskapen om hur det förhåller sig med nätfriheten i olika 

länder, och vilka metoder myndigheter använder sig av för 

att begränsa informationsspridningen via nätet, är relativt 

omfattande. Metoderna för att inskränka nätfriheten 

utvecklas hela tiden, men det sker också en allt mer omfattande 

granskning av de länder som försöker begränsa nätfriheten. 

Uppmärksamheten riktas ofta mot de länder där nätfriheten 

är mest inskränkt – inte minst Kina. Men det finns 

detaljerad information om de flesta länder när det gäller 

nätanvändning och vilka begränsningar som finns. En mer 

omfattande lista med aktörer som granskar nätfriheten i 

olika länder finns i appendix. 

Det som denna studie i huvudsak bidrar till att komplettera 

den befintliga forskningen med, är insikter om synen på hur 

man i de utvalda länderna ser på nätfrihet, omvärldens roll 

i nätfrihetsfrågor, vad Sverige kan göra för att uppmuntra 

en positiv utveckling, samt i vilka frågor nätet är en relevant 

påverkanskanal i de olika länderna. 

De studerade länderna 

Som underlag för rapporten har sex länder studerats. Olika 

länder som alla är relevanta ur ett nätfrihetsperspektiv. I 

vart och ett av länderna har intervjuer genomförts med tre 

personer som har djupare insikter om nätfrihetens utveckling 

i det egna landet. Mer detaljerade resultat för de olika 

länderna finns att tillgå via Svenska institutet. Nedan följer 

en kort sammanfattning över nätfrihetssituationen i de undersökta 

länderna. 

Egypten 

Fram till januari 2011 hade Egypten bara blockerat någon 

enstaka webbplats. Att bygga ut IKT-infrastrukturen var 

en del i Mubarakregimens strategi för att skapa tillväxt och 

nya jobb. Enligt Freedom House (2012) spionerade regimen 

på oppositionella och spred propaganda via nätet, men någon 

omfattande internetcensur bedrev den inte. 

Den roll som nätet spelade i störtandet av Mubarakregimen 

ledde till ett kraftigt ökat intresse för sociala medier. 

”Före revolutionen brukade säkerhetstjänsten följa 

vad aktivister gjorde på nätet. Vad som hindrar dem 

nu är främst att de inte har tillräcklig kapacitet, de 

har fullt upp med andra problem.” 

Nasry Esmat, Egypten 

I slutet av 2011 fanns över tio miljoner Facebook-konton 

registrerade i Egypten, vilket innebar att landet hamnade 

på tjugo-i-topp-listan över länder i världen med flest antal 

Facebookanvändare. Internet är en allt viktigare kanal för 

nyhetsinformation i Egypten, och 87 procent av befolkningen 

anser att det är viktigt med ett fritt internet utan censur 

(Pew Research Center, 2012). 

Efter revolutionen behöll säkerhetstjänsten den övervakningsutrustning 

som redan fanns, och fortsatte spana på 

misstänkta personer. Detta bidrog till att flera aktivister 

och bloggare under 2011 och 2012 hotades, misshandlades 

och ställdes inför rätta för att de påstods ha stört ordningen. 

Journalisten Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före 

revolutionen brukade följa vad aktivister gjorde på nätet. 

”Vad som hindrar dem nu är främst att de inte har tillräcklig 

kapacitet, de har fullt upp med andra problem”, säger han. 

”Regeringen gillar att samla på sig alla uppgifter som den 

kan få tag i, oavsett om det finns något skäl för insamlingen”, 

säger bloggaren och aktivisten Ramy Raoof. ”Men den utövar 

inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser 

och gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, tillägger han. 

Indien 

Indien är världens största demokrati och har på många sätt 

en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte att de styrande 

i Indien försöker begränsa yttrandefriheten på nätet, 

och att det har införts lagstiftning som möjliggör godtycklig 

nätcensur. Indien är det enda land i studien där lagstiftningen 

i praktiken gör det lättare att utöva censur på nätet än i 

traditionella massmedier. 

Den indiska lagstiftningen är olycklig både ur ett nätfrihetsperspektiv 

och ur ett rättstrygghetsperspektiv, konstaterar 

intervjupersonerna. I kombination med andra försök 

att begränsa yttrandefriheten gör den, enligt Jillian York

Sammanfattning 

på EFF, att i Indien har nätfriheten en svagare ställning än i 

länder som Ryssland och Egypten. 

”Censur har använts som ett instrument för att 

motverka sociala och religiösa konflikter. Man begränsar 

yttrandefriheten för olika grupper genom 

att förbjuda dem att tala illa om varandra.” 

Anja Kovacs, Indien 

Det finns flera organisationer i Indien som arbetar för att 

stärka yttrandefrihet på nätet. I grunden tycker indierna att 

yttrandefrihet är bra, men av tradition finns det en mer accepterande 

syn på censur än i västvärlden. Censur används 

bland annat som ett instrument för att motverka religiösa 

och sociala konflikter. Men de personer United Minds har 

intervjuat i Indien anser inte att frihetsinskränkningarna 

kan motiveras. 

Kina 

Kina är det land i världen som har det mest avancerade systemet 

för att censurera och övervaka internet. Trots över 

en halv miljard internetanvändare – mer än i något annat 

land – lyckas regimen upprätthålla en omfattande kontroll 

över informationsflödet. Reportrar utan gränser har 2013 

utpekat Kina som en av ”internets fiender”, vilket baseras 

på den nätövervakning som landet bedriver. 

I praktiken är yttrandefriheten på nätet i Kina mycket begränsad, 

särskilt i politiska frågor. En av de personer United 

Minds har intervjuat i Kina – en bloggare – berättar att han 

ett tiotal gånger har blivit uppsökt av polisen för sådant han 

skrivit på nätet. 

”De beordrar dig att ta bort det du har skrivit, och 

om du inte gör det kommer de att stänga ner din 

webbplats. De kan hota dig med att de ska skada 

din familj eller se till att du blir uppsagd.” 

Anonym, Kina 

En viktig faktor i systemet är självcensur. Risken att straffas 

gör att människor avstår från att gå in på känsliga ämnen. 

Men intervjupersonerna vittnar ändå om att kontrollsystemet 

inte är heltäckande. Det går i praktiken inte att 

bevaka allt som sägs på nätet. Internet har totalt sett bidragit 

till att öka yttrandefriheten i Kina, genom att gränserna 

för vad man får säga har tänjts ut. Tillgången till information 

har ökat dramatiskt och 93 procent av kineserna tycker 

att myndigheterna har en skyldighet att garantera yttrandefrihet 

på nätet (Internet Society, 2012). 

Enligt intervjupersonerna är kineserna vana vid censur, 

och de flesta bryr sig inte så mycket om vad de får säga, utan 

det har större betydelse vilken musik de får lyssna på, vilka 

filmer de får se och vilka produkter de får köpa. Sannolikheten 

för missnöjesyttringar inom dessa områden är större, 

bedömer de, än sannolikheten för protester mot att det inte 

är tillåtet att kritisera regeringen. 

Pakistan 

Pakistan är ingen stabil demokrati och respekten för yttrandefrihet 

är begränsad. De pakistanska myndigheterna 

har under senare år använt sig av allt mer drastiska metoder 

för att kontrollera informationsflödet via mobiltelefoner 

och annan ny teknik. Enligt Freedom House har det sedan 

2011 skett en alarmerande försämring av nätfriheten. 

”Makthavare i Pakistan säger att de är för frihet på 

nätet – med undantag för pornografi och hädelse. 

Men vad är hädelse – vem bestämmer det? Ofta 

används hädelse som ett svepskäl för att utöva 

censur.” 

Sana Saleem, Pakistan 

Enligt Sana Saleem, skribent och nätaktivist, är utvecklingen 

delvis kopplad till den pågående konflikten i den pakistanska 

provinsen Baluchistan. Myndigheterna har vid ett 

par tillfällen helt stängt ner mobiltrafiken i Baluchistan för 

att strypa kommunikationen med omvärlden. 

Den pakistanska regeringen har planer på att installera 

avancerad teknik för att skapa en nationell internetbrandvägg 

på samma sätt som Kina har gjort. Förslaget har väckt 

hård kritik och hittills har planerna inte förverkligats. 

I övrigt finns det ett folkligt stöd i landet för att censurera 

nätinnehåll som anses vara hädiskt, anti-islamiskt, pornografiskt 

eller ett hot mot landets säkerhet. Endast 39 procent 

av den pakistanska befolkningen anser att internet bör 

vara fritt från statlig censur (Pew Research Center, 2012). 

11

12 

Straffen för att säga något olagligt kan vara drakoniska. 

Hädelse är belagt med dödsstraff, och det finns exempel på 

att detta straff har utdömts när någon blivit beskylld för att 

ha hädat islam i ett sms-meddelande. 

Ryssland 

I Ryssland är internet i dag den viktigaste källan till nyhetsinformation, 

särskilt för yngre människor. En bidragande 

orsak till detta är att andra massmedier är censurerade, och 

att internet i praktiken är det enda alternativet för den som 

vill ta del av oberoende information. 

Den ryska regeringen försöker finna sätt att genom lagstiftning 

öka kontrollen av nätet för att få bort obekväm kritik. 

Lagförslag har lagts fram som ska göra det möjligt att utan 

domstolsbeslut stänga ner webbplatser. Ett sådant lagförslag 

handlar officiellt om att skydda barn mot extremism 

och annat aggressivt webbinnehåll. Men kritikerna hävdar 

att detta bara är en täckmantel. 

”Censurnivån i Ryssland är verkligen hög. Alla tidningar 

är mer eller mindre censurerade, vilket gör 

internet till den viktigaste nyhetskanalen.” 

Oksana Chelysheva, Ryssland 

Även i Ryssland anser granskarna att internetfriheten har 

minskat under senare år. Antalet svartlistade webbplatser 

har ökat och det händer att bloggare råkar illa ut, ofta 

kopplat till att de gjort avslöjanden om korruption eller annat 

maktmissbruk. 

”Om du kritiserar mäktiga personer kan vad som helst hända, 

särskilt om du stör deras affärsintressen”, konstaterar 

Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet. 

Den demokratiska traditionen i Ryssland är svag. Men i 

grunden finns ett starkt stöd för yttrandefrihet och 70 procent 

motsätter sig statlig censur av internet (Pew Research 

Center, 2012). 

USA 

USA är inte riktigt jämförbart med de andra fem länderna 

som United Minds har undersökt i denna studie, men det 

inkluderats ändå som ett referensland. USA har uttryckt 

ambitioner på nätfrihetens område, och landets förra utrikesminister 

Hillary Clinton har hållit en serie tal på temat 

vad som kan göras för att öka nätfriheten i världen. 

Flera av de personer som har intervjuats för denna studie 

(även utanför USA) hänvisar till Hillary Clintons tal om 

nätfrihet. De hävdar att det var hon – och därmed amerikanerna 

– som först formulerade begreppet ”internetfrihet”. 

”Sverige har en bra politik – att alla till en låg kostnad 

ska få tillgång till ett öppet internet.” 

Josh Levy, USA 

De amerikaner som har intervjuats framhåller att internet 

i USA är fritt. ”Det är i princip bara två saker som censureras 

– barnpornografi och innehåll relaterat till terrorism”, 

säger Josh Levy på Free Press. 

Den amerikanska staten åtalar generellt inte individer för 

sådant som de publicerar på nätet, om det inte rör sig om 

barnpornografi eller brott mot upphovsrätten. Det finns 

exempel på att amerikansk polis har övervakat webbplatser 

för att spåra personer som ägnar sig åt misstänkta aktiviteter. 

Ett sådant exempel är polisen i New York som under 

flera år har spionerat på muslimska studenter i USA genom 

att övervaka bloggar, webbplatser och chattforum som riktar 

sig specifikt till denna målgrupp. 

Tillgången till internet i USA är 78 procent, vilket är mycket 

högre än i de fem andra studerade länderna, men lägre 

än i IT-mogna europeiska länder som Sverige, Finland och 

Nederländerna. 

Jämförelse mellan länderna 

Som framgår av genomgången skiljer sig de sex länderna 

åt i flera avseenden. Bild 2 nedan innehåller en översiktlig 

jämförelse av bland annat ländernas internettillgång, nätfrihet 

och sambandet mellan frihet i den analoga världen 

och den digitala sfären. 

De studerade länderna är alla befolkningsmässigt stora, 

och även om internettillgången är låg har de i antal många 

internetanvändare. Pakistan är med 184 miljoner invånare


världens befolkningsmässigt sjätte största land. Även med 

en låg internettillgång på nio procent betyder det att landet 

har över 15 miljoner internetanvändare. Och med en ung 

befolkning – som Pakistan har – är förutsättningarna för en 

snabb ökning av antalet internetanvändare goda. 

Egypten är med 80 miljoner invånare det minsta landet i 

studien men ändå befolkningsmässigt Afrikas tredje största 

land, efter Nigeria och Etiopien. Trots en låg BNP per invånare 

har Egypten en jämförelsevis hög internettillgång på 

39 procent. Nätets betydelse i samband med störtandet av 

Mubarakregimen har gjort att det har fått hög status och en 

stark ställning som nyhetskanal. 

I samtliga länder, bortsett från USA, når nätet fortfarande 

mindre än hälften av befolkningen. Men bland högutbilda 

de och i storstäderna har det väsentligt större räckvidd. I 

Ryssland, Egypten och Kina är internettillgången påtagligt 

högre än i Indien och Pakistan. 

Kina är den enda enpartistaten i undersökningen. I samtliga 

övriga länder genomförs det politiska val där olika politiska 

partier konkurrerar om makten. USA och Indien är 

stabila demokratier, medan Ryssland, Egypten och Pakistan 

har svagare traditioner i detta avseende. 

Kännedomen om Sverige är inte särskilt stor i de undersökta 

länderna, vilket delvis har att göra med geografiskt 

avstånd. I Ryssland – där kännedomen om Sverige är störst 

– placerar sig Sverige på 23:e plats bland 50 jämförda länder 

i Nation Brands Index (NBI) 2011. I Ryssland får 

22 länder högre NBI-värde än Sverige. Lägst är kännedomen 

om Sverige i Indien, där Sverige hamnar på 39:e plats 

bland 50 jämförda länder (se bild på sidan 15). 

Enligt Freedom House är internet i Kina och Pakistan ”inte 

fritt”. I Egypten, Ryssland och Indien bedöms internet som 

”delvis fritt”, medan internet i USA får betyget ”fritt”. Denna 

betygssättning ligger väl i linje med intervjupersonernas 

mer detaljerade svar om hur det står till med nätfriheten i 

deras respektive hemländer. 

I de flesta av länderna är uppfattningen att friheten på nätet 

är större än friheten utanför nätet. Indien är på sätt och 

vis ett undantag, eftersom lagstiftningen gör det lättare 

för myndigheterna att utöva nätcensur än att utöva censur 

av andra massmedier. Men generellt gäller att internet har 

gjort att tillgången på information ökat och att ramarna för 

vad som får sägas och vilka frågor som får diskuteras har 

vidgats. 

Det finns ett tydligt samband mellan graden av nätfrihet 

i ett land och landets demokratiska position, det vill 

säga sambandet mellan friheten i den digitala sfären och 

friheten i den analoga världen. Det av de studerade länderna 

som är minst demokratiskt, Kina, är också det land 

där myndigheterna utövar hårdast kontroll över internet. 

Auktoritära regimer kännetecknas av att de försöker tysta 

kritiker, vilket även gäller kritiker på nätet. Att ett land 

väljer sina ledare i demokratiska val är dock ingen garanti 

för avsaknad av nätcensur. Indien är en demokrati, men har 

ändå infört en lagstiftning som möjliggör godtycklig censur 

av internet. Pakistan är näst efter Kina det land i undersökningen 

som har minst nätfrihet, men enligt The Economist 

Intelligence Unit’s Index of Democracy 2012 är landet mer 

demokratiskt än Egypten och Ryssland. 

Synen på nätcensur 

Flera av intervjupersonerna i undersökningen framhåller 

att det i deras hemländer finns ett politiskt stöd för viss internetcensur. 

Deras bild är att politiska makthavare använder 

fenomen som barnpornografi, hädelse mot islam och 

hets mot folkgrupp som svepskäl för att införa lagstiftning 

som begränsar yttrandefriheten på nätet. 

Opinionsmätningar visar dock att om frågan ställs från en 

annan utgångspunkt, anser de flesta att yttrandefrihet på 

nätet är önskvärt och viktigt. Bara i ett av de undersökta 

länderna – Pakistan – tycker majoriteten att det är bra med 

statlig nätcensur. 

Som framgår av bild 2 anser också en stor majoritet av invånarna 

i fyra av länderna att internet har förbättrat deras liv. 

I de två andra länderna – Egypten och Pakistan – har denna 

fråga inte ställts. 

13

14 

Bild 2. Översiktlig jämförelse mellan studiens länder. 

$ 3 650 

BNP 

$ 8 400 

BNP 

Indien 

Kina 

10 % 

Procent av 

befolkningen som 

har tillgång till 

internet – 38 % 

BNP per invånare (PPP), 

World Bank, 2011, $ 

Antal invånare, 

miljoner 


miljoner – 1 200 


miljoner – 1 300 

Procent av befolkningen 

som har tillgång till internet 

(2011, enligt ITU), % 

USA 

Pakistan 

78 % 

Ryssland 

Egypten 

9 % 

49 % 

39 % 

315 

184 

143 

80 

$ 48 112 

BNP 

$ 2 745 

BNP 

$ 21 921 

BNP 

$ 6 281 

BNP


Egypten 29 

Indien 39 

Kina 29 

Sverigebilden 

enligt NBI, 

2011 

Pakistan Ej uppmätt 

Ryssland 23 

USA 31 

Nätfrihet enligt 

Freedom House, 

2012 

Källor: 

Nation Brands Index (NBI) 2011, ett index som årligen mäter 

hur ett stort antal individer värderar olika länder utifrån 

perspektiv som kultur, samhällsstyre och ekonomi 

Freedom House 2012 (se sidan 8) 

Länder rankade utifrån The Economist 

Intelligence Unit’s Index of Democracy 

2012 

#141 – Kina 

(3,14) 

#115 – Egypten 

(3,95) 

Nätfrihet enligt 

intervjupersonerna 

#117 – Ryssland 

(3,92) 

#105 – Pakistan 

(4,55) 

Auktoritär regim 



Forsätt övervakning 

av aktivister och bloggare 

Lagstiftning möjliggör 

godtycklig nätcensur 

Omfattande övervakning 

och nätcensur 

#39 – Indien 

(7,30) 

#19 – USA 

(8,1) 

Auktoritär regim Fullvärdig demokrati 

Källa: The Economist Intelligence 

Unit Limited 2012 

Risk för ökad övervakning 

och nätcensur – extrema 

straff för hädelse mot islam 

Försök till ökad övervakning 

och nätcensur av regimkritiker 

Fritt – övervakning kopplad 

till kriget mot terrorismen 

Hybridregim 

Fullvärdig demokrati 

Demokrati med anmärkningar 

Samband mellan frihet i den 

analoga världen och i den 

digitala sfären 

Större frihet online 

än offline 

Mindre frihet online 

än offline 


än offline 


än offline 


än offline 

Samma frihetsnivå 

Fritt Delvis fritt Inte fritt 

15

16 

Bild 3. Synen på yttrandefrihet i studiens länder enligt opinionsmätning. 

Egypten 

Indien 

Kina 

Pakistan 

Ryssland 

USA 

Egypten 

Indien 

Kina 

Pakistan 

Ryssland 

USA 

Egypten 

Indien 

Kina 

Pakistan 

Ryssland 

USA 

Det är viktigt med tillgång till internet 

utan statlig censur (Pew Research 2012) 

39 % 

70 % 

Yttrandefriheten på internet bör vara 

en mänsklig rättighet (Internet Society 2012) 

Mitt liv har förbättrats tack vare tillgången 

till internet (Internet Society 2012) 

78 % 

77 % 

87 % 

88 % 

88 % 

88 % 

85 % 

93 % 

94 % 

% som är av 

den åsikten 

Frågan ej 

ställd i landet

Nätet som påverkanskanal. 

Nytt fenomen med stor potential 

Antalet internetanvändare ökar snabbt i de undersökta 

länderna, och det råder ingen tvekan om att nätet blir en 

allt viktigare kanal för nyhetsförmedling och informationsspridning. 

I fem av de undersökta länderna är tillgången till 

internet fortfarande begränsad till delar av befolkningen. 

TV är i allmänhet det massmedium som når ut till flest personer 

och som har störst påverkanskraft, men det är också 

det massmedium som i störst utsträckning är föremål för 

statlig kontroll och censur. Tidningar och radio är i de flesta 

fall också mer kontrollerade än internet. 

Vilka ämnen som kan diskuteras 

Bild 4. Internet som kanal för opinionsbildning/påverkan inom olika områden. 

Ett av syftena med studien är att utreda möjligheterna att 

använda nätet som en påverkanskanal inom fyra prioriterade 

områden: mänskliga rättigheter, utveckling och fattigdomsbekämpning, 

innovation samt säkerhet. 

Intervjupersonerna fick frågan om i vilken utsträckning det 

går att fritt diskutera dessa ämnen på nätet, och om nätet är 

en möjlig kanal för opinionsbildning/påverkan. Svaren redovisas 

översiktligt i bild 4. 

Viktigt att ha i åtanke är att man som nätanvändare i länder 

med inskränkt nätfrihet inte alltid kan veta exakt när censuren 

kommer att slå till. Svaren bygger på intervjupersonernas 

bedömningar av vilka ämnen som är känsliga att gå 

in på. 

Fråga till intervjupersonerna: Är internet en möjlig kanal för opinionsbildning/påverkan inom följande områden? 

Egypten 

Indien 

Kina 

Pakistan 

Ryssland 

USA 

Mänskliga rättigheter 

Fattigdoms- 

bekämpning 

Innovation Säkerhet 

17

18 

Mänskliga rättigheter är mycket känsligt att ta upp i Kina, 

eftersom det indirekt uppfattas som en kritik av det rådande 

politiska systemet. Men i de övriga länderna går det att 

på nätet diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter. 

Utveckling och fattigdomsbekämpning kan också vara 

känsligt i Kina, eftersom detta är en fråga som i stor utsträckning 

sköts av regeringen. Men om det är känsligt beror 

på från vilken utgångspunkt ämnet behandlas. 

Innovation går att diskutera på nätet i samtliga studerade 

länder. Det verkar vara en allmän uppfattning att nätet som 

kommunikationskanal i sig främjar innovation och nytänkande. 

I länder som Kina och Pakistan ger begränsningar 

i yttrandefriheten delvis upphov till innovation, eftersom 

bloggare och aktivister försöker komma på sätt att kringgå 

censuren. Exempelvis används kodord för att undvika 

filtrering när kontroversiella ämnen diskuteras. 

Frågor som rör den nationella säkerheten och spända relationer 

till andra länder är däremot minerad mark. I Kina 

går det inte att ta upp Taiwan eller Tibet, och i Ryssland är 

det mycket känsligt att diskutera Tjetjenien. I Pakistan är 

säkerhetsläget allmänt ansträngt, och situationen i provinsen 

Baluchistan vill myndigheterna inte ha uppmärksamhet 

kring. Även Indien har interna konflikter och säkerhetsfrågor 

som kan vara riskabla att ta upp. Exakt hur känsligt det 

är att diskutera olika säkerhetsfrågor i Egypten är oklart, 

men landet förefaller i dag ha en mindre utbredd nätcensur 

än flertalet av de andra studerande länderna. 

I USA övervakas misstänkta terrorister, och den som uttrycker 

sympatier för terrordåd kan få problem. Men i övrigt 

är det i USA fritt att diskutera även säkerhetsfrågor på 

nätet. 

Vilket påverkansarbete som bedrivs i dag 

Enligt de personer United Minds har intervjuat i Kina finns 

det inga kinesiska organisationer som kämpar för ökad 

yttrandefrihet på nätet. Någon sådan organisation skulle 

regeringen inte tillåta. Mänskliga rättigheter generellt är 

känsligt att prata om. Men sociala, kulturella och ekonomiska 

rättigheter är lättare att diskutera, om det görs med 

försiktighet. Det är snarare enskilda individer och journalister 

än organisationer som i dag bedriver opinionsbildning 

via nätet. 

I Indien är det tydligt att internet bli en allt viktigare påverkanskanal. 

Den uppmärksammade gruppvåldtäkten i New 

Delhi i december 2012 framkallade starka protester. Protestyttringar 

förekom online via Facebook och WhatsApp, 

där användare bland annat bytte ut sina profilbilder mot en 

svart prick. 2 Tiotusentals indier har skrivit på ett onlineuppror 

som kritiserar den bristande säkerheten för kvinnor 

i landet. 3 

Alok Dixit i Indien är själv nätaktivist och har organiserat 

flera kampanjer via nätet. Hans senaste kampanj ”Stop 

Acid Attacks” kämpar mot att kvinnor utsätts för syraattacker 

av män som vill bestraffa dem 

(www.stopacidattacks.org). 

Dixit är ett levande bevis för att det i Indien går att bedriva 

påverkansarbete via nätet, även om både han själv och de 

andra intervjupersonerna hävdar att kanalen är omogen så 

till vida att dess potential inte utnyttjas fullt ut. 

I Pakistan finns en aktiv grupp nätaktivister som hårt har 

bekämpat myndigheternas försök att bygga en nationell 

internetbrandvägg. Ett par organisationer arbetar för yttrandefrihet 

på nätet, varav Bytes for All är den äldsta och 

mest inflytelserika. Shahzad Ahmad, som är landskoordinator 

för Bytes for All, tycker att det går att bedriva påverkansarbete 

via nätet i frågor som rör mänskliga rättigheter, 

fattigdomsbekämpning, personlig säkerhet, innovation och 

kvinnors rättigheter. 

Ett exempel på påverkan via nätet i Pakistan är en provocerande 

musikvideo som rockgruppen Beygairat Brigade 

(Skamlösa brigaden) har gjort. Videon kritiserar militärens 

inflytande i Pakistan och blev snabbt blockerad på Vimeo, 

utan att något skäl angavs (www.vimeo.com/64414932). 

Gruppen slog igenom med en annan video, Alau Anday 

2 articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-12-21/ 

chandigarh/35952817_1_delhi-gangrape-city-student-dot 

3 timesofindia.indiatimes.com/tech/social-media/Delhigang-rape-case-FacebookTwitter-fuels-rally-at-India-Gate/ 

articleshow/17741529.cms

Bild 5. Användningen av sociala medier och mobiltelefoni i undersökta länder. 

Viktigaste sociala 

medierna enligt 

intervju personerna 

Antal Facebookabonnemang 

2012, Internet World Stats, 

miljoner 

Antal användare av andra 

sociala medier, miljoner 

12 

0,2 

Egypten Indien Kina Pakistan Ryssland USA 

Antal invånare per 

land, miljoner 

Antal mobilabonnemang 

i landet, ITU, 2011, 

miljoner 

80 

63 

83 

18 

1 200 

894 

0,6 

46 45 

1 300 

986 

8 8 

1,5 

Egypten Indien Kina Pakistan Ryssland USA 

184 

109 

143 

166 

256 

315 

25 

290

20 

(Potatisar och ägg), som skojar om landets ledande politiker 

och generaler (www.vimeo.com/30691910). 

I Egypten spelade nätet en viktig roll i störtandet av Mubarakregimen, 

vilket gör att de styrande i dag har en komplicerad 

relation till landets nätaktivister. Aktivisterna 

uppfattas som farliga, och måste därför behandlas med 

försiktighet. De personer vi har intervjuat i Egypten hävdar 

alla att det går att bedriva påverkansarbete via internet 

i olika samhällsfrågor, vilket revolutionen 2011 visade. 

Det var inte nätet i sig som störtade Mubarakregimen, men 

verktyg som Facebook, Twitter och YouTube gjorde att protesterna 

spred sig snabbare och blev mer omfattande. 4 

I Ryssland har internet utvecklats till den viktigaste kanalen 

för nyhetsförmedling, delvis på grund av avsaknaden av 

andra fria massmedier. Detta gör nätet till en självklar kanal 

för alla som vill bedriva påverkansarbete i samhällsfrågor 

och vända sig till en bredare publik. 

4 Tim Eaton (2012), Online Activism and Revolution in Egypt: 

Lessons from Tahir, New Diplomacy Platform 

Enligt de personer United Minds har intervjuat i Ryssland, 

går det att bedriva påverkan i frågor som rör mänskliga rättigheter, 

utveckling och fattigdomsbekämpning samt innovation. 

Det går även att kritisera ledande politiker, även om 

risken för reprimander är påtaglig. 

Nyligen dök en mystisk dokumentärfilm upp på internet 

där Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev får kritik 

av tidigare ryska makthavare som intervjuas. Filmen är 

professionellt gjord men den har ingen avsändare. Syftet 

är uppenbart att skada Medvedev och indirekt Rysslands 

president Vladimir Putin. Filmen gjorde Putin rasande, och 

på en presskonferens, där han först uppmanade journalisterna 

att stänga av sina kameror, riktade han hård kritik 

mot filmmakarna (www.lifenews.ru/news/112845). Webbtabloiden 

Life News, som publicerade ett utdrag ur filmen 

på sin webbsida, hotades med att de skulle förlora rätten att 

få vara med på Kremls presskonferenser.

Synen på Sverıge och nätfrıhet. 

En okänd förebild 

Det tas nästan för givet att Sverige står för en hög grad av 

yttrandefrihet på nätet. I flera av de undersökta länderna är 

kunskapsnivån om Sverige låg, men intervjupersonerna har 

ändå bilden av att Sverige är ett fritt och öppet samhälle. 

”Sverige betraktas generellt som ett föredöme när det gäller 

hur landets invånare behandlas. Jag vet inget om Sverige 

när det gäller internetfrihet, men jag har aldrig hört något 

dåligt om Sverige”, säger människorättsaktivisten Nadine 

Sherif i Egypten. 

”Skandinavien överlag är det bästa exemplet på medborgerliga 

friheter, och särskilt yttrandefrihet”, säger Shahzad 

Ahmad vid organisationen Bytes for All i Pakistan. 

Bloggaren Sana Saleem i Pakistan är mer försiktig med att 

peka ut förebilder, men hon tycker absolut att Sverige är fritt 

jämfört med andra länder. ”Förebilderna för Pakistan när 

det gäller yttrandefrihet är europeiska länder – inte USA i 

något avseende”, betonar hon. 

”Jag vet inget om hur situationen är i Sverige, men jag antar 

att det är relativt sett väldigt fritt”, säger en av de intervjuade 

kineserna. 

En annan av kineserna, som har varit i Sverige, är något 

mer initierad. ”Jag vet att Sverige har en väldigt hög profil 

när det gäller öppenhet och transparens”, säger hon. Hon 

tycker att Sverige i detta avseende är en bra förebild för andra 

länder. ”Men om du frågar vanliga kineser skulle nog 

de flesta tycka att USA är den bästa förebilden. De flesta 

kineser vet inget om Sverige, men enligt min uppfattning är 

USA ingen perfekt förebild”, förklarar hon. 

Inte lika polariserande som USA 

I Pakistan och Egypten är uppfattningarna om USA starkt 

negativa. Flera av intervjupersonerna i dessa länder ser det 

som problematiskt att yttrandefrihet så starkt förknippas 

med USA. 

”Yttrandefrihet betraktas av många i Pakistan som ett västerländskt 

begrepp – sorgligt nog”, säger bloggaren Sana 

Saleem. ”Vi brukar undvika att använda det begreppet och 

använder i stället’fritt flöde av information’ eller ’öppen 

tillgång till information’ som termer”, berättar hon. 

”När människor i Egypten tänker på frihet tänker de oftast 

på USA. Västvärlden är förknippad med frihet, men bland 

konservativa egyptier uppfattas detta inte nödvändigtvis 

som något positivt”, säger journalisten Nasry Esmat i Egypten. 

”Frihet kopplas i viss utsträckning till moraliskt förfall. 

Islamisterna sätter likhetstecken mellan frihet och rättigheter 

för homosexuella, vilket i Egypten inte ses som positivt 

– och det är absolut inte något du vill bli förknippad med”, 

förklarar han. 

Pranesh Prakash vid Centre for Internet and Society i 

Indien är internationellt engagerad och därför väl insatt i 

vilka länder som driver frågor om yttrandefrihet på nätet. 

”Sverige är definitivt med på den listan, liksom Nederländerna”, 

säger han. 

Han vet inte exakt vilka styrkor Sverige har när det gäller 

nätfrihet, men han tycker att det är en stor fördel att Sverige 

inte är lika polariserande som USA. ”Om amerikanerna 

driver ett förslag går många emot det bara för att det kommer 

därifrån. Om Sverige tar upp samma förslag är chanserna 

större att debatten kommer att handla om själva förslaget”, 


Finland förebild för Ryssland 

I Ryssland är kunskaperna om Sverige något större, vilket 

möjligen beror på att Ryssland ligger närmare geografiskt 

än de andra länderna. Intervjupersonerna i Ryssland framhåller 

de nordiska länderna som förebilder när det gäller 

yttrandefrihet på nätet. ”Finland, Sverige, i princip alla de 

skandinaviska länderna – men inte de baltiska staterna”, säger 

den ryska journalisten Oksana Chelysheva. 

Både hon och Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet 

ser dock Finland som den främsta förebilden. Av tradition 

21

22 

har Finland en särskild relation till Ryssland som de andra 

nordiska länderna inte har, tycker de. Finland är mer engagerat 

i Ryssland än vad Sverige är och bedriver exempelvis 

utbildning av ryska journalister. ”Väldigt lite i Sverige verkar 

översättas till ryska. Jag har exempelvis aldrig sett något 

som svenska forskare skrivit om IKT på ryska, och jag 

har heller aldrig stött på några svenska aktörer på den ryska 

utbildnings- eller mediemarknaden”, säger Ilya Stechkin. 

De amerikanska intervjupersonerna har alla positiva intryck 

av Sverige, och ser det som självklart att Sverige står 

för frihet och öppenhet. ”Sverige har en bra politik – att 

alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet”, 

säger Josh Levy vid organisationen Free Press i USA. 

Men amerikanerna har inte uppfattat det som att Sverige 

aktivt driver frågan om yttrandefrihet på nätet. ”Jag vet 

ganska mycket om Sverige, men jag vet ärligt talat inte vad 

Sverige gör för att stödja internetfrihet. Om ni gör något i 

denna fråga, borde ni kanske marknadsföra det bättre”, föreslår 

Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable 

i USA. 

Sverige och WikiLeaks 

Anja Kovacs vid Internet Democracy Project i Indien tycker 

att det är utmärkt att Sverige engagerar sig internationellt i 

frågor som rör yttrandefrihet. ”Stockholm Internet Forum 

är ett utmärkt initiativ”, säger hon. Men Kovacs anser också 

att Sverige genom sitt agerande i andra sammanhang har 

bidragit till att underminera sin egen trovärdighet. Hon syftar 

bland annat på rättsprocessen mot WikiLeaks-grundaren 

Julian Assange och uppgifterna om att svenska företag 

säljer avlyssningsteknik till diktaturer. ”Det är för många 

skumma delar i dessa historier”, hävdar Anja Kovacs. 

Hon får medhåll av Nasry Esmat i Egypten som säger att 

han ”älskar WikiLeaks”. ”Som journalist var jag mycket 

entusiastisk när jag fick tillgång till information om relatio- 

nen mellan den amerikanska ambassaden i Kairo och 

Mubarakregimen. Vi tycker att vi har rätt att få veta vad 

som pågick”, säger han. 

”Rättegången mot Julian Assange gör att Sveriges relation 

till frågan om internetfrihet blir komplicerad. Jag är medveten 

om att anklagelserna mot Assange gäller något helt 

annat, men de gör att Sverige framstår som ett land som 

inte stödjer WikiLeaks”, menar Nasry Esmat. 

Andra intervjupersoner gör inte samma koppling. ”Julian 

Assange är vagt associerad med Sverige, men bara vagt”, 

säger Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable 

i USA. 

Positivt överraskade av Sverige 

De flesta av intervjupersonerna har svårt att säga något 

specifikt om förhållandena i Sverige eller Sveriges styrkor 

när det gäller yttrandefrihet eller nätfrihet. Bara några av 

dem har varit i Sverige och törs yttra sig om skillnader mellan 

olika europeiska länder. Flera av dem som har besökt 

Sverige vittnar dock om att de blev positivt överraskade när 

de insåg hur fritt och transparent Sverige är. 

Nasry Esmat i Egypten säger att han tidigare inte visste något 

om Sverige, men efter att ha deltagit i en utbildning som 

Svenska institutet anordnade, förknippar han definitivt 

Sverige med frågor som rör frihet och yttrandefrihet. 

En av de intervjuade kineserna berättar om hur kinesiska 

turister kommer till Sverige och upptäcker att de på hotellrummet 

kan gå in på vilka webbplatser som helst, också sådana 

som är blockerade i Kina. ”Många kineser som reser 

utomlands är nyfikna och vill undersöka vilka webbplatser 

de kan komma åt”, berättar hon. ”Men de flesta människor 

i Kina vet inte att Sverige är så bra på yttrandefrihet och öppenhet. 

Ni borde marknadsföra detta mer”, säger hon.

Ländernas behov och Sverıges 

betydelse. 

Uppmuntra ökad nätanvändning 

Intervjupersonerna har många olika förslag om vad länder 

som Sverige kan göra för att stödja frihet och utveckling på 

nätet i andra delar av världen. 

Flera av dem framhåller att en ökad nätanvändning i sig 

leder till ökad yttrandefrihet, eftersom det i praktiken är 

omöjligt för myndigheterna att kontrollera allt som sägs 

och publiceras på nätet. Att uppmuntra och möjliggöra 

ökad tillgänglighet och nätanvändning är därför ett sätt att 

indirekt bidra till ökad yttrandefrihet och demokratisering. 

I flera av de undersökta länderna är tillgängligheten till 

internet fortfarande låg hos stora delar av befolkningen. 

Många av dem som har tillgång till internet har dessutom 

undermålig uppkoppling och bristfälliga kunskaper i hur de 

kan använda nätet. Bara genom att öka tillgängligheten och 

kunskapsnivån går det att göra stora framsteg. Ett sätt att 

göra detta är att visa på fördelarna med att alla har tillgång 

till internet. Enligt Pranesh Prakash på CIS i Indien är det 

viktigt att framhålla positiva exempel. 

En av intervjupersonerna i Kina tycker att Sverige ska dela 

med sig av konkreta erfarenheter som visar att ökad yttrandefrihet 

ger bättre ekonomisk utveckling. Just detta argument 

tror hon att regeringen i Kina är mogen att ta till sig. 

Utbildning av nätanvändare, journalister och 

aktivister 

Det vanligaste förslaget bland intervjupersonerna är att 

Sverige kan bidra med utbildning och kunskap om nätanvändning, 

faktagranskning och yttrandefrihet. 

”Utbilda ideella organisationer i hur de kan använda internet 

i sitt arbete, utbilda journalister i hur de kan använda 

internet mer effektivt och bli bättre på utredande journalistik”, 

säger en av de ryska intervjupersonerna. Om utbildningen 

sker i Ryssland eller Sverige tycker han inte spelar 

någon roll. Möjligen kan den även ske på distans. 

Hans kollega Ilya Stechkin vid Moskvas statliga universitet 

håller med. En idé kan enligt honom vara att starta ett 

mediekunskapsprojekt för att öka människors kunskaper 

om nätanvändning och nätmedier. 

Flera av intervjupersonerna föreslår också utbildning för 

nätaktivister i hur man bättre skyddar sin egen information. 

”Det största integritetsproblemet är faktiskt att människor 

frivilligt lämnar ut sina personliga uppgifter”, säger Alan 

Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable i USA. 

Detta problem är inte nödvändigtvis mindre i länder där 

rättstryggheten är bristfällig och det finns en säkerhetspolis 

som brukar spionera på medborgarna. ”De flesta är inte 

medvetna om hur informationen färdas, hur den kan användas 

eller vem som kan snappa upp den”, säger bloggaren 

Ramy Raoof i Egypten. ”Majoriteten vet för lite om digital 

säkerhet och vad de kan göra för att skydda sig”, tillägger 

han. 

Motverka censur och blockering av 

webbplatser 

Ett sätt att motverka censur är att när webbplatser hotas av 

nedsläckning flytta dem till servrar i andra länder. Därmed 

undviks risken att webbplatserna helt försvinner, även om 

det fortfarande kan vara svårt att nå dem från det land som 

vill censurera innehållet. 

Av de undersökta länderna är det hittills bara Kina som i 

stor omfattning blockerar utländska webbplatser. (YouTube 

är av och till blockerat i Pakistan.) Den som bor i Kina kan 

kringgå internetcensuren med ett Virtual Private Network 

(VPN). Detta är en tjänst som du köper av ett företag och 

som innebär att du kopplar upp dig mot en server i ett annat 

land, och därmed fritt kan komma åt vilka webbplatser 

du vill. Nackdelen med att använda ett VPN är att det 

kostar pengar och att uppkopplingen blir långsammare. Om 

myndigheterna vill, kan de stänga ner VPN-tjänsten, vilket 

ibland händer i Kina. 

Anonyma så kallade proxyservrar baserade utanför Kina 

kan användas för att få tillgång till spärrat innehåll. Eftersom 

webbplatserna är blockerade bara för datorer i Kina, 

går det att få tillgång om det ser ut som att du surfar på en 

dator i något annat land. 

23

24 

USA skänker pengar för att utveckla proxyservrar som ska 

göra det lättare för kinesiska internetanvändare att komma 

åt blockerade webbplatser. ”Detta kan vara ett sätt att öka 

yttrandefriheten, men jag tror inte att det är ett särskilt 

effektivt sätt”, säger den kinesiske bloggare som United 

Minds har intervjuat. ”En proxyserver kan blockeras, och 

jag tror att den kinesiska staten har tillräckligt med teknik 

och begåvade människor för att kunna göra det med vilken 

proxyserver som helst”, förklarar han. 

Det finns även annan teknik som kan användas för att 

kringgå nationell internetcensur. Alkasir är en tjänst som 

är populär i Mellanöstern och som finns på både engelska 

och arabiska (www.alkasir.com). 

Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable i USA 

spår att det i framtiden kommer att utvecklas satelliter som 

gör det möjligt att fritt koppla upp sig mot internet, oavsett 

vilket land man befinner sig i. 

I dag pågår en teknisk kapplöpning mellan länder som vill 

kunna censurera och aktörer som vill förhindra censur. 

Genom att bidra med pengar och tekniskt kunnande kan 

Sverige stötta organisationer som vill förhindra censur. 

Skydda individer och motverka övervakning 

Att webbplatser blockeras och stängs ner är allvarligt, men 

ett väl så stort problem är den självcensur som sker i länder 

där yttrandefriheten inte respekteras. I Pakistan är hädelse 

mot islam förknippat med dödsstraff. Det finns gränser för 

vilka risker individer vågar ta, och få är beredda att hamna i 

fängelse för något som de har skrivit på en blogg. 

Enligt den ryska journalisten Oksana Chelysheva är det 

viktigt att följa upp vad som händer med regimkritiker som 

regeringar försöker tysta ner. Att omvärlden håller ögonen 

på vad som händer ger ökad trygghet för dessa individer. 

En annan åtgärd är att bidra med tekniska verktyg som 

minskar risken för övervakning och skyddar internetanvändares 

identitet. ”VPN-tjänster är viktiga, särskilt i länder 

med ökande internetövervakning”, säger bloggaren Sana 

Saleem i Pakistan. 

Det finns en hel del webbplatser som erbjuder information 

om hur internetanvändare kan skydda sig mot övervakning. 

En sådan webbplats är skapad av Electronic Frontier Foundation: 

”Surveillance Self-Defence” (ssd.eff.org). 

Juridiskt stöd 

Intervjupersonerna i Pakistan framhåller behovet av juridiskt 

stöd. ”Vårt rättssystem är inte anpassat efter den 

moderna tekniken”, säger Shahzad Ahmad. ”Regeringen 

utnyttjar luckor i lagstiftningen för att driva igenom begränsningar 

i yttrandefriheten”, förklarar han. Med hjälp 

av juridiskt kunnande utifrån skulle detta kunna undvikas, 

hoppas Shahzad Ahmad. 

Även en av intervjupersonerna i Kina efterfrågar juridiskt 

stöd, fast på ett annat sätt. Myndigheterna i Kina har problem 

att få in korrekt information, eftersom det finns en 

rädsla för att den information som lämnas in ska missbrukas. 

Därför är det viktigt att bygga upp förtroende och införa 

lagstiftning som garanterar att viss information skyddas. 

”Här skulle Sverige kunna bidra med kunskap om hur man 

formulerar lagar som skyddar den personliga integriteten”, 

säger hon. 

Utbyte med nätaktivister 

Oksana Chelysheva tycker att Sverige ska öka utbytet med 

aktivister som verkar för nätfrihet. Genom att bjuda in 

nätaktivister till Sverige är det lättare att få insikter om 

vilka behov dessa har och hur situationen är i deras hemländer. 

Det är också ett sätt att ge aktivisterna moraliskt 

stöd och uppmuntran. De kontakter som etableras kan bli 

värdefulla. 

Information på andra språk 

I Ryssland tycker intervjupersonerna att Sverige ska bli 

bättre på att erbjuda information på andra språk, allra helst 

ryska. Att information bara finns på svenska eller i bästa

Ländernas behov och Sveriges betydelse 

fall även engelska, innebär en stor begränsning – särskilt ur 

ett ryskt perspektiv. 

En av intervjupersonerna i Kina tar också upp språkfrågan. 

”Den mesta informationen i Sverige är på svenska, så det är 

svårt för utlänningar att förstå. Ni borde publicera mer information 

på engelska”, säger hon. 

Uppmuntra internationell dialog 

Pranesh Prakash på CIS i Indien framhåller värdet av ett 

gemensamt internationellt forum där nätfrihetsfrågor kan 

diskuteras. Han tycker att Sverige och andra länder ska 

öka sitt engagemang i Internet Governance Forum (IGF), 

en arena som FN har bildat för diskussion om internets utveckling 

och framtid. ”IGF kommer aldrig att kunna ersätta 

de andra forum som finns, men om de frågor som diskuteras 

i andra forum lyfts fram till IGF, kan det bli en direkt 

dialog mellan olika länder”, säger Pranesh Prakash. 

”IGF får ingen trovärdighet om inte länderna börjar behandla 

det mer seriöst”, påpekar han. Utan ett gemensamt 

forum där frågor om nätets utveckling diskuteras, befarar 

Pranesh Prakash att internet kommer att splittras och bli 

konfliktfyllt. 

Människorättsaktivisten Nadine Sherif i Egypten anser att 

det är viktigt med internationella avtal som skyddar nätaktivisters 

säkerhet. Internet är gränslöst och det behövs gemensamma 

bestämmelser om exempelvis individers rätt till 

integritetsskydd. 

Josh Levy på Free Press i USA tycker att det är vanskligt 

om västvärlden försöker tvinga på andra länder sina synsätt. 

”Det kommer troligtvis att slå tillbaka om vi säger åt 

andra länder hur de ska agera”, säger han. ”I stället behöver 

vi uppmuntra en öppen dialog om fördelarna med nätfrihet”, 

menar Josh Levy. 

Dra nytta av befintliga projekt 

Flera av intervjupersonerna framhåller att det är bättre att 

dra nytta av befintliga projekt än att bygga upp nya strukturer. 

”Det finns redan nätverk med personer som arbetar 

för mänskliga rättigheter, och det går att ta hjälp av dessa”, 

säger bloggaren Sana Saleem i Pakistan. 

”Sverige kan höja sin profil när det gäller transparens och 

yttrandefrihet inom ramen för de projekt som ni redan håller 

på med, till exempel Sida-finansierade projekt, påpekar 

en av intervjupersonerna i Kina. 

Profilera Sverige och Norden 

Enligt flera av intervjupersonerna har Sverige och de andra 

nordiska länderna hög trovärdighet i frågor som rör yttrandefrihet 

och nätfrihet. Delvis är det dock synligheten som 

saknas. ”Ni behöver en strategi. Nätfrihet förknippas med 

USA, så därför måste ni differentiera er från USA”, säger 

journalisten Nasry Esmat i Egypten. 

Särskilt bland intervjupersonerna i Egypten och Pakistan 

finns en stor efterfrågan på att europeiska länder som 

Sverige ska engagera sig mer i frågor som rör yttrandefrihet 

och nätfrihet, bland annat för att det inte bara ska vara 

USA som förknippas med dessa frågor. ”Ett ökat stöd från 

Sverige är extremt viktigt för oss som kämpar för mänskliga 

rättigheter i auktoritära stater eller omogna demokratier 

som Pakistan”, anser Shahzad Ahmad på Bytes for All. 

25

26 

Slutsatser och 

rekommendatıoner. 

Syftet med denna studie är att undersöka nätfriheten i sex 

utvalda länder, vilka kanaler som är viktiga i respektive 

land, synen på Sverige som nätfrihetsförespråkare och vad 

länder som Sverige kan bidra med för att öka friheten och 

utvecklingen på nätet. Bakgrunden är Sveriges starka tradition 

när det gäller demokrati och yttrandefrihet. Vårt 

land är dessutom ett av de mest IKT-mogna och kreativa 

länderna i världen. Detta i kombination gör Sverige särskilt 

lämpat som aktör för att driva frågor om nätfrihet. 

Internet har redan bidragit till att öka yttrandefriheten i 

världen genom att tillgången till information har ökat dramatiskt. 

Även i länder där yttrandefriheten är starkt begränsad, 

har tekniken gjort det lättare för människor att uttrycka 

sina åsikter. Men denna ökade frihet kan tyvärr inte 

tas för given. Det pågår en ständig dragkamp mellan dem 

som vill underlätta flödet av fri information och dem som 

vill införa mer kontroll och censur. 

Slutsatserna av projektet kan sammanfattas i följande fyra 

övergripande punkter. 

Vårt engagemang är efterfrågat 

Det är tydligt att Sveriges engagemang i nätfrihetsfrågan 

är efterfrågat. I flera av de undersökta länderna är yttrandefriheten 

på nätet hotad. Metoderna för att tysta kritiker 

och begränsa tillgången till information är många och 

sofistikerade, och de tycks öka i styrka. Flera aktörer följer 

kontinuerligt utvecklingen när det gäller nätfrihet i de olika 

länderna. Men demokratiska länder behöver också utöva 

påtryckningar och kritik när yttrandefriheten inskränks. 

Frågan om yttrandefrihet på nätet är starkt förknippad med 

USA, vilket enligt intervjupersonerna anses vara en nackdel 

– särskilt i den muslimska delen av världen. Flera av de 

nätaktivister vi har intervjuat vittnar om att detta försvårar 

deras kamp. Det finns en stark önskan att europeiska 

länder som Sverige ska engagera sig mer för att få bort den 

ensidiga kopplingen till det kontroversiella USA. 

Sverige har gott rykte i frågor som rör demokrati och 

mänskliga rättigheter – och har därför hög trovärdighet. 

Det gäller även våra nordiska grannländer. I Ryssland är 

det naturligt att beakta Finland, som liksom Sverige har en 

hög IKT-mognad. Enligt World Economic Forums Networked 

Readiness Index (2013) har Finland övertagit positionen 

som världens mest IKT-mogna land, medan Sverige 

fallit ner till tredje plats. Samtliga nordiska länder hamnar 

mycket högt i denna ranking. Projekt för ökad nätfrihet kan 

därför med fördel drivas i samarbete med de andra nordiska 

länderna för att ge större genomslagskraft. 

Det är också avgörande att i detta arbete hitta rätt berättelse, 

begrepp och tonläge som passar den lokala kontexten. 

Om exempelvis ”yttrandefrihet” och ”nätfrihet” som begrepp 

är starkt associerade med USA, kan det vara strategiskt 

att använda uttryck som inte bär lika laddade konnotationer. 

Sverige kan profilera sig mer 

Sveriges engagemang för nätfrihet är inte nytt, men det är 

få som känner till vilka insatser vi som land gör. Insikterna 

om detta tycks vara begränsade till dem som deltar i de internationella 

forum där frågor om nätfrihet diskuteras. 

Det är tydligt att Sverige behöver höja sin profil och öka 

sin strategiska kommunikation i frågor som rör frihet och 

utveckling på nätet. Sveriges roll som nätfrihetsförespråkare 

behöver kommuniceras mer externt. Frågan kan också 

lyftas fram tydligare i befintliga projekt som Sverige är med 

och driver, exempelvis Sida-finansierade projekt. 

Nätet överlägset som kanal 

En insikt från studien är att nätet är en mycket viktig påverkanskanal 

i samtliga undersökta länder. Yttrandefriheten 

är i dag större på nätet än utanför nätet i samtliga undersökta 

länder, undantaget Indien. Dock finns accelererande 

hot om kommande begränsningar av nätfriheten i flera av 

länderna. 

I länder som Ryssland och Egypten – där nättillgången är 

relativt hög– är internet en självklar kanal för den som vill 

sprida oberoende information. Även i länder som Indien

och Pakistan, där tillgången är lägre, är internet den naturliga 

kanalen för att nå ut till yngre opinionsbildare. 

Den som bara studerar statistiken över olika massmediers 

räckvidd riskerar att dra fel slutsatser, även om traditionella 

massmedier fortfarande är betydelsefulla. Papperstidningarnas 

upplagor sjunker successivt, medan antalet 

internetanvändare fortsätter att öka i snabb takt. Detta gör 

att nätet på några års sikt kommer att bli en ännu viktigare 

kanal. Traditionella massmedier konsumeras därtill i allt 

större utsträckning via nätet. Den ”digitala” sfären integreras 

successivt med den ”analoga”, vilket gör att det blir 

allt svårare att göra åtskillnad mellan frihet på och utanför 

nätet. 

Samverkan gör oss starkare 

Sverige behöver höja sin profil i nätfrihetsfrågan, och för att 

åstadkomma förändring är det avgörande att centrala samhällsaktörer 

samverkar. Civilsamhälle, stat och näringsliv 

behöver alla förmås att samarbeta för att öka påverkansmöjligheterna 

och nå resultat. 

Påverkan kan bedrivas via många olika kanaler. Det behöver 

inte bara handla om politiska eller diplomatiska kontakter 

på hög nivå. Väl så betydelsefullt kan vara att frågan 

aktualiseras i affärsdiskussioner med svenska företag eller 

i utbyten med svenska universitet och högskolor. För SI är 

det en stor och viktig uppgift att underlätta detta och uppmana 

olika aktörer att samverka. 

27

28 

Appendıx. 

Länkar tıll aktörer som granskar nätfrıheten 

ı olıka delar av världen. 

. Freedom House, www.freedomhouse.org 

. Reporters Without Borders, www.rsf.org 

. Open Net Initiative (ONI), www.opennet.net 

. Electronic Frontier Foundation (EFF), www.eff.org 

. Committee to Protect Journalists (CPJ), www.cpj.org 

. Digital Civil Rights in Europe (EDRI), www.edri.org 

. The Citizen Lab vid University of Toronto, www.citizenlab.org 

. Association for Progressive Communications (APC), www.apc.org 

. The Public Voice, www.thepublicvoice.org 

. Center for Studies on Freedom of Expression and Access to Information (CELE), www.palermo.edu/cele/ 

. Bolo Bhi, www.bolobhi.org 

. Mideast Youth, www.mideastyouth.com 

. Free Press, www.freepress.net 

. IT for Change, www.itforchange.net 

. Internet & Society Co:llaboratory, en.collaboratory.de 

. Foundation for a Free Information Infrastructure (FFII), www.ffii.org 

. Blocked on Weibo, blockedonweibo.tumblr.com/(verktyg) 

. GreatFire.org, en.greatfire.org (verktyg)

EGYPTEN: 

”Bland konservatıva egyptıer uppfattas 

ınte frıhet nödvändıgtvıs som något posıtıvt.” 

I Egypten har internet en jämförelsevis stark ställning, delvis 

beroende på den roll landet spelade i samband med ”den arabiska 

våren”. Detta betyder dock inte att det i dag råder yttrandefrihet 

på nätet, eller att nätanvändarnas integritet respekteras. 

Efter revolutionen har myndigheterna fortsatt ungefär som 

tidigare, fast med minskad kapacitet. 

Under revolutionen i Egypten 2011 stod bloggaren och 

människorättsaktivisten Ramy Raoof i händelsernas centrum. 

Han intervjuades på CNN och i andra internationella 

massmedier om vad som pågick i landet. Bland annat rapporterade 

han om Mubarakregimens desperata motdrag 

att stänga ner internet och strypa mobiltrafiken, vilket var 

riktat mot demonstranterna. 

Ramy Raoof anser att Facebook och Twitter är viktiga 

verktyg ”i frihetens tjänst”, men han tror inte att de var avgörande 

för den egyptiska revolutionen. Demonstrationerna 

mot Mubarak fortsatte i flera dagar trots att internet helt 

stängdes ner, påpekar han. 

Att bygga ut IKT-infrastrukturen var en del i Mubarakregimens 

strategi för att skapa tillväxt och nya jobb. Någon 

omfattande internetcensur bedrevs inte, även om tekniken 

enligt Freedom House (2012) användes för att övervaka 

oppositionella och sprida propaganda. Det hände också 

att bloggare fängslades för sådant som de hade skrivit. Det 

första fallet var den 23-årige juridikstuderanden Kareem 

Amer, som 2007 dömdes till fyra års fängelse för att han i 

ett blogginlägg skulle ha förolämpat islam och Mubarak. 

Efter Mubarakregimens fall fortsatte militären på samma 

sätt som tidigare. I april 2011 dömdes den 26-årige bloggaren 

Maikel Nabil till tre års fängelse för att han i ett blogginlägg 

skulle ha förolämpat den egyptiska militären. Nabil 

släpptes i januari 2012, efter mer än 300 dagar i fängelse, 

och lever i dag i exil i Tyskland. (www.maikelnabil.com) 

Enligt Ramy Raoof vill även den nuvarande egyptiska regeringen 

samla på sig alla uppgifter den kan få tag i, oavsett om 

det finns något skäl för insamlingen eller ej. ”Men den utövar 

inte censur i bemärkelsen att den blockerar webbplatser och 

gör dem otillgängliga, det har vi inte sett”, säger han. 

Muslimska brödraskapet 

I slutet av 2011 och början av 2012 hölls val till det egyptiska 

parlamentets underhus. Utfallet av valet blev att muslimska 

brödraskapets parti fick flest röster. Några månader senare 

vann islamisten Muhammad Morsi presidentvalet och blev 

Egyptens president. 

Enligt Freedom House (2013) visar landets nya ledare 

ingen respekt för principer som demokrati och mänskliga 

rättigheter. Förtrycket fortsätter och särskilt yttrandefriheten 

kränks. Ett stort antal demonstranter har dödats av 

säkerhetsstyrkor, och bara i några enstaka av dessa fall har 

poliser dömts för brott. Journalister och bloggare har åtalats 

till följd av anklagelser om att de skulle ha ”förolämpat 

presidenten”. Därtill pågår rättsprocesser mot flera ideella 

organisationer, bland andra Freedom House. 

Intervjupersonerna hävdar att mycket fortsätter ungefär 

som tidigare, med den skillnaden att myndigheterna i dag 

inte kan arbeta lika ostört som under Mubaraktiden. Journalisten 

Nasry Esmat säger att säkerhetstjänsten före revolutionen 

brukade följa vad aktivister gjorde på nätet. ”Vad 

som hindrar den i dag är främst att den inte har tillräcklig 

kapacitet, den har fullt upp med andra problem”, säger han. 

Den samlade bilden är att de egyptiska myndigheterna inte 

bedriver någon internetcensur i den bemärkelsen att de 

filtrerar information eller blockerar webbplatser. Detta är 

anledningen till att flera organisationer som granskar nätfriheten 

i olika länder bedömer att Egypten har större nätfrihet 

än exempelvis Ryssland och Indien. 

Egypten – ett uppkopplat land 

Mubarak satsade på att bygga ut Egyptens IKT-infrastruktur, 

vilket möjliggjorde ett ökat nätanvändande. Att den 

nya tekniken kunde utgöra ett allvarligt hot mot hans styre 

insåg han först senare. Den roll som nätet spelade i störtandet 

av Mubarakregimen, ledde till ett kraftigt ökat intresse 

för sociala medier. I slutet av 2011 fanns över tio miljoner 

Facebook-konton registrerade i Egypten, vilket innebar att 

landet hamnade på tjugo-i-topp-listan i världen över länder 

med flest antal Facebook-användare. 

29

30 

Intervjupersonerna anser att internet har bidragit till att 

öka yttrandefriheten i Egypten, i bemärkelsen att tillgången 

på oberoende information har ökat. ”Internet har skapat 

en alternativ väg för att få tillgång till information, en källa 

som regeringen inte kan kontrollera”, säger Nadine Sherif, 

verksam vid Cairo Institute for Human Rights Studies. 

”Webben är en fri och decentraliserad mediekanal, som 

möjliggör för människor att fritt ta upp ämnen som angår 

dem. Flera tabun som finns i traditionella massmedier har 

brutits på nätet”, förklarar Ramy Raoof. Han framhåller 

också vikten av att man som nätanvändare själv kan skapa 

ett innehåll, istället för att bara ta emot. 

”Egypten är ett väldigt konservativt samhälle. Jag vill inte 

påstå att alla tabun har brutits, men det går inte längre att 

låtsas som att det inte finns politisk och religiös pluralism”, 

säger journalisten Nasry Esmat. ”Även människor som inte 

är accepterade av samhället, kan göra sina röster hörda 

online”, tillägger han. 

Enligt intervjupersonerna finns det egentligen inga ämnen 

som inte kan diskuteras på nätet i Egypten. ”Jag har sett 

information som är relaterad till militära aktiviteter, som 

bryter mot sociala och kulturella tabun. Jag hävdar inte att 

detta är populärt bland de styrande, men det går att finna 

all sorts information”, säger Nasry Esmat. 

Nätet som nyhetskanal i Egypten 

Internet är en allt viktigare kanal för nyhetsinformation i 

Egypten, och 87 procent av befolkningen anser att det är 

viktigt med ett fritt internet utan censur (Pew Research 

Center, 2012). Intervjupersonerna vill dock inte hävda att 

den information som egyptierna får via nätet i särskilt hög 

utsträckning är tillförlitlig. 

”Det finns en omfattande ryktesspridning. Så är det förstås 

i alla länder, men situationen är särskilt problematisk i 

Egypten, eftersom Mubarak lärde folket att uppfatta vissa 

åsikter som fakta”, hävdar människorättsaktivisten Nadine 

Sherif. ”Källgranskningen är dålig och många nätanvändare 

kan inte skilja mellan sant och falskt”, säger hon. 

”Internet är en kanal för att dela information. Det är upp 

till användarna att själva avgöra vad som är sant – och det 

krävs också vissa ansträngningar för att få fram tillförlitlig 

information”, säger bloggaren Ramy Raoof. 

Synen på yttrandefrihet i andra länder 

Bloggaren Maikel Nabil, som i dag lever i exil i Tyskland, 

beskriver sig på sin webbplats bland annat som ”liberal”, 

”sekulär”, ”kapitalist”, ”feminist” och ”för västvärlden” – 

ett antal epitet som är uppenbart kontroversiella i Egypten. 

”När människor i Egypten tänker på frihet, tänker de oftast 

på USA. Västvärlden är förknippad med frihet, men bland 

konservativa egyptier uppfattas detta inte nödvändigtvis 

som något positivt”, säger journalisten Nasry Esmat. 

”Frihet associeras i stället i viss utsträckning med moraliskt 

förfall. Islamisterna sätter likhetstecken mellan frihet och 

rättigheter för homosexuella, och det är inte något du vill 

bli förknippad med i Egypten”, berättar Nasry Esmat. 

Synen på Sverige som nätfrihetskämpe 

Bloggaren Ramy Raoof har begränsade kunskaper om 

Sverige, och han vill därför inte yttra sig om i vilken utsträckning 

Sverige står för nätfrihet. ”Sverige betraktas 

generellt som ett föredöme när det gäller hur landets invånare 

behandlas. Jag vet inget om landet när det gäller 

nätfrihet, men jag har aldrig hört något dåligt om Sverige”, 

säger människorättsaktivisten Nadine Sherif. 

Journalisten Nasry Esmat påpekar att han tidigare inte 

visste något om Sverige, men efter att ha deltagit i en utbildning 

som Svenska institutet anordnade, förknippar han 

definitivt Sverige med frågor som rör frihet och yttrandefrihet. 

Han tycker dock att bilden av landet som en nätfrihetskämpe 

grusas av rättsprocessen mot WikiLeaks-grundaren 

Julian Assange. 

”Jag älskar WikiLeaks. Som journalist var jag mycket entusiastisk 

när jag fick tillgång till information om relationen

Appendix 

mellan den amerikanska ambassaden i Kairo och Mubarakregimen. 

Vi tycker att vi har rätt att få veta vad som pågick”, 


Nasry Esmat är medveten om att anklagelserna mot 

Assange gäller något helt annat än projektet WikiLeaks, 

men han anser ändå att rättsprocessen mot Assange gör att 

Sverige framstår i dålig dager. 

Vad Sverige kan bidra med 

Människorättsaktivisten Nadine Sherif vill att länder som 

Sverige ska driva på för att få igenom internationella avtal 

Sammanfattning om Egypten 

. Mubarakregimens satsningar på IKT möjliggjorde 

en ökad nätanvändning i Egypten, vilket i sin tur lade 

grunden till att de sociala medierna fick så stor betydelse 

i den egyptiska revolutionen. 

. Någon omfattande nätcensur bedrivs inte i landet, 

men tekniken används för att övervaka oppositionella 

och sprida politisk propaganda. 

. Efter revolutionen har de egyptiska myndigheterna 

fortsatt ungefär som tidigare, fast med minskad kapacitet. 

Islamisterna visar ingen respekt för principer 

som demokrati och mänskliga rättigheter. Journalister 

och bloggare har åtalats till följd av anklagelser 

om att de har förolämpat president Morsi. 

. Intervjupersonerna anser ändå att internet har bidragit 

till att öka yttrandefriheten i Egypten, eftersom 

tillgången till oberoende information har ökat. Alla 

ämnen kan diskuteras på nätet – någon systematisk 

filtrering av information förekommer inte. 

. Många egyptier har enligt intervjupersonerna en 

ofördelaktig bild av USA. Begreppet ”frihet” förknippas 

med västvärlden, och uppfattas av konservativa 

egyptier inte nödvändigtvis som 

som skyddar nätaktivisters rätt till yttrandefrihet. ”Internet 

är gränslöst och det behövs gemensamma bestämmelser om 

exempelvis individers rätt till integritetsskydd”, säger hon. 

Journalisten Nasry Esmat vill att Sverige ska anamma det 

han kallar för ”WikiLeaks-modellen”, och garantera alla 

fri tillgång till information. ”Jag tycker att fri tillgång till internet 

ska vara en mänsklig rättighet”, säger han. 

”Ni behöver en strategi. Nätfrihet förknippas med USA, 

så därför måste ni differentiera er från USA”, säger Nasry 

Esmat. 

positivt. Samtidigt tycker de flesta egyptier att nätet 

ska vara fritt och ocensurerat. 

. Intervjupersonerna har begränsade kunskaper om 

Sverige, men det finns en efterfrågan på ett större engagemang 

från de europeiska länderna i frågor som 

rör yttrandefrihet på nätet och skydd av nätanvändares 

integritet. 

Fakta om Egypten 

Antal invånare: 80 miljoner 

Internettillgång: 39 % av befolkningen (ITU, 2011) 

Antal mobilabonnemang: 83 miljoner (ITU, 2011) 

Antal Facebook-konton: 12 miljoner (Internet World 

Stats, 2012) 

Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: 

$6 281 (World Bank, 2011) 

Viktiga sociala medier 

Facebook och i viss utsträckning Twitter. 

YouTube-filmer som sprids via Facebook. 

31

32 

INDIEN: 

”Lättare att censurera onlıne än offlıne.” 

Indien brukar beskrivas som världens största demokrati och 

har på många sätt en livlig offentlig debatt. Men det hindrar inte 

att de indiska myndigheterna försöker begränsa yttrandefriheten 

på nätet, och att det har införts lagstiftning som möjliggör 

godtycklig censur. 

Alok Dixit, 25 år, är nätaktivist och var med och startade 

kampanjen ”Save Your Voice”, som syftar till att slå vakt 

om yttrandefriheten på nätet. Han började sin yrkesbana 

som journalist, och utan internet vore han enligt utsago 

”ingenting, mer än en fattig indisk kille”. 

Rörelsen ”Save Your Voice” har fått stor uppmärksamhet 

delvis tack vare den hungerstrejk som Alok Dixit och 

medgrundaren Aseem Trivedi genomförde i protest mot 

Section 66 A i Indiens Information Technology Act (ITA). 

Denna lagstiftning innebär bland annat att vem som helst 

kan lämna in klagomål mot ”stötande” webbinnehåll, vilket 

får konsekvensen att webbleverantören är skyldig att inom 

36 timmar ta bort det kritiserade innehållet – utan rättslig 

prövning. Det är först i efterhand som det kan prövas rättsligt 

om det kritiserade innehållet verkligen är olagligt. 

Så sent som i september 2012 arresterade polisen i Bombay 

Alok Dixits samarbetspartner Aseem Trivedi för satirteckningar 

som denne hade lagt ut på nätet. Teckningarna 

var ett inslag i en kampanj mot korruption, men censuren 

motiverades med att Aseem Trivedi gjorde narr av indiska 

nationalsymboler. 

När vi talar med Alok Dixit tycker han dock inte att nätcensur 

är något stort samhällsproblem i Indien. ”Myndigheterna 

försöker censurera internet, men de lyckas inte – de har 

ingen chans att hänga med”, säger han. 

Enligt Alok Dixit har internet i praktiken inneburit en 

dramatiskt ökad yttrandefrihet i Indien. ”Det är en verklig 

revolution. Även en flicka på landet, som knappt får lämna 

huset för sina föräldrar, kan uttrycka sina åsikter på 

Facebook”, förklarar han. 

Censurlagstiftning som missbrukas 

Inte desto mindre har de lagar som Indien infört för att 

begränsa yttrandefriheten på nätet mött svidande kritik. 

”Lagstiftningen är faktiskt riktigt dålig ur ett yttrandefrihetsperspektiv”, 

säger Pranesh Prakash vid organisationen 

Centre for Internet and Society (CIS) i Bangalore. ”Begränsningarna 

för vad man får säga är större online än 

offline”, konstaterar han. 

CIS har granskat hur lagstiftningen i praktiken tillämpas. 

Sju gånger kontaktade Prakash och hans kollegor olika internetleverantörer 

och begärde att webbinnehåll skulle tas 

bort. Medvetet valdes sådant innehåll som knappast kan 

anses vara olagligt. ”I sex av sju fall tog internetleverantören 

bort innehållet. Bara i ett fall fick vi nej – och då handlade 

det om en annons som internetleverantören skulle förlora 

pengar på att ta bort”, berättar Pranesh Prakash. 

Det internationellt mest uppmärksammade fallet av internetcensur 

i Indien var när två 21-åriga kvinnor i november 

2012 greps av polisen i Bombay. Orsaken var att de på 

Facebook hade kritiserat att staden i princip stängde i samband 

med sörjandet av den bortgångne Shiv Sena-ledaren 

Bal Thackeray, av rädsla för oroligheter. Kvinnorna släpptes 

senare och utredningen mot dem lades ner. Men händelsen 

visar att lagstiftningen lätt kan missbrukas – och att så 

bevisligen sker. 

Mer accepterande syn på censur 

Anja Kovacs leder den progressiva tankesmedjan Internet 

Democracy Project i Delhi. Enligt denna är det lätt att 

lämna in klagomål och kräva att webbinnehåll tas bort, 

men hon är tveksam till om särskilt många av klagomålen 

kommer att hålla i en domstol. ”Rättsprocesser i Indien är 

väldigt långsamma så vi vet ännu inte”, förklarar hon. 

Anja Kovacs kommer ursprungligen från Belgien men hon 

har bott i Indien sedan 2001. Hon hävdar att censuren i 

Indien generellt är mer omfattande än i många västländer, 

och att indierna också har en mer accepterande syn på censur. 

”Orsaken är att censur har använts som ett instrument

Appendix 

för att motverka sociala och religiösa konflikter. Regeringen, 

med stöd av stora delar av det indiska samhället, begränsar 

yttrandefriheten i olika grupper genom att förbjuda 

dem att tala illa om varandra”, förklarar hon. 

Men Anja Kovacs anser att detta måste förändras. ”Om vi 

vill behålla ett fritt och öppet internet måste Indien ge upp 

en del av sin besatthet att kontrollera vad som sägs”, säger 

hon. 

Ett omfattande regelverk har också införts för internetkaféer, 

vilket innebär att besökarna noggrant måste registreras 

och övervakas. Syftet med reglerna sägs bland annat vara 

att få bort pornografi och att göra det säkrare för kvinnor 

att besöka internetkaféer, men enligt Anja Kovacs är effekten 

den motsatta. ”Unga kvinnor känner sig mer utsatta när 

de blir registrerade och övervakade av de unga män som 

driver internetkaféerna”, förklarar hon. 

Internet får långsamt ökad betydelse 

Många opinionsbildande rörelser i Indien är inte verksamma 

på nätet. De har andra kanaler för att nå ut, och flertalet 

av deras anhängare är inte uppkopplade. Men enligt intervjupersonerna 

blir det ändå vanligare med nätkampanjer, 

inte minst via Facebook. 

Antalet internetanvändare i Indien ökar i snabb takt, även 

om det är lätt att övertolka statistiken. Enligt officiell statistik 

finns i dag över 900 miljoner mobilabonnemang, men 

flertalet indier kan inte använda sina mobiler för att surfa 

på nätet. Den snabba ökningen av antalet mobilabonnemang 

beror delvis på att välbeställda hushåll skaffar sig fler 

och nya mobiler, vilket inte är detsamma som att antalet 

mobilanvändare ökar. 

”Det finns en stor generationsklyfta när det gäller nätanvändningen”, 

säger Alok Dixit. ”Makthavarna förstår inte 

den nya tekniken – och därför är de rädda. De betraktar internet 

som ett hot snarare än en möjlighet”, förklarar han. 


Alok Dixit vet nästan inget om Sverige, och han vill därför 

inte ge några råd om hur länder som Sverige ska agera. Generellt 

tror han att utbildning är den bästa åtgärden för att 

långsiktigt stärka yttrandefriheten på nätet. Om fler lär sig 

att använda internet på rätt sätt kommer försöken till censur 

att misslyckas, hävdar Dixit. 

Han får medhåll av Pranesh Prakash som anser att mycket 

kan göras för att förbättra tillgången till internet i Indien. 

En viktig åtgärd är att sprida positiva exempel om hur internet 

kan användas. Han tycker också att Sverige och andra 

länder ska fortsätta stödja Internet Governance Forum, 

IGF, som har potential att bli ett gemensamt forum där 

världens länder kan diskutera frågor som rör yttrandefrihet 


Anja Kovacs uppskattar att Sverige engagerar sig i frågor 

som rör yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. ”Det behövs 

större engagemang från fler stater”, säger hon. Hon 

tycker att Stockholm Internet Forum är ett utmärkt initiativ. 

Men Kovacs beklagar att Sverige genom sitt agerande 

i andra sammanhang har bidragit till att underminera sin 

egen trovärdighet. De exempel hon nämner är åtalet mot 

Pirate Bay-grundaren (hon minns inte hans namn), hanteringen 

av fallet med WikiLeaks-grundaren Julian Assange 

samt den svenska regeringens oreserverade stöd till svenska 

företag som säljer avlyssningsteknik till diktaturer (hon 

minns inte vad företaget heter). ”Det är för mycket skumma 

delar i dessa historier”, säger Anja Kovacs. 

I övrigt har Kovacs en positiv bild av Sverige, och hon anser 

att bland indier har europeiska länder som Sverige större 

trovärdighet än USA. 

33

34 

Sammanfattning om Indien 

. Indien har infört en lagstiftning som möjliggör godtycklig 

censur på nätet. På sätt och vis är det i dag 

lättare att censurera information online än offline. 

. Sett utifrån ett större perspektiv har internet ändå 

ökat yttrandefriheten i Indien, eftersom fler kan 

sprida sina åsikter. Den censur som förekommer är 

långt ifrån heltäckande. 

. Intervjupersonerna är positiva till att Sverige engagerar 

sig i frågor som rör yttrandefrihet på nätet. De 

tycker det är viktigt med internationella forum där 

dessa frågor diskuteras. Sveriges rykte är i grunden 

gott, men initierade indier är förvånade över det 

svenska agerandet i vissa frågor – bland annat behandlingen 

av WikiLeaks-grundaren Julian Assange. 

. För Indiens räkning bedömer de att utbildning är det 

effektivaste instrumentet för att långsiktigt stärka 

yttrandefriheten på nätet. Med fler utbildade internetanvändare 

blir det svårare att utöva censur. 

Fakta om Indien 

Antal invånare: Cirka 1,2 miljarder (Census of India, 

2011) 

Internettillgång: Cirka 137 miljoner användare, 10 % 

av befolkningen (Internet & Mobile Association of 

India, 2012) 

Antal mobilabonnemang: Cirka 894 miljoner (ITU, 

2011) 

Antal smartphones: 58 miljoner (FICCI & KPMG 

International, 2012) 


Stats, 2012) 

Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $3 650 (World 

Bank, 2011) 

Organisationer i Indien som arbetar för 

yttrandefrihet på nätet 

Centre for Internet and Society (CIS), Internet Democracy 

Project, Save Your Voice, Software Freedom Law 

Center (SFLC), Free Software Movement of India 


Facebook, Twitter, YouTube och Orkut. 

Annat värt att känna till 

En av fem kvinnor i Indien och Egypten tycker att det är 

olämpligt för kvinnor att använda internet. 

Källa: Pew Research Center

Appendix 

KINA: 

”Vı känner oss ständıgt övervakade.” 

Kina är det land i världen som har det mest avancerade systemet 

för att censurera och övervaka internet. Trots flera hundra 

miljoner nätanvändare – mer än i något annat land – lyckas regimen 

upprätthålla en omfattande kontroll över informationsflödet. 

Exempel på hur censuren i Kina konkret kan gå till får vi 

när vi pratar med Wu Fang, en frispråkig kinesisk bloggare 

i Beijing. Han har ett tiotal gånger blivit uppsökt av polisen 

med anledning av sådant som han har skrivit på nätet. De 

har uppsökt honom i hans hem och på hans arbetsplats, och 

vid ett tillfälle blev han även kallad till polisstationen. ”De 

beordrar dig att ta bort det du har skrivit, och om du inte 

gör det kommer de att stänga ner din webbplats. De kan 

hota dig med att de ska skada din familj eller se till att du 

blir uppsagd”, säger han. 

Wu Fang verkar förvånansvärt obekymrad över dessa påhälsningar 

av polisen. ”Än så länge har de inte gjort något – 

de har bara hotat”, konstaterar han. 

Att kontrollsystemet fungerar är, enligt de kineser vi intervjuat, 

uppenbart. ”I praktiken bygger det i stor utsträckning 

på självcensur. Det finns alltid en gräns för vilka risker 

du vågar ta. Du vill inte hamna i fängelse för att du har skrivit 

något på en blogg”, förklarar Cheng Lian, en kvinna som 

arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter – och som 

också vill förbli anonym. (Intervjupersonernas namn har 

ändrats i syfte att dölja deras identiteter.) 

En viktig del av kontrollsystemet är sökmotorer som identifierar 

misstänkta ord och ordkombinationer. Exakt vad 

som är otillåtet att skriva vet ingen, vilket bidrar till att 

öka internetanvändarnas försiktighet. Men vissa ämnen 

är uppenbart otillåtna att ta upp – exempelvis massakern 

på Himmelska fridens torg 1989, Taiwan, Falun Gong och 

krav på att Tibet ska bli självständigt. Det är också uppenbart 

otillåtet att kritisera Kinas kommunistiska parti eller 

Kinas politiska system. 

Ej heltäckande 

Kontrollsystemet är inte heltäckande. ”Det är flera hundra 

miljoner kineser som använder internet, och det är omöjligt 

att hinna jaga alla”, säger Wu Fang. En vanlig metod för att 

framföra otillåten kritik är att använda sig av kodord, symboler 

och bilder som sökmotorerna inte fångar upp, berättar 

han. 

Det finns också metoder för att gå runt ”The Great Firewall” 

och komma åt blockerade utländska webbplatser som 

Facebook och Twitter. ”Vi använder VPN. Det finns olika 

typer av programvara för att komma runt muren. Det kostar 

pengar förstås och din uppkoppling blir långsammare. 

Men för den som verkligen vill, finns det alltid ett sätt att 

komma runt muren”, menar Cheng Lian. 

Men någon helt privat kommunikation via nätet finns 

egentligen inte, och det går aldrig att garantera att ingen 

registrerar det som sägs. ”Vi känner oss ständigt övervakade”, 

säger Cheng Lian. 

Viss ökad yttrandefrihet – trots allt 

Men trots censuren är intervjupersonerna eniga om att 

internet har bidragit till att öka yttrandefriheten i Kina. 

”Gränserna för vad man får säga har tänjts ut”, säger Deng 

Bo, en akademiker med inriktning på mänskliga rättigheter. 

Frispråkigheten på nätet har delvis smittat av sig på övriga 

delar av samhället. ”TV är fortfarande strängt kontrollerat, 

men i dagstidningarna har yttrandefriheten ökat något”, 

hävdar hon. 

”Så är det absolut. Tidigare fanns det bara tidningar och 

TV, som är lätta för myndigheterna att kontrollera. Med 

internet är mängden av information så omfattande, och 

nästan vem som helst kan lägga ut information, även från 

andra världsdelar, vilket gör det väldigt svårt att kontrollera 

allt”, säger Cheng Lian. 

Från myndigheternas sida finns också insikten att viss samhällskritik 

måste tillåtas. ”Myndigheterna har tvingats att 

bli mer transparenta. Information sipprar ut ändå, och ofta 

är det bättre för dem att de berättar själva, än att det utvecklas 

till en större skandal”, förklarar Cheng Lian. 

35

36 

”De kan inte censurera allt. Dels för att det kostar för 

mycket, dels för att det behövs vissa andningshål – annars 

kommer missnöjet att öka”, säger Wu Fang. 

Hans intryck är att de flesta vanliga kineser inte fäster så 

stor vikt vid yttrandefrihet i politiska frågor. ”Det är inget 

de har tid att fundera över. Folk bryr sig i första hand om 

att tjäna pengar och hur de ska kunna försörja sig”, förklarar 

han. ” För många har det betydelse vilken musik de får 

lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får 

köpa, men de bryr sig inte lika mycket om vad de får säga”, 

hävdar Wu Fang. 

Problem som är mer tillåtna att ta upp 

Det finns vissa samhällsproblem som är mer tillåtna att ta 

upp, och som regimen till och med uppmuntrar en diskussion 

kring. Detta gäller inte minst avslöjanden av korrupta 

makthavare på lokal nivå, som de styrande i Beijing gärna 

vill sätta dit. 

”Man får lov att kritisera korruption, särskilt när det rör 

sig om enskilda fall. Pornografi får också kritiseras”, säger 

Deng Bo. 

”Ämnen som fattigdomsbekämpning, sociala orättvisor, 

miljöförstöring, våld mot kvinnor i hemmet och sexhandel 

med barn går att diskutera på nätet”, säger Cheng Lian. 

Några organisationer inom Kinas gränser som kämpar för 

ökad yttrandefrihet på nätet verkar däremot inte existera. 

”Du kan inte ha någon sådan organisation, för då blir du 

uppsökt av polisen”, förklarar Wu Fang. 

”Vissa traditionella medier försöker tänja på gränserna. De 

kanske lägger ut en nyhetsnotis på nätet, men inom några 

timmar är den oftast borttagen igen”, säger han. 


När Wu Fang får frågan vilka andra länder som har större 

yttrandefrihet än Kina, nämner han USA, Hongkong, 

Taiwan och Japan. Han nämner också Europa, men säger 

att han inte vet något om enskilda europeiska länder. 

Deng Bo säger att utanför Kina är friheten större överallt, 

i alla länder. ”Fast på Kuba har jag inte varit, så där vet jag 

inte”, tillägger hon. Hon antar att Sverige har transparens 

och yttrandefrihet, men hon vet inga detaljer. 

”Jag tycker att Sverige är en förebild när det gäller öppenhet 

och transparens. Men om du frågar vanliga kineser 

skulle de troligtvis svara USA – fast jag håller inte med på 

den punkten”, säger Cheng Lian. 


Intervjupersonerna har olika förslag på vad Sverige kan 

göra för att bidra till ökad yttrandefrihet i länder som Kina. 

Wu Fang tar upp att USA stödjer organisationer som utvecklar 

proxyservrar för kinesiska nätanvändare. Men detta 

är egentligen inte så effektivt, eftersom en proxyserver 

ganska lätt kan blockeras, hävdar han. ”De kinesiska myndigheterna 

har tillräckligt med teknologi och resurser för 

att kunna blockera vilken proxyserver som helst. Vill det 

sig illa skulle regeringen kunna bestämma sig för att bygga 

ett lokalt internet, bara för Kinas befolkning”, varnar han. 

Deng Bo tycker att Sverige ska lyfta fram positiva exempel, 

som visar att yttrandefrihet kan bidra till en bättre ekonomisk 

utveckling. ”Visa hur åsiktsfrihet gör det lättare för 

ett land att utvecklas, och att länder som förtrycker åsikter 

får problem”, säger hon. 

”Sverige borde stärka sin profil i frågor om öppenhet och 

transparens i de befintliga projekt som ni redan håller på 

med, till exempel Sida-finansierade projekt”, säger Cheng 

Lian.

Appendix 

Sammanfattning om Kina 

. Kina bedriver en omfattande censur av internet, där 

en viktig komponent i praktiken är självcensur – att 

människor inte törs ta risken att hamna i onåd hos 

myndigheterna. 

. Intervjupersonerna hävdar ändå att internet har ökat 

yttrandefriheten i Kina, och att gränserna för vad 

man får säga successivt tänjs. Kinesernas tillgång till 

information har ökat dramatiskt tack vare nätet. 

. De flesta kineser bryr sig inte så mycket om vad de 

får säga, men det har större betydelse vilken musik 

de får lyssna på, vilka filmer de får se och vilka 

produkter de får köpa. Sannolikheten är större att 

missnöjesyttringar uppstår inom dessa områden, än 

att det blir protester mot att det inte är tillåtet att kritisera 

regeringen. 

. Bilden av Europa och Sverige är i grunden positiv, 

men kinesernas kunskaper om denna del av världen 

är begränsade. Det land som främst förknippas med 

yttrandefrihet är USA. Hongkong är en tänkbar förebild, 

som dessutom inte är lika kontroversiell. 

. Det Sverige kan bidra med är bland annat erfarenheter 

som visar att yttrandefrihet kan ge bättre ekonomisk 

utveckling. Allt som kan göras för att främja 

ekonomisk tillväxt intresserar de styrande i Kina, 

hävdar intervjupersonerna. 

Fakta om Kina 

Antal invånare: Cirka 1,3 miljarder 



Antal Facebook-konton: 0,6 miljoner (Internet World 

Stats, 2012) 


Bank, 2011) 


Sina Weibo (en kinesisk motsvarighet till Facebook/ 

Twitter) med 46 miljoner dagliga användare 2013 

37

38 

PAKISTAN: 

”Hädelse används som svepskäl 

för att utöva censur.” 

Pakistan är ingen stabil demokrati och respekten för yttrandefrihet 

är begränsad. Det finns ett brett politiskt stöd i landet 

för att censurera nätinnehåll som anses vara hädiskt, anti- 

islamiskt, pornografiskt eller ett hot mot landets säkerhet. 

Sana Saleem är en 25-årig pakistansk skribent och aktivist. 

Hon skriver bland annat för den brittiska tidningen The 

Guardian och hennes blogg Mystified Justices har av 

Google utnämnts till den bästa aktivistbloggen i Pakistan. 

”Yttrandefrihet betraktas av många i Pakistan som ett västerländskt 

begrepp – sorgligt nog”, säger hon. ”Vi brukar 

undvika att använda det och använder i stället termer som 

’fritt flöde av information’ eller ’öppen tillgång till information’”, 

berättar Sana Saleem. 

”Problemet är att så fort någon tar upp yttrandefrihet, så 

glider diskussionen genast in på om det ska vara tillåtet 

med hädelse och obsceniteter. Det är lätt att hamna i försvarsställning”, 

förklarar hon. 

Själv är Sana Saleem en stolt muslim och hon bär hijab. 

Men hon ifrågasätter om det alltid är så lätt att definiera 

vad som är hädelse mot islam. 

”Makthavare i Pakistan säger att de är för frihet på nätet – 

med undantag för pornografi och hädelse. Men vad är hädelse 

– vem bestämmer det? Ofta används hädelse som ett 

svepskäl för att utöva censur”, hävdar hon. 

Tycker att fler borde ställas till svars 

Sana Saleem får mothugg av Murtaza Zaidi, VD för Cyber- 

Vision International, ett IT-företag i Islamabad. ”Censur är 

ingen stor fråga i Pakistan. Vi har andra mycket större problem 

att tänka på. Yttrandefrihet är mer som en sidekick”, 

säger han. 

Murtaza Zaidi tycker att internet kraftigt har ökat tillgången 

till information i Pakistan. Det mesta kan diskuteras 

på nätet, och antalet internetanvändare ökar i snabb 

takt. ”Pornografi är förbjudet och regeringen har blockerat 

YouTube – det är i princip allt”, hävdar han. 

Beslutet att blockera YouTube är Murtaza Zaidi kritisk till. 

”Jag vill hävda att det är dåligt för Pakistan. YouTube kan 

användas även i utbildningssyfte, men den möjligheten har 

nu gått förlorad”, säger han. 

Men på andra områden är han inte lika kritisk till de 

begrän sningar som myndigheterna har satt upp. Murtaza 

Zaidi skulle på sätt och vis gärna se att fler ställs till svars 

för de åsikter som de ger uttryck för på nätet. ”Det vore bra 

om det fanns fler kontroller och större balans”, förklarar han. 

Till de positiva effekterna av internetanvändningen hör 

ökade kunskaper om andra länder, stimulans av handel och 

att världen har blivit mer som ”en global by”, tycker 

Murtaza Zaidi. ”Men det finns också negativa effekter, som 

att nätet kan användas för att sprida hat och extrema åsikter. 

Pakistan är ett konservativt samhälle, och tekniken kan användas 

på ett sätt som väcker starka känslor”, förklarar han. 

Murtaza Zaidi tar själv upp exemplet med nidbilder av profeten 

Muhammed. ”Enligt min uppfattning är det väldigt 

respektlöst att sprida sådana bilder. Vi är över en miljard 

muslimer i världen som kan ta anstöt”, säger han. 

”Det är inte en fråga om yttrandefrihet utan om att visa 

varandra respekt. Vi kan inte skämta om Gulag och nazismen 

för i så fall kommer ni i Europa att bli upprörda. Det är 

egentligen samma sak”, tycker Murtaza Zaidi. 

Mer omfattande övervakning planeras 

Bytes for All är den största och mest inflytelserika människorättsorganisationen 

med inriktning på nätfrihet i

Appendix 

Pakistan. Shahzad Ahmad är organisationens landskoordinator 

och även han bor i Islamabad. Han uttrycker stark 

oro för de pakistanska myndigheternas planer på att ytterligare 

begränsa yttrandefriheten på nätet. 

”Dataprogram som FinFisher och annan avancerad övervakningsteknik 

är i färd med att installeras i massiv skala 

på nationell nivå. Dessa övervakningsinsatser är speciellt 

riktade mot människorättsaktivister, journalister och personer 

som arbetar politiskt”, berättar Shahzad Ahmad. 

Han tror tyvärr inte att det bland Pakistans befolkning 

finns något starkt motstånd mot ökad nätcensur. ”Det är 

fortfarande många som av religiösa skäl stöder blockerandet 

av YouTube. De inser inte att detta påverkar deras egna 

rättigheter”, säger Shahzad Ahmad. 

”Vanliga människor i Pakistan är inte medvetna om vilka 

grundläggande rättigheter de har, och ännu mindre om vilka 

digitala rättigheter som de egentligen borde ha”, hävdar 

han. Shahzad Ahmad anser att det saknas rättstrygghet, 

och att myndigheterna använder vaga begrepp som ”nationell 

säkerhet” och ”islams storhet” för att ursäkta rättsövergrepp. 

Straffen för att säga något olagligt kan vara drakoniska. 

Hädelse är belagt med dödsstraff, och det finns exempel på 

att detta straff har utdömts för att någon påstås ha hädat islam 

i ett sms-meddelande. 

På nätet är yttrandefriheten större än i andra sammanhang. 

”Men den som vill säga något om religion, eller uttrycka 

åsikter som går emot allmänna populära uppfattningar, 

måste ändå vara ytterligt försiktig. Annars finns risken att 

man spåras upp och arresteras eller dödas av en mobb”, 

hävdar Shahzad Ahmad. 


Enligt Pew Research Center har 80 procent av Pakistans 

invånare en ofördelaktig bild av USA, att jämföra med 

bara 12 procent i grannlandet Indien. De anti-amerikanska 

stämningarna i Pakistan har förstärkts av USA:s drönarattacker 

och räden mot Usama bin Laden. 

Shahzad Ahmad vill helst inte att USA dominerar debatten 

om yttrandefrihet, eftersom det i så fall försvårar hans 

arbete i Pakistan. 

”USA förknippas inte med internetfrihet, i varje fall inte om 

du är från Pakistan”, säger Murtaza Zaidi. Det land Murtaza 

Zaidi betraktar som förebild när det gäller internetfrihet är 

Indien. ”I vissa avseenden är Pakistan och Indien väldigt 

lika. Detta är det enda området där jag tycker att Indien är 

bra”, säger han. 

Sana Saleem är försiktig med att peka ut förebilder, men 

hon anser att Sverige är fritt jämfört med andra länder. 

”Förebilderna för Pakistan när det gäller yttrandefrihet är 

europeiska länder – inte USA i något avseende”, betonar 

hon. 

”Men för Pakistans regering tror jag tyvärr att förebilderna 

snarare är Kina och Iran, de länder som har kommit längst 

när det gäller att censurera internet”, säger Sana Saleem. 

”Skandinavien överlag är det bästa exemplet på medborgerliga 

friheter, och särskilt yttrandefrihet”, säger Shahzad 

Ahmad. ”Sverige är ett land som är känt för att investera i 

nätfrihet över hela världen”, tillägger han. 

Vissa kopplingar till väst – trots allt 

Trots uppenbara religiösa skillnader är Pakistan ändå ett 

land som av historiska skäl har vissa kopplingar till väst. Ett 

jämförelsevis stort antal pakistanier talar bra engelska, och 

landets största sociala mediekanal är Facebook. Det finns 

i dag cirka 10 miljoner Facebook-konton i Pakistan, ett land 

med 184 miljoner invånare – varav mer än hälften är under 

25 år. 

Enligt Shahzad Ahmad finns det goda förutsättningar för 

att bedriva opinionsbilning via internet i Pakistan, så länge 

det gäller frågor som inte är känsliga. 

39

40 


Shahzad Ahmad anser det är viktigt att länder som Sverige 

ger Pakistan stöd i nätfrihetsfrågor. ”Det kan handla om 

allt från hjälp med teknik för att motverka censur, till att ge 

pengar till ideella organisationer som arbetar för yttrandefrihet 

på nätet.” 

Ett annat problem är att många inom Pakistans rättssystem 

fortfarande inte förstår hur den nya tekniken fungerar, 

Sammanfattning om Pakistan 

. Internetcensuren i Pakistan ökar, och pakistanska 

staten håller på att installera mer avancerad övervakningsteknik. 

Förebilderna för denna satsning är länder 

som Kina och Iran, där bevakningen av medborgarna 

är omfattande. 

. Totalt sett har internet bidragit till att öka yttrandefriheten 

i Pakistan, och allt fler pakistanier är uppkopplade. 

Men det finns ett folkligt stöd för nätcensur, 

särskilt av innehåll som uppfattas som hädiskt 

eller anti-islamiskt. 

. Pakistan har en mycket ofördelaktig bild av USA, 

och till med uttrycket ”yttrandefrihet” är befläckat. 

Detta gör att pakistanier som kämpar för nätfrihet 

hellre framhåller europeiska länder som förebilder. 

Här skulle Sverige kunna spela en större roll, anser 

intervjupersonerna. 

vilket gör att lagstiftningen halkar efter. ”Rättsliga luckor 

kan användas av de styrande för att införa ytterligare restriktioner, 

och därför kan juridiskt stöd vara till stor hjälp”, 

förklarar Shahzad Ahmad. 

Sana Saleem framhåller värdet av VPN-tjänster, särskilt 

för länder som Pakistan, där det bedrivs en omfattande 

övervakning av medborgarna. Hon tycker också att det är 

värdefullt med ekonomiskt stöd till forskning och utbildning 

i frågor som rör nätanvändning. 

. De organisationer som arbetar för nätfrihet i Pakistan 

är i stort behov av hjälp. Pakistan är ett land där den 

relativa yttrandefrihet som finns är hotad, och där utvecklingen 

tyvärr verkar gå i fel riktning. 

Fakta om Pakistan 





Stats, 2012) 


Bank, 2011) 


Facebook (YouTube är från och till blockerat).

Appendix 

RYSSLAND: 

”Om du krıtıserar mäktıga personer 

kan vad som helst hända.” 

I Ryssland är internet i dag den viktigaste källan till nyhetsinformation, 

särskilt för yngre människor. Den ryska regeringen 

försöker finna sätt att genom lagstiftning öka kontrollen av nätet 

för att få bort obekväm kritik. Journalister och bloggare som 

kritiserar maktmissbruk saknar rättstrygghet. 

Ryssland har i dag över 300 TV-kanaler, varav tre är rikstäckande. 

Men de personer vi har intervjuat är alla eniga 

om att rysk TV inte är fri. ”TV är helt kontrollerat av regeringen, 

ingen opposition är tillåten”, säger Boris Bulatov, 

verksam vid en ideell organisation i Moskva. Bulatov vill 

vara anonym för att inte riskera att det projekt han arbetar 

med får problem med myndigheterna. Vi har därför ändrat 

hans namn. 

”I TV finns det ingen yttrandefrihet alls”, säger Ilya 

Stechkin som undervisar i journalistik vid Moskvas statsuniversitet. 

I radio finns det lite större frihet och även i 

dagstidningar, hävdar han. Men det beror delvis på att dagstidningarnas 

upplagor sjunker, och att myndigheterna därför 

är mindre intresserade. 

”Censurnivån i Ryssland är verkligen hög. Alla tidningar 

är mer eller mindre censurerade, vilket gör internet till den 

viktigaste nyhetskanalen”, säger Oksana Chelysheva, som 

själv har bakgrund som journalist. 

Alla tre är eniga om att internet är det enda alternativet för 

den som vill ta del av fria ryska medier. Visst förekommer 

det censur även av internet, men det är mer begränsat. 

Försök att censurera internet 

”Internet i Ryssland är fritt, nästan helt fritt”, säger Boris 

Bulatov. Regeringen försöker öka kontrollen av nätet, men 

hittills har den inte lyckats särskilt väl, anser han. 

I princip kan du gå in på vilken webbplats som helst, och det 

finns bloggare som skriver om alla möjliga ämnen. ”Censuren 

är inte alls på samma nivå som i Kina och Burma”, konstaterar 

Boris Bulatov. 

”Några av de mest populära webbplatserna i Ryssland är 

nyhetsbloggar. De ser ut som riktiga medier och flera av 

dem bedriver granskande journalistik”, säger han. 

Ilya Stechkin är dock orolig för att internetcensuren i Ryssland 

kan bli mer omfattande framöver. Han är kritisk till 

två nya lagförslag som regeringen lagt fram, vilka ska göra 

det möjligt att utan domstolsbeslut stänga ner webbplatser. 

Det ena lagförslaget handlar officiellt om att skydda barn 

från extremism och annat aggressivt webbinnehåll. ”Tro 

mig, de tänkte inte främst på barnen när de konstruerade 

det här förslaget”, säger Ilya Stechkin. 

Problemet är bland annat att begreppet extremism inte 

definieras. Därmed blir det lätt att missbruka lagen och använda 

den i andra syften, hävdar Ilya Stechkin. Det blir upp 

till den kritiserade webbplatsens ägare att försvara sig och 

visa att innehållet inte är olämpligt. 

Det andra lagförslaget som Ilya Stechkin oroar sig för 

handlar officiellt om att värna upphovsrätten. ”Förslaget 

är väldigt märkligt utformat, och det strider egentligen mot 

hela idén med internet – att man ska kunna sprida information”, 

säger han. 

”Internets inflytande bygger på viraleffekten. Men förslaget 

stryper viraleffekten genom att göra det förbjudet att 

sprida vidare information från andra människor”, förklarar 

Ilya Stechkin. 

Som lagförslaget är utformat räcker det inte ens om ägaren 

av informationen ger sitt tillstånd. ”Om du exempelvis 

publicerar ett avsnitt ur en artikel som någon annan har 

skrivit, och författaren har gett sitt tillstånd, kan myndigheterna 

ändå förklara publiceringen olaglig”, säger Ilya 

Stechkin. 

”Många experter har uttryckt oro över lagförslagets effekter. 

Men de har inte lyckats ändra innehållet”, säger han. 

41

42 

Vad regeringen vill censurera 

Enligt Boris Bulatov finns det opinionsundersökningar 

som visar på ett brett folkligt stöd för ökad censur. Det som 

ryska folket vill censurera är bland annat barnpornografi 

och information som uppmuntrar till självmord och drogmissbruk. 

Men ingen av de personer vi har intervjuat, tror att det bara 

är dessa samhällsproblem som regeringen vill komma åt 

med lagstiftningen. 

Det händer att journalister och bloggare i Ryssland råkar 

illa ut, och ofta är det kopplat till att de har gjort avslöjanden 

om korruption eller andra former av maktmissbruk. 

”Om du kritiserar mäktiga personer kan vad som helst 

hända, särskilt om du stör deras affärsintressen”, säger Ilya 

Stechkin. 

”Ett annat känsligt ämne är presidentens personlighet. 

Bortsett från dessa ämnen är det fritt att ta upp nästan vad 

som helst”, hävdar Ilya Stechkin. 

Okonventionella metoder 

Den ryska regeringens strategi är att använda lagstiftning 

för att öka kontrollen av internet. Det hindrar dock inte att 

andra metoder ibland har använts för att tysta obekväma 

journalister och bloggare. 

Oksana Chelysheva är verksam vid Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet. 

Tidigare arbetade hon på Novaya Gazeta, 

en av Rysslands mest frispråkiga tidningar, men numera 

lever hon i exil i Finland. 

”När de ryska myndigheterna har identifierat dig som regeringskritisk 

är din privatsfär inte skyddad”, säger hon. ”Jag 

har personligen upplevt flera gånger att min Facebook-sida 

och mitt gmail-konto har blivit hackade. Lyckligtvis har jag 

kunnat vidta en del åtgärder för att skydda min information, 

men jag får fortfarande meddelanden om att det sker försök 

till intrång”, berättar Oksana Chelysheva. 

För ett par år sedan fick en populär bloggare sin Facebooksida 

nedstängd. Hon skrev om förhållandena i ryska fängelser, 

men någon hade anmält till Facebook att hennes sida 

innehöll stötande information. Eftersom Facebook inte 

kunde kontrollera uppgifterna, litade företaget på uppgiftslämnaren 

och stängde ner sidan. 

En annan metod som används är virusattacker mot enskilda 

datorer eller datasystem, hävdar Oksana Chelysheva. En stor 

andel av världens DDoS-attacker (Destributed Denial-of- 

Service attacks) härstammar från Ryssland eller Ukraina. 1 

En händelse som har påverkat Oksana Chelysheva starkt, 

var när hennes vän och journalistkollega Anna Politkovskaja 

mördades. Politkovskaja blev ihjälskjuten i hissen utanför 

sin bostad. Mordet är fortfarande ouppklarat, men 

Politkovskaja var känd för sin kritik av den ryska krigföringen 

i Tjetjenien och av Rysslands president Vladimir Putin. 

Oksana Chelysheva är övertygad om att motivet till mordet 

var att tysta Anna Politkovskaja. 

”Det är inte nödvändigt att mörda alla, det räcker med något 

dussintal för att tusen personer ska tystna”, säger hon. 


Intervjupersonerna verkar eniga om att nätet har stor potential 

som opinionsbildande kanal i Ryssland, särskilt för 

en yngre målgrupp. Även många äldre är vana att använda 

internet tack vare den ryska versionen av Facebook, 

VKontakte, som i stor utsträckning lockar personer över 

35 år. 

Både Oksana Chelysheva och Ilya Stechkin framhåller 

Finland som ett föredöme när det gäller yttrandefrihet på 

nätet. Av tradition har Finland en särskild relation till Ryssland 

som de andra nordiska länderna inte har, tycker de. 

Ett ämne som intervjupersonerna återkommer till är språkfrågan. 

De flesta ryssar kan inte engelska och därför är det 

1 TechSpot (27/2 1012), Kaspersky: DDoS attacks 57 % more powerful 

in H2 2011, Russia tops list

Appendix 

viktigt att kunna kommunicera på ryska. Ur de ryska myndigheternas 

synvinkel är engelskspråkiga medier ofarliga – 

de når ändå inte ut till en bredare allmänhet. 

Ilya Stechkin ser tre områden där Sverige skulle kunna 

bidra för att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland: 1) utbildning 

i journalistik och nätanvändning, 2) tjänster som 

skyddar mot dataintrång, 3) nyhetsförmedling riktad till en 

rysk publik – på ryska. 

Sammanfattning om Ryssland 

. Internet har utvecklats till den viktigaste källan till 

nyhetsinformation, särskilt för yngre generationer. 

. Det förekommer försök till nätcensur, men yttrandefriheten 

på nätet är ändå jämförelsevis stor. 

. Regeringen försöker genom lagstiftning öka kontrol- 

len av vad som publiceras på nätet, vilket på sikt kan 

få mycket negativa konsekvenser för yttrandefriheten. 

. Möjligheterna till folkbildning och påverkan via nätet 

är goda, om det görs på rätt sätt. 

. Exempel på sådant som Sverige kan bidra med, för 

att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland, är utbildning 

i nätanvändning och informationsspridning 

på ryska. 

Boris Bulatov föreslår också att Sverige ska bidra med utbildning 

– av journalister och av ideella organisationer. 

Oksana Chelysheva nämner fyra punkter: 1) följ upp individuella 

fall då ryska journalister/bloggare tystas, 2) hjälp 

till att flytta hotade ryska webbplatser till andra länder, 

3) träffa och bjud in personer i Ryssland som kämpar för 

yttrandefrihet, 4) ta del av information på ryska om vad 

som händer i Ryssland. 

Fakta om Ryssland 





Stats, 2012) 

Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: 

$21 921 (World Bank, 2011) 


VKontakte (en rysk motsvarighet till Facebook) 

med 45 miljoner aktiva användare 2013. 

43

44 

USA: 

”Amerıkaner tycker alltıd att frıhet är bra – 

punkt slut.” 

I USA är internet fritt och det finns få begränsningar av yttrandefriheten 

online. Den kritik som framförs gäller främst brister 

i integritetsskyddet och övervakning av misstänkta terrorister. 

Amerikanerna håller en hög profil i nätfrihetsfrågor och vill 

sprida sitt budskap till andra delar av världen. 

USA brukar beskrivas som ”frihetens hemland”. Amerikanerna 

uttrycker tydliga ambitioner inom nätfrihetens 

område, och landets förra utrikesminister Hillary Clinton 

har hållit en serie tal på temat vad som kan göras för att öka 

nätfriheten i världen. Flera personer som har intervjuats 

för denna studie, även utanför USA, hänvisar till Hillary 

Clintons tal om nätfrihet. De hävdar att det var hon – och 

därmed amerikanerna – som först formulerade begreppet 

”internetfrihet”. 

Oavsett om detta stämmer eller inte, är det slående att 

många refererar till USA när frågor om yttrandefrihet och 

integritetsskydd på nätet diskuteras. Bland annat av detta 

skäl har vi valt att inkludera USA som ett referensland, 

även om förhållandena där i många avseenden skiljer sig 

från förhållandena i de andra studerade länderna. 

De amerikaner som vi har intervjuat, har alla bilden av att 

internet i USA är fritt. ”Det är i princip bara två saker som 

censureras – barnpornografi och innehåll relaterat till terrorism”, 

säger Josh Levy på Free Press. 

Motsvarande slutsats drar Freedom House i sin senaste 

landrapport om USA (2012). ”Tillgången till information 

på nätet är över lag fri från statlig inblandning. Det sker 

ingen statlig filtrering av den information som passerar via 

internet eller mobilnäten. Användare med skilda åsikter 

för öppna politiska diskussioner, och möter nästan inga begränsningar, 

varken i lagen eller rent tekniskt, i hur de kan 

uttrycka sig online”, står det i rapporten. 

De begränsningar som finns rör aktiviteter som är generellt 

förbjudna i USA, och som därmed inte heller får förekomma 

på nätet. Det gäller bland annat barnpornografi, brott mot 

upphovsrättslagstiftningen, publicering av hemligstämplad 

information, illegala spel och finansiell brottslighet. 

Gränserna har tänjts 

Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy Roundtable anser 

att internet har gjort det amerikanska samhället mer tolerant 

och öppet. ”Allt möjligt kan sägas online, även sådant 

som traditionella massmedier aldrig skulle trycka”, konstaterar 

han. 

Han hävdar också att internet har tänjt gränserna för vad 

som får publiceras – också i traditionella massmedier. Ett 

exempel han nämner är boken skriven av en elitsoldat som 

var involverad i tillfångatagandet och dödandet av Osama 

bin Laden.” På försvarsdepartementet var de uppenbart 

inte förtjusta, men de kunde inte stoppa boken”, säger Alan 

Rosenblatt. 

Myndigheterna avstår från att åtala 

Den princip som tillämpas i USA är att myndigheterna avstår 

från att åtala individer för sådant som de har publicerat 

på nätet, om det inte är barnpornografi eller strider mot 

upphovsrätten. De amerikanska myndigheterna har utrett 

möjligheterna att åtala WikiLeaks-grundaren Julian 

Assange, men hittills har det inte skett. Synsättet är att 

brottet begås av den som läcker den hemligstämplade informationen, 

inte av den som återger informationen på nätet 

eller i andra massmedier. 

Jämförelsevis låg internettillgång 

Jämfört med de andra länderna i studien har USA den klart 

högsta internettillgången – 78 procent av amerikanerna 

har tillgång till internet. Men Freedom House påpekar i sin 

landrapport att detta är en låg andel jämfört med andra 

i-länder som Japan, Sydkorea, Norge och Sverige. 

På landsbygden och bland fattiga amerikaner är siffran 

lägre. Den tillgång till information och de möjligheter att 

uttrycka åsikter som nätet ger, kommer alltså inte hela befolkningen 

till del.

Appendix 

Nätanvändarnas integritet 

Integritetsfrågan är uppenbart mycket mer uppmärksammad 

i USA än i de andra studerade länderna. ”Vår integritet 

hotas, både av företag som samlar in och säljer vår privata 

information, och av regeringen, som kan få tillgång till privat 

information i en utsträckning som de flesta inte är medvetna 

om”, säger Josh Levy på Free Press. Han anser att det behövs 

bättre lagstiftning för att skydda nätanvändarnas integritet. 

Alan Rosenblatt på Internet Advocacy Roundtable är däremot 

inte lika säker på att en mer omfattande lagstiftning 

behövs. ”Det största problemet är faktiskt att människor 

frivilligt lämnar ut sina personliga uppgifter”, säger han. 

Övervakning av misstänkta terrorister 

Flera av intervjupersonerna i de andra länderna, särskilt 

i Pakistan, upplever inte att nätfriheten i USA är så omfattande 

som amerikanerna påstår. Dels hänvisar de till 

integritetsfrågan, att företag samlar in och använder privat 

information, dels till den övervakning som USA bedriver 

av misstänkta terrorister. ”Om jag bodde i USA skulle jag 

vara konstant orolig för vem som övervakar mig online och 

hur min information används”, säger IT-företagaren 

Murtaza Zaidi i Pakistan. 

Den lagstiftning som infördes i USA efter 11 septemberattackerna, 

kallad ”USA Patriot Act”, ger myndigheterna 

långtgående möjligheter att bedriva spaning på personer 

som är misstänkta för terrorism eller annan brottslighet. 

Det finns exempel på att amerikansk polis har övervakat 

webbplatser för att spåra personer som ägnar sig åt misstänkta 

aktiviteter. Ett sådant exempel är polisen i New 

York som under flera år har spionerat på muslimska studenter 

i USA genom att övervaka bloggar, webbplatser och 

chattforum som riktar sig specifikt till yngre muslimer. 

Synen på Sverige som nätfrihetskämpe 

Alan Rosenblatt vid Internat Advocacy Roundtable hävdar 

att de flesta amerikaner inte tänker särskilt mycket på an- 

dra länder, men om de gör det så anser de att nätfrihet behövs 

där också. ”Amerikaner tycker alltid att frihet är bra 

– punkt slut”, säger han. 

De amerikanska intervjupersonerna har alla positiva intryck 

av Sverige, och ser det som självklart att Sverige står 

för frihet och öppenhet. ”Sverige har en bra politik – att 

alla till en låg kostnad ska få tillgång till ett öppet internet”, 

säger Josh Levy vid Free Press. 

45 

Men amerikanerna har inte uppfattat att Sverige aktivt 

driver frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd på nätet. 

”Jag vet ganska mycket om Sverige, men jag vet ärligt 

talat inte vad Sverige gör för att stödja internetfrihet. Om 

ni gör något i denna fråga, borde ni kanske marknadsföra 

det bättre”, föreslår Alan Rosenblatt vid Internet Advocacy 

Roundtable. 

Jillian York vid Electronic Frontier Foundation är övertygad 

om att Sverige, liksom andra europeiska länder, har en 

bra lagstiftning vad gäller nätfriheten. Men hon är expert 

på länder där nätfriheten är hotad, inte på länder utan problem, 

påpekar hon. 


Amerikanerna har några förslag på vad Sverige kan göra 

för att uppmuntra nätfrihet i andra delar av världen, vilka 

delvis baseras på vad USA redan gör. ”Det finns framförallt 

två saker ni kan göra”, säger Alan Rosenblatt vid Internet 

Advocacy Roundtable. ”För det första, skaffa webbservrar 

utomlands som inte kan stängas ner.” För att hjälpa 

kineserna, till exempel, kan Sverige inrätta servrar i andra 

länder, som kinesiska aktivister kan använda sig av; det 

gör det svårt för de kinesiska myndigheterna att stänga ner 

dessa servrar. ”För det andra, utveckla verktyg som skyddar 

nätanvändarnas anonymitet”, föreslår han. 

Josh Levy på Free Press tycker det är vanskligt om västvärlden 

försöker tvinga på andra länder sina synsätt. ”Det kommer 

troligtvis att slå tillbaka om vi säger åt andra länder hur 

de ska agera”, säger han. ”I stället behöver vi uppmuntra 

en öppen dialog om fördelarna med nätfrihet”, tycker Josh 

Levy.

46 

Sammanfattning om USA 

. Internet i USA är i princip fritt, och det finns få begränsningar 

för vad amerikanerna får säga online 

eller hur de får uttrycka sig. 

. Den princip som tillämpas i USA är att myndigheterna 

avstår från att åtala individer för sådant som de 

har publicerat på nätet, om det inte är barnpornografi 

eller strider mot upphovsrätten. 

. Integritetsfrågan är mer uppmärksammad i USA än 

i de andra studerade länderna, både ur perspektivet 

att företag samlar in och säljer privat information, 

och ur perspektivet att myndigheterna kan övervaka 

medborgarna. 

. Den lagstiftning som infördes i USA efter 11:e september-attackerna 

ger myndigheterna långtgående 

möjligheter att bedriva spaning på personer som är 

misstänkta för terrorism eller annan brottslighet. 

. Intervjupersonerna i USA har alla positiva intryck av 

Sverige, men de har inte uppfattat att Sverige aktivt 

driver frågor om yttrandefrihet och integritetsskydd 


Fakta om USA 





Stats, 2012) 

Antal Twitter-användare: 25 miljoner (Pew Internet, 

2012) 

Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $48 112 

(World Bank, 2011) 


Facebook, Twitter och YouTube.

Svenska institutet är en statlig myndighet som verkar för att 

öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom 

strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning, 

vetenskap och näringsliv främjar vi samarbete och långsiktiga 

relationer med andra länder. Verksamheten bedrivs i nära 

samarbete med svenska ambassader och konsulat. 

www.si.se 

Ingen censur 

Viss censur 

Under övervakning 

Omfattande censur 

Källa: Reporters Without Borders

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?