Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

42 Vad regeringen vill censurera Enligt Boris Bulatov finns det opinionsundersökningar som visar på ett brett folkligt stöd för ökad censur. Det som ryska folket vill censurera är bland annat barnpornografi och information som uppmuntrar till självmord och drogmissbruk. Men ingen av de personer vi har intervjuat, tror att det bara är dessa samhällsproblem som regeringen vill komma åt med lagstiftningen. Det händer att journalister och bloggare i Ryssland råkar illa ut, och ofta är det kopplat till att de har gjort avslöjanden om korruption eller andra former av maktmissbruk. ”Om du kritiserar mäktiga personer kan vad som helst hända, särskilt om du stör deras affärsintressen”, säger Ilya Stechkin. ”Ett annat känsligt ämne är presidentens personlighet. Bortsett från dessa ämnen är det fritt att ta upp nästan vad som helst”, hävdar Ilya Stechkin. Okonventionella metoder Den ryska regeringens strategi är att använda lagstiftning för att öka kontrollen av internet. Det hindrar dock inte att andra metoder ibland har använts för att tysta obekväma journalister och bloggare. Oksana Chelysheva är verksam vid Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet. Tidigare arbetade hon på Novaya Gazeta, en av Rysslands mest frispråkiga tidningar, men numera lever hon i exil i Finland. ”När de ryska myndigheterna har identifierat dig som regeringskritisk är din privatsfär inte skyddad”, säger hon. ”Jag har personligen upplevt flera gånger att min Facebook-sida och mitt gmail-konto har blivit hackade. Lyckligtvis har jag kunnat vidta en del åtgärder för att skydda min information, men jag får fortfarande meddelanden om att det sker försök till intrång”, berättar Oksana Chelysheva. För ett par år sedan fick en populär bloggare sin Facebooksida nedstängd. Hon skrev om förhållandena i ryska fängelser, men någon hade anmält till Facebook att hennes sida innehöll stötande information. Eftersom Facebook inte kunde kontrollera uppgifterna, litade företaget på uppgiftslämnaren och stängde ner sidan. En annan metod som används är virusattacker mot enskilda datorer eller datasystem, hävdar Oksana Chelysheva. En stor andel av världens DDoS-attacker (Destributed Denial-of- Service attacks) härstammar från Ryssland eller Ukraina. 1 En händelse som har påverkat Oksana Chelysheva starkt, var när hennes vän och journalistkollega Anna Politkovskaja mördades. Politkovskaja blev ihjälskjuten i hissen utanför sin bostad. Mordet är fortfarande ouppklarat, men Politkovskaja var känd för sin kritik av den ryska krigföringen i Tjetjenien och av Rysslands president Vladimir Putin. Oksana Chelysheva är övertygad om att motivet till mordet var att tysta Anna Politkovskaja. ”Det är inte nödvändigt att mörda alla, det räcker med något dussintal för att tusen personer ska tystna”, säger hon. Vad Sverige kan bidra med Intervjupersonerna verkar eniga om att nätet har stor potential som opinionsbildande kanal i Ryssland, särskilt för en yngre målgrupp. Även många äldre är vana att använda internet tack vare den ryska versionen av Facebook, VKontakte, som i stor utsträckning lockar personer över 35 år. Både Oksana Chelysheva och Ilya Stechkin framhåller Finland som ett föredöme när det gäller yttrandefrihet på nätet. Av tradition har Finland en särskild relation till Ryssland som de andra nordiska länderna inte har, tycker de. Ett ämne som intervjupersonerna återkommer till är språkfrågan. De flesta ryssar kan inte engelska och därför är det 1 TechSpot (27/2 1012), Kaspersky: DDoS attacks 57 % more powerful in H2 2011, Russia tops list
Appendix viktigt att kunna kommunicera på ryska. Ur de ryska myndigheternas synvinkel är engelskspråkiga medier ofarliga – de når ändå inte ut till en bredare allmänhet. Ilya Stechkin ser tre områden där Sverige skulle kunna bidra för att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland: 1) utbildning i journalistik och nätanvändning, 2) tjänster som skyddar mot dataintrång, 3) nyhetsförmedling riktad till en rysk publik – på ryska. Sammanfattning om Ryssland . Internet har utvecklats till den viktigaste källan till nyhetsinformation, särskilt för yngre generationer. . Det förekommer försök till nätcensur, men yttrandefriheten på nätet är ändå jämförelsevis stor. . Regeringen försöker genom lagstiftning öka kontrollen av vad som publiceras på nätet, vilket på sikt kan få mycket negativa konsekvenser för yttrandefriheten. . Möjligheterna till folkbildning och påverkan via nätet är goda, om det görs på rätt sätt. . Exempel på sådant som Sverige kan bidra med, för att långsiktigt stärka nätfriheten i Ryssland, är utbildning i nätanvändning och informationsspridning på ryska. Boris Bulatov föreslår också att Sverige ska bidra med utbildning – av journalister och av ideella organisationer. Oksana Chelysheva nämner fyra punkter: 1) följ upp individuella fall då ryska journalister/bloggare tystas, 2) hjälp till att flytta hotade ryska webbplatser till andra länder, 3) träffa och bjud in personer i Ryssland som kämpar för yttrandefrihet, 4) ta del av information på ryska om vad som händer i Ryssland. Fakta om Ryssland Antal invånare: 143 miljoner Internettillgång: 49 % av befolkningen (ITU, 2011) Antal mobilabonnemang: 256 miljoner (ITU, 2011) Antal Facebook-konton: 8 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $21 921 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier VKontakte (en rysk motsvarighet till Facebook) med 45 miljoner aktiva användare 2013. 43
Page 1: Frıhet och utvecklıng på nätet.
Page 4 and 5: 2 Innehållsförtecknıng. Rapporte
Page 6 and 7: 4 Förord. Sveriges internationella
Page 8 and 9: 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie
Page 10 and 11: 8 Sammanfattnıng. Internets påver
Page 12 and 13: 10 Kunskapen om hur det förhåller
Page 14 and 15: 12 Straffen för att säga något o
Page 16 and 17: 14 Bild 2. Översiktlig jämförels
Page 18 and 19: 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet
Page 20 and 21: 18 Mänskliga rättigheter är myck
Page 22 and 23: 20 (Potatisar och ägg), som skojar
Page 24 and 25: 22 har Finland en särskild relatio
Page 26 and 27: 24 USA skänker pengar för att utv
Page 28 and 29: 26 Slutsatser och rekommendatıoner
Page 30 and 31: 28 Appendıx. Länkar tıll aktöre
Page 32 and 33: 30 Intervjupersonerna anser att int
Page 34 and 35: 32 INDIEN: ”Lättare att censurer
Page 36 and 37: 34 Sammanfattning om Indien . Indie
Page 38 and 39: 36 ”De kan inte censurera allt. D
Page 40 and 41: 38 PAKISTAN: ”Hädelse används s
Page 42 and 43: 40 Vad Sverige kan bidra med Shahza
Page 46 and 47: 44 USA: ”Amerıkaner tycker allt
Page 48: 46 Sammanfattning om USA . Internet

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?