Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

36
”De kan inte censurera allt. Dels för att det kostar för
mycket, dels för att det behövs vissa andningshål – annars
kommer missnöjet att öka”, säger Wu Fang.
Hans intryck är att de flesta vanliga kineser inte fäster så
stor vikt vid yttrandefrihet i politiska frågor. ”Det är inget
de har tid att fundera över. Folk bryr sig i första hand om
att tjäna pengar och hur de ska kunna försörja sig”, förklarar
han. ” För många har det betydelse vilken musik de får
lyssna på, vilka filmer de får se och vilka produkter de får
köpa, men de bryr sig inte lika mycket om vad de får säga”,
hävdar Wu Fang.
Problem som är mer tillåtna att ta upp
Det finns vissa samhällsproblem som är mer tillåtna att ta
upp, och som regimen till och med uppmuntrar en diskussion
kring. Detta gäller inte minst avslöjanden av korrupta
makthavare på lokal nivå, som de styrande i Beijing gärna
vill sätta dit.
”Man får lov att kritisera korruption, särskilt när det rör
sig om enskilda fall. Pornografi får också kritiseras”, säger
Deng Bo.
”Ämnen som fattigdomsbekämpning, sociala orättvisor,
miljöförstöring, våld mot kvinnor i hemmet och sexhandel
med barn går att diskutera på nätet”, säger Cheng Lian.
Några organisationer inom Kinas gränser som kämpar för
ökad yttrandefrihet på nätet verkar däremot inte existera.
”Du kan inte ha någon sådan organisation, för då blir du
uppsökt av polisen”, förklarar Wu Fang.
”Vissa traditionella medier försöker tänja på gränserna. De
kanske lägger ut en nyhetsnotis på nätet, men inom några
timmar är den oftast borttagen igen”, säger han.
Synen på yttrandefrihet i andra länder
När Wu Fang får frågan vilka andra länder som har större
yttrandefrihet än Kina, nämner han USA, Hongkong,
Taiwan och Japan. Han nämner också Europa, men säger
att han inte vet något om enskilda europeiska länder.
Deng Bo säger att utanför Kina är friheten större överallt,
i alla länder. ”Fast på Kuba har jag inte varit, så där vet jag
inte”, tillägger hon. Hon antar att Sverige har transparens
och yttrandefrihet, men hon vet inga detaljer.
”Jag tycker att Sverige är en förebild när det gäller öppenhet
och transparens. Men om du frågar vanliga kineser
skulle de troligtvis svara USA – fast jag håller inte med på
den punkten”, säger Cheng Lian.
Vad Sverige kan bidra med
Intervjupersonerna har olika förslag på vad Sverige kan
göra för att bidra till ökad yttrandefrihet i länder som Kina.
Wu Fang tar upp att USA stödjer organisationer som utvecklar
proxyservrar för kinesiska nätanvändare. Men detta
är egentligen inte så effektivt, eftersom en proxyserver
ganska lätt kan blockeras, hävdar han. ”De kinesiska myndigheterna
har tillräckligt med teknologi och resurser för
att kunna blockera vilken proxyserver som helst. Vill det
sig illa skulle regeringen kunna bestämma sig för att bygga
ett lokalt internet, bara för Kinas befolkning”, varnar han.
Deng Bo tycker att Sverige ska lyfta fram positiva exempel,
som visar att yttrandefrihet kan bidra till en bättre ekonomisk
utveckling. ”Visa hur åsiktsfrihet gör det lättare för
ett land att utvecklas, och att länder som förtrycker åsikter
får problem”, säger hon.
”Sverige borde stärka sin profil i frågor om öppenhet och
transparens i de befintliga projekt som ni redan håller på
med, till exempel Sida-finansierade projekt”, säger Cheng
Lian.