Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

More documents

Recommendations

Info

40 Vad Sverige kan bidra med Shahzad Ahmad anser det är viktigt att länder som Sverige ger Pakistan stöd i nätfrihetsfrågor. ”Det kan handla om allt från hjälp med teknik för att motverka censur, till att ge pengar till ideella organisationer som arbetar för yttrandefrihet på nätet.” Ett annat problem är att många inom Pakistans rättssystem fortfarande inte förstår hur den nya tekniken fungerar, Sammanfattning om Pakistan . Internetcensuren i Pakistan ökar, och pakistanska staten håller på att installera mer avancerad övervakningsteknik. Förebilderna för denna satsning är länder som Kina och Iran, där bevakningen av medborgarna är omfattande. . Totalt sett har internet bidragit till att öka yttrandefriheten i Pakistan, och allt fler pakistanier är uppkopplade. Men det finns ett folkligt stöd för nätcensur, särskilt av innehåll som uppfattas som hädiskt eller anti-islamiskt. . Pakistan har en mycket ofördelaktig bild av USA, och till med uttrycket ”yttrandefrihet” är befläckat. Detta gör att pakistanier som kämpar för nätfrihet hellre framhåller europeiska länder som förebilder. Här skulle Sverige kunna spela en större roll, anser intervjupersonerna. vilket gör att lagstiftningen halkar efter. ”Rättsliga luckor kan användas av de styrande för att införa ytterligare restriktioner, och därför kan juridiskt stöd vara till stor hjälp”, förklarar Shahzad Ahmad. Sana Saleem framhåller värdet av VPN-tjänster, särskilt för länder som Pakistan, där det bedrivs en omfattande övervakning av medborgarna. Hon tycker också att det är värdefullt med ekonomiskt stöd till forskning och utbildning i frågor som rör nätanvändning. . De organisationer som arbetar för nätfrihet i Pakistan är i stort behov av hjälp. Pakistan är ett land där den relativa yttrandefrihet som finns är hotad, och där utvecklingen tyvärr verkar gå i fel riktning. Fakta om Pakistan Antal invånare: 184 miljoner Internettillgång: 9 % av befolkningen (ITU, 2011) Antal mobilabonnemang: 109 miljoner (ITU, 2011) Antal Facebook-konton: 8 miljoner (Internet World Stats, 2012) Köpkraftskorrigerad BNP per invånare: $2 745 (World Bank, 2011) Viktiga sociala medier Facebook (YouTube är från och till blockerat).
Appendix RYSSLAND: ”Om du krıtıserar mäktıga personer kan vad som helst hända.” I Ryssland är internet i dag den viktigaste källan till nyhetsinformation, särskilt för yngre människor. Den ryska regeringen försöker finna sätt att genom lagstiftning öka kontrollen av nätet för att få bort obekväm kritik. Journalister och bloggare som kritiserar maktmissbruk saknar rättstrygghet. Ryssland har i dag över 300 TV-kanaler, varav tre är rikstäckande. Men de personer vi har intervjuat är alla eniga om att rysk TV inte är fri. ”TV är helt kontrollerat av regeringen, ingen opposition är tillåten”, säger Boris Bulatov, verksam vid en ideell organisation i Moskva. Bulatov vill vara anonym för att inte riskera att det projekt han arbetar med får problem med myndigheterna. Vi har därför ändrat hans namn. ”I TV finns det ingen yttrandefrihet alls”, säger Ilya Stechkin som undervisar i journalistik vid Moskvas statsuniversitet. I radio finns det lite större frihet och även i dagstidningar, hävdar han. Men det beror delvis på att dagstidningarnas upplagor sjunker, och att myndigheterna därför är mindre intresserade. ”Censurnivån i Ryssland är verkligen hög. Alla tidningar är mer eller mindre censurerade, vilket gör internet till den viktigaste nyhetskanalen”, säger Oksana Chelysheva, som själv har bakgrund som journalist. Alla tre är eniga om att internet är det enda alternativet för den som vill ta del av fria ryska medier. Visst förekommer det censur även av internet, men det är mer begränsat. Försök att censurera internet ”Internet i Ryssland är fritt, nästan helt fritt”, säger Boris Bulatov. Regeringen försöker öka kontrollen av nätet, men hittills har den inte lyckats särskilt väl, anser han. I princip kan du gå in på vilken webbplats som helst, och det finns bloggare som skriver om alla möjliga ämnen. ”Censuren är inte alls på samma nivå som i Kina och Burma”, konstaterar Boris Bulatov. ”Några av de mest populära webbplatserna i Ryssland är nyhetsbloggar. De ser ut som riktiga medier och flera av dem bedriver granskande journalistik”, säger han. Ilya Stechkin är dock orolig för att internetcensuren i Ryssland kan bli mer omfattande framöver. Han är kritisk till två nya lagförslag som regeringen lagt fram, vilka ska göra det möjligt att utan domstolsbeslut stänga ner webbplatser. Det ena lagförslaget handlar officiellt om att skydda barn från extremism och annat aggressivt webbinnehåll. ”Tro mig, de tänkte inte främst på barnen när de konstruerade det här förslaget”, säger Ilya Stechkin. Problemet är bland annat att begreppet extremism inte definieras. Därmed blir det lätt att missbruka lagen och använda den i andra syften, hävdar Ilya Stechkin. Det blir upp till den kritiserade webbplatsens ägare att försvara sig och visa att innehållet inte är olämpligt. Det andra lagförslaget som Ilya Stechkin oroar sig för handlar officiellt om att värna upphovsrätten. ”Förslaget är väldigt märkligt utformat, och det strider egentligen mot hela idén med internet – att man ska kunna sprida information”, säger han. ”Internets inflytande bygger på viraleffekten. Men förslaget stryper viraleffekten genom att göra det förbjudet att sprida vidare information från andra människor”, förklarar Ilya Stechkin. Som lagförslaget är utformat räcker det inte ens om ägaren av informationen ger sitt tillstånd. ”Om du exempelvis publicerar ett avsnitt ur en artikel som någon annan har skrivit, och författaren har gett sitt tillstånd, kan myndigheterna ändå förklara publiceringen olaglig”, säger Ilya Stechkin. ”Många experter har uttryckt oro över lagförslagets effekter. Men de har inte lyckats ändra innehållet”, säger han. 41
Page 1: Frıhet och utvecklıng på nätet.
Page 4 and 5: 2 Innehållsförtecknıng. Rapporte
Page 6 and 7: 4 Förord. Sveriges internationella
Page 8 and 9: 6 Syfte & metod. Syfte Denna studie
Page 10 and 11: 8 Sammanfattnıng. Internets påver
Page 12 and 13: 10 Kunskapen om hur det förhåller
Page 14 and 15: 12 Straffen för att säga något o
Page 16 and 17: 14 Bild 2. Översiktlig jämförels
Page 18 and 19: 16 Bild 3. Synen på yttrandefrihet
Page 20 and 21: 18 Mänskliga rättigheter är myck
Page 22 and 23: 20 (Potatisar och ägg), som skojar
Page 24 and 25: 22 har Finland en särskild relatio
Page 26 and 27: 24 USA skänker pengar för att utv
Page 28 and 29: 26 Slutsatser och rekommendatıoner
Page 30 and 31: 28 Appendıx. Länkar tıll aktöre
Page 32 and 33: 30 Intervjupersonerna anser att int
Page 34 and 35: 32 INDIEN: ”Lättare att censurer
Page 36 and 37: 34 Sammanfattning om Indien . Indie
Page 38 and 39: 36 ”De kan inte censurera allt. D
Page 40 and 41: 38 PAKISTAN: ”Hädelse används s
Page 44 and 45: 42 Vad regeringen vill censurera En
Page 46 and 47: 44 USA: ”Amerıkaner tycker allt
Page 48: 46 Sammanfattning om USA . Internet

Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?