Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet
Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet
Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18<br />
Mänskliga rättigheter är mycket känsligt att ta upp i Kina,<br />
eftersom det indirekt uppfattas som en kritik av det rådande<br />
politiska systemet. Men i de övriga länderna går det att<br />
<strong>på</strong> <strong>nätet</strong> diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter.<br />
Utveckling <strong>och</strong> fattigdomsbekämpning kan också vara<br />
känsligt i Kina, eftersom detta är en fråga som i stor utsträckning<br />
sköts av regeringen. Men om det är känsligt beror<br />
<strong>på</strong> från vilken utgångspunkt ämnet behandlas.<br />
Innovation går att diskutera <strong>på</strong> <strong>nätet</strong> i samtliga studerade<br />
länder. Det verkar vara en allmän uppfattning att <strong>nätet</strong> som<br />
kommunikationskanal i sig främjar innovation <strong>och</strong> nytänkande.<br />
I länder som Kina <strong>och</strong> Pakistan ger begränsningar<br />
i yttrandefriheten delvis upphov till innovation, eftersom<br />
bloggare <strong>och</strong> aktivister försöker komma <strong>på</strong> sätt att kringgå<br />
censuren. Exempelvis används kodord för att undvika<br />
filtrering när kontroversiella ämnen diskuteras.<br />
Frågor som rör den nationella säkerheten <strong>och</strong> spända relationer<br />
till andra länder är däremot minerad mark. I Kina<br />
går det inte att ta upp Taiwan eller Tibet, <strong>och</strong> i Ryssland är<br />
det mycket känsligt att diskutera Tjetjenien. I Pakistan är<br />
säkerhetsläget allmänt ansträngt, <strong>och</strong> situationen i provinsen<br />
Baluchistan vill myndigheterna inte ha uppmärksamhet<br />
kring. Även Indien har interna konflikter <strong>och</strong> säkerhetsfrågor<br />
som kan vara riskabla att ta upp. Exakt hur känsligt det<br />
är att diskutera olika säkerhetsfrågor i Egypten är oklart,<br />
men landet förefaller i dag ha en mindre utbredd nätcensur<br />
än flertalet av de andra studerande länderna.<br />
I USA övervakas misstänkta terrorister, <strong>och</strong> den som uttrycker<br />
sympatier för terrordåd kan få problem. Men i övrigt<br />
är det i USA fritt att diskutera även säkerhetsfrågor <strong>på</strong><br />
<strong>nätet</strong>.<br />
Vilket <strong>på</strong>verkansarbete som bedrivs i dag<br />
Enligt de personer United Minds har intervjuat i Kina finns<br />
det inga kinesiska organisationer som kämpar för ökad<br />
yttrandefrihet <strong>på</strong> <strong>nätet</strong>. Någon sådan organisation skulle<br />
regeringen inte tillåta. Mänskliga rättigheter generellt är<br />
känsligt att prata om. Men sociala, kulturella <strong>och</strong> ekonomiska<br />
rättigheter är lättare att diskutera, om det görs med<br />
försiktighet. Det är snarare enskilda individer <strong>och</strong> journalister<br />
än organisationer som i dag bedriver opinionsbildning<br />
via <strong>nätet</strong>.<br />
I Indien är det tydligt att internet bli en allt viktigare <strong>på</strong>verkanskanal.<br />
Den uppmärksammade gruppvåldtäkten i New<br />
Delhi i december 2012 framkallade starka protester. Protestyttringar<br />
förekom online via Facebook <strong>och</strong> WhatsApp,<br />
där användare bland annat bytte ut sina profilbilder mot en<br />
svart prick. 2 Tiotusentals indier har skrivit <strong>på</strong> ett onlineuppror<br />
som kritiserar den bristande säkerheten för kvinnor<br />
i landet. 3<br />
Alok Dixit i Indien är själv nätaktivist <strong>och</strong> har organiserat<br />
flera kampanjer via <strong>nätet</strong>. Hans senaste kampanj ”Stop<br />
Acid Attacks” kämpar mot att kvinnor utsätts för syraattacker<br />
av män som vill bestraffa dem<br />
(www.stopacidattacks.org).<br />
Dixit är ett levande bevis för att det i Indien går att bedriva<br />
<strong>på</strong>verkansarbete via <strong>nätet</strong>, även om både han själv <strong>och</strong> de<br />
andra intervjupersonerna hävdar att kanalen är omogen så<br />
till vida att dess potential inte utnyttjas fullt ut.<br />
I Pakistan finns en aktiv grupp nätaktivister som hårt har<br />
bekämpat myndigheternas försök att bygga en nationell<br />
internetbrandvägg. Ett par organisationer arbetar för yttrandefrihet<br />
<strong>på</strong> <strong>nätet</strong>, varav Bytes for All är den äldsta <strong>och</strong><br />
mest inflytelserika. Shahzad Ahmad, som är landskoordinator<br />
för Bytes for All, tycker att det går att bedriva <strong>på</strong>verkansarbete<br />
via <strong>nätet</strong> i frågor som rör mänskliga rättigheter,<br />
fattigdomsbekämpning, personlig säkerhet, innovation <strong>och</strong><br />
kvinnors rättigheter.<br />
Ett exempel <strong>på</strong> <strong>på</strong>verkan via <strong>nätet</strong> i Pakistan är en provocerande<br />
musikvideo som rockgruppen Beygairat Brigade<br />
(Skamlösa brigaden) har gjort. Videon kritiserar militärens<br />
inflytande i Pakistan <strong>och</strong> blev snabbt blockerad <strong>på</strong> Vimeo,<br />
utan att något skäl angavs (www.vimeo.com/64414932).<br />
Gruppen slog igenom med en annan video, Alau Anday<br />
2 articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-12-21/<br />
chandigarh/35952817_1_delhi-gangrape-city-student-dot<br />
3 timesofindia.indiatimes.com/tech/social-media/Delhigang-rape-case-FacebookTwitter-fuels-rally-at-India-Gate/<br />
articleshow/17741529.cms