Frihet och utveckling på nätet - Svenska institutet

6
Syfte & metod.
Syfte
Denna studie ämnar ge en bild av friheten på nätet i utvalda
länder och förutsättningarna för att utöka densamma. Den
identifierar behov på nätfrihetsområdet i de sex länderna
och Sveriges betydelse i frågor som rör nätfrihet. Rapporten
utgör ett analytiskt underlag för SI:s verksamhetsutveckling
och i arbetet med Sverigebilden, särskilt med
fokus på områdena mänskliga rättigheter, utveckling och
fattigdomsbekämpning, innovation och säkerhet.
Ämnesmässig avgränsning
Med nätfrihet avses det fria flödet av information och idéer
över internet – yttrandefrihet och frånvaro av censur, men
också respekt för den enskildes integritet.
Metodik
Studien baserar sig dels på en forskningsgenomgång av befintliga
rapporter om nätfrihet, dels på kvalitativa djupintervjuer
med personer som har fördjupade kunskaper om
internetfriheten i de utvalda länderna.
Urval av länder
De sex länder som har valts ut för denna studie är alla relevanta
ur ett nätfrihetsperspektiv. Kina, USA och Indien
är de tre länder i världen som totalt har flest nätanvändare.
Ryssland har också en jämförelsevis stor nätpopulation.
Egypten och Pakistan är båda stora länder där nätfrihetsfrågor
ingående har diskuterats under senare tid.
Av de utvalda länderna ingår fem av sex i Utrikesdepartementets
geografiska prioriteringar för Sverigefrämjandet.
Pakistan är det enda undantaget, men är ändå intressant ur
ett nätfrihetsperspektiv. USA är ur det perspektivet inte
jämförbart med de andra länderna, men har inkluderats
som ett referensland, eftersom USA ofta nämns när frågor
om yttrandefrihet på nätet diskuteras.
Urval och genomförande av intervjuer
För vart och ett av de prioriterade länderna har tre experter
valts ut som respondenter. Målet med urvalet av intervjupersoner
är att studien ska ge en rättvisande, bred och
aktuell bild av nätfriheten i de olika länderna. Totalt har 18
kvalitativa intervjuer genomförts via Skype under perioden
februari – april 2013. Intervjuerna var av semistrukturerad
typ och utgick från ett antal förberedda frågor. Intervjupersonerna
fick svara öppet på frågorna, vilket gjorde att
de uppehöll sig olika länge vid olika frågor beroende på intresse
och kunskapsnivå.
I genomsnitt tog varje intervju ungefär 60 minuter att genomföra.
I vissa fall har intervjuerna i efterhand kompletterats
med ytterligare frågor för att räta ut frågetecken och
ge en mer fullständig bild. Fem av intervjupersonerna är
bloggare och nätaktivister, fem arbetar i organisationer
som verkar för nätfrihet, tre arbetar i andra ideella organisationer,
två är akademiker, två är journalister och en är
IT-företagare.
Övergripande frågeområden berörde: 1) internet och samhällsutveckling,
2) internet och personlig integritet, 3) internet
och yttrandefrihet, 4) ideellt påverkansarbete, samt
5) Sverige och nätfrihet.
I Kina har samtliga intervjupersoner valt att förbli anonyma
av skälet att de vill kunna vara frispråkiga. Därutöver
har en av intervjupersonerna i Ryssland valt att vara
anonym av samma skäl. Alla intervjuer genomfördes på
engelska.